Patientsäkerhetsberättelse

Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

2020

2021-02-03

Ansvarig för innehållet Sirpa Lumme

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

2

Innehåll

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ... 1

Sammanfattning ... 3

INLEDNING ... 4

STRUKTUR ... 4

Övergripande mål och strategier ... 4

Organisation och ansvar ... 5

Samverkan för att förebygga vårdskador ... 6

Patienters och närståendes delaktighet ... 8

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ... 8

Klagomål och synpunkter... 8

Egenkontroll ... 8

PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 10

Utbildning/fortbildning ... 12

Utredning av händelser - vårdskador ... 14

Informationssäkerhet ... 14

RESULTAT OCH ANALYS ... 15

Resultat av egenkontroll ... 15

Förebyggande arbete ... 18

Sammanhållen vård och omsorg ... 20

God läkemedelsbehandling för äldre ... 22

Avvikelser ... 22

Klagomål och synpunkter... 23

Händelser och vårdskador ... 23

Riskanalys ... 23

Mål och strategier för 2020 ... 24

3

Sammanfattning

Patientsäkerhet innebär att upprätthålla god vård samt förebygga vård- skada. Patientsäkerhetsberättelsen ger möjlighet att belysa patientsäkerhet som en del inom de verksamhetsområden som omfattas av hälso- och sjukvård.

Patientsäkerhetsarbetet 2020 har präglats av att alla befinner sig i en pandemi. Arbetet med att förebygga och förhindra att Coronavirus och sjukdomen covid-19 drabbar patienter och personal har till stor del stannat upp annat utvecklingsarbete.

Besöksförbud inom särskilt boende och restriktioner inom verksamhet Stöd och omsorg LSS har medfört att flera normala aktiviteter inte kunnat genomföras. Uppsökande munhälsoaktiviteter har t.ex. inte genomförts under stora delar av 2020.

Rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och regionala riktlinjer kring vårdhygien och skyddsutrustning för att förhindra smitta har legat till grund för socialförvaltningens patientsäkerhetsarbete.

Fokus har varit att kontinuerligt uppdatera socialförvaltningens riktlinjer, rutiner, handlingsplaner och vägledningar.

Uppföljning av resultat har även präglats av pandemin. Viktigaste uppföljningen utifrån årshjul för patientsäkerhet har varit att genomföra egenkontroller och självskattningar av basala hygienrutiner och klädregler (BHR-K).

Synpunkter/klagomål från patienter och närståendes samt avvikelse- hantering är en viktig del i arbetet för att förbättra kvalitén och därmed höja patientsäkerheten. Under 2020 har synpunkter/klagomål och avvikelser hanterats enligt rutin.

Under 2020 har arbetet för att skapa trygg hemgång vid utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården förändrats. Utifrån insatsen Trygg hemgång har det tvärprofessionella hemtagningsteamet fortsatt sitt arbete men med en del förändringar av lotsar och hemtjänstens funktion. Under 2020 har samverkan kring utskrivning från sjukhus fortsatt om än i andra former med flera digitala forum.

Utvecklingsprocess Samsyn har som mål att förvaltningens ska bedriva en kostnadseffektiv vård och omsorg med god kvalitet. Under 2020 har Samsynarbetet i den tidigare formen legat nere.

Inget särskilt utvecklingsarbete kring Vård i livets slut, för personer med demenssjukdom och arbetet med att förebygga risker för bl.a. undernäring, fall och munhälsa har pågått under 2020. Den kunskap och erfarenhet man fått sedan tidigare har använts i det dagliga arbetet.

4

INLEDNING

Enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen ska öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del i socialnämndens ledningssystem för patientsäkerhet.

STRUKTUR

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap.

Socialnämndens mål för 2020

 Ekonomi - En ekonomi i balans.

 Brukare/invånare - Brukare ska vara nöjda i utförandet av de insatser som ges.

 Verksamhet och medarbetare - Verksamheten ska ha medarbetare med god kompetens att utföra sitt uppdrag.

 Utveckling - Invånare och brukare ska ges möjlighet till trygghet och självständighet genom att det finns verksamhet som

motsvarar behov.

Socialnämndens mål bryts ner i mål för respektive verksamhetsområde samt på enhetsnivå.

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård

De specifika målen för patientsäkerhet i Vimmerby kommun har under 2019-2020 byggt på den länsgemensamma målbilden för de sköra äldre i Kalmar län. Målbilden beskrivs i Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län, Strategi och handlingsplan 2019-2020.

Med anledning av pandemin under 2020 har arbetet enligt den läns- gemensamma planen haft låg prioritet under året. Den gemensamma målbilden nedan har legat till grund för patientsäkerhetsarbetet med specifikt fokus på att riskbedöma, förebygga och för hindra smitt- spridning av coronaviruset.

Den gemensamma målbilden är att den sköra äldre;

 kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg

 får den vård den enskilde behöver på det sätt han/hon önskar få den

 inte märker några organisatoriska gränser

 möter kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande

 känner att personalen gör sitt bästa för att ge den enskilde en värdig sista tid i livet.

5

Organisation och ansvar

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Socialnämnd

Socialnämnden i Vimmerby kommun är vårdgivare och ytterst ansvarig för att planera, leda och kontrollera verksamheten samt vidta åtgärder för att förebygga vårdskada. Socialnämndens styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är vägledande för patientsäkerhet.

Förvaltningschef

Förvaltningschef är ytterst ansvarig tjänsteman och har det över- gripande ansvaret för att vård och omsorg bedrivs utifrån lagar, föreskrifter, riktlinjer och för verksamheten fastställda rutiner. Till stöd har förvaltningschefen en ledningsgrupp där förvaltningschef, verksamhetschefer för respektive verksamhetsområde, verksamhets- chefer HSL, controller/stf förvaltningschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt kvalitetssamordnare deltar.

Verksamhetschef för hälso- och sjukvård

Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska finnas en verksamhetschef som ansvarar för att vården bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och patientdatalagen.

Verksamhetschefen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsverksamheten organiseras på ett sådant sätt så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen är den som har det övergripande ansvaret för verksamheten och för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska – MAS

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas en sjuksköterska med ett särskilt medicinskt ansvar, en så kallad medicinskt ansvarig sjuksköterska. I en kommun kan det även förekomma medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). MAS i Vimmerby kommun har även har det medicinska ansvaret för rehabilitering.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett särskilt ansvar för att;

 patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde,

 patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om,

 journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355),

 beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna,

6

 det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutinerna för:

 läkemedelshanteringen

 rapportering av händelser/avvikelser

att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.

Enhetschef för respektive verksamheter

Brukare som bor eller vistas i respektive verksamhet har beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om särskild service (LSS). Enhetschef har ett helhetsansvar för dem som bor eller vistas i respektive verksamhet.

Där det bedrivs hälso- och sjukvård har också enhetschef ansvar att den hälso- och sjukvård som bedrivs är patientsäker. Patientsäkerheten säkerställs genom samverkan i tvärprofessionella team.

Hälso- och sjukvårdspersonal

All hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar gentemot patienten med krav på att arbetet ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att var och en bär ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska bidra till hög patientsäkerhet. Det innebär också ansvar för underlåtenhet att fullgöra en uppgift.

Vård och omsorgspersonal som fått delegering att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal när de utför uppgiften och har samma personliga yrkesansvar som ovan.

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3

Samverkan sker extern och intern i många olika forum. Samverkan bidrar till erfarenhetsutbyte och informationsspridning. Under 2020 har den interna och externa samverkan fokuserats på pandemin.

Lagen om samverkan vid utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården har lett till olika samverkans forum för att säkerställa patientsäkerhet vid vårdens övergångar.

Förändrad samverkan under 2020

Viss samverkan har inte genomförts annan har utvidgats. Framförallt har samverkan ändrats till att ske mer digitalt.

7

Extern samverkan Omfattning Källa

Kommuner och region Kalmar i samverkan i länet

Länsgemensam ledning i samverkan (LGL) Samordnade äldregruppen

I mindre omfattning i digitala forum

Regionalt styrdokument Strategi och handlingsplan 2019-2020

Samverkan med Region Kalmar län Samverkan med Västerviks

sjukhus, primärvård samt norra länets kommuner

4 gånger per år 1 fysiskt möte, 3 digitala forum 2020

Praktiska anvisningar: Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun Mötesanteckning

Analysgrupp samverkan utskrivningsklara patienter från slutenvård

4 gånger 1 fysiskt möte, 3 digitala forum 2020

Avvikelsesystem LISA i Cosmic, Cosmic Link

Mötesanteckningar Lokal samverkan med

Hälsocentralen Vimmerby

Minst 4 gånger per år, 1-2 digitala forum varje vecka samt vid behov

Egen mötesanteckning

Samverkan med fast vård- kontakt, Hälsocentralen, Hemtagningsteam i Vimmerby och

vårdsamordnare Västerviks sjukhus

Dagliga digitala avstämningar

Praktiska anvisningar: Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun

Läns grupp

habilitering/rehabilitering

Var 14;e dag Digitala forum

Praktiska anvisningar habilitering/

rehabilitering Mötesanteckning Lokal habiliteringsgrupp

tillsammans med Regionens habilitering i Vimmerby

Regelbundet Egen mötesanteckning

Patientnämnd vid MAS/MAR/VC nätverk

1 gång per år samt vid behov

Mötesanteckning

Samordnad individuell plan (SIP)

Individuellt vid behov hos enskild

Praktiska anvisningar: Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun 2020 Fördjupningsmöten

tillsammans med Kalmar läns kommuner,

Länsstyrelsen och Region Kalmar län vårdhygien

Regelbundet med olika intervall beroende på behov

Länsstyrelsens mötesanteckningar

Läkemedelskommitté Regelbunden information

Behandlings- och

läkemedelsrekommendationer Samverkan vid avvikelser

mellan kommun – region Kalmar

Regelbunden hantering via avvikelsemodul

Avvikelsemodul LISA i Cosmic

12 kommuners samverkan i länet Kommunernas

hjälpmedelssamverkan (KHS)

8 gånger per år Digitalt

Mötesanteckningar

Nätverk MAS/MAR/VC (Verksamhetschef)

4 gånger per år Digitalt

Mötesanteckningar

Nätverk MAS/MAR 4 gånger per år Digitalt

Mötesanteckning

Intern samverkan Omfattning Källa

Den interna samverkan har skiftat under 2020. Socialförvaltningens krisledningsgrupp och ledningsgrupp har träffats med olika intervall beroende på behov. Verksamheternas ledningsgrupper har träffats oftare, vissa forum utgått för att ge utrymme åt andra. Få sammankomster av de ordinarie har genomförts.

8 Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Patienter/brukare och närstående har möjlighet att uttrycka sina åsikter via klagomål och synpunktshantering. Klagomål och synpunkter kan framföras på många olika sätt. I samband med utredning av eventuella avvikelser eller klagomål och synpunkter tas patientens och de

närståendes synpunkter i beaktande. Dessa synpunkter kan sedan ligga till grund för förbättringar avseende patientsäkerhet.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5

Avvikelsehanteringen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och syftar bl.a. till att förebygga vårdskador och utgör ett viktigt underlag för kvalitetsförbättringar i verksamheten. All personal inklusive hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att rapportera avvikelser i förvaltningens digitala system.

Anmälan om negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter ska registreras och skickas till tillverkaren/leverantören, Läkemedelsverket samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Utredning sker inom respektive organisation och ytterst utreds händelserna av IVO. Svar på utredningen skickas till kommunen.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6,

All personal är skyldig att ta emot klagomål och synpunkter. Rapporten skickas till förvaltningens kvalitetssamordnare. Kvalitetssamordnare och medicinskt ansvarig sjuksköterska för dialog kring om klagomålen avser socialtjänst eller hälso- och sjukvård.

Klagomålen och synpunkterna hanteras i första hand av den enhets- chef vars verksamhet är berörd av klagomålet eller synpunkten.

Klagomålen och synpunkterna sammanställs av kvalitetssamordnare.

Klagomål och synpunkter kan komma direkt till Patientnämnden, vilka kontaktar medicinskt ansvarig sjuksköterska vid eventuell utredning. En årlig sammanställning skickas av patientnämnden till socialförvaltningen.

Ärenden rörande hälso- och sjukvård från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreds i förekommande fall av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Under 2020 har inga ärenden utretts.

Egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2

Egenkontroller kan utföras av hälso- och sjukvårdspersonal, enhets- chefer eller medicinskt ansvarig sjuksköterska. De uppföljningar medicinskt ansvarig sjuksköterska genomför redovisas till respektive verksamhetschef samt redovisas i patientsäkerhetsberättelse.

9

I tabellen nedan kan utläsas vilka egenkontroller samt övergripande uppföljningar som genomförs utifrån ett hälso- och sjukvårds- perspektiv.

Process Omfattning Källa 2020

Periodisk inspektion av lyftselar

6 månaders kontroll

Rutin finns och följs

 Uppföljning elrullstol 4 mån och

årskontroll

Rutin finns och följs

 Systematisk loggning

verksamhetssystem

Var 3:je månad

Rutin för loggkontroll

 Kvalitetsgranskning

läkemedel

Utvalda enheter 1 gång per år

Rutin:

Läkemedelshante- ring, Apoteket AB

Ej

genomfört Läkemedelsgenom-

gång

1 gång per år

Rutin; Samverkan Praktiska

anvisningar

Delvis genomfört Egenkontroll

hygienrutiner

2 gånger/år Egenkontroll checklista utifrån riktlinjer och rutiner



Avvikelser internt 2 gånger per år

Verksamhets- systemets avvikelsemodul

Delvis genomfört Avvikelser externt 4 gånger per

år

Regionens avvikelsesystem LISA

Delvis genomfört

Nationella kvalitetsregister

Socialförvaltningen deltar i olika nationella kvalitetsregister. Registrering av bedömningar, skattningar och mätningar bidrar till ny kunskap om åtgärder vilket bidrar till kvalitet och patientsäkerhet.

Senior Alert

Senior Alert är ett kvalitetsregister där registrering sker av riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av resultat i Senior Alert kan man utveckla nya förebyggande arbetssätt för att öka

patientsäkerheten.

BPSD

BPSD - Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan uttryckas som aggressivitet, oro, apati, hallucinationer och sömnstörningar.

Bedömning och registrering av BPSD sker av nyckelpersoner inom demensenheter. Resultatet ligger till grund för bemötandeplaner.

10 Svenska Palliativregistret

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där man registrerar omvårdnaden i livets slut. Resultatet används för att mäta omvårdnadens kvalitet i relation till definierade kriterier för god vård i livets slut enligt nationella vårdprogrammet för palliativ vård.

PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten

Pandemin har gjort att arbetet med patientsäkerhet under större delen av 2020 har varit inriktat på att skydda patienter/brukare från att bli

smittade av viruset.

De främsta åtgärderna har varit att förstärka rutiner kring basala hygien- och klädregler samt kring användning av skyddsutrustning för personal.

Det har skett genom att upprätta handlingsplaner och vägledningar utifrån regionens vårdhygieniska riktlinjer för kommunal vård och omsorg kring covid-19.

Under våren 2020 inrättades en särskild hygiengrupp med medicinskt ansvarig sjuksköterska som samordnade en grupp av enhetschefer, sjuksköterskor samt en fysioterapeut. Hygiengruppen initierade att hygienombud skulle finnas på alla enheter inom äldreomsorg och stöd och omsorg LSS.

Deltagare ur hygiengruppen utbildade hygienombuden tillsammans med respektive enhetschef. De fick kunskap kring coronaviruset och

sjukdomen covid-19 samt kring hygienregler och hur skyddsutrustning skulle användas. Hygienombud och enhetschefer utbildade sedan vikarier och nyanställd personal på respektive enheter.

Hösten 2020 genomfördes ny informations och utbildningsgenomgång till hygienombud och enhetschefer.

Under perioden 2020-04-24 – 2020-06-01 ställdes korttidsenheten om till evakueringsboende för att ta emot befarat covid-19 smittade från sjukhus och eventuellt från andra enheter.

Lotsar i samverkan med hemtagningsteam fick återgå i normal bemanning då risk fanns för ökad personalfrånvaro pga. av smitta

Systematiskt kvalitetsarbete SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 2

God säkerhetskultur kännetecknas av att medarbetarna är medvetna om risker och rapporterar avvikelser. Riktlinjer finns för hur avvikelse- hantering ska ske.

Under pandemin har inga särskilda åtgärder eller utbildningar vidtagits för att öka säkerhetskulturen generellt. Däremot har information och

11

utbildningar kring vårdhygien och skyddsutrustning ökat, vilket är en del av säkerhetskulturen.

Avvikelser

Avvikelser, klagomål och synpunkter utgör en viktig del av hälso- och sjukvårdens systematiska patientsäkerhetsarbete. Enhetschefer ansvarar för att avvikelser, klagomål och synpunkter hanteras enligt rutin.

Under 2020 har avvikelserna följt och avrapportering till socialnämnd har skett på årsbasis genom patientsäkerhetsberättelsen.

Egenkontroller

Under 2020 har två egenkontroller kring basala hygienrutiner och klädregler genomförts. Resultatet har visat på god följsamhet till rutinerna.

Riskanalyser

I samband med risk för vårdskada eller då vårdskada upptäcks ska riskanalyser genomföras och handlingsplaner upprättas. Arbetet med riskanalyser behöver fortsatt utvecklas.

Riktlinjer och rutiner

Riktlinjer och rutiner är styrdokument i patientsäkerhetsarbetet. Det upprättas nya eller revideras efter behov.

Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering

Vimmerby kommun har ett avtal om extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering med Apoteket AB. Med anledning av pandemin genomförde Apoteket AB inga kvalitetskontroller. Däremot har medicinskt ansvarig sjuksköterska följt upp kontrollerna som genomfördes hösten 2019.

Sammanhållen vård och omsorg

Samverkan mellan kommunen och primärvårdens öppenvård har fortsatt och ökat i samband med pandemin utifrån intentionerna i Lagen om samverkan. Socialförvaltningens tvärprofessionella hemtagningsteam har aktivt samverkat med vårdsamordnare på Hälsocentralen för att vårdens övergångar ska blir så patientsäkra som möjligt.

God vård i Livets slut

Inom Socialförvaltningen finns en förbättringsgrupp kring Vård i livets slut (VILS). Under 2020 har utvecklingsarbetet i VILS gruppen legat vilande och vården har utgått från de riktlinjer och rutiner som finns sedan tidigare. VILS ombud finns i verksamheterna för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna.

12 Förebyggande arbete

Det sker en markant ökning av den äldre befolkningen. Därför behövs mer förebyggande arbete och utbildning för att kunna ge god kvalitet på vård och omsorg.

En förbättringsledare finns i verksamheten för att utbilda och stödja vård och omsorgspersonal i att bedöma och registrera det förebyggande arbetet kring fall, nutrition, munhälsa och trycksår i kvalitetssystemet Senior Alert. Samverkan kring bedömning ska ske i tvärprofessionella team.

Under pandemin 2020 har förbättringsledaren i stor utsträckning ingått i det direkta vårdarbetet och arbetet med att registrera i kvalitetssystemen har minimerats. De tvärprofessionella teamen har inte heller träffats i samma utsträckning som under föregående år.

God vård vid demenssjukdom

Normalt sett arbetar även förbättringsledaren enligt ovan med att utveckla den personcentrerade omvårdnaden samt stödja arbetet med att registrera i kvalitetsregistret BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Målet har varit att alla personer på demens- enheterna ska få sina symtom genomgångna minst en gång per år.

Förbättringsledaren är certifierad utbildare i BPSD och utbildar vård och omsorgspersonal till det som kallas nyckelpersoner inom

demensverksamheter.

Under 2020 har utveckling kring personcentrerad omvårdnad och registrering i BPSD minskat. Det nätverk av nyckelpersoner som tidigare bildats har inte träffats i samma omfattning som tidigare.

En enhet har certifierats till Stjärnmärkt under 2020.

God läkemedelsbehandling för äldre

Kommunens sjuksköterskor samverkar med Hälsocentralens läkare kring läkemedelsbehandlingen. I samband med läkemedelsgenomgång kan läkemedelsbehandlingen förändras. Andelen olämpliga läkemedel för sköra äldre hanteras utifrån riktlinjer framtagna i länet.

Läkemedelsgenomgångar har även genomförts under 2020.

Utbildning/fortbildning

Introduktionsutbildning till semestervikarier

Under 2020 har introduktion av semestervikarier och andra vikarier skett på arbetsplatserna. De sedan tidigare utbildade handledarna har tillsammans med respektive enhetschef planerat och genomfört introduktionerna.

13 Delegeringsutbildning

Föra att kunna utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation behöver man genomgå utbildning och kunskapstest. Därefter bedömer legitimerad personal om delegering kan utfärdas till personal som inte har formell kompetens (legitimation) men har det man kallar reell kompetens efter utbildning och erfarenhet.

Under 2019 infördes digitalt stöd för inlärning och kunskapstest som ett komplement till den av sjuksköterskor genomförda delegerings- utbildningen av läkemedelshantering Under 2020 har samma sätt att utbilda genomförts.

Nutrition – Med stigande ålder och sjukdom är undernäring ett växande problem. Redan idag är det en stor utmaning för vård och omsorg att förebygga och diagnostisera undernäring samt initiera individuellt anpassad behandling.

2019 genomfördes nutritionsutbildning för vård och omsorgspersonal.

Under 2020 har ingen särskild utbildningsinsats genomförts.

Munhälsa

Region Kalmar har ansvar vad gäller munhälsa för vissa personer och patientgrupper. Regionen ska bland annat svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs bland personer med omfattande omsorgsbehov på särskilda boenden samt i ordinärt boende.

Sedan årsskiftet 2019/2020 har Folktandvården i Kalmar län organiserats om och startat en Folkhälsoklinik. Det innebär att de bl.a. ansvarar för utbildningsinsatser till vård och omsorgspersonal.

Under 2020 har de inte haft möjlighet att besöka verksamheterna utan genomfört digitala utbildningar inom vissa kommuner. Under våren 2021 kommer Vimmerby kommuns vård och omsorgspersonal att erbjudas utbildningar digitalt. Det kommer att bli tre kompetens- höjande utbildningar med fristående teman såsom ”Munvård i livets slutskede” ”Tillstånd i munhåla som kan påverka hela kroppen” och

” Läkemedel och muntorrhet”.

Uppsökande verksamhet innebär bland annat att en tandhygienist åker hem till personen, som blivit bedömd att ingå i målgruppen, och gör en förenklad undersökning av munhålan. Under 2020 har tandhygienister inom allmäntandvårdens (Folktandvården) uppsökande verksamheten för munhälsobedömning minimerats bl.a. med anledning av besöks- förbud på särskilda boenden. Allmäntandvården har minimerat sin egen verksamhet på grund av pandemin. Under senhösten 2020 har arbetet med munhälsobedömningar återupptagits.

14

Med anledning av att munhälsobedömningar inte skett enligt planering har vård och omsorgspersonal följt de åtgärdsplaner brukare/patient haft avseende munhälsa från föregående år.

Förflyttning/ergonomi, bemötande och självskydd

Utbildning i säker förflyttning av brukare/patienter är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet samt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Utbildning i bemötande och självskydd vid utåtagerande beteenden ingår även i patientsäkerhet. Vanligtvis genomgår all personal en 3 dagars grundutbildning inom ergonomi och säker förflyttning och/eller bemötande och självskydd. Inom rehabiliteringsverksamheten finns en certifierad instruktör som genomför utbildningarna, ofta tillsammans med förbättringsledare inom demensvård.

Under 2020 har ca 350 personal utbildats i 60 olika grupper, vilket är fler grupper med färre deltagare. Deltagarna har kommit från olika delar av verksamheterna inom Socialförvaltningen. Utbildningarna har genomförts på ett säkert sätt ur smittsynpunkt.

Utredning av händelser - vårdskador

HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket

Enhetschef utreder, bedömer och analysera vilken typ av avvikelse som inträffat. Till sin hjälp att värdera händelsernas allvarlighetsgrad och sannolikhet av om det kan inträffa igen, finns en riskmatris framtagen.

Avvikelserapporten kommuniceras mellan yrkeskategorier och kan analyseras vid team möten. Återkoppling sker på arbetsplatsen.

Matrisen ger enhetschefen vägledning i om och hur de ska gå vidare med utredning av avvikelsen till medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör en bedömning av om händelse- analysen är tillräcklig eller om ytterligare utredning behövs. Bedöms händelsen så allvarlig att den har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada anmäler medicinskt ansvarig sjuksköterska händelsen vidare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, enligt Lex Maria.

Under 2020 har ingen anmälan om Lex Maria upprättats.

Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§

Socialförvaltningen använder digitalt verksamhetssystem vilket kräver informationssäkerhet. Det innebär bl.a. att säkra obehörig åtkomst till sekretessbelagda uppgifter. Riktlinje finns för hur förvaltningen ska göra systematiska och återkommande kontroller av hur ofta loggning av journaler ska ske.

Under 2020 har loggning av slumpvis utvalda journaler skett.

15 Behörighet

En del i informationssäkerhet är tilldelning av behörigheter.

Behörigheterna kan begränsa åtkomst till information i

verksamhetssystemet. Tilldelning av behörigheter sker av den chef som har ansvar för personalen som ska tilldelas behörigheten.

Tjänste ID kort - SITHS kort

SITHS är en nationell elektronisk säkerhetslösning som uppfyller Patientdatalagens krav på säker identifiering. All legitimerad personal använder SITHS kort vid inloggning i kommunens verksamhetssystem (hälso- och sjukvårdsjournal), vårdsystemen Pascal, Cosmic Link, Nationell patientöversikt (NPÖ) utfärdande av tandvårdskort samt vid inloggning i kvalitetssystem. SITHS kort utfärdas efter att behörighets- bedömning genomförts.

RESULTAT OCH ANALYS

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 Resultat av egenkontroll

I tabell nedan anges vilka egenkontroller som genomförts under 2020 samt resultat och analys.

Typ av egenkontroll Strategi/er Åtgärd

Hygien

Självskattning BHR-K Patientsäkerhet Rutiner följs

BHR-K Basala hygienrutiner -klädregler Patientsäkerhet Rutiner följs Avvikelser

Medicin tekniska produkter Patientsäkerhet Rutiner följs

Läkemedel Patientsäkerhet Rutiner följs

Fall Patientsäkerhet Rutiner följs

Rehab Patientsäkerhet Rutiner följs

Brist dokumentation/ information Patientsäkerhet Rutiner följs Brist

bedömning/undersökning/behandling

Patientsäkerhet Rutiner följs

Kvalitet avtal/register

Senior Alert Patientsäkerhet Register kontroll

BPSD Patientsäkerhet Register kontroll

Palliativa registret Patientsäkerhet Register kontroll Kvalitetsgranskning av

läkemedelshantering

Åtgärdsplaner 2019, uppföljning 2020

Patientsäkerhet Avtal Apoteket AB följs Rutiner följs

16

Årlig läkemedelsgenomgång (läkare) Patientsäkerhet Praktiska anvisningar

Patientnämnd Patientsäkerhet Avtal följs

Klagomål och synpunkter Patientsäkerhet Rutiner följs LISA avvikelser Patientsäkerhet Rutiner följs

Aktivitet

Hygien – Basala Hygienrutiner – klädregler

Självskattning av hygienregler ska ske utifrån årshjul för patient- säkerhet. Enhetschefer ska genomföra det på sina respektive enheter minst 4 gånger per år enligt särskild checklista.

Mer övergripande egenkontroller genomfördes under maj och september 2020.

Resultat egenkontroller Maj 2020

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler var i stort sett god.

Det kunde brista i följsamhet kring vissa klädregler och användandet av skyddsutrustning. På fråga om det fanns handdesinfektionsmedel hos alla brukare/patienter varierade svaren en del utifrån utrymmesbrist för handdesinfektion till att brukare/patienter inte kunde hantera om handdesinfektionsmedlet fanns i lägenheterna.

Information om basala hygienrutiner ingick i hög grad i introduktions- program för nyanställda och studenter.

En del oklarheter fanns i hantering av avfall, beroende på om det betraktades som riskavfall eller konventionellt avfall.

Utifrån frågan om enheten arbetar tvärprofessionellt för att upprätthålla god vårdhygien och förhindra smittspridning svarade enhetscheferna att så skedde.

En gemensam bild för när skyddsutrustning ska användas tycktes före- komma på de flesta enheterna. Man angav att det t.ex. fanns filmer att se på intranätet samt att det finns bra beskrivningar i informations- pärmar. Det fanns en kultur på enheten där man påminde varandra för att följa basala hygienrutiner och man hade utsett hygienombud på varje enhet.

Vad det gällde sammanfattning av självskattningarna fanns en del otydlighet i svaren. Självskattningarna skulle varit genomförda enligt årshjul men få enheter hade gjort det.

17

Enhetscheferna angav olika förbättringsområden som de skulle arbeta med framöver.

September 2020

Totalt sett var det god följsamhet till rutiner vad gäller basala

hygienrutiner och klädregler (BHR-K). En klar förbättring sedan ivåren var att hygienombuden hade deltagit i alla verksamheter där det fanns hygienombud. Basala hygienrutiner ingick i introduktionsprogram för nyanställda, studenter och vikarier i hög grad. Flera angav att

handledarhäftet behöver kompletteras med introduktion kring BHR-K.

Utifrån frågan om enheten arbetar tvärprofessionellt för att upprätthålla god vårdhygien och förhindra smittspridning hade flertalet svarat att enheten gjorde det. Ofta svarade man att sjuksköterska kontaktades vid försämring eller symtom hos brukare och då tog man även upp frågor om skyddsutrustning.

Vad gällde självskattning kring basala hygienrutiner och klädregler som genomförts på enheten varierade svaren. Rutinen i årshjulet anger att självskattning ska genomför vid flera tillfällen på året och att man ska välja ut flera i personalgruppen.Resultatet visade på hög grad av följsamhet till BHR-K men att antalet genomförda självskattningar kunde förbättras.

En gemensam bild för när skyddsutrustning ska användas tycktes förekomma på de flesta enheterna, men att kunskapen kunde skifta. Det fanns en kultur på enheterna att medarbetare påminner varandra för att följa basala hygienrutiner.

Extern kvalitetsgranskning läkemedel

Kvalitetsgranskning genomfördes av legitimerad apotekare från Apoteket AB i oktober 2019. Den omfattade tre gruppbostäder inom Stöd och service LSS.

Uppföljning av åtgärder utifrån framkomna brister genomfördes första kvartalet 2020. Bristerna planerade att åtgärdas eller var åtgärdade.

Ingen ytterligare granskning genomförd 2020.

Nationella kvalitetsregister

De kvalitetsregister som används och vilka resultat som uppnåtts beskrivs under kapitlet Förebyggande arbete.

Resultat utifrån Strategi- och handlingsplanen för de mest sköra äldre

De mått och aktiviteter som anges i resultat är de som Social-

förvaltningen varit involverad i utifrån strategi och handlingsplanen för sköra äldre. Region Kalmar län har andra mått som bl.a. anger resultat på läkarnivå.

18 Förebyggande arbete

Mått

Riskbedömningar, planerade förebyggande åtgärder och uppföljning för fall, undernäring, trycksår och bedömning av munhälsa:

1. Ska öka årligen för de som bor på SÄBO eller har hemsjukvård.

2. Ska öka årligen för personer som har hemtjänstinsatser.

Resultat förebyggande arbete

Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och bedömning av munhälsa sker i kvalitetsregistret Senior Alert. Bedömningarna ska ske tvärprofessionellt i team, där Senior Alert är ett verktyg att göra riskbedömningar. Nedan anges resultat för andelen registrerade riskbedömningar inom samtliga enheter som använder verktyget.

Riskbedömningarna i Senior Alert har minskat jämfört med 2019.

Under 2020 har teamsamverkan kring Senior Alert inte fungerat optimalt inom alla områden. Under året har möjligheten till online registreringar utvecklats. Det innebär att eftersläpning av

registreringarna minskar samt att det blir lättare att få svar om åtgärder vid varje bedömning.

Under 2021 behöver teamarbetet utvecklas vidare för att öka antalet riskbedömningar och registreringar i Senior Alert.

Resultat undernäring

Kontinuerliga riskbedömningar och uppföljningar av undernäring sker med hjälp av Senior Alert på de enheter där verktyget används.

Resultat munhälsa

Kontinuerliga riskbedömningar och uppföljningar av munhälsa sker med hjälp av Senior Alert på de enheter där verktyget används.

Palliativ vård

God vård vid livets slut

Oavsett sjukdom ska alla som dör i en av sjukvården väntad död kunna känna trygghet och veta att närstående är informerad om situationen.

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister. Där beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar frågor. Kommunens sjuksköterskor registrerar i palliativregistret utifrån dialog med vård och omsorgspersonal och uppgifter som hämtas från journal.

Register Total andel unika personer

År 2017 2018 2019 2020

Senior Alert 194 144 147 139

19 Mått

Förbättring med årlig ökning av indikatorerna brytpunktssamtal (läkare), smärtskattning och munhälsobedömning för palliativ vård i livets

slutskede.

Resultat Palliativ vård 2020

Alla mätvärden i kvalitetsindikatorerna har försämrats mot 2019.

Täckningsgraden för att registrera i Palliativregistret har varit något lägren jämfört med 2019. En anledning till detta har varit att olika forum för dialog och teamsamverkan inte kunnat genomföras optimalt under pandemin 2020. En annan anledning kan vara att olika nätverk och utbildningar kring palliativ vård har legat nere och registreringarna på det sätt minskat. Utvecklingsgruppen VILS (vård i livets slutskede) inom Socialförvaltningen har inte heller haft regelbundna sammankomster under 2020, vilket kan påverka resultatet.

Resultat kvalitetsindikatorer 2019

Resultat kvalitetsindikatorer 2020

20 God vård vid demenssjukdom

För att minska risken för att utveckla svåra symtom i en demens- sjukdom är förebyggande åtgärder viktiga. En del i detta kan vara att tidigt upptäcka beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Vid BPSD behövs förutom ett gott bemötande och en god omsorg en tydlig struktur i den personcentrerade omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD-registret är ett kvalitets- register som syftar till att kvalitetssäkra vård och omsorg av personer med demenssjukdom.

Mått

Registreringen i BPSD ska öka jämfört med föregående år.

Resultat god vård vid demenssjukdom

Register Antal registreringar

År 2017 2018 2019 2020

BPSD 204 186 232 227

Andel registrerade personer med bemötandeplaner

- 92 % 100 % 100 %

Registreringarna i BPSD registret har inte ökat under 2020.

Utbildning kring demensvård

 Under pågående pandemi har förbättringsledare fortsatt utveckla nätverk av nyckelpersoner inom vård av personer med demens- sjukdom om än i något mindre skala.

 Ytterligare personer har genomgått Demens ABC utbildningen.

 Under 2020 har ytterligare en enhet inom vård- och

omsorgsboende blivit utmärkt enligtSvenskt demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt. Man har arbetat med att på enkelt språk förklarat för vikarier och nyanställd personal hur man arbetar med personcentrerad omvårdnad på enhet Vimarhaga C.

 Under 2021 fortsätter utvecklingsarbetet med att ytterligare personanpassa måltiderna på ovan enhet och att fortsätta utvecklingsarbetet Stjärnmärkt på flera enheter

Sammanhållen vård och omsorg

När sköra äldre har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare samtidigt måste personal från hemsjukvård, äldreomsorg, öppenvård och sjukhus samverka så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv. I detta arbete är samordnad individuell plan SIP en viktig del. Vidare behöver teamarbete mellan kommun, primärvård och den öppna specialiserade vården utvecklas så att den äldre kan få tillgång till avancerad vård i eget och särskilt boende på ett säkert sätt.

21 Mått

 Indikatorn ”Utskrivningsklara dagar” ska minska årligen

 Antalet SIP (samordnad individuell planering) ska öka med 5 % per kvartal per kommun.

 Utbildning och uppföljning av Beslutstöd inkl. SBAR för sjuksköterskor

 Utbildningsplan för omsorgspersonal i SBAR - ett kommunikationsverktyg och rapporteringsstöd



förbättringsarbete.

Resultat för sammanhållen vård och omsorg

Med anledning av pandemin har alla planerade aktiviteter inte genomförts. Utbildningar och konferenser är inte genomförda.

Däremot har indikatorn ”Utskrivningsklara dagar” uppfyllts enligt nedan tabell. Vimmerby kommun har inte haft någon kostnad för utskrivningsklara dagar under 2020.

Samverkan mellan vårdgivare är av betydelse för sammanhållen vård och omsorg. Samverkan med Hälsocentralen i Vimmerby har ökat under pandemin till veckovisa möten istället för ca två gånger per termin.

Psykisk hälsa

Psykisk ohälsa hos äldre, framförallt depression, förekommer i högre grad hos äldre än hos yngre. Äldre personer använder psykofarmaka i större utsträckning än andra och det finns en förhöjd risk att begå självmord framförallt hos män över 85 år. Äldre med psykiska besvär erbjuds inte heller samtalsstöd eller terapi i samma utsträckning som den övriga befolkningen, trots att det finns evidens på att sådana metoder är minst lika effektiva för äldre människor som för yngre.

Aktiviteter

Inga utbildningsaktiviteter i Första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA, har genomförts i kommunen under 2020.

22

God läkemedelsbehandling för äldre

Läkemedelsbehandling hos äldre har ökat under de senaste 20 åren.

Vissa tillstånd hos äldre kan med framgång behandlas med icke- farmakologiska metoder bl. a genom bra bemötande, utevistelse och energishots före sänggående. Region Kalmar län följer mått för olämpliga hjälpmedel.

Avvikelser

Område Utfall

2018

Utfall 2019

Utfall 2020

Källa

Fall 943 952 1001 Procapita

avvikelsemodul Läkemedel totalt 503 545 554 Procapita

avvikelsemodul Medicinteknisk

produkt

10 13 18 Procapita

avvikelsemodul

Rehabilitering 3 3 4 Procapita

avvikelsemodul Övrigt: Brist

dokumentation/

information

8 16 19 Procapita

avvikelsemodul

Övrigt: Brist

bedömning/undersökni ng/behandling

1 11 9 Procapita

avvikelsemodul

Patientnämnd 0 0 1 Patientnämnden

LISA avvikelse 215 394 368 Cosmic

Klagomål/synpunkter avseende hälso- och sjukvård

3 32 1 Manuell hantering

Antalet fallavvikelser har ökat under 2020. Utredningar kring

allvarligare händelser med skada som följd visar att preventiva åtgärder ofta är vidtagna. Alla risker kan tyvärr inte elimineras då den enskilde har självbestämmande och inte alltid påkallar hjälp vid t.ex.

förflyttning.

Läkemedelsavvikelserna har ökat något mot föregående år. Av de 554 avvikelserna rör 391 avvikelser att läkemedelsdos inte är helt eller delvis given. Delvis given dos kan innebära att t.ex. dosförpackat läkemedel är givet, men personal har glömt att ge tillfälligt läkemedel delat i dosett eller flytande läkemedel.

Medicintekniska produkter - händelserna har rört att produkten använts på felaktigt sätt, skada på produkten samt utebliven kontroll.

Inga konsekvenser eller skador har uppstått för den enskilde.

23

Rehabilitering – avvikelserna har rört att ordinerad träning inte är utförd.

Brist dokumentation/information – avvikelserna har rört brister i information internt och externt.

LISA avvikelserna under 2020 var totalt 368 till antalet. Kommunen registrerade avvikelser mot regionen i högre antal än de som mottogs från regionen. Flertalet av avvikelserna har registrerats som risk för att patienten kunnat drabbas av vårdskada. Inga allvarliga avvikelser som lett till anmälan om Lex Maria är registrerade eller utredda. Flertalet avvikelser rör kommunikation/informationsbrister vid vårdens övergångar.

Klagomål och synpunkter

Under 2020 inkom ett klagomål/synpunkt avseende hälso- och sjukvård till Socialförvaltningen. Samma ärende hanterades av Patientnämnden.

Händelser och vårdskador

Händelser utreds av den enhetschef där händelsen uppstått. I förekommande fall har enhetschef kontaktat medicinskt ansvarig

sjuksköterska. Bedömning har skett om utredning och vidtagna åtgärder harr varit adekvata. Ingen händelse under 2020 har föranlett anmälan enligt Lex Maria.

Riskanalys

Lärdomar av avvikelser och utredningar kring dem diskuteras i

respektive ledningsgrupp per verksamhetsområde samt på ledningsnivå.

Arbetet med riskinventering, risk- och händelseanalys bör systematisera och plan finns för detta kommande år.

24

Mål och strategier för patientsäkerhet 2021

Hög kvalitet och patientsäkerhetskultur Mål

Systematisera kvalitet och patientsäkerhetsarbetet.

Upprätta patientsäkerhetsplan samt vidareutveckla system för

egenkontroll, uppföljningar, hantering av avvikelser samt öka kunskap om risk- och händelseanalyser.

Delaktighet och information till patienten Mål

a. Alla patienter får skriftlig information om sammanhållen journal,

b. Alla patienter tillfrågas om samtycke till att delta i

sammanhållen journal, och att samtycket (ja eller nej) finns dokumenterat.

c. Alla patienter tillfrågas om samtycke, ja eller nej, till att uppgifter som omfattas av sekretess får lämnas ut.

Evidens Mål

a. Att legitimerad personal arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet med bästa möjliga evidens.

b. Att legitimerad personal följer Vårdhandbokens rekommendationer, nationella, regionala och lokala vårdprogram samt riktlinjer, rutiner och instruktioner.

c. Att legitimerad personal aktivt tar ansvar för att uppdatera sina kunskaper inom sitt yrkesområde.

Preventivt, förebyggande, arbetssätt Mål

a. minska antal fall

b. minska förekomst av trycksår i grad 2-4 c. minska förekomst av undernäring d. förbättra munhälsa

e. nattfasta understiger 11 timmar i särskilt boende för äldre

God vård i livets slut Mål

a. Minst 70 % av dödsfallen ska registreras i Svenska Palliativregistret.

25

b. Brytpunktssamtal ska ha genomförts av läkare inför minst 98 % av dödsfall som sker (sjuksköterska ansvara för att aktualisera, planera och förbereda).

c. Under sista veckan i livet ska 100 % av patienterna erhållit smärtskattning med validerat instrument

d. Minst 90 % av patienterna ska ha fått munhälsan bedömd under sista veckan i livet,

e. Minst 98 % av patienterna ska ha fått ordinerat

injektionsläkemedel vid behov mot smärta och ångest under sista veckan i livet

f. Minst 90 % av dem som avlider ska inte ha trycksår (kategori 2- 4)

g. Minst 90 % ska ha haft mänsklig närvaro vid dödstillfället h. Samtliga, 100 %, palliativa patienter ska ha en fast vårdkontakt God vård – habilitering/rehabilitering

Mål

a. Medarbetare i vård och omsorg utgår ifrån ett rehabiliterande förhållningssätt i omsorgen/omvårdnaden om den enskilde.

b. Användning och skötsel av hjälpmedel (medicintekniska produkter) sker enligt instruktion

c. Ordinerad träning, behandling (hälso- och sjukvårdsinsats) utförs enligt ordination/instruktion från arbetsterapeut och

fysioterapeut/sjukgymnast.

Läkemedel Mål

Patienter med kommunal hälso- och sjukvård (inklusive hemsjukvård) erhåller en god och säker läkemedelsbehandling.

Vårdhygien Mål

• 100 % följsamhet till föreskrift om basala hygienrutiner.

• Utbrott av samhällsförvärvade infektioner begränsas och smittspridning förhindras.

God vård vid demens Mål

Nationella och regionala riktlinjer för vård och omsorg vid demens- sjukdom ska ligga till grund vid kontakt med personer med misstanke om eller diagnostiserad demenssjukdom.