Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2016/0071 VON-3 Diariekod: Diariekod: 710
Yttrande över remiss från kommunstyrelsen om uppdrag att redovisa en analys av
kostnads/effektivitetsjämförelser gällande äldreomsorg och LSS
Vård- och omsorgsnämnden har fått kommunledningskontorets analys av kostnads/effektivitetsjämförelser gällande äldreomsorg och LSS mellan Sollentuna och andra jämförbara kommuner på remiss.
Övergripande synpunkter
Vård- och omsorgsnämnden har sedan tidigare konstaterat att kostnaderna för vård och omsorg behöver analyseras vidare, både i jämförelse med andra kommuner och i relation till vilka kostnader vård- och omsorgsnämnden har möjlighet att rymma inom budget. Denna djupare analys och genomgång av möjliga effektiviseringar har redan påbörjats på vård- och omsorgskontoret.
Äldreomsorgen
Genomgående hänvisar rapporten till hög ambitionsnivå och generositet inom äldreomsorgen. Detta är komplexa begrepp och det finns många olika aspekter av dem inom såväl ekonomi som kvalitet. Parametrar som påverkar ekonomi är till exempel antal kunder och möjligheten att få de första
insatserna, hur omfattande insatser som beviljas (t ex hur ofta städning), boendetiden på särskilt boende och ersättningsnivåer i våra avtal. Inom kvalitetsområdet är till exempel uppföljning på både individ- och avtalsnivå och utformning av kvalitetskrav i avtalen viktiga aspekter.
Funktionshinder
Inom LSS-verksamhet har vård- och omsorgsnämnden relativt höga
styckekostnader för daglig verksamhet och LSS-boende. Orsakerna till detta behöver analyseras vidare. Ersättningssystem och reskostnader, som till exempel påverkas av hur många som åker till verksamheter utanför kommunen, är exempel på områden som kan påverka kostnaderna.
Vård- och omsorgsnämnden anser att slutsatserna i vissa fall är alltför långtgående utifrån det material som finns tillgängligt och en djupare analys krävs. Analysen för LSS-området blir dessutom extra komplex med tanke på utjämningssystemet.
Olika sätt att mäta kvalitet
Kvalitet kan mätas och jämföras på många olika sätt, vilket också är nödvändigt för att få en bred bild. Vid analys är det dock viktigt att ha i åtanke att kvalitetsmått kan baseras på helt olika saker, t ex upplevd kvalitet, kvalitet i förhållande till avtal eller jämförelse med andra kommuner.
Vad gäller nationella kvalitetsmått så bygger några jämförelser på vård- och omsorgsnämndens riktlinjer (t ex RKA för hemtjänst), några bygger på vad våra utförare svarar (t ex RKA för särskilt boende för äldre) och några bygger på vad kunder eller deras anhörig tycker (t ex Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?). De olika underlagen presenteras därefter i olika
sammanhang och rapporter, t ex KKiK och Öppna jämförelser. Det är därför viktigt att beakta olika kvalitetsmått och mätningar vid jämförelser.
Förändringar sedan rapporten skrevs
Sedan kommunledningskontorets rapport och bilaga togs fram har vård- och omsorgsnämnden fattat beslut om ändringar inom områden som tas upp i materialet. Ett sådant exempel är ersättning för LOV särskilt boende för äldre, där ersättningsnivåerna numera är differentierade mellan
omvårdnadsplats och demensplats.
Åtgärdsförslag i rapporten
I rapporten föreslås ett antal åtgärder och nedan redogör nämnden för hur kontoret arbetar med de åtgärdsområden som föreslås.
Äldreomsorg
Gemensamma ärendedragningar
Biståndshandläggarna har sedan lång tid tillbaka regelbundna
ärendedragningar. Sedan ett drygt år hålls ärendedragningarna två gånger per vecka. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla formerna för
ärendedragningarna ytterligare pågår, med syfte att ge handläggarna ett så bra stöd som möjligt i handläggningsprocessen.
Stöd till handläggare vid svåra beslut
Biståndshandläggarna på avdelning äldreomsorg är organiserade i team på 3-4 medarbetare för att säkra ett nära kollegialt samarbete. Utöver
avdelningschef har avdelningen en samordnare. Samordnaren leder det dagliga arbetet och har en viktig roll i att stödja handläggarna vid svåra beslut. Handläggarna har även professionell extern handledning
regelbundet.
Uppföljning av fattade beslut
Uppföljning görs, men det är ett område med utvecklingspotential. Arbete pågår för att skapa förutsättningar för en mer frekvent individuppföljning.
Tillämpning av riktlinjer
Vård- och omsorgskontoret har inga indikationer på att gällande riktlinjer inte tillämpas korrekt.
Vård- och omsorgsnämnden gav 2015-12-08 kontoret i uppdrag att under våren 2016 återkomma med ett förslag på reviderade riktlinjer för avdelning äldreomsorg enligt SoL. Kontoret har påbörjat arbetet med revideringen vilket sätter ett naturligt fokus på riktlinjernas utformning och ökar
kunskapen hos handläggarna om riktlinjernas innehåll. Inom ramen för det arbetet görs också jämförelser med andra kommuner. När nämnden har fattat beslut om reviderade riktlinjer kommer stor vikt att läggas vid implementering av dessa.
Inte ge ersättning för fler timmar än beviljade i hemtjänsten
Rutiner för kontroll av ersättning finns sedan flera år tillbaka. Dessa rutiner har nyligen setts över, och kontoret räknar med att därigenom ytterligare säkerställa att nämnden endast betalar för utförda insatser som är beviljade.
Ej utförda men beviljade timmar ersätts inte heller.
Följa upp ytterfallen i hemtjänsten
Ansvarig handläggare har kontinuerlig kontakt med kunder som har omfattande hemtjänst för att erbjuda plats på särskilt boende och också motivera till en flytt. En bärande princip i Socialtjänstlagen är
kvarboendeprincipen och möjligheten för den enskilde att själv bestämma när och om det är dags att flytta. Det innebär att vård- och omsorgsnämnden inte kan bestämma att någon ska flytta till särskilt boende.
Genomgång av brukare som beviljats plats i särskilt boende
Alla ärenden som gäller särskilt boende handläggs med särskild
noggrannhet för att säkerställa en likvärdig bedömning och tolkning av riktlinjerna. Det är samordnare och avdelningschef som har delegation på att fatta beslut om särskilt boende.
Orsaken till att personer ibland flyttar till särskilt boende trots att hen har haft få hemtjänsttimmar kan vara att anhöriga har stått för omfattande insatser. En annan orsak kan vara en hastig försämring, t ex efter en sjukhusvistelse. För servicehuset Tors backe gäller enligt nuvarande riktlinjer lägre krav på omvårdnadsbehov.
Riktlinjerna för särskilt boende ingår i den översyn av riktlinjer som pågår.
Översyn och tolkning av riktlinjer för korttidsplatser
Även riktlinjer för korttidsplatser och växelvårdsplatser och tolkningen av dessa ingår i det pågående arbetet med att revidera riktlinjer för äldreomsorg enligt SoL.
LSS-verksamhet
Gemensamma ärendedragningar varje vecka
LSS-handläggarna har sedan lång tid tillbaka ärendedragningar en gång i veckan, en gruppering för barnärenden och en som rör vuxna, tillsammans med samordnare eller chef. Det fungerar bra.
Stöd till handläggare vid svåra beslut
LSS-handläggarna är organiserade i team på 3-4 medarbetare för att säkra ett nära kollegialt samarbete. Utöver avdelningschef har avdelningen en samordnare som kan vara ett stöd vid svåra beslut. Handläggarna har även professionell extern handledning regelbundet.
Uppföljning av fattade beslut
Uppföljning görs och ett arbete pågår för att skapa förutsättningar för en än mer frekvent uppföljning. Under det senaste året då bemanningen på avdelningen har ökats har en särskild satsning gjorts för att komma i fas med uppföljningarna.
Tillämpning av riktlinjer
Vård- och omsorgskontoret har inga indikationer på att gällande riktlinjer inte tillämpas korrekt.
Förutom riktlinjer har LSS-handläggarna att förhålla sig till aktuell rättspraxis, som är mycket styrande inom LSS-området och avdelningen följer aktuella domar kontinuerligt. LSS är en rättighetslag.
Gruppbostäder och servicebostäders storlek
Gruppbostad och servicebostad är två olika insatser som inte är utbytbara mot varandra. Vilken insats som är aktuell för en brukare beror på
individens behov. Det är således inte möjligt att ersätta gruppbostäder med servicebostäder, och formerna kan inte blandas.
Om möjligt förtäta boenden inom ramen för lagstiftningen
Vid nybyggnation av LSS-boenden, såväl gruppbostäder som
servicebostäder, väljer vård- och omsorgsnämnden alltid det maximala antalet platser med hänsyn tagen till lagstiftning, målgrupp och tomtens förutsättningar. Att förtäta boenden är inte tillåtet enligt lag och två enheter får inte ligga i anslutning till varandra eftersom de då kan ge en institutionell prägel.
Redovisning av boendestöd enligt SoL och LSS
Hur ärenden redovisas är något som kontoret följer kontinuerligt. Det är dock ett komplext område, bland annan på grund av lagarnas olika utformning (t ex skälig levnadsnivå enligt SoL och goda levnadsvillkor enligt LSS).
Boendestöd är inte en insats enligt LSS utan kan bara beviljas enligt SoL.
Det fortsatta arbetet
Vård- och omsorgskontoret har påbörjat en genomlysning av nämndens verksamhet för att ringa in eventuella effektiviseringar. Som nämnden skrev i sin Verksamhetsberättelse med resultatanalys för 2015, så kommer
nämnden under 2016 att lägga stort fokus på analys av det ekonomiska läget. Nämnden kommer att ”vända på alla stenar” och fördjupa sig ytterligare i jämförelser med andra kommuner för att fastställa vilken
kostnads- och kvalitetsnivå som är rimlig för Sollentuna. Hur de tillgängliga resurserna ska prioriteras kommer att bli en allt viktigare fråga.
Resultatet kommer att presenteras löpande för nämnden under hela 2016.
Områden som ses över är till exempel avtalsvillkor med utförare,
driftskostnader för lokaler och avgifter. Andra områden där arbete pågår är, som tidigare nämnts revidering av riktlinjer och fortsatt utveckling av uppföljning av såväl individbeslut som avtal.
Det är dock viktigt att vara medveten om att förändringar i till exempel riktlinjer eller valfrihetssystem enligt LOV kan ge effekt med relativt kort tidsperspektiv medan effekter av förändringar i LOU-upphandlad
verksamhet ger resultat endast på lång sikt. I dagsläget är absoluta merpraten av särskilda boenden för äldre och LSS-boenden uppbundna i långsiktiga avtal.
I vilken omfattning kommuner ger utförare momsersättning och hur detta kan påverka jämförelsetal är en annan fråga som vård- och
omsorgsnämnden kommer att analysera vidare.
