Högsta betyg för nya Kattegattgymnasiet
Partnering: ett grupparbete med projektets bästa som mål
SLUTDOKUMENTATION
Det första läsåret i Kattegattgymnasiets nya bygg- nad liknade inget annat år, eftersom en stor del av undervisningen har skett på distans på grund av en pandemi i världen. Samtidigt har elevernas glädje och stolthet över sin nybyggda skola blivit så myck- et tydligare när de äntligen har fått komma dit – för nöjda elever och lärare är det bästa kvittot på ett väl utfört arbete. Att förfrågningar på studie- besök från andra kommuner löpande droppar in är en utmärkt bonus.
Kattegattgymnasiet är Halmstads största gymnasieskola. De gamla lokalerna var uppförda i omgångar under 60-, 70- och 80-talen. När upp- handlingen att bygga en ny skola inleddes 2017 omfattade upphandlingen främst en nybyggnad för de teoretiska programmen, den del som nu kallas för huvuddel 1.
Ett nytt politiskt beslut
Som komplement till huvuddel 1 var tanken att en byggnad från 80-talet skulle renoveras. En förstu- die visade dock på så stora brister att en renovering skulle kosta lika mycket som att bygga en helt ny, modern och mer ändamålsenlig byggnad. Därför fattades ett nytt politiskt beslut i mitten av 2018, om nybyggnad av huvuddel 2 för de praktiska utbildningarna.
Eftersom uppförandet av den första byggnaden redan kommit igång ställdes stora krav på projekt- gruppen. Gjutning av bottenplattan pausades medan huvuddel 2 ritades under tidspress hösten
2018. Tack vare att huvuddel 1 är så komprimerad kunde huvuddel 2 dockas an och få plats på den rivna ytan. Lokalerna för de praktiska programmen hade tidigare varit lite i skymundan men får nu en central placering i skolan, med stora fönsterpartier ut mot den stora, trafikerade vägen och självklara kontaktytor mot de teoretiska programmen – en helhetslösning som skapar goda förutsättningar för samarbete mellan de olika disciplinerna på skolan.
Projektets bästa som mål
Att ställa om och anpassa ett så stort byggprojekt, på så kort tid och med ett så bra resultat som är fallet med Kattegattgymnasiet, kan för utomståen- de uppfattas som närmast omöjligt. Nyckeln stavas partnering. När aktörerna är engagerade redan på ett tidigt stadium blir det enklare att arbeta tillsam- mans med projektets bästa som gemensamt mål, på ett effektivt och flexibelt sätt. Partnering under- lättar dessutom framgångsfaktorer som lyhördhet och respekt – gentemot enskildas expertkunskaper, beställarens budget och inte minst brukarens – skolans – önskemål.
Det nya Kattegattgymnasiet är, med sin brutto- yta på 19 500 kvm och och en budget på 470 mil- joner kronor, ett av Halmstads största byggprojekt någonsin. I denna broschyr har vi samlat några av aktörernas röster om ett framgångsrikt samarbete och ett lyckat resultat – kort sagt ett projekt som alla är stolta över.
Under 2020 och 2021 flyttar Kattegattgymnasiets 1 600 elever och 200 personal in i nybyggda lokaler i centrala Halmstad. Projektet upphandlades och genomfördes med samarbetsformen partnering, där Halmstads kommun är beställare, Skanska totalentreprenör och skolan är brukare.
Engagerade aktörer nyckeln till framgång
Detta är partnering
Partnering är en samarbetsform vars syfte är att på bästa sätt ta tillvara aktörernas och deras nyckelpersoners kom- petens och erfarenhet. Arbetet drivs i en gemensam organisation inom givna ekonomiska ramar, vilket ger kortare ledtider, flexiblare processer och större möjlighet att hitta de bästa lösningarna för projektet. På så sätt är det också lättare att få kontroll över kostnaderna.
Tack vare fönsterpartier i taket når dagsljuset även in till mitten av skolan. Lokalerna är flexibla och erbjuder många olika typer av lärandemiljöer – och inte minst ett hjärngym, där pluggtrötta elever kan hämta ny kraft.
Nya Kattegattgymnasiet i siffror
• 1 600 elever och 200 personal
• 2 400 portioner mat per dag
• 500 platser i stora aulan
• 572 rum
• 19 600 kvm bruttoarea
• 470 miljoner kronor i total projektbudget
Till hela byggnaden har använts:
• 578 betongpålar
• 290 ton stål till stomme
• 18,3 mil kabel
• 3,3 km pelare
• 4 km balk
• 29 480 gipsskivor – 74 074 kvm – som fästs med 704 075 gipsskruvar
• Ca 2 300 ritningar
• 3 700 belysningspunkter
• Uppemot 1 500 personer från drygt 300 företag har varit inblandade i byggprojektet
En långsiktig skola
Det nya Kattegattgymnasiet är en ändamålsenlig och modern skola, som kommer att hålla i många år framöver. Bland annat är den utrustad med
• Sprinklersystem
• VAV-system för ventilation
• UV-system för invändig takavvattning
• KNX-system och dagsljusreglering
• Avfallskvarn i storköket
• Komprimatorer för avfall
• Helt nyckelfria lokaler
• Övernattningslokaler
Lokalerna i det nybyggda Kattegattgymnasiet är betydligt ljusare än de gamla och dessutom väldigt flexibla, vilket gör att undervisningen kan ske på många olika sätt. Modern ljudisolering hindrar också störande bakgrundsljud i klassrummen. Sammantaget är upplevelsen från elever och personal mycket positiv.
– Om jag måste välja en enda skillnad som den viktigaste, så är det luftkvaliteten. Alla vet vad som händer i ett rum med dålig ventilation, till slut går det knappt att tänka längre. Ordentlig ventilation ger en betydligt bättre arbetsmiljö.
Rikard Sjödahl vill gärna lyfta fram det goda samarbetet som har präglat projektet, där skolan, Skanska och Teknik- och fastighetsförvalt- ningen på Halmstads kommun har varit de viktigaste parterna.
– Det har såklart varit diskussioner längs vägen, men alla har dragit åt samma håll och lagt ned ett mycket bra arbete. Skolan har blivit fantastiskt fin, säger Rikard Sjödahl.
En genomgående bra och lyhörd dialog i arbetsgruppen har gett ett utmärkt resultat, enligt gymnasiechefen Rickard Sjödal.
– Från skolans sida är vi verkligen jättenöjda.
En byggnad optimerad för verksamheten
Skolan har blivit fantastiskt fin
Rickard Sjödal
Gymnasiechef, Halmstads kommun
Rickard Sjödal
Gymnasiechef, Halmstads kommun
Hjärnan behöver både träna, vila och få näring, på samma sätt som våra muskler.
– Vi har byggt in bra förutsättningar för detta i skolbyggnaden.
Framför allt vill vi minska elevernas stress och underlätta för dem att fokusera på rätt sak. Då blir det lättare att bygga starka och friska hjärnor, säger Frank Wedding, rektor på Kattegattgymnasiets Naturvetenskaps- program och Språkintroduktionsprogram och den som har drivit idén om en hjärnsmart skola.
Förutom självklara saker som bra sömn och balanserad kost behöver vi nämligen bland annat fysisk träning, vänskap, trygghet och lugn och ro, för att våra hjärnor ska utvecklas på bästa sätt. På hjärnsmarta Katte- gattgymnasiet uppmuntras detta genom varierade platser för studier, grupparbeten, samvaro och avslappning. Modern ljuddämpning och belysning ger studiero. Glaspartier har installerats för att bevara känslan av sammanhållning, även när delar av lektionerna sker i olika utrymmen.
Med utgångspunkt från forskningen och ekonomiskt stöd från EU har dessutom ett hjärngym utvecklats, som eleverna kan besöka för att få stimulans och motivation att lära, men också återhämta sig. Hjärn- gymmet är samtidigt en symbol för skolans förhållningssätt lärande.
Om allt går som planerat kommer det att forskas på hur en hjärn- smart skola påverkar eleverna.
– Vi fortsätter utveckla konceptet och hoppas att det blir så fram- gångsrikt att fler skolor vill ta efter, säger Frank Wedding.
Det nya Kattegattgymnasiet är inte bara modernt och ändamålsenligt, det är dessutom hjärnsmart.
Konceptet har blivit så bra att Halmstad kommun har valt att namnskydda det.
Hjärnsmart skola
Genom skolans utformning vill vi minska elevernas stress och underlätta för dem att fokusera på rätt sak
Frank Wedding
Rektor, Kattegattgymnasiet
Det är liv och rörelse i Kattegattgymnasiets uppehållsrum. Ida Ahlberg stänger dörren till sitt ljudisolerade, luftkonditionerade och lagom varma kontorsrum, lutar sig tillbaka och försöker sammanfatta resultatet.
– Ruggigt bra, säger hon.
– Jag har varit den kommunicerande länken med fastighetskontoret och ansvarat för att se till att skolan skulle få det vi vill ha, rum för rum ned på detaljnivå.
Partnering som samarbetsform i projektet har fungerat mycket bra, enligt Ida Ahlberg. Arbetet har blivit effektivt när alla har varit involverade hela tiden. Eftersom alla frågor har loggats har det varit enkelt att gå tillbaka om det dykt upp frågetecken.
– Entreprenörerna har varit väldigt engagerade och angelägna om ett bra slutresultat. De har tänkt på allting och till exempel ljudmätt våra maskiner flera gånger för att de nya lokalerna ska bli så bra som möjligt.
Ida Ahlberg upplever att både Skanska och övriga parter har varit lyhörda och försökt göra allt så bra som möjligt.
– Bara en sådan sak som att man inte ser sprinklerhuvudena, det är sådana små detaljer som lyfter helhetsintrycket. Det har blivit väldigt, väldigt bra på många olika sätt och eleverna gillar att det är lite flashigt och snyggt. Jag upplever att de är stolta över att gå i en så modern skola.
Ida Ahlberg, intendent på Kattegattgymnasiet, får nästan slut på superlativ när hon ska beskriva den nya skolan.
– Vi visste att det skulle bli bra, med det har faktiskt blivit bättre än vi kunde föreställa oss.
Resultatet överträffar förväntningarna
Ruggigt bra
Ida Ahlberg
Intendent, Kattegattgymnasiet
Fredblad arkitekter har varit involverade i hela processen med att bygga det nya Kattegattgymnasiet, från förstudie till färdig skola, inklusive inredning och utsmyckning. Hela tiden i tät dialog med projektet och verksamheten. En del i uppdraget var att rationalisera byggnaden, göra den mer flexibel, få bort långa gångavstånd och dåligt utnyttjade ytor.
– Skolan är uppbyggd med centrala torg och mötesplatser som kan användas som olika typer av studiemiljöer. Mycket av det som blev är sprunget ut verksamheten. Hade de inte varit så involverade hade det sannolikt blivit en annan skola, säger Henrik Geijer, som har varit upp- dragsansvarig arkitekt för hela Kattegattgymnasiet.
När beskedet kom att 80-talsdelen skulle rivas och de praktiska pro- grammen också skulle få en nybyggd del av skolan valde projektgrup- pen att se möjligheter i stället för hinder.
– Vi hade redan hittat en sorts grammatik för hur skolan skulle pla- neras och nu fick vi verkligen möjlighet att skapa en skola för alla, där de mer yrkesinriktade utbildningarna inte hamnade på undantag. Det var nu eller aldrig, och vi lyckades trots att tiden var knapp, säger Henrik Geijer.
För att de båda delarna av den nya gymnasieskolan skulle rymmas inom budgeten fick Erik Sjöberg, som är ingenjör på Fredblad arkitekter, i uppdrag att hitta smarta lösningar och krympa den redan yteffektiva skolan utan att funktionen försämrades.
– Varje kvadratmeter kostar. Att arbeta i partnering har fungerat bra, alla har varit lösningsorienterade och det har varit många snabba beslut, säger han.
– Det kan stämma att kreativiteten flödar som bäst under hög press. Jag är stolt över att vi har lyckats möta skolans önskemål och knäckte nöten med huvuddel 2 på så kort tid, säger Henrik Geijer, arkitekt på Fredblad.
Flexibiliteten i centrum
Det var nu eller aldrig och vi lyckades trots att tiden var knapp
Henrik Geijer
Arkitekt, Fredblad Arkitekter
Erik Sjöberg och Henrik Geijer tillsammans med AnnCharlott Castler, som också är ansvarig arkitekt och ursprunglig konceptarkitekt.
Nya Kattegattgymnasiet
Den nya skolan rymmer utbildnings- lokaler för ekonomi-, naturvetenskap-, introduktions- och språkintroduktions- programmen, samt för el- och energi-, teknik-, industri-, VVS- och fastighets- programmen, med både produktions- skola och allmän undervisning. Dess- utom finns elevhälsa, vaktmästeri, städcentral samt tillagningskök och matsal i lokalerna, såväl som bibliotek, administration, kafé, aula, hörsal och gemensamma uppehållsytor.
Den allmänna känslan är en enorm stolthet
Jenny Axelsson Kommunalråd (C)
– Som politiker och ansvarig för kommunens pengar skulle jag vilja påstå att den allmänna känslan är en enorm stolthet, säger Jenny Axels- son, kommunalråd (C) och ordförande i samhällsbyggnadsutskottet.
Kattegattgymnasiet är en tillgång för hela kommunen. Moderna och ändamålsenliga lokaler öppnar en värld av möjligheter, även utanför den vanliga skolverksamheten.
– Vi ville ha en modern skola, där elever från de olika programmen möts. Därför var det viktigt med en öppen utformning. Bibliotek, kafé och aula har centrala placeringar, det är en bra signal för hur vi ser på skolverksamheten. Vi har satsat en hel del skattepengar här och jag hoppas och tror att eleverna känner det, att deras arbetsplats är viktig.
Kattegattgymnasiet är verkligen ett flaggskepp, vars lokaler kan använ- das på många sätt.
Jenny Axelsson lyfter fram det nära och prestigelösa samarbetet mel- lan de olika aktörerna under byggtiden som en viktig framgångsfaktor.
Särskilt viktig menar hon att lyhördheten inför verksamhetens önskemål har varit.
– Man har fått till ett lyssnande samarbete i rätt tid och jobbat väldigt klokt och öppet för att hitta de bästa lösningarna på de utmaningar som kommer längs vägen. Här har Skanska varit en viktig nyckelspelare, säger Jenny Axelsson.
Startsträckan var lång, byggtiden desto mer intensiv. Nu står Kattegattgymnasiet färdigt som Halmstads nya flaggskepp.
Halmstads nya flaggskepp
I en partneringupphandling är det inte lägst pris som avgör, till skillnad från traditionella upphandlingar. I stället värdesätts anbudsgivarnas erfarenhet och organisation högst. När projektet Kattegattgymnasiet skulle upphandlas under 2017 fanns det fortfarande en del osäkra fak- torer, vilket gjorde att partnering bedömdes ha fördelar.
– Vi är väldigt nöjda med resultatet och hur Skanska har utfört uppdraget i alla aspekter. De höll budget väl och blev färdiga med några månader till godo. Ett riktigt proffsigt gäng, säger Tommy Nilsson.
– Framför allt gjorde samarbetsformen att vi kunde svänga i projektet efter ett drygt halvår, när vi insåg att det var bättre att riva 80-talsdelen och bygga nytt. Det hade varit svårt att göra med en vanlig totalentreprenad, säger Madelene Johansson.
Upplevelsen är att projektet har präglats av öppenhet och flexibilitet.
Som beställare har Tommy Nilsson och Madelene Johansson haft full insyn i ekonomisystemet, de har fått löpande budgetprognoser och haft möjlighet att delta i inköpsmöten.
– När det har blivit lite pengar över i någon del har vi haft en dialog om hur de kan användas för att förbättra på något annat ställe. Det har funnits ett stort engagemang från både Skanskas och arkitektens sida, säger Madelene Johansson.
Tommy Nilsson menar att den enda nackdelen med partnering kan vara själva upphandlingen, där den vanliga konkurrensen om priset saknas.
– Jag tror inte det hade blivit billigare med en traditionell upphandling i det här fallet, men det kan ändå vara svårt att motivera inför politikerna.
Framöver kommer det att vara en blandning av upphandlingsformer från Teknik- och fastighetsförvaltningen på Halmstads kommuns sida.
– Det måste passa hela byggbranschen, även små företag som inte kan erbjuda en så omfattande organisation som Skanska. Den goda erfarenheten från Kattegattgymnasiet gör att vi mycket väl kan välja partnering till lämpliga projekt i framtiden, säger Tommy Nilsson.
Kattegattgymnasiet var det första rena byggprojektet som Halmstads kommun upphandlade i samarbetsformen partnering. Med facit i hand säger de ansvariga beställarna på Teknik- och fastighetsförvaltningen, Tommy Nilsson och Madelene Johansson, att beslutet var rätt.
Ett lyckat samarbete
Det har funnits ett stort engagemang från både Skanskas och arkitektens sida
Madelene Johansson Halmstads kommun
Som projektchef har Caroline Hassel bland annat ansvarat för att kundens mål uppfylls i projektet Kattegattgymnasiet – ett av de största byggprojekten som Halmstad har haft under väldigt lång tid.
– Det har varit ett fantastiskt roligt projekt, med samarbeten som har fungerat väldigt bra. Det känns lite vemodigt att lämna över skolan, samtidigt som vi gör det med en enorm stolthet. Resultatet har blivit så bra, vi har lyckats med tidsstyrningen och dessutom kunnat understiga de ekonomiska ramarna. Som skattebetalare i Halmstad kommun känns det bra att veta att vi har fått den bästa skolan för varje investerad krona, säger hon.
En stor del av Skanskas personal i Halland har varit inblandade i projektet, mer eller mindre. Ökad kunskap och erfarenhet, för såväl enskilda medarbetare som för organisationen som helhet, är en ytterligare vinst.
– Ett lyckat projekt handlar i grund och botten om ett fungerande ledarskap och en bra organisation. Alla, såväl våra partneringentrepre- nörer som underentreprenörer, har dragit sitt strå till stacken. Nu ser vi resultatet, säger Caroline Hassel.
– I en partnering är allt transparent och öppet. I ett tidigt skede satte vi upp gemensamma målbilder för hur vi skulle verka tillsammans och förhålla oss till varandra i projektgruppen. Det resulterade i en partnering- deklaration, som alla har arbetat efter med projektets bästa för ögonen.
Ett vinnande koncept, helt enkelt.
Vid en partnering kommer aktörerna överens om de ekonomiska ramarna i ett tidigt skede.
– Vår största vinning är, att när vi gör ett bra jobb, så hoppas vi att kunden kommer tillbaka. Det ger en långsiktig trygghet, säger Caroline Hassel, projektchef på Skanska.
Bra organisation ger rätt förutsättningar
Ett vinnande koncept, helt enkelt
Caroline Hassel Projektchef, Skanska
Orden är Jan-Olof Lagerstedts. Han är produktionschef för Skanska och den som har haft det yttersta ansvaret för arbetsplatsen under byggtiden.
– Det känns väldigt tacksamt att ha rott det här projektet i hamn.
Partnering har fungerat väldigt bra och underlättat mycket, särskilt när förutsättningarna ändrades efter ett tag i och med beslutet att även huvuddel 2 skulle bli nybyggnad.
– Har du inte brukarna med dig blir det ingen succé. Här har vi haft ett mycket bra samarbete med skolan.
Att beställaren ska vara nöjd med kvaliteten på den nya byggnaden är en viktig målsättning i alla byggprojekt. Detta har uppnåtts i alla aspekter med Kattegattgymnasiet.
– En nöjd kund och få besiktningsanmärkningar betyder att kvalite- ten är hög och att vi har gjort ett bra jobb.
Säkerheten är också Jan-Olof Lagerstedts ansvarsområde. Det hand- lar om allt ifrån att förebygga olyckor på arbetsplatsen, till att undvika att störa pågående skolverksamhet i byggnaden bredvid, till att tredje man på gatan ska känna sig trygg under byggtiden.
– Tidsplanering är A och O. Alla ska ha utrymme att göra sina arbets- moment på ett säkert vis. Hantverkare får inte arbeta över varandra, till exempel. Det gäller att vara proaktiv och planera från dag ett, annars är vi för sent på bollen. Att vi har klarat oss utan allvarliga incidenter i det här projektet visar att vi har lyckats.
Samarbete, tidsplanering och projektets bästa som gemen- samt mål – det är de viktigaste nycklarna till att arbetet med Kattegattgymnasiet har blivit en sådan framgång.
En säker framgång
Tidsplanering är A och O
Jan-Olof Lagerstedt Produktionschef, Skanska
Under 2020 och 2021 flyttar Kattegattgymnasiets 1 600 elever och 200 personal in i nybyggda lokaler i centrala Halmstad. Projektet upphandlades och genomfördes med samarbetsformen partne- ring. Samarbetsformens syfte är att genom öppenhet, lyhördhet och transparens på bästa sätt ta tillvara aktörernas, och deras nyckelpersoners, kompetens och erfarenhet.
Samarbetspartners och projektörer på Kattegattgymnasiet:
Stormen kommunikation. Foto fastighet: Felix Gerlach. Foto porträtt: Studio Halmstad.
VVS-PROJEKTERING KONSTRUKTÖR, LANDSKAPSARKITEKT
TOTAL-, MARKENTREPRENÖR RÖR-, SPRINKLERENTREPRENÖR
