Sida 1 av 38
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Anders Bjälldal OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11 996
Sophia Hatz Beteckning Kurskod
1OP415
CAN THE UN:S STABILIZING MISSION IN MALI BE DESCRIBED AS A
COIN-OPERATION?
ABSTRACT:
The UN Security Council established on the 25th of April, 2013; The United Nations Multidimen-sional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) to support political processes in that country and carry out a number of security-related tasks. The mission was authorized a strong man-date by the Security Council to carry out its tasks and to protects its manman-date.
Despite the mission’s strong mandate, violence on civilians has not reduced which has led to a debate on whether the UN can handle the situation in Mali.
This study tries to examine whether MINUSMA can be described according to David Kilcullens conceptualisation of a COIN-operation in three pillars of counterinsurgency, by doing so this study hopes to give theoretical insight and enable a way of understanding the goals and means of the mission in Mali more than the stabilizing mandate does.
The result of the analysis shows that MINUSMA can be described as a COIN-operation in large extent, mainly in the areas of cooperation, information and security. The result also shows that even if MINUSMA doesn´t work directly in the area of politics & economics they support both direct and indirect other agencies that does, thereby giving theoretical insight to the mission in Mali.
Nyckelord:
Sida 2 av 38
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.2PROBLEMFORMULERING ... 3
1.3FORSKNINGSÖVERSIKT ... 4
1.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
1.5AVGRÄNSNINGAR ... 8
1.6DISPOSITION ... 9
2. TEORI ... 10
2.1VAL AV TEORI ... 10
2.2DAVID KILCULLEN –THREE PILLARS OF COUNTERINSURGENCY ... 10
2.3KRITIK MOT VALD TEORI ... 14
3. METOD ... 15
3.1FORSKNINGSDESIGN ... 15
3.2METOD ... 15
3.3EMPIRI OCH MATERIALDISKUSSION ... 16
3.4FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18
3.5OPERATIONALISERING OCH ANALYSVERKTYG ... 19
4. ANALYS ... 21 4.1SAMARBETE... 21 4.2INFORMATION ... 22 4.3SÄKERHET ... 25 4.4POLITIK ... 28 4.5EKONOMI ... 30 4.6KONTROLL ... 32 4.7SAMMANSTÄLLNING ... 33 5. AVSLUTNING ... 35
5.1ÅTERKOPPLING TILL FRÅGESTÄLLNING,PROBLEM OCH SYFTE ... 35
5.2RESULTATDISKUSSION ... 35
5.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 36
5.4RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNING ... 37
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 37
VETENSKAPLIGA ARTIKLAR OCH TEORETISKT RAMVERK... 37
RESOLUTIONER OCH RAPPORTER... 38
BÖCKER ... 38
Sida 3 av 38
1. Inledning
I början av januari 2013 avancerade islamistiska grupper söder och västerut och tvingade ma-liska armén att retirera mot den mama-liska huvudstaden Bamako. När de extremistiska grup-perna tagit staden Konna 68 mil från Bamako bad Maliska regeringen Frankrike om hjälp för att försvara Malis suveränitet och återställa landets territoriella integritet.1 Frankrike tillsam-mans med maliska armén startade i samband med detta ”Operation Serval”, redan i slutet av januari hade operationen etablerat kontroll i de flesta stora norra städerna och drivit islamis-terna norrut mot bergen medan några gick in i gömsle bland de lokala samhällena.2
Trots de initiala framgångarna kvarstår många problem i Mali som terroristattacker, vapen-spridning, drogsmuggling och andra kriminella aktiviteter som underminera regeringen och utvecklingen i Mali i en obestämd framtid.3
1.2 Problemformulering
Den 24 oktober 1945 möttes representanter från 50 länder i San Fransisco för att skriva på United Nations Charter och sedan dess har FN som vi känner till det idag existerat. Efter detta har FN:s centrala uppgift varit att bevara internationell fred och säkerhet. För att säker-ställa internationell fred och säkerhet arbetar FN både preventivt och reaktivt med flera olika medel och metoder som diplomati och medling, fredsbevarande insatser, fredsbyggande insat-ser, antiterrorism och avrustningsavtal.4 Men ibland lyckas inte FN förebygga utbrott av krig och oroligheter genom medling och diplomati utan är tvungna att skicka trupp i form av polis och militär för att lösa de problem som diplomatin inte kunnat lösa. Ett exempel på en sådan situation är FN:s pågående insats i Mali där förnuvarande 15,209 uniformerade män och kvin-nor tjänstgör.5
1 MINUSMA, HISTORY, https://minusma.unmissions.org/en/history (Hämtad 2020-03-16) 2 Ibid
3 Ibid
4 United Nations, Maintain International Peace and Security, https://www.un.org/en/sec-tions/what-we-do/maintain-international-peace-and-security/index.html (Hämtad 2020-03-14) 5 MINUSMA, MINUSMA FACT SHEET, https://peacekeeping.un.org/en/mission/minusma (Hämtad 2020-03-14)
Sida 4 av 38 Den 25 april 2013 skapades The United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali (MINUSMA) som skulle stötta politiska processer och samtidigt lösa ett an-tal säkerhetsrelaterade uppgifter.6 I mandatet som gavs insatsen skrevs: “The Council author-ized MINUSMA to use all necessary means, in support of the transitional authorities of Mali, to stabilize key population centres, especially in the north, deter threats and take active steps to prevent the return of armed elements to those areas. It would support Mali’s transitional authorities to extend and re-establish State administration throughout the country, and sup-port both national and international efforts towards rebuilding the Malian security sector.”7
Trots det starka mandat MINUSMA erhållit har våldet mot civila och FN inte minskat vilket skapat debatt om huruvida FN klarar av att lösa situationen i Mali. Dock är situationen med grupper som använder sig av våld och sprider osäkerhet inget som är unikt för Mali utan har funnits genom historien, både i och utanför Afrika. Att bekämpa olika sorters upprorsmakare och grupperingar går oftast under samlingsbegreppet Counter Insurgency (COIN) där teori-erna om hur man besegrar uppror skiljer sig åt. Av anledningen att situationen i Mali inte för-bättrats blir MINUSMAS stabiliserande mandat intressant att undersöka utifrån ett COIN per-spektiv då COIN visat sig fungera historiskt medan det stabiliserande mandatet i Mali ännu inte gjort det.
1.3 Forskningsöversikt
I detta avsnitt kommer forskning kring MINUSMA och Mali presenteras för att visa aktuellt kunskapsläge, vilka debatter och trender som pågår samt vilka luckor som finns i dagens forskning. Forskningen som kommer presenteras är centrerad kring MINUSMA då problemet är knutet till just denne och därav kommer forskningen som presenteras adressera olika pro-blem knutna till både Mali och MINUSMA för att påvisa den propro-blematik som finns. Avsnit-tet kommer avslutningsvis ringa in den lucka detta arbete tänkt fylla med hänsyn till tidigare forskning.
6 MINUSMA, About MINUSMA, https://minusma.unmissions.org/en/about-minusma, (Häm-tad 2020-04-22)
7 United Nations, Security Council Establishes Peacekeeping Force for Mali Effective 1 July, Unanimously Adopting Resolution 2100 (2013),
Sida 5 av 38 Med hänsyn till det ökade asymmetriska terroristattackerna som skett mot FN-personal i Mali har diskussioner om MINUSMAS kapacitet och relevans ökat i både Mali, närliggande reg-ioner och i New York.8 Ytterligare påstår Arthur Boutellis att situationen lyft fram frågan om huruvida FN är ett effektivt verktyg som kan stabilisera länder/stater som kontextuellt är lika Mali och vilken doktrin de ska vara baserade på. Diskussionen om vilken doktrin FN skall ha och vad stabiliserande mandat betyder verkar ha minst två läger där ena vill gå mot en akti-vare roll där CT- operationer (Counterterrorism) inräknas medan den andra ser en mer tradit-ionell roll som en oberoende medlare. Artikeln kommer fram till några av de problem FN måste lösa för att nå en hållbar stabiliserande doktrin där två faktorer är geografiska gränser och informationsdelning mellan myndigheter och andra länder. Att som styrka vara bunden till en geografisk gräns medan terroristgrupper och kriminella grupper inte är det gör att grup-perna kan röra sig ostört så länge de inte är i landet, detta måste lösas genom systematisk in-formationsdelning inom Sahel-regionen, med styrkor utanför FN (Frankrike och USA) och med nationella styrkor.9
En som bidrar till diskussionen om FN skall börja med en aggressivare metod och vilka kon-sekvenser detta skulle kunna få är John Karlsrud. I sin artikel utreder han om FN och
MINUSMA borde börja med CT-operationer av samma anledningar som Boutellis, alltså de ökade attackerna mot FN-personal av våldsamma extremister och terrorister. Analysen utgår från FN:s antiterrorist strategi som implementerades 2006 och består av fyra pelare: “(1) Tackling conditions conducive to terrorism; (2) Preventing and combating terrorism; (3) Building countries’ capacity to combat terrorism and to strengthen the role of the United Na-tions system in that regard; and (4) Ensuring respect for human rights for all and the rule of law while countering terrorism.”10 Slutsatsen renderar sedan i kortsiktiga och långsiktiga för-delar med antiterrorist operationer där kortsiktiga förför-delar ses med att gå i denna riktning me-dan långsiktigt riskerar att urholka FN:s legitimitet och dess roll som oberoende skiljedomare i konflikter.11
8 Boutellis, A 2015 Can the UN Stabilize Mali? Towards a UN Stabilization Doctrine? Stabil-ity: International Journal of Security & Development, 4(1): 33, pp. 1–16, DOI:
http://dx.doi.org/10.5334/sta.fz, s. 1
9 Boutellis, A 2015 Can the UN Stabilize Mali? Towards a UN Stabilization Doctrine? S. 13 10 John Karlsrud (2017) Towards UN counter-terrorism operations? Third World Quarterly, 38:6, 1215-1231, DOI: 10.1080/01436597.2016.1268907, s. 1217 - 1218
Sida 6 av 38 I likhet med ovannämnda författare adresserar Patrick O’Halloran problematiken med våld-sam extremism men bidrar istället med hur FN skall förebygga våldvåld-sam extremism våld-samt ”av-hoppar” strategier och de problem som kan uppkomma i implementeringen av dessa. Artikeln tar avstamp i FN: s Plan of Action to Prevent Violent Extremism som även stöttar andra och tredje pelarna i FN:s UN Global Counter-Terrorism Strategy.12 Resultatet av undersökningen visar att MINUSMA redan arbetar mot att förebygga våldsam extremism i stor utsträckning men att utmaningen ligger i omfattningen av uppdraget, att verkligen förstå problemen kräver förståelse för den sociala kontexten, något som kan liknas med socialtjänsten i västvärlden.13 För de uniformerade delarna föreslår Patrick O’Halloran att deras uppgifter måste utökas för att förebygga våldsam extremism, detta är bl.a. uppgifter som att motverka felaktiga narrativ och interagera med samhället.14
Till skillnad från ovannämnd forskning som fokuserar på attacker mot FN-personal i Mali har Matt Freear och Cedric de Coning kollat på operationen i Somalia som också kämpat mot islamistiska grupperingar för att se vilka lärdomar som går att dra därifrån och implementera i Mali. Undersökningen motiverar sig själv genom att kontexten i operationen är lik den i Mali och att hårt vunna erfarenheter därifrån borde därav vara av relevans för Mali, de försöker undvika att uppfinna hjulet på nytt. Några av de framgångsfaktorer de identifierat i Somalia är att huvudstyrkan måste uppfattas som godartad av lokalbefolkningen, på taktisk och operat-ionell nivå har kontextspecifik träning införts, kontingentschefer och bataljonschefer har fått stor frihet i att leda och genomföra operationer inom eget operationsområde utan detaljstyr-ning uppifrån och samarbeten med allierade väpnade styrkor.15 Något som artikeln inte förtäl-jer är vilken typ av väpnade styrkor de valt att samarbeta med, de nämner endast att de arbetat med ”other armed groups in the country”16, detta är ett olämpligt förslag att ge till FN ef-tersom detta hade riskerat att äventyra deras position som tredje part.
12O'Halloran, Patrick. "CHALLENGES TO IMPLEMENTING THE 2016 UNITED NATIONS'
PLAN OF ACTION TO PREVENT VIOLENT EXTREMISM IN PEACEKEEPING OPERATIONS: A CASE STUDY OF MINUSMA." Peace Research 50.2 (2018): 29–118. Web. S. 30
13O'Halloran, Patrick. "CHALLENGES TO IMPLEMENTING THE 2016 UNITED NATIONS'
PLAN OF ACTION TO PREVENT VIOLENT EXTREMISM IN PEACEKEEPING OPERATIONS: A CASE STUDY OF MINUSMA. S. 46
14 Ibid, s. 47
15 Freear, M and de Coning, C 2013 Lessons from the African Union Mission for Somalia (AMISOM) for Peace Operations in Mali. Stability: International Journal of Security & De-velopment, 2(2): 23, pp. 1-11, DOI: http://dx.doi.org/10.5334/sta.bj, s. 4 – 9
16 Freear, M and de Coning, C 2013 Lessons from the African Union Mission for Somalia (AMISOM) for Peace Operations in Mali. S. 7
Sida 7 av 38 Ett annan utmaning FN har, är hur de skall lyckas stärka regeringen och dess position i det land där fredsbevarande styrkor placeras. Detta är något som Jan Daniel försöker bidra med genom att analysera två nutida FN operationer (UNIFIL II i Libanon och MINUSMA) genom en teori om suveränitetsbyggande. Det undersökningen pekar på trots att situationerna och mandaten FN har skiljer sig i de båda länderna är vikten av en hög grad av pragmatism och förmågan att kunna anpassa sig till ofördelaktiga omständigheter.17 Även om dessa råd är nor-mativa och ger inte någon direkt praktisk vägledning kan det vara värt att poängtera om man uppfattar organisationen i fråga som gammalmodig och oföränderlig. Vidare poängteras vik-ten av att inkludera lokal politik för att förstå kontexvik-ten runt problemen och att kunna kom-promissa i beslut för att lyckas med suveränitetsbyggandet.18
Med erfarenheter dragna från Afghanistan och Irak gällande civila förluster och skador argu-menterar Marla B. Keenan att MINUSMA skall införa en CCTARC (Civilian Casualty Track-ing, Analysis, and Response Cell) i Mali. Efter inrättandet av CCTARC i Afghanistan och Irak påstår Marla att: CCTARC lett till en minskning av civila dödsfall och att förståelsen för den civila skadan gjort att taktik, träning och operationer positivt förbättrats.19 Vidare menar Marla att detta är en nödvändighet för MINUSMA om de vill leva upp till mandatet att skydda civila. För att utnyttja CCTARC fulla potential räcker det inte med att MINUSMA an-passar sig till detta, det måste inkludera alla parter som är inblandade i landet. Därav måste informationsspridning och samarbeten med både maliska armén och franska styrkor upprät-tas.20
Genom att läsa forskning om Mali och MINUSMA går det snabbt att identifiera en trend som inriktar sig mot våldet och attackerna riktade mot FN-personal. Problemet om våldet är snar-likt bland de flesta forskarna men fokuset på vilka åtgärder som skall prioriteras skiljer. De-batterna i ovannämnda artiklar strider inte mot varandra förutom i fallet om vilken inriktning FN borde ha, alltså om de ska gå mot en aktivare roll med antiterroroperationer eller om de
17 Jan Daniel (2017) Building sovereigns? The UN peacekeeping and strengthening the au-thority of the state in Lebanon and Mali, Global Change, Peace & Security, 29:3, 229-247, DOI: 10.1080/14781158.2017.1363172, s. 246
18 Jan Daniel (2017) Building sovereigns? The UN peacekeeping and strengthening the au-thority of the state in Lebanon and Mali, s. 229
19 Keenan, M 2013 Operationalizing Civilian Protection in Mali: The Case for a Civilian Cas-ualty Tracking, Analysis, and Response Cell. Stability: International Journal of Security and Development, 2(2): 21, pp. 1-10, DOI: http://dx.doi.org/10.5334/sta.ba, s. 1
20 Keenan, M 2013 Operationalizing Civilian Protection in Mali: The Case for a Civilian Cas-ualty Tracking, Analysis, and Response Cell. S. 7 – 8
Sida 8 av 38 skall behålla den traditionella inriktningen som en oberoende part. Med tanke på det stabilise-rande mandat FN gett MINUSMA lutar inriktningen någonstans däremellan, alltså en semi-aktiv inriktning där våldsutövning tillåts om situationen kräver det. Då det stabiliserande man-dat MINUSMA erhållit är vagt i teoretisk bakgrund blir MINUSMA intressant att undersöka ur ett COIN perspektiv då COIN har en teoretisk och praktisk historia samtidigt som det inne-fattar både hårda och mjuka medel. Empirin som nyttjats i ovannämnd forskning som inte är från Mali kommer främst från Somalia, Libanon, Irak och Afghanistan vilket rimligtvis inne-bär att det finns andra fall som kan bidra med kunskap om hur liknande problem kan hanteras.
1.4 Syfte och Frågeställning
Syftet med uppsatsen är att undersöka om MINUSMAS insats går att klassificera som en COIN-operation samt att bidra med teoretisk insikt i MINUSMAS mål och åtgärder i Mali. Genom att undersöka om MINUSMAS stabiliserande mandat och insats går att beskriva uti-från Kilcullens ramverk hoppas resultatet kunna bidra med en klassificering av MINUSMAS insats utöver det stabiliserande mandatet samt en djupare teoretisk förståelse om FN:s mål och åtgärder i landet.
Frågeställning:
Hur kan MINUSMAS insats och stabiliserande mandat i Mali beskrivas utifrån David Kilcul-lens teoretiska ramverk om COIN?
1.5 Avgränsningar
De avgränsningar som kommer göras i undersökningen är i både tid och rum. Kopplat till tid kommer avgränsningar göras till de tre senaste rapporterna från FN:s Generalsekreterare då undersökningen intresserar sig av nutida mål och åtgärder som sker i Mali (även fast histo-riska händelser bedöms påverka de handlingar som lett fram till dagens situation). Avgräns-ningar i rum kommer göras till FN och MINUSMAS dokument och rapporter då dessa är i centrum till de beslut och målsättningar MINUSMA haft/har även om externa rapporter be-döms ha påverkat de handlingar som skett kommer denna undersökningen inte inkludera dessa. Risken med att avgränsa till en kort period och ett fåtal dokument är att händelser kan ryckas ur sin kontext och tolkas på ett sådant sätt som de inte var tänkta att göra från början, alternativt att samband från tidigare händelser missas vilket kan göra att viktiga variabler överses som förklarar nutida beslut/händelser. Ytterligare kommer undersökningen förhålla
Sida 9 av 38 sig till FN och MINUSMA och inte övriga aktörer i Mali, såsom maliska myndigheter (Rege-ring, militär och polis etc.) samt Frankrikes bidrag eftersom intresset ligger i FN även om ak-törerna förhåller sig dynamiskt till varandra.
1.6 Disposition
Uppsatsen består utav fem kapitel. Första kapitlet börjar med att beskriva bakgrunden till konflikten och redogör sedan problemformulering, forskningsöversikt, syfte och frågeställ-ning. I forskningsöversikten beskrivs tidigare forskning gjord på MINUSMA och Mali för att ge läsaren en förståelse av aktuellt kunskapsläge samt att visa vilken kunskapslucka detta ar-bete tänkt undersöka. Inledningskapitlet avslutas med att presentera vilka avgränsningar som gjorts i undersökningen. Andra kapitlet innehåller undersökningens teoretiska ramverk, här diskuteras både motiv och kritik till vald teori, syftet är att motivera vald teori samt visa trans-parens gentemot läsaren. Tredje kapitlet är undersökningens metodkapitel och innehåller forskningsdesign, metod, empiri och materialdiskussion, forskningsetiska avväganden samt operationalisering. Här presenteras och diskuteras undersökningens valda metod och empiri, syftet i detta kapitel är att visa vilka för och nackdelar som finns med vald metod och varför det empiriska underlaget valdes till undersökningen. Här diskuteras även de forskningsetiska överväganden som gjort under arbetet och vilka viktiga punkter som inkluderats i operational-iseringen av det teoretiska begreppen. Fjärde kapitlet innehåller analysen som gjorts på det empiriska materialet utifrån de operationella indikatorerna. Här presenteras först bevis från det empiriska underlaget för att sedan tolkas mot teorin, kapitlet avslutas med en samman-ställning av analysen för att ge läsaren en lättöverskådlig bild över resultaten från analysen. Femte kapitlet är avslutningskapitlet och innehåller undersökningens resultat, resultatdiskuss-ion, förslag till vidare forskning samt relevans för yrkesutövning. I resultatdelen redovisas först svaret på forskningsfrågan för att sedan utvecklas i en friare form i resultatdiskussionen, här diskuteras och tydliggörs vad resultatet säger och vad det inte säger för att minimera ris-ken för feltolkning. Kapitlet avslutas med att ge förslag till vidare forskning och förklara var-för undersökningen är relevant var-för yrkesutövningen.
Sida 10 av 38
2. Teori
2.1 Val av Teori
De kriterier jag nyttjat för att välja teori är relevans, tidsperiod och kontext. Relevans innebar att teorin som skulle nyttjas verkligen påstod sig mäta COIN och att det inte var något närbe-släktat ämne till COIN, som viss typ av CT (Counter-terrorist) verksamhet. Tidsperiod är in-tressant av den anledning att nutida trender och debatter bedöms påverka hur ett problem upp-fattas samt förståelsen för hur problemet hanteras, därav borde nutida teorier spela en roll i hur insatser formas och genomförs. Om det skall vara relevant att jämföra en teori om COIN med MINUSMA bör kontexten vart ifrån teorin är skapad vara snarlik situationen i Mali, är de kontextuella skillnaderna för stora i typ av motståndare/insurgenter och miljö riskerar över-förbarheten av teorin på fallet att bli dålig då andra variabler troligen kan påverka utfallet. Kilcullens teoretiska ramverk om COIN presenterades 2006 vilket är relativt nyligen om man jämför med andra teorier om COIN, detta borde innebära att hans tankar och idéer påverkar nutida förståelse av upprorsbekämpning och att det kan återfinnas i hur nutida insatser och åt-gärder mot insurgenter utformas. Ramverket är framtaget och baseras på upprorsbekämpning men också lyckade exempel från bl.a. fredsbevarande insatser vilket FN har en lång historia av, detta gör även att sannolikheten för att FN skulle nyttja sig av modellen ökar då lyckade delar från fredsbevarande insatser bidragit till modellens utformning. Ramverket är även en heltäckande modell som inkluderar både civila och militära medel vilket gör det passande i MINUSMAS fall eftersom både civil, polisiär och militär personal finns. I sin presentation hävdar Kilcullen att modellen går att applicera på fred/stabiliseringsoperationer, ombyggnat-ioner och komplexa humanitära katastrofer21 vilket gör ramverket intressant i MINUSMAS fall.
2.2 David Kilcullen – Three pillars of counterinsurgency
28 september 2006 presenterade Dr David J. Kilcullen ett teoretiskt ramverk för att bekämpa insurgenter på U.S. Government Counterinsurgency Conference, Washington D.C.22 Mo-dellen består utav två delar, första delen är en beskrivning av konfliktens miljö som Kilcullen benämner ”konfliktens ekosystem” som formar miljön som 2000 – talets upprorsbekämpning
21 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, Remarks delivered at the U.S. Government Counterinsurgency Conference, Washington D.C., 28 September 2006, s. 4 22 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, s. 1
Sida 11 av 38 rör sig i, den andra delen är ett tentativt ramverk inriktat för alla myndigheter och aktörer in-blandade i den miljön.
Konfliktmiljön
“An insurgency is a struggle for control over a contested political space, between a state (or group of states or occupying powers), and one or more popularly based, non-state challeng-ers. Insurgencies are popular uprisings that grow from, and are conducted through pre-exist-ing social networks (village, tribe, family, neighbourhood, political or religious party) and exist in a complex social, informational and physical environment.”23 Med denna luftiga
be-skrivning försöker Kilcullen definiera vad ett uppror (insurgency) är för något. Han försöker hitta en allmängiltig definition som beskriver något som ser olika ut beroende på vilken kon-text det utspelar sig i, anledningen till detta är att uppror och tillvägagångssätt skiljer sig åt beroende vilken miljö och vilka mål upproret har.
En central del i konfliktmiljön är aktörer. Kilcullens beskrivning av aktörer påminner om darwinism i den mening att de försöker maximera sina chanser till överlevnad och fördelar, skillnaden mellan aktörer i denna typ av miljö kontra en stabil miljö blir att konsekvenserna blir destruktiva istället för tävlingsinriktade. Aktörer som finns i området redan innan uppro-ret startat består av statliga, etniska, stammar, klaner och samhällsgrupper, sociala klasser, stadsmänniskor och bönder, ekonomiska och politiska institutioner.24
När konflikten/upproret startat tillkommer nya aktörer, till dessa hör: Lokala och utländska beväpnade grupper som dras in i konflikten utifrån, counterinsurgency styrkor och utländska terrorister som förflyttar sig mellan konflikter för att försöka uppnå globala mål. I detta kaos skapas flyktingar och ibland massmigrationer vilket leder till ekonomiska problem som bidrar till arbetslöshet, kriminalitet, skapandet av banditer och smugglare.25 Poängen Kilcullen vill förmedla med beskrivningen av konfliktmiljön är att den är väldigt komplex och består inte bara av två parter, vi och dem. För att kunna bekämpa ett uppror måste vi förstå miljön vi stri-der i och att flera variabler förutom militär makt spelar roll, som t.ex. problemet med arbets-löshet som bidrar till ökad kriminalitet, detta är inte något militär makt kan lösa och inte något de skall lösa, men vi måste förstå att det kan vara en bidragande del till att upproret startade från början.
23 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, s. 2 24 Ibid, s. 2
Sida 12 av 38 Ramverk för upprorsbekämpning
Med beskrivningen av konfliktmiljön i åtanke och förståelsen av alla aktörer inblandade i konflikten blir innebörden och slutsatsen om samarbete uppenbar.
Målet med samarbete (mellan myndigheter, statliga och icke-statliga) som vi måste sikta mot är ”enighet i ansträngning” som bäst, alternativt samarbete om att minska motsättningar mel-lan myndigheter som minst. Detta tillvägagångssätt förlitar sig mindre på en delad ledning och kontrollshierarki utan mer på en delad diagnos av problemet, det behövs en plattform för samarbete, informationsdelning och intressehantering. Varje aktör inblandad måste förstå de andra aktörernas styrkor, svagheter, möjligheter och mål, samordningsgrupper mellan myn-digheter måste vara mångsidiga och flexibla för att möta kraven som ställs på dem.26 Nedan presenteras modellen för de tre pelarna:
27 Modellen skall ses som ett ramverk istället för en mall, den skall hjälpa personer/myndigheter att förstå vart deras bidrag tillför i en kampanj/operation snarare än att säga vad de skall göra i en specifik situation. Den tillför en bas för att mäta utveckling och är ett hjälpmedel för sam-arbete snarare än en operationsplan vilket gör den tillämpbar för mer än upprorsbekämpning som t.ex. fredsoperationer.28
26 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, s. 4 27 Ibid, s. 4
Sida 13 av 38 Information
Basen för modellen utgörs av information. Anledningen till detta är att perception är vitalt när man utvecklar kontroll och inflytande över populationsgrupper. Pelarna (säkerhet, politik och ekonomi) måste integreras och vila på en informationsstrategi. Varje handling i upprorsbe-kämpning sänder ett budskap; syftet med informationskampanjen är att förstärka och ena bud-skapet. Detta inkluderar informationsoperationer, mediaoperationer, diplomati och åtgärder för att motverka insurgenters motivation, fristad och ideologi. Information inkluderar även att förstå konsekvenserna av operationer på befolkningen, motståndaren och miljön.29
Säkerhet
Stommen i säkerhet utgörs av militär och polis, där uppgifter som att skydda befolkningen från attacker och hot från guerilla, terrorister och andra beväpnade grupper ingår samt lokal polispatrullering och polisiär underrättelseinhämtning. Utöver detta ingår även mänsklig sä-kerhet, upprättandet av ett ramverk för mänskliga rättigheter, civila institutioner och offentlig säkerhet som brandkår, ambulans och civilförsvar.30 Viktigt att påpeka om säkerhet är att mi-litära befälhavare måste förstå att säkerhet måste utvecklas i takt med de andra pelarna politik och ekonomi samt att alla pelare vilar på basen information.
Politik
Den politiska pelaren fokuserar på att etablera stöd från befolkningen. De jobbar på att värva inflytelserika personer som stöttar regeringen, marginalisera insurgenter och andra grupper, utöka styrning och implementering av lagen i landet. Ett nyckelelement i politik är att bygga institutionell kapacitet i myndigheter, statliga och icke-statliga institutioner och upprätta in-tegrationsprogram som jobbar mot avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter.31
Ekonomi
Den ekonomiska pelaren inkluderar komponenter av omedelbar humanitär hjälp men även långsiktiga program som inriktar sig att utveckla jordbruk, industri och kommersiella aktivite-ter. Det inkluderar även stöd i hur resurser och infrastruktur skall ledas samt införandet av kri-tiska system för infrastrukturen.32
29 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, s. 5 30 Ibid, s. 5
31 Ibid, s. 5 32 Ibid, s. 6
Sida 14 av 38 Kontroll
Taket på modellen tillika målet för ramverket är att etablera kontroll. Med kontroll menas att kunna styra tempot i aktiviteter, nivån av våld och nivån av stabilitet i omgivningen. Målet är inte att reducera våldet till noll utan att återgå till ett ”normaltillstånd” där normalt skall ses utifrån kontexten. När kontroll är etablerat skall en övergång till permanenta, effektiva och legitima institutioner genomföras för att säkerställa långvarig framgång.33
2.3 Kritik mot vald Teori
Kilcullens teori handlar om counterinsurgency, vilket traditionellt varit hur en stat skall be-segra ett uppror och inte hur en organisation (som FN är) skall bebe-segra ett uppror. Problemet som uppstår med FN kontra en stat blir statusen som tredje part, något som en stat inte har, frågan om vilken sida en stat står på i en konflikt med insurgenter eller guerilla är självklar medan det inte är det i FN:s fall. Men oavsett om det är en stat eller organisation som skall bekämpa ett uppror är bekämpningen av den i fokus, vilket COIN inriktar sig mot.
Kilcullen beskriver sitt teoretiska ramverk som tentativt och en förenklad bild av verklig-heten, vilket han sedan säger alla modeller är, men att modellen är en bas att utgå ifrån.34 När Kilcullen beskriver sitt teoretiska ramverk som en förenkling av verkligheten får han det att låta som något negativt, detta är intressant då boken Introduktion till samhällsvetenskaplig metod beskriver, för att en teori skall vara en teori i vetenskaplig mening måste den bl.a. vara en förenkling av verkligheten.35 Ytterligare är Kilcullens ramverk normativt i den mening att han beskriver hur man bör göra för att bekämpa ett uppror men inte hur det skall gå till, att pe-larna i modellen måste byggas samtidigt ger inte mycket praktisk vägledning när åtgärderna inte är viktade och inte förklarar om någon åtgärd är viktigare än någon annan. Han säger också att modellen är byggd utifrån ”klassisk upprorsbekämpning” och bra exempel från fredsbevarande insatser och utvecklingsprojekt36 men underbygger inte detta med vilka teorier eller vilka insatser vilket gör att modellen tappar saklighet i argumentationen.
33 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency s. 6 34 Ibid, s. 7
35 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 29
Sida 15 av 38
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Den forskningsdesign som har valts i denna undersökningen är fallstudie. Fallstudier känne-tecknas av att de har en tydlig avgränsning av vad som ingår i fallet, vad som ligger utanför fallet samt en ingående beskrivning av det definierade fallet. 37 Fallet i undersökningen är MINUSMA vilket inkluderar MINUSMAS alla ingående delar (militära, polisiära och civila enheter). Avgränsningen går vid de aktörer som inte styrs av MINUSMA, med detta menas andra aktörer som också arbetar inom Mali, t.ex. Regering, franska styrkor och grupperingar (insurgenter och kriminella).
Valet att genomföra en fallstudie är praktiskt då det möjliggör stor insamling av information om MINUSMA samtidigt som information utanför fallet inte behövs inkluderas.
Eftersom fallet (MINUSMA) är det centrala i undersökningen och inte teorin, blir ett teori-konsumerande tillvägagångssätt lämpligt för att beskriva insatsen i Mali som en COIN-operation. Uppgiften som en teorikonsumerande studie har är att med existerande teorier för-söka förklara fallet38 vilket i denna undersökning är David Kilcullens teori.
3.2 Metod
Kvalitativ textanalys syftar till att få fram meningsinnehållet i en text vilket skiljer sig från en kvantitativ textanalys som intresserar sig för förekomsten av ord eller meningar, skillnaden blir att du som forskare har mer utrymme att tolka och förstå underliggande resonemang samt sätta orden och meningarna i en kontext. Tumregeln vid kvalitativ textanalys är att data (in-formation) kommer från olika sorters texter, det inkluderar dokument, brev, dagböcker, skrift-liga anteckningar mm.39 Eftersom materialet i undersökningen kommer bestå av dokument och rapporter från FN och MINUSMA samt att teorierna i fråga kräver tolkning under ana-lysen blir metoden i fråga ett lämpligt tillvägagångssätt för att svara på forskningsfrågan. Att arbeta med text är inte problemfritt vilket boken Introduktion till samhällsvetenskaplig metod uttrycker: ” Words are fatter than numbers, and usually have multiple meanings. This makes
37 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 56
38 Esaiasson, Peter (red.), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, MTM, Johanneshov, 2017, s. 42
39 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 105
Sida 16 av 38 them harder to move around and work with. Worse still, most words are meaningless unless you look backward or forward to other words.”40 Vad detta praktiskt innebär för undersök-ningen är att tolkundersök-ningen som genomförs måste vara transparent och genomsyras av en förstå-else att meningar och stycken kan innehålla flera syften där en förståförstå-else av meningen inte nödvändigtvis är den enda och riktiga. Tolkningen är central i arbetet och påverkas bl.a. av forskningsfrågans karaktär/utformning. Frågans utformning påverkar vilket intresse som söks i texten, om det är textens latenta eller manifesta budskap som eftersöks. Skillnaden mellan de båda går att förstå som att det manifesta budskapet går att utläsa tämligen omedelbart i texten medan det latenta budskapet handlar om sådant som återfinns under ytan och kräver ett analy-tiskt verktyg.41 Vetskapen om att frågans utformning påverkar vilket budskap som söks i tex-ten förtydligar och poängterar viktex-ten av en underbyggd tolkning samtidigt som det förklarar att det du söker kan finnas i texten även om det inte står uttryckligen.
För att en kvalitativ textanalys skall vara mer än en sammanfattning av de empiriska källorna måste preciserade frågor ställas mot texten, frågorna måste alltså vara formulerade kring cen-trala analytiska begrepp då de skall vägleda forskaren i hanteringen av texten.42 Det innebär att frågorna som ställs på det valda materialet måste anknyta till centrala begrepp ur teorin för att det skall bli en trovärdig representation. ”Representation betyder att använda språk för att säga något meningsfullt om, eller meningsfullt representera, världen för andra människor”, det vilar på premissen att vi nyttjar ord, begrepp och symboler för att referera till och förstå världen omkring oss.43 Om vi håller med premissen blir det analytiska verktyget med innehål-lande begrepp centralt för att påvisa representationen av vad i det här arbetet är Kilcullens te-ori om COIN.
3.3 Empiri och Materialdiskussion
Undersökningens empiri måste väljas utifrån de krav som ställs av forskningsfrågan, det bety-der att empirin som används i denna unbety-dersökning måste påverka MINUSMAS mål och age-rande i Mali om en adekvat beskrivnings skall kunna göras.
40 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 105
41 Esaiasson, Peter (red.), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 227
42 Ibid, s. 216 43 Ibid, s. 216
Sida 17 av 38 FN:s säkerhetsråds främsta ansvarsområde är att bevara internationell fred och säkerhet. De är ytterst ansvariga att besluta om ett hot är en risk mot freden eller om det är en aggressiv hand-ling. De kan också i vissa fall besluta om att införa sanktioner eller auktorisera användandet av våld för att bevara eller återställa freden.44
De beslut som säkerhetsrådet fattar publiceras i form av resolutioner, i resolutionerna ges mål, riktlinjer, ramverk och ett ställningstagande till problemet i fråga. I många fall skapas sedan en organisation/instans som får ansvaret att verkställa de mål och riktlinjer säkerhetsrådet be-slutar om. MINUSMA är den organisation som fått i ansvar att verkställa säkerhetsrådets re-solutioner i Mali vilket motiverar nyttjandet av styrdokument från både FN och MINUSMA gällande vad deras mål och åtgärder är i Mali.
Att vara källkritisk mot det material som används är viktigt då det påverkar hur pålitlig under-sökningen är, en väl underbyggd underunder-sökningen kan riskera att bli oanvändbar om empirin visar sig vara felaktig eller ofullständig. Till hjälp för att kunna göra en bedömning av san-ningshalten i påståenden finns fyra klassiska källkritiska regler: Äkthet, Oberoende, Samtidig-het och Tendens.45 Genom att applicera dessa kriterier på den empiri undersökningen använ-der stärks trovärdigheten på arbetet.
Äkthet handlar om att källan är det den utger sig för att vara, vilket i detta arbete innebär att styrdokument från FN verkligen är producerad av denne, genom att hämta dokument från FN:s officiella hemsida undgås problematiken med att behöva kontrollera ursprungskälla. Oberoende handlar om innehållet i källorna och kan delas in i tre olika aspekter: Möjligheten att bekräfta berättelsen, avståndet mellan berättar och berättelsen samt berättarens grad av oberoende.46 Med hänsyn taget till FN:s position som oberoende part och att organisationen består av medlemmar från flera olika länder uppfyller empirin kriteriet av oberoende. Källan blir även en förstahandskälla då rapporterna kommer från den egna organisationen och inte via andra eller tredje part. Samtidighet handlar om närhet i tid till händelsen, om avståndet är långt mellan händelsen och tiden då händelsen skrivs ner. FN släpper både resolutioner och rapporter med jämna mellanrum vilket baseras på den senaste händelseutvecklingen i landet vilket gör att samtidighet till händelserna och rapporterna uppfylls. Tendens handlar om vil-ken avsikt källan har med berättelsen/informationen som framställs, vill källan åstadkomma
44 UN, UNITED NATIONS SECURITY COUNSIL, https://www.un.org/securitycouncil/, (Hämtad 2020-04-02)
45 Esaiasson, Peter (red.), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 288
Sida 18 av 38 en förändring åt det ena eller andra hållet, detta ger återigen FN en fördel då de är till för att nå egna mål och inte andras även om dessa två kan sammanträffa.
Även om FN:s resolutioner och rapporter uppfyller de källkritiska kriterierna bör aktsamhet vidtas innan informationen ses som fakta då fel ändå kan uppstå.
3.4 Forskningsetiska överväganden
”Etik handlar om principer, regler och riktlinjer som anger om förfaranden är riktiga eller felaktiga”, det inkluderar all verksamhet som får konsekvenser för andra människor och därav även forskning.47 Denna punkt är viktig att kontinuerligt återkomma och reflektera över både innan, under och efter arbetet då resultaten undersökningen påvisar kan komma att användas i syften som inte var tänka från början. Om resultaten kan tänkas användas på ett sådant sätt att människor skadas eller får det sämre på grund av forskningen bör åtgärder tas för att mini-mera risken att informationen används i felaktiga syften, i vissa fall måste forskningen kanske till och med avbrytas om risken för negativa konsekvenser är för hög.
Många av de forskningsetiska riktlinjer som finns handlar om individen, att de inte riskeras utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. I denna undersökningen kommer inte enskilda individer eller grupper nyttjas vilket gör att de etiska övervägandena gällande insamlingen av information uteblir, de etiska överväganden som bör reflekteras över är vad resultatet visar och hur det presenteras för att inte riskera att skada någon eller något. I detta fallet blir undersökningens resultat om huruvida FN:s stabiliserande insats i Mali går att beskriva som en COIN operation viktigt att reflektera över då FN kanske inte vill att insat-sen i Mali förknippas med COIN eller att meningsmotståndare till FN nyttjar resultatet till egen vinning.
47 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 59
Sida 19 av 38 3.5 Operationalisering och Analysverktyg
Operationalisering är den process där den teoretiska definitionen tilldelas en eller flera operat-ionella indikatorer.48 I detta arbete innebär det att Kilcullens teoretiska ramverk görs om till frågor som sedan ställs mot empirin, vilket är dokument och rapporter från FN och
MINUSMA. Operationaliseringen är en central och vital del i arbetet eftersom det är starkt sammankopplat till vilken validitet arbetet får.
Eftersom arbetet har en beskrivande och teorikonsumerande utformning är ambitionen inte att uppnå en hög yttre (extern) validitet då undersökningen syftar till att beskriva MINUSMAS insats i Mali och inte FN:s alla insatser. Ambitionen blir istället att uppnå en hög begreppsva-liditet, huruvida begreppsvaliditeten blir hög eller inte är kopplat till hur väl de operationella indikatorerna överensstämmer med Kilcullens teoretiska ramverk.
Analysverktyg
Begrepp Komponenter Operationella Indikatorer
Samarbete - Delad diagnos av problemet - Eftersträvas en enighet i an-strängningar eller att minska motsättningar mel-lan myndigheter?
Information - Underrättelser
- Informations operationer - Media Operationer
- Bekämpning av grupperingars ideologi, fristad och motivation
- Inhämtas och delas under-rättelser mellan aktörer? - Genomförs
informationsop-erationer?
- Genomförs media operat-ioner?
- Vidtas åtgärder för att mot-verka insurgenters ideologi, fristad och motivation? Säkerhet - Militär
- Polis
- Mänsklig säkerhet - Offentlig säkerhet - Populationssäkerhet
- Har militären uppgifter att skydda befolkningen mot attacker och hot från insur-genter?
- Arbetar polisen både med att bygga trygghet på ga-torna och med polisiär underrättelseinhämtning? - Upprättas rättsliga ramverk
och institutioner för mänsk-liga rättigheter?
48 Esaiasson, Peter (red.), Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad, s. 56
Sida 20 av 38 - Stöttas uppbyggnad av
po-pulationssäkerhet? Politik - Icke statliga institutioner
- Avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter
- Arbetar icke statliga in-stitutioner för avväpning, demobilisering och återinte-grering av före detta kom-battanter?
Ekonomi - Humanitär hjälp - Utvecklingsstöd
- Resurser och infrastrukturell ledning
- Bistås resurser för omedel-bar humanitär hjälp? - Stödjs utveckling av
jord-bruk, industri och kommer-siella aktiviteter?
- Tillförs och stöttas kritisk infrastruktur med resurser och ledning?
Kontroll - Nivå av våld
- Återställa tillvaron till dess ur-sprung
- Övergång till permanenta, ef-fektiva och legitima institut-ioner
- Överensstämmer det stabili-serande mandatets mål med att kontrollera nivån av våld, återställa tillvaron och övergå till institutioner?
Avgränsningar och förklaring av analysverktyg
Då delar av teorin är inriktade mot åtgärder en regering kan vidta har dessa punkter tagits bort för att passa MINUSMAS organisation bättre. De områden/punkter som har tagits bort är ur politik och ekonomi. Ur den politiska pelaren har punkter som: mobilisera nyckelpersoner som stöttar regeringen, utöka styrning och införandet av lag samt utökning av institutionell kapacitet i statliga myndigheter tagits bort då de inriktar sig mot åtgärder Malis regering kan vidta. I den ekonomiska pelaren har punkter som inriktar sig mot en effektivisering av landets ekonomi tagits bort medan åtgärder kopplat till humanitär hjälp kvarstannat. Några av punk-terna under den ekonomiska pelaren hamnar i kläm mellan icke statliga och statliga myndig-heter då frågan om vem som har ansvar över problemet finns, t.ex. om humanitär hjälp, där det kan argumenteras för att det är både icke statliga och statliga myndigheters problem vilket gjort att några av punkterna tagits med.
Svaren på de operationella indikatorerna kommer utmynna i två svarskategorier: Återfinns indikatorerna (Ja, nej, delvis) och Hur stödjs indikatorerna (direkt, indirekt, inte alls) i syfte att ge en nyanserad bild av resultatet. Resultatet presenteras under punkten sammanställ-ning.
Sida 21 av 38
4. Analys
I detta avsnitt kommer empirin analyseras utifrån de operationella indikatorer som tagits fram från David Kilcullens teoretiska ramverk. Avsnittet kommer avslutas med en sammanställ-ning av resultatet.
4.1 Samarbete
Eftersträvas en enighet i ansträngningar eller att minska motsättningar mellan myndigheter? I resolution 2423 uppmuntrar FN Generalsekreteraren att utveckla ett integrerat strategiskt ramverk för att sätta FN:s övergripande vision, gemensamma prioriteringar och intern arbets-delning för att upprätthålla fred i Mali, ytterligare begärs Generalsekreteraren att försäkra en effektiv arbetsdelning mellan MINUSMA och UNCT (United Nations Country Team), base-rat på deras mandat och jämförande fördelar.49
I resolution 2480 uppdateras punkten om att utveckla ett integrerat strategiskt ramverk till att: FN uppmuntrar Generalsekreteraren att kontinuerligt uppdatera det integrerade strategiska ramverket som sätter FN:s övergripande vision.50
I Generalsekreterarens rapport från oktober 2019 står det att, för att stabilisera Mali behöver gränsöverskridande utmaningar adresseras. Generalsekreteraren kallar till det internationella samfundet att avancera med implementeringen av FN:s integrerade strategi för Sahel och de-ras stödplan, endast ett mer koordinerat, integrerat och omfattande tillvägagångssätt som kombinerar säkerhetsåtgärder, humanitära aktiviteter, och långsiktiga utvecklingsansträng-ningar kan möjliggöra ett skifte från att leverera omedelbar hjälp till ett reducerat behov från populationen och uppnå ihållande fred och hållbar utveckling i området.51 I samma rapport står även att MINUSMA skapat en integrerad handlingsplan involverande civila, militära och polisiära komponenter för att förbättra sin förbindelse med lokala auktoriteter och intressen-ter, med en särskild fokus på kvinnor.52
Bevisen i resolutionerna och rapporten tyder starkt på att en enighet i ansträngning eftersträ-vas utav FN och MINUSMA, när meningar explicit uttrycker att en integrerad handlingsplan
49 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 9 50 S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 6
51 S/2019/782, Report of the Secretary – General, Distr.: General 1 October 2019, s. 16 – 17 52 Ibid, s. 10
Sida 22 av 38 involverande flera olika aktörer (statliga och ickestatliga) utvecklas men även att arbetsfördel-ningen mellan olika myndigheterna ska baseras på mandat och organisationers respektive för-delar tyder det starkt på att en ”enighet i ansträngningar” som Kilcullen beskriver eftersträvas. 4.2 Information
Inhämtas och delas underrättelser mellan aktörer?
I både resolutionerna 2423 (2018) & 2480 (2019) listas ett antal åtgärder som MINUSMA skall vidta för att förbättra chanserna att genomföra sitt uppdrag och uppfylla sitt mandat i Mali. I båda resolutionerna står det att de skall:” improving MINUSMA’s intelligence and analysis capacities, including surveillance and monitoring capacities, within the limits of its mandate.”5354 Ytterligare begär säkerhetsrådet att MINUSMA skall stärka sina ansträng-ningar för att förbättra samordningen mellan sina civila, militära och polisiära komponenter genom ett integrerat angreppssätt på operationsplanering och underrättelsetjänst.55
I Generalsekreterarens rapport från 2019-12-30 står det att de i samband med operation Oryx satt in bl.a. underrättelse, övervakning och rekognoseringsförmågor för att förbygga och av-skräcka våld mot civila i centrala Mali.56 I Generalsekreterarens rapport från 2020-03-20 står det att listan på enhetens (MINUSMA) krav har uppdaterats för att möta de säkerhetsmässiga hoten på marken. De har definierat vilka underrättelse, övervakning och rekognoseringsluckor som finns i insatsen vilka bidrar till att de inte kan uppfylla mandatet. Detta har lett till att nya krav listats på underrättelseenheterna vilket också skall stötta anskaffningsprocessen av kom-mersiella förmågor.57
Genom en sammanfattning av ovanstående information framgår det att MINUSMA genomför underrättelseinhämtning men också att de måste utveckla förmågan inom ramen för mandatet. Ytterligare framgår det att de måste förbättra samordningen mellan civila, militära och poli-siära komponenter gällande planering och underrättelse vilket tyder att de försöker dela läges-uppfattning med varandra. Kopplat till Kilcullens teori är detta intressant eftersom som pe-larna (säkerhet, politik och ekonomi) vilar på information och samordning mellan myndig-heter. Trots att det verkar finnas utvecklingsbehov i informationsutbytet mellan myndigheter är viljan att förändra detta tydlig vilket tyder på att de eftersträvar en gemensam informations-bas likt den Kilcullen beskriver.
53 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 15 54 S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 12 55 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 8 – 9
56 S/2019/983, Report of the Secretary – General, Distr.: General 30 December 2019, s. 10 57 S/2020/223, Report of the Secretary – General, Distr.: General 20 March 2020, s. 13
Sida 23 av 38 Genomförs informationsoperationer?
I resolution 2423 har det en punkt som benämns: Protection of civilians and stabilization, in-cluding against asymmetric threats. Under punkten listas vad och hur som skall göras för att uppnå detta där bl.a.” To protect, without prejudice to the primary responsibility of the Ma-lian authorities, civiMa-lians under threat of physical violence, including through public infor-mation, community outreach, dialogue and direct engagement.”58
I resolution 2480 benämns denna punkt: Protection of civilians. Även här formuleras mål och åtgärder liknande:” To strengthen community engagement and protection mechanisms, in-cluding interaction with civilians, community outreach, reconciliation, mediation, support to the resolution of local and intercommunal conflicts and public information.”59
I Generalsekreterarens rapport från oktober 2019 skriver de att MINUSMA genomfört 34 uppfattningshöjande möten för att utbilda på internationella humanitära rättigheter, mänskliga rättigheter och skydd av barn i väpnade konflikter där deltagare från statliga, icke statliga och övriga relevanta partners deltog.60
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 skriver de att patruller från MINUSMA vid upprepade tillfällen blivit blockerade av lokalbor som de tror blivit mobiliserade av lokala be-väpnade grupper. För att besvara detta ökade MINUSMA sina handräcknings och kommuni-kations aktiviteter ytterligare, bl.a. besökte malis miljöminister distrikten där oroligheterna ägt rum och förtydligade MINUSMAS roll och uppmuntrade till nära samarbete mellan befolk-ningen och MINUSMA.61
De empiriska fynden verkar sammantaget tyda på att informationsoperationer genomförs av MINUSMA även om dokumenten inte förtäljer i vilken utsträckning de genomförs. När rap-porten uttrycker budskap som: MINUSMA ökade sina handräcknings och kommunikations-aktiviteter ytterligare indikerar detta på att de gör denna typ av kommunikations-aktiviteter normalt vilket skulle kunna innebära att det är en stående uppgift MINUSMA har.
58 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 11 59 S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 8
60 S/2019/782, Report of the Secretary – General, s. 11 61 S/2020/223, Report of the Secretary – General, s. 5
Sida 24 av 38 Genomförs mediaoperationer?
I varken resolution 2423 eller 2480 går det att identifiera något som indikerar att MINUSMA genomför mediaoperationer, detta behöver i och för sig inte betyda att de inte genomför me-diaoperationer då styrdokument sällan ger instruktioner hur något skall uppnås utan snarare ger riktlinjer för vad som skall uppnås.
I Generalsekreterarens rapport från oktober 2019 skriver de att MINUSMA har intensifierat sitt arbete med nyckelpersoner i regeringen för att fortsätta stödja återupprättandet av statens auktoritet och grundläggande socialtjänst i centrala Mali. Som en del av de kommunikations-ansträngningar MINUSMA gör, har MINUSMA startat dedikerade radioprogram för att höja medvetandet hos befolkningen om vad deras arbete gör för att stödja regeringen.62
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 skriver de att MINUSMA tillsammans med FN:s utvecklingsprogram startat ett gemensamt stödteam för det kommande lagstiftande valet där MINSUMA bistår med stödjande resurser i form av bl.a. teknisk hjälp och säkerhet me-dan FN:s stödprogram hanterar en fond som skall stödja bl.a. civil utbildning och kommuni-kations initiativ.63
Även fast inga indikatorer på mediaoperationer återfanns i resolutionerna gick indikatorer i Generalsekreterarens rapporter att hitta vilket tyder på att MINUSMA genomför mediaoperat-ioner. Återigen går det inte att hitta till vilken grad eller vilken utsträckning detta genomförs i dessa dokumenten, men meningar i rapporten uttrycker även här att handlingar inte är något nytt, t.ex. ”Som en del av de kommunikationsansträngningar”. Meningen antyder på att de vidtar fler kommunikationsåtgärder än att starta radioprogram vilket förstärker anledningen att tro att MINUSMA genomför mediaoperationer.
Vidtas åtgärder för att motverka insurgenters ideologi, fristad och motivation?
Det går inte att utläsa explicit att MINUSMA vidtar åtgärder för att motverka insurgenters ideologi, fristad eller motivation i resolution 2423 och 2480 eller FN rapporterna från 2019 (oktober & december) och 2020 (mars). Det som går att utläsa är att MINUSMA utbildar i mänskliga rättigheter, arbetar mot smuggling av bl.a. människor och vapen samt att de skall skydda befolkningscentrum i Mali.
62 S/2019/782, Report of the Secretary – General, s. 6 63 S/2020/223, Report of the Secretary – General, s. 14
Sida 25 av 38 Genom att utbilda statliga och icke statliga organisationer samt relevanta partners i mänskliga rättigheter (nämnt ovan under informationsoperationer) och genom att starta radioprogram de-dikerade för att höja medvetandet hos befolkningen (nämnt ovan under mediaoperationer) be-kämpas insurgenters ideologi då de inte är kompatibla med de värderingar FN och
MINUSMA står för, t.ex. rätten till liv som insurgenter och terrorister kontinuerligt bryter mot.
I resolution 2423 begär FN att MINUSMA i samarbete med relevanta partners skall öka med-vetandet gällande konflikter kring finansiella resurser i Mali där smuggling av bl.a. männi-skor, vapen och droger ingår i syfte att kunna utforma effektiva strategier som stödjer långsik-tig fred och stabilitet.64 I resolution 2480 utvecklas denna punkten till att MINUSMA skall stödja maliska rättsliga institutioner så att de kan häkta, utreda och döma individer som miss-tänkts och funnits ansvariga för terrorism, grymheter och gränsöverstigande kriminella aktivi-teter som smuggling av människor, vapen och droger vilka riskerar att destabilisera fredspro-cessen i Mali.65 Genom att utreda vilka konflikter kring finansiella resurser som finns samt arbeta mot individer som sysslar med terrorism, smuggling och kriminella aktiviteter bekäm-pas en del av insurgenternas motivation då en stor del av drivkraften för dessa aktiviteter är pengar.
I både resolution 2423 & 2480 återfinns rubriken protection of civilians med tillhörande un-derpunkter. I en av underpunkterna som återfinns i båda resolutionerna står det att
MINSUMA skall förhindra återkomst av beväpnade element i nyckelområden och områden där civila är i risk.66 Då punkten uttrycker att de skall förhindra återkomst av beväpnade ele-ment tolkas detta som att MINSUSMA bekämpar insurgenters fristad genom att inte tillåta dem återkomma till nyckelområden och områden där civila är i risk.
4.3 Säkerhet
Har militären uppgifter att skydda befolkningen mot attacker och hot från insurgenter? MINSUMA har mandat att skydda befolkningen i Mali. I mandatet som ges i resolutionerna står det att MINUSMA skall arbeta både förebyggande och aktivt för att skydda befolkningen mot våld, hot om våld och asymmetriska attacker.67
64 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 9 65 S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 7-8
66 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 12, S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 8 67 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 11-12, S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 8-9
Sida 26 av 38 Här blir problematiken med oviktade variabler tydlig, MINUSMA har i uppgift att skydda malis befolkning men lyckas inte göra det på många platser, att MINUSMA inte lyckas skydda befolkningen borde vara av intresse, inte att de har uppgiften att göra det. Då varken teorin eller indikatorn intresserar sig av utfallet av uppgiften är det en intressant observation som bör noteras.
Arbetar polisen både med att bygga trygghet på gatorna och med polisiär underrättelsein-hämtning?
I varken resolution 2423 eller 2480 står det något särskilt om hur MINUSMAS polisiära styr-kor skall arbeta, det går alltså inte att urskilja polisens arbete från MINUSMAS.
I Generalsekreterarens rapport från oktober 2019 står det att MINUSMA genomförde en ge-mensam operation med polis och militär som bidrog till en minskning i rapporterade säker-hetsincidenter.68
I Generalsekreterarens rapport från december 2019 står det att MINSUMA ökat sina ansträng-ningar för att stödja maliska myndigheterna att strida mot straffrihet i främst centrala Mali, för att stödja förmågan att utreda grovt organiserad verksamhet, öka kriminalunderrättelsetjänsten och brottsplatshanteringen har specialiserade polisgrupper och forensiskt laboratorium till-förts.69 I samma rapport står även att FN:s polis skall fokusera på att höja sitt stöd till de nat-ionella säkerhetsstyrkorna och deras omplacering till främst centrala Mali genom samhällsori-enterade polisprogram, samgruppering och koordinerade aktiviteter med nationella försvars och säkerhetsstyrkorna.70
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 står det att de har evaluerat sex polisenheter med godkänt resultat, övningen resulterade i att underrättelser inhämtades under patrull vilket är ett resultat av bra relation till samhället och förbättrat logistiskt stöd.71 I samma rapport står att en rekonstruktion av den militära komponenten genomförts vilket inkluderar etable-ringen av en mobile task force, denna kommer även främja rörligheten hos civil och polisiär personal och möjliggöra att MINUSMA kan operera i ett mer förebyggande och samhällsori-enterat sätt.72
68 S/2019/782, Report of the Secretary – General, s. 6 69 S/2019/983, Report of the Secretary – General, s. 10 70 Ibid, s. 11
71 S/2020/223, Report of the Secretary – General, s. 14 72 Ibid, s. 16
Sida 27 av 38 Fynden tyder på att polisen jobbar både med trygghet och polisiär underrättelseinhämtning, dock framgår inte i vilken utsträckning detta sker och vilken förmåga polisen har för att lösa sin uppgift.
Upprättas rättsliga ramverk och institutioner för mänskliga rättigheter?
I både resolution 2423 & 2480 står: “Reaffirming its strong commitment to the sovereignty, unity and territorial integrity of Mali, emphasizing that the Malian authorities have primary responsibility for the provision of stability, security and protection of civilians throughout the territory of Mali.”73 Budskapet är tydligt med att maliska myndigheter har huvudansvaret för
att skapa stabilitet, säkerhet och skydd av civila i Mali, MINUSMA är där för att stötta och hjälpa maliska regeringen att uppnå detta, men de har inte huvudansvaret för det. Detta är vik-tigt att veta när indikatorn frågar om rättsliga ramverk och institutioner för mänskliga rättig-heter. FN och MINUSMA värnar och skyddar om mänskliga rättigheter men är inte ansvariga för att döma individer som bryter mot mänskliga rättigheter i Mali, det är maliska myndighet-ernas ansvar även om MINUSMA är där för att hjälpa maliska myndigheterna med just detta. I Generalsekreterarens rapport från december 2019 står det att MINUSMA fortsätter att främja mänskliga rättigheters kapacitetsbyggande och medvetandehöjande aktiviteter i Ba-mako, Mopti och Gao för nationella försvars och skyddsstyrkorna, nationella mänskliga rät-tigheters kommissionen och civilsamhällets organisationer.74
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 står det att MINUSMA tillsammans med sina partners fortsätter att genomföra kapacitetsbyggande sammanträden för representanter från civilsamhället, försvars och säkerhetsstyrkorna, the Bar Association, högsta domstolen och konstitutionella domstolen i syfte att höja respekten för mänskliga rättigheter och den huma-nitära lagen samt att försöka strida mot terrorism.75
Rapporterna från Generalsekreteraren indikerar att MINUSMA arbetar för att höja maliska myndigheters kapacitet att döma individer som gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten. Exakt vad MINUSMA bidrar i denna processen går inte att utläsa ur dessa dokumenten även om det är troligt att MINUSMA bidrar med ramverk för mänskliga rättigheter då FN skapade
73 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 1, S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 1 74 S/2019/983, Report of the Secretary – General, s. 13
Sida 28 av 38 dessa. Huruvida ”kapacitetshöjande och medvetandehöjande aktiviteter” omfattar upprättan-det av institutioner går inte att utläsa.
Stöttas uppbyggnad av populationssäkerhet?
Med populationssäkerhet (Public safety) menar Kilcullen brandkår, ambulans, sanitet och ci-vilförsvar.76
I varken resolution 2423 & 2480 eller Generalsekreterarens rapporter (oktober och december 2019 samt mars 2020) går det att hitta bevis för att MINUSMA stöttar uppbyggnad av brand-kår, ambulans eller civilförsvar, men det går att hitta bevis för sanitet.
I Generalsekreterarens rapport från december 2019 står det att maliska regeringen fortsätter ta steg mot att decentralisera statliga tjänster och kompetenser till lokala myndigheter, till slutet av december 2019 skall staten överföra 10 kompetenser där jordbruk, hälsa, utbildning, stads-planering, fiskeri, boskap, gruvor och energi, ungdomsfrågor och sport, kultur, vatten och sa-nitet ingår.77 I samma rapport står det att MINUSMA fortsätter sina ansträngningar mot att minska miljöpåverkan, de har tagit fram procedurer för vattentillgång, sanering och miljökata-strofer.78
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 står det att MINUSMA fortsätter ta steg för att förbättra sin sophantering, vattentillgång och sanering men också att de förbereder hantering av miljökatastrofer.79
Huruvida FN och MINUSMA aktivt stöttar maliska regeringen i dessa frågor går inte att ut-läsa i dokumenten vilket gör att inga slutsatser om MINUSMA stöttar upprättandet av popu-lationssäkerhet går att dra. Att MINUSMA vidtar åtgärder för minskad miljöpåverkan och försöker utveckla metoder och procedurer inom egen organisation är tydlig även om det inte konkret går att utläsa vad de nya procedurerna innebär, det är dock rimligt att MINUSMA stöttar populationssäkerhet då de själva vidtar åtgärder för att förbättra sin egen organisation. 4.4 Politik
Arbetar icke statliga institutioner för avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter?
76 Kilcullen, J. David, Three Pillars of Counterinsurgency, s. 5 77 S/2019/983, Report of the Secretary – General, s. 5
78 Ibid, s. 15
Sida 29 av 38 I resolution 2423 under rubriken prioriterade uppgifter står det att MINUSMA skall stötta kantoner (cantonment), avväpning, demobilisering och återintegreringen av väpnade grupper, samt fortsätta implementeringen av våldsreducerande samhällsprogram.80 Ytterligare i reso-lutionen begär FN MINUSMA att hjälpa maliska myndigheter med kvinnlig deltagande, in-volvering och representation på alla nivåer i ett tidigt skede i stabiliseringsfasen, inkluderat säkerhetssektorns reform och avväpning, demobilisering och återintegreringsprocess.81 I resolution 2480 kvarstår MINUSMAS prioriterade uppgift att stötta avväpning, demobilise-ring och återintegredemobilise-ring.82 Även uppgiften att hjälpa maliska myndigheter med kvinnligt del-tagande, involvering och representation står kvar med tillägg att maliska myndigheterna valt att implementera resolution 1325 (kvinnor, fred och säkerhet).83
I Generalsekreterarens rapport från oktober 2019 skriver de att MINUSMA har transporterat totalt 1,448 före detta kombattanter till nationella träningscentrum för armén som sedan skall återplaceras efter att utbildningen är klar.84 I samma rapport står även att kommissionen för återintegrering och nationella rådet för säkerhet sektors reformen skrivit första utkastet till hur kombattanter skall återintegreras i nationella försvars och säkerhetsstyrkorna.85
I Generalsekreterarens rapport från mars 2020 står det att nationella avväpning, demobilise-ring och återintegredemobilise-ringskommissionen, med stöd från världsbanksgruppen och MINUSMA håller på att slutföra förberedelserna för den socioekonomiska återintegreringen av före detta kombattanter som gick igenom integrationsprocessen men inte ansågs lämpliga för att integre-ras i nationella försvars eller säkerhetsstyrkorna.86
Dokumenten innehåller indikatorer som starkt pekar på att MINUSMA arbetar aktivt med av-väpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter. Hur deras arbete går till för att återintegrera före detta kombattanter går inte att utläsa (ur dessa dokument) även om det framgår att de gör det. Även på vilket sätt MINUSMA stöttar maliska myndigheter i arbetet är diffust, huruvida MINUSMA arbetar direkt eller indirekt med återintegrering är tve-tydigt, resolutionerna säger att de skall stötta maliska myndigheter medan en rapport säger att MINUSMA transporterat före detta kombattanter till träningscentrum för armén vilket ger en divergerad bild av vad deras uppgift är.
80 S/RES/2423 (2018), Resolution 2423, s. 10 81 Ibid, s. 16–17
82 S/RES/2480 (2019), Resolution 2480, s. 7 83 Ibid, s. 14
84 S/2019/782, Report of the Secretary – General, s. 8 85 Ibid, s. 9
