Region Gotland Förskolan Vitkålen Besöksadress Tjelvargränd 4 Postadress SE-621 81 Visby
Telefon +46 (0)498 26 90 00 Webbplats www.gotland.se/vitkalen
Likabehandlingsplan för förskolan Vitkålen
Syftet med en likabehandlingsplan är att barns lika rättigheter främjas och att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling motverkas. Förskolechef Marianne Gustafsson ansvarar för upprättandet av denna likabehandlingsplan.
Alla pedagoger ansvarar för att likabehandlingsplanen är ett levande dokument på förskolan. Likabehandlingsplanen gäller för både vuxna och barn verksamheten.
Som grund för vår likabehandlingsplan finns följande lagar och styrdokument: Skol- lag 2010:800 6 kap 8 §, Diskrimineringslag 2008:567 1 kap 1 § och 3 kap 16 §, Lä- roplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 och FN´s barnkonvention.
En faktaruta med begrepp finns i slutet av denna likabehandlingsplan. Denna plan är upprättad i juni 2015. Kartläggning av verksamheten sker i augusti/september 2015. Insamlande av föräldrars tankar sker under föräldramötet i september 2015.
Uppföljning sker regelbundet, och planen utvärderas i juni 2016.
Likabehandlingsplan för förskolan Vitkålen
Upprättad i september 2015 och gäller för gäller verksamhetsåret 2015/2016
2 (13)
Innehåll
Förskolan i skollagen ... 3
Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad 2010 ... 3
FN´s barnkonvention ... 3
Vitkålens verksamhetsidé ... 4
Arbetet med likabehandling ... 4
Utvärdering av likabehandlingsplanen 2014/2015 ... 4
Arbetet med att främja likabehandling. ... 4
Kartläggning: ... 5
Förebyggande arbete: ... 5
Åtgärdande arbete: ... 6
Ansvarsfördelning ... 7
Definitioner och begrepp ... 9
De sju diskrimineringsgrunderna: ... 9
Bilaga 1 ... 11
Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars FO 2015/2016 ... 11
Bilaga 2 ... 12
Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Tjelvars FO 2015/2016 ... 12
3 (13)
Förskolan i skollagen
Enligt de allmänna bestämmelserna i skollagen är syftet med förskolans utbildning att:
”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.
Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att om- sorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” (Skollagen 8 kap. 2§)
I skollagen står det också att förskolan ska främja social gemenskap, jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Således ska var och en som arbetar inom förskolan ha ett förhållningssätt där hen visar re- spekt för varje människas egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö. För- skolan ska arbeta med att ge barnen en trygg, utvecklande och trivsam miljö.
Förskolans läroplan, Lpfö 98. Reviderad 2010
Verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv grundar sig på, vi vuxna är goda förebilder. Omsorg om och hänsyn till andra människor, rättvisa, jämställdhet och rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten.
Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla.
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jäm- ställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.” (Lpfö-98, rev.-10 s.4)
I samspel med samhället verkar förskolan Vitkålen för en trygg miljö där verksam- heten vilar på humanismens och demokratins grund. Med hänsyn till andra och respekt för varandras olikheter växer positivt jag-starka barn till modiga, delaktiga, nyfikna, kompetenta och utforskande medmänniskor med lust till ett livslångt lä- rande.
Förskolechefen på Vitkålen ansvarar för att:
Personalen arbetar aktivt med att främja barns lika rättigheter.
Personalen skapar förutsättningar så att alla barn ska kunna känna sig trygga på förskolan och att varje barn bemöts och behandlas med respekt.
Personalen arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasse- rier och kränkande behandling.
FN´s barnkonvention
Alla barn är lika mycket värda, inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. (Ur FN´s Barnkonvention, artikel 2)
4 (13)
Vitkålens verksamhetsidé
Alla som arbetar på Vitkålen vill att verksamheten ska genomsyras av tankarna om att vi genom lust och glädje skapar förutsättningar för barnens nyfikenhet och lärande.
Arbetet med likabehandling
Vår målsättning i likabehandlingsarbetet är att alla pedagoger på ett respektfullt sätt ska vara lyhörda, delaktiga och aktiva i mötet med alla barns olikheter i barngrup- pen. Arbetet för likabehandling ska genomsyra hela verksamheten, det vill säga i det pedagogiska arbetet med målområdena, projekten, förhållningssättet, regler, rutiner samt vid planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter.
Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att aktivt delta i likabehand- lingsarbetet. Barnen ska efter ålder och förmåga göras delaktiga i arbetet med lika- behandling. Vårdnadshavare ska ges möjligheter att framföra synpunkter på Vitkå- lens arbete med likabehandling samt påverka innehållet i denna plan. All personal ska delta i utformandet av planen och är ansvariga för att innehållet i planen hålls aktuell. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas årligen och görs tillgänglig för berörda samt att den följs och utvärderas.
Utvärdering av likabehandlingsplanen 2014/2015
Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades av personalen i maj 2015. Dels reflekte- rades det över innehållet i texten och dels granskades förbättringsområdena.
Bönans, Rädisans och Morotens förbättringsområde med dess förebyggande insat- ser som valts visade sig gett de effekter personalen eftersträvade. Tomaten och Är- tan hade inte uppmärksammat några områden som kunde utpekas som otrygga.
Samtliga avdelningar har arbetat aktivt med barnen vad det gäller innehållet i de främjande och förebyggande områdena i likabehandlingsplanen. I arbetet med lika- behandlingsplanen lyftes Vitkålens Q-metod som ett bra verktyg i likabehandlings- arbetet. Rädisan efterfrågar fokusfrågor som barnen och personalen kan ha med sig vid kommande kartläggning.
I den enkät gällande trygghet och trivsel som föräldrarna besvarade framkom att de känner sig trygga med förskolan men en del av föräldrarna saknade till viss del in- formation om hur dagen varit för deras barn.
Arbetet med att främja likabehandling.
Det främjande arbetet mot diskriminering och trakasserier och för lika behandling handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamhet- en. Arbetet syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Detta arbete riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt. På Vitkålen arbetar vi med att främja likabehandling genom att:
Vi strävar efter att alltid ha aktivt närvarande vuxna såväl inom- som utom- hus (som observerar eller deltar). Deras uppgift är att möta barnen med re- spekt, de stöttar, uppmuntrar barnen att våga ta plats, att lyssna på kamra- terna och respektera olikheter.
5 (13)
Barnens tankar och åsikter skall respekteras och uppmuntras oavsett ålder och kön.
Vi pratar med barnen och i personalgruppen om hur vi har det tillsammans och hur man bör ha det för att alla ska känna sig trygga och arbetar fram gemensamma tydliga regler tillsammans med barnen i respektive barngrupp.
Vi har övningar/lekar som främjar vänskap och kamratskap i gruppen.
De vuxna i förskolan är förebilder och har till uppgift att skapa det goda klimatet i barngrupp, i föräldrakontakt och i kollegiet. Skapa glädje i lek och samspel.
Ständig dialog med barnens familjer om trygghet och trivsel.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.
Samtal i personalgruppen om värdegrundsfrågor sker fortlöpande för att skapa trygghet.
De vuxna sprider ut sig både inom- som utomhus för att finnas till hands för barnen om något händer samt att kunna vara lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen. Vid ensamarbete samlar man barnen på mindre överblickbar yta. Undvika att barnen i grupper leker med stängda dörrar.
Kartläggning:
Personalen har på olika sätt, såsom trygghetsvandringar, dokumenterade samtal och intervjuer med barnen under augusti och september, gjort en inventering av den inre och yttre miljön. Följande områden behöver vi på olika sätt ha extra god upp- sikt över:
UTOMHUS – Grindarna och parkeringsplatsen.
INOMHUS – Tomatens tambur, Bönans tvättrum, toalettrutinerna på Rä- disan, barnen på Ärtan tycker att mörka rum är läskiga och på Moroten fö- rekommer vissa leksituationer där det kan upplevas otryggt.
Under höstens föräldramöte lyfte vi betydelsen av att föräldrar fortast möjligt ska informera personalen och/eller förskolechefen om deras barn eller de själva upple- ver otrygghet, trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. För- äldrar samtalade i grupper om hur de ser på trygghet respektive otrygghet i försko- lan. Generellt upplevde föräldrarna att de känner sig trygga med personalen och förskolans lokaler. Att vi har en känd husvikarie uppskattas ur ett trygghetsperspek- tiv. Det låga staketet på lilla gården lyftes, det upplevdes som ett otryggt område.
Även att grindarna inte alltid är korrekt stängda uppgavs som otryggt och den från gården skymda parkeringsplatsen – där körs det för fort ibland.
Förebyggande arbete:
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och utgår från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av verksamheten på förskolan.
6 (13)
Utifrån årets kartläggning anser vi på Vitkålen att:
Vi ska kontinuerligt se över hur vi planerar den yttre och inre miljön så att den gynnar alla barns utveckling.
Vi ska lyfta och stärka olikheter, att vara olika och tycka olika är bra och spännande.
Vi påtalar för parkförvaltningen att buskarna som angränsar till parkerings- platsen klipps ner.
Vi behöver tydligare kommunicera med föräldrarna vikten av att de alltid stänger grinden efter sig, oavsett hur kort tid de planerar att vara på försko- lan.
Det låga staketet på lilla gården har vi tidigare tagit upp i skyddsronder, felanmälan och investeringsplan och vi fortsätter lyfta frågan uppåt. Fram till att vi får ett högre staket har personalen på lilla gården alltid extra upp- sikt över det låga staketet.
Vi vuxna ska vara närvarande och dela upp oss bland barnen så vi kan vara lyhörda för stämningar och relationer i barngruppen.
Vi ska delta i kompetensutveckling som innehåller kunskap om genus- och normkritiskt förhållningssätt. Enligt skolverket är det en framgångsfaktor i likabehandlingsarbetet.
Åtgärdande arbete:
Det åtgärdande arbetet ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när ett barn eller en vuxen har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Alla fall av kränkningar ska utredas, åtgärdas och dokumenteras och följas upp utan dröjsmål.
Vid behov ska en handlingsplan upprättas. Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och ge en god och trygg miljö för barnen.
Arbetsgång vid kränkning barn emellan:
Personalen avleder/avbryter handlingen omedelbart.
Personalen pratar med barnen om händelsen, låter båda sidor komma till tals och är tydlig i sitt sätt att hantera kränkningen. Samtalen ska dokument- eras.
Personalen informerar vårdnadshavare om vad som har hänt och vad som planeras och att uppföljningssamtal ska hållas.
Personal följer upp och arbetar förebyggande så att kränkningen inte upp- repas.
Personal informerar förskolechefen.
Förskolechef gör anmälan om kränkningen till huvudman.
Vid allvarliga och upprepade händelser skall stöd och handledning ges till persona- len av specialpedagog och/eller psykolog. Åtgärder som vidtas skall dokumenteras i en handlingsplan, vid upprättandet av denna deltar vårdnadshavare och pedagog, vid behov även förskolechef och/eller berörd stödfunktion.
7 (13)
Om ett barn själv blir utsatt eller om ett barn utsätter andra barn så det/de far illa och våra åtgärder inte har gett något resultat inleds ett samarbete med BVC och/eller Socialförvaltningen.
Arbetsgång när vuxna kränker barn:
Vid kränkning vuxen mot barn ska den som upptäcker det, ifrågasätta den vuxnes agerande samt omedelbart lämna ärendet till förskolechef som utreder händelsen.
Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med be- rörda. Utredningen dokumenteras och anmälan till huvudman görs.
Förskolechef vidtar åtgärder, till exempel samtal, varning eller anmälan till annan myndighet.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare.
Arbetsgång när vuxna kränker vuxna:
Om en vuxen blir kränkt eller trakasserad av sina arbetskamrater skall kontakt tas med förskolechefen.
Förskolechefen ansvarar för att nödvändig information samlas in samt kon- taktar facket.
Förskolechefen har samtal med den som kränkte, den personen kan välja om fackombud ska vara närvarande.
Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
Samma regler och lagar gäller i förskolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller kunskap om att kränkningen kan vara en brottslig handling skall polisanmälan göras av förskolechef.
Ansvarsfördelning
Den personal som upptäcker att kränkning skett ansvarar för att samtal med barnen och föräldrar kommer till stånd samt att dessa dokumenteras. Följande ska ingå i dokumentationen:
Närvarande
Vem har dokumenterat och när.
Händelseförlopp utifrån diskriminerings, trakasserier eller kränkande be- handlingsperspektiv.
Inblandade
Åtgärd/åtgärder
Datum för uppföljningssamtal.
Se bifogad blankett ”Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Tjelvars Fo 2015/2016”.
I de fall där personal är inblandade ansvarar förskolechefen för utredning, åtgärder och dokumentation.
Händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Förskolchefen ansvarar för rapporten.
8 (13)
Förskolechefen ansvarar för att all personal får information om likabehandling- planens innehåll och att den utvärderas i maj samt att en ny plan upprättas årligen.
Ansvarar också för att vårdnadshavarna ges möjlighet till att påverka innehållet i planen.
Personalen ansvarar för att innehållet i likabehandlingsplanen tas upp vid inskol- ning, utvecklingssamtal och på föräldramöten. De ansvarar även för att alla barn får kännedom om planens innehåll och får möjlighet att agera så att den följs.
Vårdnadshavarnas ska ges möjlighet till medverkan genom att personal och för- skolechef på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och inskolningssamtal lyfter likabehandlingsplanen. Personalen fångar också kontinuerligt, vid lämning och hämtning, upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med likabehandling.
Barnen medverkar genom att de ges möjligheter att ge synpunkter på innehållet i likabehandlingsplanen. Barnens tankar om det främjande arbetet (hur vi ska vara mot varandra) ska personalen ta tillvara. Trivselregler ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans, barn och personal. Barnen ska ges möjligheter att vara ak- tiva i kartläggningsarbetet av denna plan.
9 (13)
Definitioner och begrepp
I syfte att förtydliga de begrepp som används i denna plan återges dessa utifrån skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Både begrepp och definitioner kommer från diskriminerings- lagen och skollagen.
Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, se nedan. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Barnen kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika då ett eller flera barn missgynnas.
Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det inne- bär dock inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimine- ringsgrunderna.
Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet.
De sju diskrimineringsgrunderna:
1. Kön, att någon är man eller kvinna.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man, genom sin klädsel eller på andra sätt ger uttryck att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande.
4. Religion eller annan trosuppfattning, tillhörighet av annan religiös uppfattning än den som är i majoritet.
5. Funktionshinder innebär varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga be- gränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjuk- dom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning, homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
7. Ålder, uppnådd levnadslängd.
10 (13)
11 (13)
Bilaga 1
Åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behand- ling Tjelvars FO 2015/2016
Datum: ___________________
Närvarande:
Ansvarig för denna åtgärdsplan:
Händelseförlopp utifrån ett diskriminerings-, trakasseri-, eller kränkande behandlingsperspektiv:
Vad har hänt?
Vilka var inblandade?
Orsaker?
Följder?
Åtgärd/åtgärder Vilket är målet?
Vad skall göras?
Hur ska det göras?
Vem gör vad?
Datum för uppföljning:
Underskrifter:
___________________________ ___________________________
___________________________ ___________________________
12 (13)
Bilaga 2
Uppföljning av åtgärdsplan vid diskriminering, trakasserier eller krän- kande behandling. Tjelvars FO 2015/2016
Datum: ____________________
Närvarande:
Är målet för åtgärdsplanen uppnått?
Vad återstår att göra?
Ska ny åtgärdsplan upprättas?
Om ny, datum:
Underskrifter:
_____________________________ _________________________
_____________________________ _________________________
13 (13)
