Handläggare:
Unni Johansson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 ALLMÄNT 3
1.1 MÅL OCH SYFTE FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT
ENLIGT 4 KAP 1 § SOL 3
1.2 ÅTERKRAV AV UTGIVET FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT
ENLIGT 4 KAP 1 § SOL 3
1.3 MÅL OCH SYFTE FÖR EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT
4 KAP 2 § SOL 4
2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I
ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP 1 § SOL 4
2.1 RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH BISTÅND FÖR
LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4
2.1.1 Den enskildes ansvar att efter egen förmåga bidra till
sin försörjning. 4
2.1.2 Arbetslösa 5
2.1.3 Arbetslös ungdom 5
2.1.4 Gymnasiestuderande ungdom 6
2.1.5 Feriearbete 6
2.1.6 Vuxna studerande 6
2.1.7 Företagare 7
2.1.8 Värnpliktiga 8
2.1.9 Utländska medborgare 8
2.2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 9
2.2.1 Riksnormen 9
2.2.2 Samboende 9
2.2.3 Hushållsgemenskap 9
2.2.4 Växelvis boende för barn 9
2.2.5 Boendekostnader 10
2.2.6 Lägre försörjningstöd i vissa fall 12
2.2.7 Hushållsel 12
2.2.8 Arbetsresor 13
2.2.9 Hemförsäkring 13
2.2.10 Avgifter till fackförening och a-kassa 14
Handläggare:
Unni Johansson
2.3 BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT 14
2.3.1 Läkarvård och medicin 14
2.3.2 Sjukhusvård 14
2.3.3 Glasögon 14
2.3.4 Barnomsorgskostnader 14
2.3.5 Hemutrustning 15
2.3.6 Flyttkostnader 15
2.3.7 Installation av telefon 15
2.3.8 Tandvård 15
2.3.9 Spädbarnsutrustning 17
2.3.10 Umgängeskostnader 17
2.3.11 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse
på institution 17
2.3.12 Begravningskostnader 18
2.3.13 Kosttillägg 18
2.3.14 Uteätartillägg 18
2.3.15 Övrigt ej preciserat bistånd 18
3 SKULDER OCH AVBETALNINGAR 19
3.1 HYRESSKULDER 19
3.2 ELSKULDER 19
3.3 BARNOMSORGSSKULDER 20
3.4 SKULDER PÅ UNDERHÅLLSSTÖD 20
3.5 KVARSTÅENDE SKATT 20
4 INKOMSTER OCH EGNA TILLGÅNGAR 21
4.1 INKOMSTER 21
4.2 KAPITAL 22
4.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar. 22
4.2.2 Barns kapital 22
4.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång 22
4.2.4 Egen fastighet/bostadsrätt 22
4.3 ÖVERSKOTT FRÅN TIDIGARE PERIOD 23
1 ALLMÄNT
1.1 MÅL OCH SYFTE FÖR FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP 1 § SOL
Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig materiell levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd.
Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum.
Verksamheten ska genom god samverkan med arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsenhet eller andra medverka till att alla ges möjlighet till arbete/sysselsättning. Detta syftar till att stärka den enskilde och minska behovet av socialbidrag.
När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.
Beslut enligt 4 kap 1 § SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
1.2 ÅTERKRAV AV UTGIVET FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH EKONOMISKT BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP 1 § SOL
• Återbetalningsskyldighet: Det finns situationer då ekonomisk hjälp lämnats med villkor om återbetalning, vilket framgår av 9 kap 2 § SoL, tex
− som förskott på förmån eller ersättning (ex. bevakas hos försäkringskassan).
− till den som är indragen i arbetskonflikt
− till den som på grund av förhållanden som han eller hon ej kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina
inkomster eller tillgångar.
Beslutet skall vara skriftligt och innehålla uppgifter om de
omständigheter som utgör grunden för återbetalningsskyldigheten.
• Återkrav: Nämnden kan återkräva ekonomisk hjälp som någon fått genom att lämna oriktiga uppgifter, genom att underlåta att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 1
§ utgetts felaktigt. Det kan även vara fråga om att någon tagit emot ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde insett detta (9 kap 1 § SoL)
1.3 MÅL OCH SYFTE FÖR EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT 4 KAP 2 § SOL
Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det. Bestämmelserna ger kommunen befogenhet men ingen skyldighet att utge bistånd i andra fall än vad som omfattas av 1 §.
Nämnden får således bevilja bistånd utöver skälig levnadsnivå.
Skäl att bevilja bistånd utöver skälig levnadsnivå kan finnas vid sanering av skulder och begravningskostnader.
Ekonomiskt bistånd som beviljats med stöd av denna paragraf kan återkrävas från den enskilde. Detta förutsätter dock att det av beslutet framgår att biståndet getts under villkor om återbetalning. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla uppgifter om de omständigheter som utgör grunden för återbetalningsskyldigheten.
Beslut enligt 4 kap 2 § SoL kan endast laglighetsprövas enligt kommunallagen.
2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT ENLIGT 4 KAP 1 § SOL
2.1 RÄTTEN TILL FÖRSÖRJNINGSSTÖD OCH BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT
2.1.1 Den enskildes ansvar att efter egen förmåga bidra till sin försörjning.
Den enskilde har rätt till bistånd för sin försörjning om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelsen innebär att den enskilde inte anses ha rätt till ekonomiskt bistånd om han inte efter förmåga försöker bidra till sin egen försörjning.
Den som kan arbeta är därför skyldig att söka arbete. I skyldigheten att söka arbete innefattas i princip också deltagande i den verksamhet som anordnas för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, arbetsrehabiliterande åtgärder, deltagande i svenskundervisning, särskilda introduktionsprogram och liknande
2.1.2 Arbetslösa
De som är arbetslösa, skall i första hand få sin försörjning genom den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen.
Försörjningsstöd kan utgå till arbetslösa, som inte har rätt till någon form av arbetslöshetsförsäkring eller som komplement, när denna försäkring är låg och inte täcker försörjningsbehovet.
De personer som avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsätt- ningsåtgärd, uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd. Detta gäller också personer, som av samma skäl blivit avstängda från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Dessa berörda personer kan dock inte helt avstängas från all hjälp. Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 § SoL, som innebär att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver, så kan det bli fråga om att ändå ge den enskilde medel till det omedelbara livsuppehället och ibland också till boendet. En restriktiv prövning av försörjningsstödet skall tillämpas i dessa fall.
Erbjudet arbete skall anses lämpligt om:
• skälig hänsyn tagits till den arbetssökandes yrkesvana, förutsättningar i övrigt för arbetet och andra personliga förhållanden
• anställningsförmånerna är förenliga med vad som utgår till andra anställa på samma arbetsplats med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer
• arbetet ej hänför sig till arbetsplats, där arbetskonflikt pågår
• arbetsplatsen ligger på rimligt pendlingsavstånd, en och en halv timmes enkel resa.
Vad som skall betraktas som lämpligt arbete framgår även av 5 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.
2.1.3 Arbetslös ungdom
Socialnämnden får begära att den, som är under 25 år och uppbär försörj- ningsstöd, skall delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet.
Detta gäller också studerande som under skolterminerna har försörjning genom det ordinarie studiemedelssystemet, men som är i behov av försörjningsstöd under terminsuppehåll. Detta krav kan dock inte gälla från första dagen som försörjningsstöd utgår. Det måste ges skälig tid för
utredning och bedömning av vilken form av verksamhet som bäst utvecklar den enskildes möjligheter att i framtiden komma ut i egen försörjning.
Se även kap 4 § 4 - 5 SoL.
2.1.4 Gymnasiestuderande ungdom
Föräldrarna har underhållskyldighet mot barn enligt 7 kap Föräldra- balken. Underhållsskyldigheten upphör, då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder.
Det finns ett undantag från denna regel och det är om den unge påbörjar sina gymnasiestudier efter att han/hon fyllt 19 år. I detta fall är
föräldrarna inte försörjningsskyldiga.
Observeras kan att ungdomar, som går på gymnasiet och har rätt till underhållsstöd, kan genom ansökan hos Försäkringskassan få förlängt underhållsstöd från 18 år till och m ed juni månad det år den unge fyller 20 år.
2.1.5 Feriearbete
En ungdom, som går i grund/gymnasieskolan och feriearbetar skall inte behöva försörja den övriga familjen. Barn är aldrig försörjningsskyldiga för sina föräldrar. Det är viktigt att den som feriearbetar själv får
disponera arbetsinkomsten för att vara motiverad att fortsätta feriearbeta.
Den unges inkomst av feriearbete skall ej räknas med som inkomst vid normberäkningen.
2.1.6 Vuxna studerande
Vuxna studerande skall i första hand klara sin försörjning genom
ersättningar från CSN, Försäkringskassan eller arbetslöshetsförsäkringen.
Försörjningsstöd kan utgå till vuxna studerande på grundskolenivå, om dessa ersättningsformer inte utgår eller som komplement vid låga ersättningar. Studielån behöver ej sökas för studier på grundskolenivå.
Ekonomisk hjälp kan också beviljas för andra studerande än de som läser in grundskolan, då som komplement till aktivitetsstöd, svuxa med
lånedel, a-kassa etc, om dessa ersättningar ej täcker behovet för den enskildes försörjning.
För studerande på folkhögskola som även uppbär ekonomiskt hjälp till sin försörjning kan bistånd beviljas till anmälningsavgift och
terminsavgift med avdrag för elevkår och idrottsklubb. Till litteratur kan maximalt 1000 kronor per termin beviljas mot uppvisande av kvitto.
Studerande med studiemedel från CSN har som regel ej rätt till ekonomisk hjälp under skolterminerna. Endast i undantagsfall kan till- fällig eller akut hjälp beviljas efter en restriktiv individuell prövning.
Studiemedlen är i normalfallet avsedda att täcka levnadsomkostnader och studiematerial under nio månader och då också fyra månadshyror under höstterminen och fem månadshyror under våren.
Studiemedelsbeskedet från CSN visar hur lång period som studiemedlen skall täcka och bör alltså uppvisas vid ansökan om ekonomisk hjälp.
I ett hushåll där en person studerar och uppbär studiemedel kan
beräkning av eventuellt ekonomiskt bistånd ske på två olika sätt. Ett sätt att göra beräkningen att räkna in inkomsten av studiemedel och därefter bevilja kompletterande bistånd. Här bör man tänka på att ta hänsyn till att studerande kan ha kostnader för litteratur, resor till studieorten etc.
Ett annat sätt är att bortse helt från inkomsten från den som studerar och även från de kostnader som den studerande måste stå för (t ex halva hyran, halva elkostnaden, halva sambonormen) och därefter beräkna nivån på biståndet för den övriga familjen.
Studerande med studiemedel kan ha rätt till ekonomisk hjälp under terminsuppehåll under förutsättning att han/hon är aktivt arbetssökande.
Bistånd kan i dessa fall också utgå i avvaktan på inkomst i form av lön eller a-kassa.
Biståndet utgår tidigast från den dag ansökan görs och tidigast från det datum studiemedlen upphör.
Bistånd skall återkrävas som förskott på förmån, om den studerande väntar a-kassa eller lön. Den enskilde får dock inte genom denna åter- betalningsskyldighet hamna i en situation, där han/hon inte klarar sin för- sörjning. Det vanligaste blir därför att det är biståndet för augusti månad, som kan återkrävas. Den sökande får då i slutet av augusti eller början av september både lön/a-kassa och sina ordinarie studiemedel
2.1.7 Företagare
Ekonomisk hjälp kan inte utgå för att finansiera affärsverksamhet. Om den sökande har eget företag, så hänvisas han/hon till att ta ut avtalsenlig lön från företaget. Om detta inte är möjligt, så bör den enskilde ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Det är i vissa fall nödvändigt att göra en individuell bedömning och ta hänsyn till den enskildes möjligheter att få en anställning. Detta får sedan ställas i relation till de inkomster som företaget ger.
Socialnämnden kan inte kräva att ett företag sätts i konkurs för att ekonomisk hjälp skall utgå. Det är möjligt att ge en egen företagare bistånd i en akut situation. Om behovet blir mer än tillfälligt, bör ärendet tas till sociala utskottet för prövning.
Företagare skall i första hand få stöd och bidrag från arbetsförmedlingen i form av starta-eget-bidrag eller aktivitetsstöd.
2.1.8 Värnpliktiga
Ekonomisk hjälp utgår inte till värnpliktiga. Deras behov tillgodoses genom andra bidrag.
Om undantag skall göras i en akut situation, så bör samråd ske med personalkonsulent vid det aktuella militärförbandet.
2.1.9 Utländska medborgare
Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med
uppehållstillstånd och arbetstillstånd skall erhålla ekonomiskt bistånd utifrån samma bedömningsgrunder som gäller för svenska medborgare
Utomnordiska medborgare som befinner sig i landet som turister kan endast i undantagsfall och i en nödsituation bli berättigade till
ekonomiskt bistånd. Dessa personer skall i första hand vända sig till hemlandets konsulat eller ambassad.
Utländska medborgare som är asylsökande får sin försörjning genom Migrationsverket och skall alltså inte uppbära ekonomiskt bistånd från kommunen.
För personer som saknar uppehållstillstånd, är socialnämnden enligt utlänningsförordningen skyldig att underrätta polismyndigheten, när någon form av åtgärd vidtas.
Beträffande EU-medborgares rätt till ekonomiskt bistånd finns speciella regler. I dessa fall är det lämpligt att kontakta andra sakkunniga
myndigheter, t ex länsstyrelsen.
2.2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2.2.1 Riksnormen
• Livsmedel
• Kläder/skor
• Fritid/lek
• Hygien
• Barn- och ungdomsförsäkring
• Förbrukningsvaror
• Dagstidning, tele, TV-licens
För förskolebarn räknas lägre norm, om de får fri lunch fem dagar per vecka inom den kommunala barnomsorgen. En liknande differentiering av normen görs inte för skolbarn.
2.2.2 Samboende
Vid beräkning av ekonomiskt bistånd bör samboende som lever under äktenskapsliknande förhållanden normalt behandlas som gifta. En sambos behov av ekonomiskt bistånd bör bedömas med hänsyn till båda parters sammanlagda inkomster och tillgångar redan från
sammanflyttningsdagen.
2.2.3 Hushållsgemenskap
Med hushållsgemenskap avses den situationen att två eller flera personer stadigvarande bor i samma bostad på ett sådant sätt att
flerpersonshushållets ekonomiska fördelar kan utnyttjas. Det krävs således inte en sådan ekonomisk hushållsgemenskap som förutsätter att parterna har någon form av ekonomiskt ansvar för varandra.
Ovanstående personer har samma norm vad avser personliga kostnader, som om han/hon skulle bo ensam. De gemensamma hushållskostnaderna delas däremot på antalet personer, som delar bostad.
2.2.4 Växelvis boende för barn
Barn med växelvis boende hos sina föräldrar, räknas med i normen vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader med det antal dagar, som barnet bor hos den bidragsberättigade föräldern.
Här skall observeras att underhållsstöd i form av utfyllnadsbidrag kan utgå till båda föräldrarna vid växelvis boende.
2.2.5 Boendekostnader Boendekostnad i lägenhet
Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden.
Kostnader för garage, hyresgästförening och andra tillval räknas inte som godtagbara utgifter i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och inte går att förhandla bort, så skall kostnaderna godtas.
Bistånd till ”betaltvättstuga” beviljas med faktiskt kostnad, dock högst 100 kronor per månad för ensamhushåll och 250 kronor för
flerpersonshushåll.
Riksförsäkringsverket utger årligen normer för skäliga bostadskostnader.
Normerna ger anvisning om vad som kan anses vara genomsnittlig hyres- kostnad för landets kommuner.
Är ett hushåll beroende av ekonomiskt bistånd en längre period, mer än sex månader, så bör krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten.
Utrymmesstandarden räknas så att en vuxen eller två vuxna samboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ut gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna.
Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt Som vägledning vid beräkning av skälig boendekostnad, skall riksför- säkringsverkets normer för genomsnittlig kostnad användas som grund.
Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens faktiska boendekostnad i form av ränta, amortering, uppvärmningskostnad, konsumtionsavgifter för vatten, el m.m.
Här skall uppmärksammas om skillnad finns mellan det intecknade beloppet och den faktiska skulden eller om det är möjligt att omplacera lånen för att sänka boendekostnaden.
Försörjningsstöd kan utgå till löpande villakostnader, dock inte till amorteringar, i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara kostnad kan accepteras under sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om familjen inte bytt till billigare boendeform,
I ovanstående fall skall en bedömning också göras om den sökande har ett kapital bundet i sin fastighet eller bostadsrätt.
Möjligheten att få skattejämkning för räntekostnader skall alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om försörjningsstöd vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt.
Inneboendehyra
Bostadskostnaden för bidragsberättigade ungdomar, som fyllt 20 år och som bor i föräldrahemmet eller på annat sätt är inneboende, beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet.
Exempel: Den sökande disponerar ett rum i sina föräldrars bostad om fyra rum och kök, dvs den sökande disponerar två av totalt nio enheter.
Om hela bostadskostnaden är 6 000 kr, så skall den sökandes andel vara (2/9 x 6 000 ) = 1 333 kr per månad.
Bidragsberättigade ungdomar under 20 år beviljas inneboendehyra endast efter en individuell prövning. Det kan här vara fråga om föräldrar som förlorat bostadsbidrag då den unge avslutat gymnasiet och då denna in- komstminskning påverkar familjens ekonomi märkbart.
Ovanstående sätt att beräkna boendekostnaden kan användas även då det gäller andra vuxna personer som bor inneboende.
Delad bostad
Bostadskostnaden skall i dessa fall delas på antalet personer, som bor i lägenheten.
Boendekostnad i egen lägenhet för ungdomar under 25 år
Grundregel är att ungdomar bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand.
Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudierna och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift.
Ungdomar som vill flytta hemifrån på grund av relationsproblem, skall i första hand erbjudas samtalskontakt.
Försörjningsstöd kan utgå till eget boende om synnerliga skäl föreligger såsom allvarlig risk för den unges psykiska och/eller fysiska utveckling eller vid trångboddhet.
Beslutet skall föregås av en utredning avseende den unges situation.
Andrahandslägenhet
Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahands- lägenhet, bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt.
Möblerad bostad
För möblerad lägenhet kan en extra kostnad på högst 10 % av grundhyran godtas vid ansökan om försörjningsstöd.
Boende på Kvinnohus
Om placering sker på socialförvaltningens initiativ görs en gemensam överenskommelse med kvinnohuset och avgiften är då 300 kr per dygn (inkl barn)
Om kvinnan på eget initiativ sökt sig till kvinnohus betalar hon 100 kr per dygn.
Om kvinnan ej kan betala avgiften för sin vistelse får hon göra en ansökan till socialförvaltningen om ekonomiskt bistånd.
Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt
Hyreskostnader för personer som avtjänar fängelsestraff beviljas i max sex månader. Om det finns skäl att bevilja hyreskostnad för längre period, skall ärendet prövas av sociala utskottet.
2.2.6 Lägre försörjningstöd i vissa fall
I enskilda fall kan försörjningsstödet beräknas till en lägre nivå.
Den enskilde kan t ex ha haft möjlighet att försörja sig, men förbrukat eller förlorat sina pengar och därför hamnat i ett akut nödläge. Här kan norm för livsmedel alternativt norm för livsmedel och hygien användas. I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte har alla de utgifter som ingår i riksnormen.
2.2.7 Hushållsel
Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög, bör en jämförelse ske med konsumentverkets rekom- mendationer för olika hushållstypers elförbrukning.
2.2.8 Arbetsresor
Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen.
Allmänna kommunikationsmedel skall användas om detta är möjligt.
Bistånd lämnas i allmänhet inte till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av:
• Sjukdom eller handikapp
• Behov av bil för resor till och från arbetet/utbildning då allmänna kommunikationsmedel saknas.
Bistånd kan beviljas med högst 0,041% av basbeloppet per mil. Denna milkostnad motsvara Riksskatteverkets normer och inkluderar kostnader för bilskatt, trafikförsäkring, besiktning, reparationer mm.
Här skall beaktas den sökandes eventuella möjligheter att söka skattejämkning för arbetsresor.
Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör
uppmärksammas att rätt till handikappersättning från försäkringskassan kan föreligga.
Bidrag för inköp av bil till handikappadepersoner handläggs av försäkringskassan.
Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 4.2.3
Om den sökande inte har egen bil beviljas bistånd motsvarande kostnader för bensin.
2.2.9 Hemförsäkring
Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i
hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för hemförsäkring, kan en jämförelse ske med konsumentverkets rekommen- dationer.
2.2.10 Avgifter till fackförening och a-kassa
Bistånd till avgifter avseende fackförening och a-kassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Den enskilde bör undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift.
2.3 BISTÅND FÖR LIVSFÖRING I ÖVRIGT
2.3.1 Läkarvård och medicin
Kostnader för läkarvård och receptbelagd medicin skall ingå i för- sörjningsstödet. Kvitto och högkostnadskort skall uppvisas.
2.3.2 Sjukhusvård
Slutenvårdsavgift vid inläggning på sjukhus räknas som en godtagbar kostnad efter avdrag för posten för livsmedel i socialbidragsnormen.
Observera att nedsättning av avgiften kan ske efter ansökan av den enskilde hos landstinget.
2.3.3 Glasögon
Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med högst 1,4 % av basbeloppet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas.
Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg.
Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas.
2.3.4 Barnomsorgskostnader
Kostnad för barnomsorg enligt kommunens taxa accepteras som godtagbar utgift. Den sökande skall ha lämnat in aktuella
inkomstuppgifter till Barn och Utbildningsnämnden så att avgiften ligger på rätt nivå.
2.3.5 Hemutrustning
Till hemutrustning beviljas maximalt 11 % av basbeloppet för
ensamstående. Beloppet kan ökas med maximalt 3, 5 % av basbeloppet per person om fler personer finns i hushållet.
När ekonomiskt bistånd till hemutrustning prövas skall hänsyn tas till om hushållet redan har viss utrustning och om sökanden inom rimlig tid förväntas kunna tillgodose sina behov genom egna inkomster.
Här skall priser som gäller vid inköpsställen för begagnade möbler och husgeråd gälla med undantag för inköp av säng och sängutrustning.
Bistånd till inköp av TV beviljas endast om särskilda skäl finns.
För nya flyktingar i kommunen gäller att lån till hemutrustning söks från Centrala Studiemedelsnämnden.
2.3.6 Flyttkostnader
Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag till flyttkostnaden genom arbetsförmedlingen undersökas. Om sådana bidrag inte utgår eller om flytten är nödvändig av andra skäl, kan bidrag till flyttkostnader beviljas med maximalt 15 % av basbeloppet. Vid högre flyttkostnad skall prövning ske i sociala utskottet.
I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av bil och släpvagn. Den som på grund av
funktionshinder eller av andra särskilda skäl inte kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till att anlita en flyttfirma.
Kostnadsförslag skall då lämnas in från flyttfirman innan beslut fattas.
2.3.7 Installation av telefon
Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Bistånd därutöver kan endast utgå i sådana fall då särskilda medicinska eller sociala skäl föreligger.
Dessa ärenden skall prövas av sociala utskottet.
2.3.8 Tandvård Akut tandvård
Kostnad för akut tandvård, d v s akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, accepteras som en godtagbar utgift.
Övrig tandvård
Utöver akut tandvård kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård. I nödvändig tandvård ingår:
• att avhjälpa och lindra värk
• förebyggande tandvård som avlägsnande av tandsten och hygienist- behandling
• uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner
• undanröja betydande sociala svårigheter, t ex om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i
framtandsområdet
• uppnå godtagbar tuggförmåga.
Exempel på behandlingar som normalt inte är att betrakta som nödvändig tandvård:
• estetisk tandvård
• utbyte av fyllningar/kronor
• attachment förankrade delproteser
• blekning av tänder
• implantatbehandling
• porslins- och guldinläggsterapi
• kron- och broterapi bakom hörntänder
• konuskonstruktioner.
Vid begäran om bistånd till nödvändig tandvård skall ett specificerat kostnadsförslag begäras in. Kostnadsförslaget bör innehålla:
• planerad behandling
• behandlingsperiod
• kostnad, total resp. patientavgift
• om protetisk ersättning planeras (kronor, broar, proteser) skall uppgift lämnas om vilka tänder det gäller.
I vissa fall kan det även vara nödvändigt att begära in konsekvens-
utredning av uppskjuten eller utebliven behandling och uppgift om andra alternativ finns.
Hänsyn skall tas till den sökandes betalningsförmåga under en längre tidsperiod, minst sex månader. Vid tillfälligt behov av ekonomiskt bistånd, skall endast akut tandvård godtas.
2.3.9 Spädbarnsutrustning
Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 9,5 % av basbeloppet. Detta belopp avser att täcka inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre o s v avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger.
Spädbarnustrustningen utbetalas med halva beloppet före barnets födelse och halva beloppet efter barnets födelse.
Flyktingfamiljer, som inte bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse.
2.3.10 Umgängeskostnader
I normalfallet godtas kostnad för umgänge sex dagar/månad och barn.
Överstiger antalet umgängesdagar detta, får föräldrarna i normalfallet själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen, livsmedel, lek och fritid samt hälsa och hygien.
Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t ex färdbiljett, skall uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte beviljas.
Observera att enligt 1998 års vårdnadsreform är den förälder som barnet bor hos skyldig att bidra till de resekostnader som kan uppkomma i samband med att barnet umgås med den andra föräldern.
2.3.11 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution
En vuxen person, som vårdas på sjukhus eller institution och som saknar egna inkomster eller medel, kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5 % av basbeloppet per månad. Har den aktuella institutionen/kollektivet egna regler för fickpengar följs dessa och ingår som en del av avtalet för vistelsen.
2.3.12 Begravningskostnader
Om ett dödsbo saknar tillgångar eller om tillgångarna ej räcker till för att täcka begravningskostnaden kan bistånd utgå till kostnaden. Innan beslut fattas skall alltid bouppteckning eller dödsboanmälan visas upp.
Vid bedömning om bistånd till ett barns begravning skall utgå, så skall föräldrarnas betalningsförmåga utredas.
Bidrag för begravning beviljas med högst 50 % av basbeloppet sammanlagt.
2.3.13 Kosttillägg
Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer som på grund av sjukdom har fördyrade matkostnader. Behovet skall styrkas genom läkarintyg. Kosttillägg utgår med högst 1% av basbeloppet vid behov av glutenfri kost med högst 2 % av basbeloppet vid behov av fettreducerad och proteinreducerad kost.
Kosttillägg beviljas inte om den sökande har handikappersättning för dessa extrautgifter.
2.3.14 Uteätartillägg
Uteätartillägg kan utgå med högst 1 % av basbeloppet till sökande som av någon anledning inte kan tillaga sin mat i hemmet.
2.3.15 Övrigt ej preciserat bistånd
Övrigt ej preciserat bistånd kan beviljas efter en individuell prövning med maximalt 5 % av basbeloppet. Biståndet kan exempelvis avse extra kostnader i samband med rehabilitering, resa i samband med anhörigs begravning mm.
3 SKULDER OCH AVBETALNINGAR
Betalning av skulder utgår normalt inte. Undantag kan dock finnas. För att bistånd till skulder skall beviljas gäller att betalningen av skulden har avgörande betydelse för den sökandes fortsatta livsföring och att denna på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte blir betald.
Avdrag som görs på inkomsten av kronofogdemyndigheten räknas inte som godtagbar utgift vid beräkning av ekonomiskt bistånd.
I de fall sådana avdrag görs på inkomsten, så skall den sökande hänvisas till att få ett förbehållsbelopp fastställt.
3.1 HYRESSKULDER
Hyresskulder kan beviljas om annan lämplig bostad inte kan anskaffas.
Högst två månadshyror kan beviljas och då under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den aktuella perioden som skulden uppstått.
I akuta situationen, då den sökande står inför en avhysning och inte kan ordna sitt boende på annat sätt, kan det bli aktuellt med ett
förmedlingskonto under tiden en avbetalning av skulden sker efter samråd med hyresvärd. I vissa fall kan den enskilde också erbjudas att betala in samtliga sina inkomster på skulden och uppbära bistånd till sitt uppehälle. Om uppgörelsen gäller för en kortare period, bör det endast bli fråga om de poster som ingår i normen för livsmedel och hygien.
Om skulderna är mer omfattande skall prövning ske av socialutskottet.
3.2 ELSKULDER
Bistånd till skulder på konsumtionsavgifter som el, vatten och
sophämtning kan beviljas för högst två debiteringsperioder. Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period som skulden uppstått.
I akuta situationer då den sökande står inför en avstängning av el, kan det bli fråga om individuella lösningar och uppgörelser av samma typ som nämnts ovan beträffande hyresskulder.
Om skulderna är mer omfattande skall prövning ske av socialutskottet.
3.3 BARNOMSORGSSKULDER
Bistånd till skulder på barnomsorgsavgifter kan beviljas för högst två månadsavgifter. Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period som skulden uppstått.
Om den sökande står inför en avstängning från barnomsorgsplatsen och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbete eller utbildning, kan det bli aktuellt med akuta individuella uppgörelser av samma typ som nämnts tidigare för hyresskulder och elskulder.
Om skulderna är mer omfattande skall prövning ske av sociala utskottet.
3.4 SKULDER PÅ UNDERHÅLLSSTÖD
Den underhållsskyldige skall hänvisas till försäkringskassan för att begära anstånd eller eftergift när han/hon inte klarar återbetalningen.
3.5 KVARSTÅENDE SKATT
Bistånd utgår inte till betalning av kvarstående skatt. Detta oavsett om den sökande varit beroende av ekonomiskt bistånd under den period som för lågt preliminärskatteavdrag gjorts.
4 INKOMSTER OCH EGNA TILLGÅNGAR 4.1 INKOMSTER
Vid beräkning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt görs avdrag helt för bland annat följande inkomster:
• aktivitetsstöd
• arbetsinkomst efter skatt
• arbetslöshetsersättning
• barnbidrag
• bostadsbidrag
• familjebidrag
• familjehemsersättning (arvodesdelen)
• flerbarnstillägg
• frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare mm.
• föräldrapenning
• habiliteringsersättning
• hyresinkomster
• inkomsträntor
• livränta
• pension inkl. barnpension, barntillägg, hustrutillägg, bostadstillägg
• sjukersättning/aktivitetsersättning
• sjukpenning
• skatteåterbäring
• studiebidrag/studiemedel/studielån
• tilläggspension
• underhållsstöd, underhållsbidrag och utfyllnadsbidrag
• vårdbidrag för barn under 16 år
• överskjutande skatt
• övriga inkomster av jämförbar karaktär
Avdragsreglerna omfattar inte tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder, handikappersättning (skattefri del), familjehemsersättningens
omkostnadsdel samt extra tillägg på studiebidrag för gymnasiestuderande.
Ett utdömt skadestånd skall räknas som inkomst endast vad avser den del som inte utgör ersättning för extrakostnader för vård och behandling.
4.2 KAPITAL
4.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar.
Om en sökande har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt realiserbara tillgångar t ex aktier och obligationer, skall dessa i första hand användas till försörjningen och livsföringen i övrigt.
Ålderspensionärer som äger kapital som inte överstigande 50 % av bas- beloppet för ensamstående och 100 % av basbeloppet för makar eller sammanboende bör kunna få ekonomiskt bistånd enligt gällande riktlinjer oavsett denna tillgång.
Kortsiktigt sparande som avser att täcka kvartalsräkningar, klädinköp etc skall inte ses som kapitaltillgång.
4.2.2 Barns kapital
Barn är aldrig försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar. Däremot kan förekomsten av tillgångar hos ett barn beaktas när det gäller barnets del av försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd som avser barnet. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall.
Som regel bör barn kunna få ha ett mindre sparbelopp som de kanske fått som gåva från nära anhöriga utan att det påverkar bedömningen av familjens rätt till bistånd. Storleken på detta belopp bör bedömas från fall till fall.
4.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång
Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång skall i första hand till- godose behovet av medel innan ekonomiskt bistånd beviljas till
försörjningen. Skälig tid för att avyttra bilen är tre veckor.
Undantag från denna regel är om bilens värde understiger 10 000 kr eller om kraven för bilinnehav är uppfyllda. Se avsnittet 2.2.8 kostnader för egen bil. Även i dessa fall bör dock inte bilens värde överstiga ett halvt basbelopp för att inte denna skall räknas som kapitaltillgång. Detta mot- svarar Kronofogdemyndighetens beräkningsgrunder vid utmätning.
4.2.4 Egen fastighet/bostadsrätt
En fastighet eller bostadsrätt skall räknas som en kapitaltillgång i normalfallet
En individuell bedömning skall ske och hänsyn skall tas till om den sökande bedöms ha ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.
En jämförelse skall göras mellan fastighetens/bostadsrättens värde och dess belåning.
Vidare bör en bedömning göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens boendekostnader och sociala situation i övrigt.
4.3 ÖVERSKOTT FRÅN TIDIGARE PERIOD
Vid nybesök görs en socialbidragsberäkning även för en månad bakåt i normalfallet. Ett eventuellt normöverskott från föregående månad tas med på inkomstsidan i beräkningen för den aktuella månaden. En individuell prövning skall dock alltid ske.
Vid löpande socialbidrag, dvs. då en person som uppbär bistånd tillfälligt får ett överskott, så räknas detta överskott med i två månader.
Vid mycket höga överskott från tidigare perioder, skall en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att den enskilde skall klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att den sökande avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått någon form av retroaktiv ersättning vid ett och samma utbetalningstillfälle. Här är det viktigt att informera den enskilde om när han/hon kan beräknas bli berättigad till bistånd igen utifrån gällande normer.
