Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning Höstterminen 2010

45  Download (0)

Full text

(1)

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Redovisning| Höstterminen 2010

Svensk kod för bolagsstyrning

Har kodens införande påverkat revisorn?

Av: Afyaa Taki

Handledare: Ogi Chun

(2)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.2 Problemdiskussion ... 7

1.3 Frågeställning ... 8

1.4 Syfte ... 8

1.5 Avgränsning ... 8

1.5 Uppsatsens disposition ... 8

2.Metod ………9

2.1 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 9

2.2 Val av metod ... 10

2.3 Datainsamling ... 10

2.4 Utformning av enkät ... 11

2.5 Genomförande av enkätundersökning………..12

2.6 Metodproblem ... 12

2.6.1 Validitet & reliabilitet... 13

2.7 Källkritik ... 14

3. Referensram ... 15

3.1 Bolagsorganen ... 15

3.1 .1 Bolagsstämman ... 16

3.1.2 Styrelsen ... 16

3.1.3 Verkställande direktör/VD ... 17

3. 1.5 Revisorns oberoende ... 18

3.2 Svensk kod för bolagsstyrning ... 18

3.2.1 Syfte med principiella utgångspunkter ... 20

3.2.2 Följa eller förklara ... 20

3.2.3 innehåll och form………..21

3.2.4 Finansiell rapportering ... 22

3.2.5 Intern kontroll………...22

3.2.6 Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor ... 23

4. Empiri ... 25

4.1 Deloitte ... 25

4.2 Öhrlings PricewaterhouseCooper ... 25

(3)

2

4.3 Ernst & Young ... 26

4.4 KPMG ... 26

4.5 Grant Thornton ... 26

4.6 Enkätundersökning ... 26

Revisionsutskott ... 28

Finansiell rapportering och intern kontroll ... 29

Relationen till styrelse och företagsledning ... 29

5. Analys och diskussion ... 33

6. Slutsats ………...37

6.1 Förslag till fortsatt forskning ...38

Källor och referenser ... 39

Bilaga 1... 44

Bilaga 2... 44

(4)

3 Sammanfattning

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ”the Sarbanes Oxley Act”

Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.

I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003. Sverige införda år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning som en konsekvens av dessa redovisningsskandaler för att återfå förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen.

Syftet med undersökningen är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005.

För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes en enkätundersökning där enkäten har skickats till revisorer som jobbar i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Därefter har slutsatsen dragits om förändringar i revisorns yrkesroll efter implementeringen av Koden.

Slutsatsen av denna undersökning är att de tillfrågade revisorerna är positivt inställda till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De anser att deras yrkesroll i bolagsstyrningsprocessen inte har förändrats mycket efter införandet av Koden. Koden har lett till ett ökat intresse och fokus för frågor gällande intern kontroll och bolagsstyrning vilket är bra enligt revisorerna. De anser också att högre krav ställs på deras kompetens och utbildningsnivå inom området genom Kodens införande.

(5)

4 1. Inledning

Kapitlet inleds med en bakgrund för att sedan framställa frågeställningen som kommer att behandlas i uppsatsen. Därefter följer uppsatsens syfte och de avgränsningar som gjorts. Kapitlet avslutas med en disposition av uppsatsen upplägg.

1.1 Bakgrund

Under de senaste decennierna har en snabb utveckling skett inom corporate governance eller bolagsstyrning med svensk term, handlar om att styra bolag på ett sådant sätt att de uppfyller ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet och därigenom bidrar till samhällsekonomins effektivitet och tillväxt. Detta har lett till uppkomsten av mer eller mindre frivilliga regelsamlingar, s.k. koder, för bolagsstyrning i ett stort antal länder 1. Kodernas uppkomst kan ses som en direkt följd av senare års uppmärksammade redovisningsskandaler runt om i världen, som orsakats av bristande bolagsstyrning av egensinniga bolagsledningar. 2

Dessa redovisningsskandaler har minskat förtroendet för näringslivet. (SOU 2004:47) . Ett välkänt företag som förknippas med skandaler är Enron i USA. Enron Corporation var ett av världens största el-naturgas och kommunikationsföretag med cirka 21 000 anställda(www.enron.com).

Företaget skapades år 1985 genom samgåendet mellan två naturgasbolag.

Företaget gick i konkurs 2001 så som den största konkursen i USA:s historia3.

Avslöjandet om att koncernredovisningen exkluderade vissa enheter, så kallade special purpose entities(SPE), var det som knäckte bolaget. Vissa lån och derivat bokfördes i bestämda bolag som egentligen inte ägdes av

1 Svernlöv

2 Svernlöv

3 Healy M. Paul & Palepu G. Krishna

(6)

5

Enron med hjälp av avancerade affärsupplägg där intäkter och tillgångar tillföll enheter som

inkluderades i Enronkoncernens resultat 4 . Kostnader och skulder exkluderades i bokföringen. Det skapades en mer positiv bild av koncernens resultat och ställning. Enron rapporterade stora vinster när koncernen i verkligheten gick med förlust. (www.enron.com)

Enron hade bestämda etiska regler som gick ut på att Enron skulle avstå från intressekonflikter. Reglerna sattes ur spel av enrons styrelse i formella beslut genom att man tillät Enrons högsta chefer att helt självständigt leda eller kontrollera de fristående SPE:s. På det sättet har man brutit mot kravet på externa parter och utomståendes kontroll för att undvika att konsolidera dessa bolag i koncernen. (Balans nr 6-7 2003)

Enronskandalen fick förödande konsekvenser för den globala revisionsorganisationen Arthur Andersen. Revisorerna hade allierat sig med företagsledningen, de tog emot mycket stora arvoden från Enron, 25 miljoner dollar för revision och ungefär lika mycket för konsultationer . Som en direkt följd och på väldigt kort tid infördesthe Sarbanes Oxley Act” Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering (www.enron.com). Redovisningsskandaler har även inträffat i Sverige. Ett välkänt företag som förknippas med skandaler är Skandia 5. Enligt skandias hemsida grundades försäkringsbolaget Skandia den 19 mars 1855 i Stockholm. (www.skandia.com). Skandiaskandalen fick stor uppmärksamhet i massmedia efter avslöjandet att Skandiachefen Lars-Eric Petersson hade tjänat 50 - 100 miljoner kronor i bonus utöver bonusen på 75 miljoner kronor år 2000 6. Under år 2002 och 2003 uppmärksammades generös bonusutdelning till ett antal höga Skandiachefer, där 3 miljarder kronor hade delats ut mellan elva toppchefer i Skandia. Det hade dessutom

4 Healy M. Paul & Palepu G. Krishna

5 Lars P, Falkheimer Jesper

6 Expressen, 2006

(7)

6

delats ut hyreskontrakt i attraktiva områden till ett antal chefer och deras barn.

Lägenheterna blev sedan lyxrenoverade på bolagets bekostnad. Som en följd av dessa redovisningsbrott utvecklade man en ny svensk kod: Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige som infördes 1 juli 2005. Detta för att förhindra liknande skandaler samt återge förtroendet för de svenska börsnoterade företagen. Koden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad. Marknaden själv får råda över koden. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. (SOU 2004: 130)

(8)

7 1.2 Problemdiskussion

Trots att antal lagar och redovisningsregler successivt ökat i syfte att trygga redovisningsinformationen till ägare, borgenärer och samhället i stort, har redovisningsskandaler inträffat. Förekomsten av oegentligheter skadar allmänhetens förtroende för bolagens ledning och revisorer 7. Revisorerna gjorde det möjligt för den amerikanska energijätten Enron att förfalska och förbättra sin ekonomiska redovisning och skinna många aktieägare och anställda. I takt med avslöjandena om redovisningsfusk och bedrägerier har förtroendet för revisorer minskat och deras oberoende kraftigt ifrågasatts, (www, Affärsvärlden, 2010). Den femte september 2002 tillsatte Regeringen en Förtroendekommission för näringslivet. Kommissionen har tillsammans med näringslivet bildat en särskild arbetsgrupp (kodgrupp), som har tagit fram den svenska koden för bolagsstyrning. Koden publicerades år 2004 för första gången, från början var det endast börsnoterade bolag med en omsättning över tre miljarder kronor som omfattades av koden. Från och med första juli 2008 började den gälla för samtliga noterade aktiebolag i Sverige. Kodens syfte var att bidra med förbättrad styrning och kontroll över bolagen.( Kollegiet för svenskbolagsstyrning, 2008)

Koden har medfört några förändringar för revisorerna, som skall kontrollera och säkerställa de finansiella rapporterna. Revisorns roll blir helt och hållet en viktig kontrollerande funktion som övervakar bolaget enligt de principer som ligger utanför bolagets kontroll. (www.bolagsstyrning.se) Revisionens generella syfte är att ge trovärdigheten åt den ekonomiska information som bolaget lämnar ut i sin offentliga årsredovisning. Detta är en viktig förutsättning för att näringslivet skall fungera på ett effektivt sätt.

Revisionen skall även hitta och rapportera fel som kan uppkomma i bolagets redovisning. För att det skall fungera på ett rätt sätt krävs att det är en oberoende revisor i förhållande till bolaget .8

7 SOU 2004:46

8 Mobery

(9)

8

Enligt koden skall styrelsen inrätta ett revisionsutskott som skall bestå av minst tre styrelseledamöter, varav majoriteten skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är bland annat att fortlöpande träffa bolagets revisorer för att diskutera revisionen och synen på bolagets risker, bestämma riktlinjer för vilka ytterligare tjänster än revision som bolaget får använda sina revisorer till samt utvärdera revisionsinsatsen.

(www.bolagsstyrning.se) 1.3 Frågeställning

Utifrån bakgrunden och problemdiskussion har jag kommit fram till följande frågeställning:

Har införandet av svensk kod för bolagsstyrning år 2005 påverkat revisorns yrkesroll, och i så fall på vilket sätt?

1.4 Syfte

Syftet med studien är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005.

1.5 Avgränsning

Jag har valt att enbart vända mig till de fem största revisionsbolag i Sverige, såsom Deloitte, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Ernst & Young, Grant Thornton och KPMG då det oftast är dessa, som reviderar de börsbolag, som främst berörs av koden.

1.5 Uppsatsens disposition

Inledning1: I kapitlet presenteras uppsatsens problembakgrund och problemformulering, samt syfte och avgränsningar.

Kapitel 2: Metod: Avsnittet behandlar de metoder som tillämpats i uppsatsen, såsom val av ämne, vetenskaplig metod samt datainsamling.

Kapitel 3: Teori: Här presenteras vald teori, relevant för uppsatsens syfte och analys.

(10)

9

Kapitel 4: Empiri: Här redogörs för de svar som undersökningens respondenter har lämnat i enkäten.

Kapitel 5: Analys och diskussion: Kapitlet innehåller en analys, vilken utgår ifrån en jämförelse mellan teori och empiri.

Kapitel 6: Slutsats: Kapitlet behandlar författarens slutsatser för uppsatsen, samt förslag till vidare forskning.

2. Metod

I detta kapitel diskuteras och motiveras vilka metoder som är relevanta för uppsatsen och vilken metod som valdes. Därefter beskrivs vilket tillvägagångssätt och vilka primära och sekundära källor som har använts.

Kapitlet avslutas med en diskussion om uppsatsens källkritik.

2.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Kvantitativ och kvalitativ metod är kända begrepp inom samhällsvetenskaperna. Nedan följer en kort jämförelse mellan dessa två metoder, för att komma fram till vilken metod som är mest lämplig till den här studien .

Den kvantitativa metoden kännetecknas av att studier ofta utförs i stor skala och empirin samlas in med hjälp av till exempel enkäter. Syftet med denna metod är att söka kunskap som kan mätas, förklaras i verkligheten9.

Den kvalitativa metoden kännetecknas av att studien ofta utförs i mindre skala och forskaren använder sig av insamlingsmetoder t.ex. observationer och intervjuer. Avsikten med denna metod är att söka kunskap som inventeras, uttydas i verkligheten10.

9Patel & Davidson

10 Patel & Davidson

(11)

10 2.2 Val av metod

För att kunna svara på frågeställningen, om revisorns arbete och roll har förändrats, genomfördes studien med hjälp av en kvantitativ metod. Detta för att kartlägga revisorernas uppfattningar kring om deras yrkesroll har påverkats av koden .

Den kvantitativa metoden tillåter att forskaren når en större population än vid val av intervjuformen.

Enkätundersökning är det bästa sättet för mig att få in så mycket information som möjligt av berörda revisorer. Eftersom enkäter innebär att alla respondenter får samma frågor, kan meningsfull statistik skapas i enlighet med den kvantitativa metoden.11

Svaren från revisorerna finns i diagramform i empiri- delen i uppsatsen. X- axeln visar svarsalternativen och Y-axeln visar antalet svar på respektive svarsalternativ.

2.3 Datainsamling

Data brukar huvudsakligen klassificeras som primär- och sekundärdata. Hur data klassificeras beror på hur källan används. Primärdata är sådana data som samlas in av forskaren för den studie som ska genomföras.

Ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar kallas primärdata.

Sekundärdata är data som redan har återgivits av en annan undersökare, det vill säga sådana data som samlats in av någon annan. Primär- och sekundärdata kan vara både muntliga och skriftliga .12

Undersökningen baseras på både primärdata och sekundärdata för att uppnå uppsatsens syfte. Sekundärdata består av litteratur kring ämnet, vetenskapliga artiklar, tidigare uppsatser inom området och hemsidor. Dessa data har använts för att skapa en förståelse för ämnet och för att bygga den teoretiska referensramen.

Primära data består av den information som jag har samlat in genom enkätundersökningar. Dessa data används till min empiriska del i studien.

11 Patel & Davidson

12 Patel & Davidson

(12)

11 2.3.1 Tidigare studie

År 2009 genomfördes en liknande studie av Lindstöm & Wandland vid Örebro universitet. I deras studie har de intervjuat sex revisorer för att granska hur införandet av Svensk kod för bolagsstyrning har påverkat revisorers yrkesroll. Av det skälet tycktes det nödvändigt att lyfta fram vad de har kommit fram till samt jämföra resultatet från deras studie med resultatet från denna studie. Detta har gjort i studiens empiriavsnitt .

2.4 Utformning av enkät

En enkät är en kollektiv intervju där man ställer samma frågor till alla deltagare. Det är viktigt att frågor och svarsalternativ har en ordnad uppbyggnad och en klar struktur. Forskaren måste också avgöra i vilken ordning frågorna bör ställas. Därför valde jag att ställa korta och tydliga frågor, formulerade i en sådan struktur att det var lätt att följa tankegången. I denna studie användes både frågor med fasta svarsalternativ att svara t.ex. ja eller nej, och öppna frågor det vill säga utan fasta alternativ. Graden av strukturering är beroende av hur man formulerat frågan. Författaren valde denna struktur då hon ansåg att mera information kunde anskaffas genom sådana frågor än bara ja/nej-frågor.13

Vid enkätundersökningar är det svårt att motivera ett deltagande då den utvalde själv inte har valt att delta. Ett följebrev kan vara lämpligt att bifogas med enkäten. Syftet med studien bör presenteras i följebrevet. I detta sammanhang är det också viktigt att betona individens roll i att få till stånd en förändring det vill säga att klargöra att hans/ hennes bidrag är viktigt. Likaså är det viktigt att vi klargör på vilket sätt individens bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller inte. Vid enkäter är det även viktigt att det framgår om deltagande är anonymt eller inte. Skillnaden mellan anonymt och konfidentiellt är att om en enkät är anonym, finns varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering på den . Detta medför att vi inte vet vem vi har fått svar från. Är enkäten konfidentiell

13 Runna Patel & Bo Davidson

(13)

12

betyder det att vi vet vem vi har fått svar från. Alla denna information måste vi ge individerna innan de börjar svara på frågorna. 14

Därför valde jag att inför enkätutskicket utforma ett följebrev där syftet och deltagarens roll behandlades. Vidare fanns alternativet att vara anonym i undersökningen.

2.5 Genomförande av enkätundersökning

För att få så relevanta svar som möjligt och bred undersökning valde jag de fem största välkända revisionsbyråerna (Deloitte, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Ernst & Young, Grant Thornton och KPMG). Jag valde dem främst då det oftast är dessa, som reviderar börsbolag, som främst berörs av koden.

Revisorernas svar betraktas vara relevanta för uppsatsens syfte med tanke på att de har lång erfarenhet inom yrket. Syftet med denna studie är att undersöka om revisorns roll förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005.

Kontakterna med bolagen inleddes med ett samtal till deras expedition och stundentansvarige och av dem fick jag revisorernas mejl och telefonnummer. Jag mejlade enkätundersökningen som bifogades med följebrevet till revisorerna. Då jag, efter tre påminnelser, fortfarande inte fått in tillräckligt många svar, ringde jag runt till de respondenter som ännu inte besvarat enkäten. Respondenten gavs möjligheten att besvara enkäten över telefon eller att svara på enkäten via mejl på egen hand. 12 respondenter valde att besvara enkäten över telefon, 25 respondenter svarade genom mejl och 5 respondenter fick jag träffa personligen.

2.6 Metodproblem

En forskare kan stöta på olika metodproblem. Det finns två grundläggande forskningsproblem, som kan knytas till begreppen validitet och reliabilitet.

14 Runna Patel & Bo Davidson

(14)

13 2.6.1 Validitet & reliabilitet

Validitet betyder frånvaron av systematiska mätfel. Det vill säga att de mätinstrument som används verkligen mäter vad som avses . Validitet bidrar till studiens trovärdighet.

Studiens giltighet är beroende av validitet . Detta betyder att om studien inte mäter det som ska mätas spelar det ingen roll om mätningen är bra då den inte speglar den verklighet som var avsedd att visas. För att försäkra mig om att personerna som ingick i undersökningen hade relevant kunskap och information och för att studien skulle uppnå sitt syfte, är det viktigt att ställa rätt frågor till rätt målgrupp. Det har varit högt prioriterat i studien.

För att öka validiteten är det väldigt viktigt att deltagande blir upplysta om syftet med undersökningen 15.

Därför valde författaren att med enkätutskicket bifoga ett följebrev, där undersökningens syfte tydligt presenterades. Genom att använda ett enkelt språk och att göra instruktionerna för genomförandet av enkäten lätta att förstå kan forskaren också öka validiteten i studien16. Jag valde att följa även dessa riktlinjer för att öka validiteten i denna studie.

Reliabilitet innebär att den framtagna informationen är gjord på ett tillförlitligt sätt.17 Reliabiliteten anses i denna studie vara god då informationen som ligger till grund för undersökningens utveckling har tagits fram genom att varje speciell källa noggrant kontrolleras för att endast få med relevant och tillförlitlig information.

För att öka undersökningens trovärdighet användes ett antal olika metoder för datainsamling, och därefter jämförs resultaten. Stämmer resultaten överens med varandra, ökar trovärdigheten därmed tillförlitligheten.18 . I denna studie har sekundärdata i form av litteratur samt internetkällor

15 Patel & Davidson

16 Befring

17 Gunnarsson

18 Saunders et al

(15)

14

jämförts med primärdata i form av enkätundersökning för att genom detta underbygga undersökningens tillförlitlighet.

2.7 Källkritik

I denna undersökning har en mängd information insamlats från olika typer av källor vilka kritiskt har granskats. Bedömning om informationen är tillförlitlig och användbar, eller felaktig och irrelevant görs genom att kontrollera källor kritiskt. För denna undersökning har Källornas relevans och tillförlitlighet prövats på olika sätt för att öka reliabiliteten hos resultatet19.

I denna studie har många sekundärkällor använts som till exempel svensk kod för bolagsstyrning, SOU, och vetenskapliga artiklar. Eftersom staten tillsatte en expertgrupp som tillsammans med näringslivet tog fram Koden, kan det antas att bakgrunden till koden är kunskap och kompetens. De vetenskapliga artiklarna har genomgått en lång process innan publicering.

Det kan också antas att syftet har varit att uppnå hög trovärdighet. Kollegiet är även en stark källa då det är de som ansvarar för utvecklingen av god bolagsstyrning. Kollegiet har uppdaterats löpande.

I metodavsnittet har ett antal metodböcker använts. Orsaken till detta är att relevant information om svensk kod och tillämpning har jämförts och informationen var ungefär densamma. Detta har gjorts för att öka trovärdigheten för studien.

19 Rienecker et al

(16)

15 3. Referensram

Följande avsnitt redogör för den teoretiska referensramen som är relevant för studiens syfte. Närmast följer en beskrivning av den svenska modellen för bolagsstyrnig. Kapitlet behandlar också svensk kod för bolagsstyrning.

Svenska modellen för bolagsstyrnig:

3.1 Bolagsorganen

Ett aktiebolag har fyra bolagsorgan och dem är bolagsstämman, styrelse, VD och revisorer. De tre förstnämnda är involverade i bolagets beslutprocedur. Revisorerna har bara en granskad funktion.20

Den svenska modellen för bolagsstyrning .( Kollegiet för svenskbolagsstyrning)

20 Moberg

(17)

16 3.1 .1 Bolagsstämman

Bolagsstämman är det högsta beslutande bolagsorganet. Det är ett forum för aktieägarna, Ordinarie bolagsstämma skall hålla inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår.21

Vid ordinarie bolagsstämma skall fatta beslut om fastställelse av resultat och balansräkning, om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelseledamöterna och VD. I princip kan bolagsstämman besluta i alla bolagets angelägenheter och huvudregeln är att majoritetsprincipen ska råda. Ändringen av bolagsordningen och dylika ändringsbeslut kan bara tas av stämman.22

3.1.2 Styrelsen

Styrelsens ansvar är bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter, vilket betyder att de personer som väljs till styrelseledamot skulle efter bästa förmåga ta hand om bolagets angelägenheter och till att se att bolaget har en organisation som optimal för bolagets verksamhet.

Styrelsens har dessutom en tillsynsplikt över hela bolagets verksamhet.

Styrelsen skall årligen fastställa en arbetsordning för sitt arbete.

Styrelsen företräder bolaget i förhållande till utomstående och tecknar bolagets firma.23 Styrelsen i privat bolag består av en ledamot om en suppleant finns, därmed består styrelsen i ett publik aktiebolag av minst tre ledamöter. Varje ledamot har ansvar att se till att styrelsen genomför sina arbetsuppgifter.24

Minst två av de styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till företaget och bolagsledning skall också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. En styrelseledamot som representerar en större ägare eller är anställd eller styrelseledamot i ett företag som är en större ägare skall anses som beroende.25

21 Moberg

22 Moberg

23 Moberg

24 Moberg

25 Svernlöv

(18)

17 3.1.3 Verkställande direktör/VD

Oavsett om verkställande direktören är ledamot av styrelsen eller inte har denne en särskild roll i styrelsearbetet. Denna innefattar bland annat att rapportera till styrelsen om bolagets utveckling, vara föredragande och förslagsställare i frågor om beretts inom bolagsledningen samt förse styrelsen med information som underlag för detta arbete.26 En verkställande direktör måste varje publikt aktiebolag ha och privata bolag får ha en verkställande direktör.

VD: s uppgift är att se till den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar, det kan vara förenat med vissa svårigheter för att avgöra vad som hör till den löpande förvaltningen, det kan bero på bolagets verksamhet och storleken. Alltså ansvarar VD för den löpande förvaltningen, denne har också rätt att teckna bolagets firma som gäller den löpande förvaltningen.27

3.1. 4 Revisorer

Ett aktiebolag måste ha minst en revisor. Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skulle vara så ingående och omfattande som godrevisionssed kräver. Revisorn skulle också granska koncernredovisning, om bolaget är moderbolag. Bolagsrevisorerna har således helt och hållet en kontrollerande funktion

Revisionens syfte i början var att tillgodose aktieägarnas intresse av att bolagets ledning granskades. Revisionen anses idag skydda andra bolagsintressenter såsom borgenärer, anställda samt kapitalmarknadens aktörer.28 Genom detta uppdrag blir revisorns utlåtande också en kvalitetsstämpel på det granskade bolaget. Därför har revisorn en företroendeskapande ställning. Revisionens uppgift är att tillhandahålla en granskning av den information som företrädesvis finns i bolagens års- och

26 Moberg

27 Moberg

28 Prop. 2004/05:85

(19)

18

koncernredovisningar för att på så vis skapa det nödvändiga förtroendet för dessa.29

3. 1.5 Revisorns oberoende

Revisionsorganisationernas moraliska regler innehåller bestämmelser med krav att revisorn i sina olika uppgifter skalle agera oberoende30.

Revisorn skalle inta oberoende ställning i sin yrkesutövning. Syftet med detta krav är att säkra båda tilltron till det granskade bolaget om förtroende för marknaden om det granskade objektet är ett börsbolag.

Oberoendebegreppet betyder att revisorn skulle agera på ett sådant sätt att han/hon framstår som opartisk, objektiv och självständig för att anses som oberoende, det innebär att revisorn bemöter sin kund på ett korrekt och sakligt sätt och inte tillåter sig att hamna i en oberoende hotande ställning.

Revisorns oberoende är vid sidan av revisorns yrkeskompetens revisorns avgörande medel för att säkerställ revisionens kvalitet31.

3.2 Svensk kod för bolagsstyrning

Bolagsstyrning innebär att bolaget ska styras på ett sätt som gör att ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet uppfylls, samt att det bidrar till samhällsekonomins effektivitet och tillväxt32.

Sammanfattningsvis innefattar begreppet bolagsstyrning tankegångar och bestämmelser om hur bolag skall ägas och styras. Att bolag genom att styras på lämpligt sätt tillgodoser aktieägarnas anspråk på avkastning på investerat kapital är en fundamental förutsättning för ett sunt och fungerande

29 Prop. 2000:01:146

30 Moberg

31 Prop. 2000/01:146

32 Svernlöv

(20)

19

näringsliv och för att marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning skall upprätthållas 33.

Frågor om bolagsstyrning varit centrala i den näringsrättsliga, under en längre tid. Såväl internationella som nationella redovisningsskandaler har debatten på senare tid intensifierats. I andra länder har förts en liknande debatt och har resultat ett stort antal mer eller mindre regelsamlingar s.k.

koder för bolagsstyrning har uppstått i ett stort antal länder. Koden presenterades i Sverige den 16 december 2004 .34

Arbetet med att utveckla Koden skett i två steg, i den första utövades arbete i en arbetsgrupp med 9 ledamöter, varav 3 hade utsetts av den av regeringen tillsatta Förtroendekommissionen som dess arbete resulterade i betänkandet Näringslivet och förtroende. De övriga sex av en rad organ och organisationer inom näringslivet. Och i det andra steget har arbetet bedrivits inom kodgruppen, en av regeringen tillsatt kommitté med i huvudsak samma sammansättning som arbetsgruppen.35

Kodens övergripande syfte är att bidra till förbättrad styrning av svenska bolag. Detta är i sin tur ägnat att främja förtroendet i det svenska samhället för näringslivets sätt att fungera. Ett annat viktigt syfte är att hos utländska investerare och andra aktörer på den internationella kapitalmarknaden höja kunskapen om och förtroendet för svensk bolagsstyrning och därigenom främja det svenska näringslivets tillgång till utländskt kapital. Kortfattat kan syftets budskap sägas innebära att bolagsstyrning skall utföras på ett förtroendeingivande sätt.

Koden introducerades i dåvarande Stockholmsbörsens noteringskrav i första juli 2005 för alla börs noterade bolag med marknadsvärde som översteg tre miljarder kronor. (www.bolagsstyrning.se) .

33Svernlöv

34Svernlöv

35 Svernlöv

(21)

20

3.2.1 Syfte med principiella utgångspunkter

Övergripande syfte med koden är att förbättra styrning av svenska bolag.

Några principer för kodgruppens arbete är:36

 Skapa goda förutsättningar för utövandet av en aktiv och ansvarstagande ägarroll.

 Skapa en avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning, som bland annat säkerställa ägarnas möjlighet att hävda sina intressen gentemot bolagets ledningsorgan.

 Skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan den olika lednings och kontrollorgan.

 Värna om att aktiebolagens likabehandlingsprincip tillämpas i praktiskt handling

3.2.2 Följa eller förklara

Koden bygger på principen Följ eller förklara (comply or explain) som användas i många utländska koder, principen betyder att ett bolag som använder koden får avvika från en skild regel, men alltså skulle ge förklaringar där orsakerna till varje avvikelse redovisas.

Det innebär inte något brott mot koden om bolaget avviker från en eller flera enskilda regler, alltså bolaget väljer dem regler som passar .37

Det kan i vissa fall innebära väl så god bolagsstyrning att avvika från en regel som inte passar det enskilda bolaget Det avgörande är vilka motiv som finns för avvikelsen.38

36 Svernlöv

37 Svernlöv

38 Svernlöv

(22)

21

Genom att tillämpa denna princip har ambitionsnivån i koden kunnat läggas högre än om reglerna skulle vara tvingade. Vid tvingande regelgivning måste kraven läggas på en nivå som är rimlig att begära av varje företag vid varje tillfälle, ett slags minsta gemensamma närmare som passar alla.

Genomprincipen följ eller förklara kan kraven i stället läggas på en nivå som i allmänhet kan förväntas leda till god bolagsstyrning, samtidigt som det skapas en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika. Koden ger således en bild av vad som generellt kan anses utgöra god bolagsstyrning, även om det för det enskilda bolaget kan finnas skäl att avvika från vissa regler 39.

3.2.3 Innehåll och form

Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ett bolagets ägare direkt eller indirekt styr bolaget. Detta tar sig uttryck i ett antal regler avseende såväl de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer som samspelet mellan organen. I Koden ges också riktlinjer för bolagets rapportering till ägarna, kapitalmarknaden och övriga intressenter.

Detta betyder att de i de flesta fall kan sägas vara riktade till styrelsen, men vissa regler riktar sig till bolagsstämman, revisorerna respektive verkställande direktören. Dessa organ förutsätts således i kodens mening utgöra en del av bolaget 40.

39 Svernlöv

40 Svernlöv

(23)

22 3.2.4 Finansiell rapportering

De delar som är granskade av bolagets revisor ska finnas i bolagets årsredovisning. Det ska bli tydligt vilka delar av rapporten som är formella finansiella rapporter samt vilka regelverk som är underlag för dessa. VD och styrelsen skall lämna en försäkran om att rapporten är upprättad i enlighet med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag i årsredovisningen 41

3.2.5 Intern kontroll

Intern kontroll är en viktig del i koden för att den är en målmedveten styrprocess som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot ett önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås inom följande kategorier:

Ändamålsenlig och effektiv verksamhet.

Tillförlitlig finansiell rapportering.

Efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.42

I alla företag behövs system för intern kontroll. Ett väl fungerande internt system motverkar att såväl avsiktliga som oavsiktliga fel som inträffar i det dagliga arbete som leder till fel i redovisning, ekonomiska rapporter och beslutsunderlag och i förlängningen kan leda till förlust för företaget. Syftet med intern kontroll är att skydda bolagets tillgångar och ägarnas investering.

Det är styrelsen som ansvarar för att den interna kontrollen ska vara tillfredsställande och vilket innebär att de alltid borde verkligen utvärdera, om hur företagets system för den interna kontrollen fungerar. Styrelsen ska årligen lämna en utvärderingsrapport om hur den interna kontrollen över

41Svernlöv

42 FAR Testa den interna kontrollen 2006

(24)

23

den finansiella rapporteringen är ordnad. Rapporten ska granskas av företagets revisor. 43

3.2.6 Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor

Styrelsen ansvarar för att bolaget har ett formaliserat system som ser till att principerna för den finansiella rapporteringen efterföljs. Detta betyder att styrelsen ska dokumentera och lämna information och på så sätt säkerställa den finansiella rapportens kvalitet. Styrelsen ska också dokumentera hur kommunikationen med bolagets revisor sker. Styrelsen ska träffa företagets revisor minst en gång per år.

I och med införandet av Koden ställs det numera krav på att det i bolagsstyrelsen ska finnas ett så kallat revisionsutskott. Revisionsutskottet består av minst tre styrelseledamöter som inrättas av styrelsen. Majoriteten av utskottets ledamöter skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en ledamot av utskottet skall vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare. Styrelseledamot som ingår i bolagsledningen får inte vara ledamot av utskottet. Revisionsutskottets arbetsuppgifter är 44 :

 svara för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, fortlöpande

 förlöpande träffa bolagets revisor för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera samordningen mellan den externa och interna revisionen och synen på bolagets risker,

 fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisor,

43Svernlöv

44 Svernlöv

(25)

24

 utvärdera revisionsinsatsen och informera bolagets valberedning eller i förekommande fall särskilda valberedning om resultatet av utvärderingen, samt

 Biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering av revisionsinsatse

(26)

25 4- Empiri

Empirin behandlar den information som författaren erhållit i samband med enkätundersökningen som genomförts i denna undersökning. Nedan följer en kort presentation av de revisionsbyråer vars revisorers deltagit i denna studie.

4.1 Deloitte

Deloitte är världens största revisions- och konsultnätverk . bolaget har sammanlagda intäkter om USD 26,6 miljarder och drygt 170 000 medarbetare och delägande .Deloitte är varumärket under vilket tiotusentals specialister i oberoende firmor världen över levererar tjänster inom revision, redovisning, riskhantering, skatterådgivning, förvärv, samgåenden och avyttringar, business consulting, finansiell rapportering, och ekonomi- och administrativa stödtjänster. Alla firmor är medlemmar av Deloitte Touche Tohmatsu Limited (DTTL). Varje medlemsfirma tillhandahåller tjänster inom ett bestämt geografiskt område och lyder under nationell lagstiftning och regleringar i sitt verksamhetsområde.(www.deloitte.se)

4.2 Öhrlings PricewaterhouseCooper

Sveriges största revisionsbolag med 3600 medarbetare och 130 kontor.

Globalt har PWC 161 000 medarbetare i 154 länder vilket gör en avde världsledande bolag.Bolaget verkar i samtliga marknadssegment, från små företag till börsnoterade företag. PWC har cirka 40 % av den börsnoterade marknaden i Sverige.

På bolagets hemsida finns det ett antal framgångsfaktorer som anses ha bidragit till företagets framgångar, så som fokus på kvalitet, bred kompetens, och professionalism samt en strävan efter att uppnå personligt engagemang och förtroende. (www.pwc.se)

(27)

26 4.3 Ernst & Young

Ernst & Young är en Sveriges största revisionsföretag med 1955 anställda.

E&Y har Globalt 141 000 medarbetare över 140 länder. Bolagets syn är att vara det revisionsbolag som bidrar till medarbetares och kunders framgång genom att skapa värde och förtroende. På bolagets hemsidalistas finns det tre meningar och här nämns att bolaget ska stå för integritet, respekt och laganda. (www.ey.com).

4.4 KPMG

KPMG: är både nationella och internationella storföretag, deras kunder är medelstora, små och ägarledda . KPMG är Sveriges tredje största revisionsbolag med 1500 medarbetare över 60 orter. KPMG har Globalt 140 000 anställda i 146 länder. (www.kpmg.se).

4.5 Grant Thornton

Grant Thornton är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag med 830 medarbetare över 25 orter. Grant Thornton har globalt 30 000 medarbetare i 110 länder . Bolagets kunder är ägarledda företag med stark lokal förankring. (www.grant thorntons.se).

4.6 Enkätundersökning

I studien ingick de fem största revisionsbyråerna i Sverige och enkäten riktade sig till totalt 46 revisorer. Totalt inkom 42 svar. 32 revisorer jobbade innan kodens införande, vilket innebär att de kunde svara på min enkätundersökning. Resten, det vill säga 10 revisorer, har inte jobbat som revisorer innan kodens införande och därför kunde de ej svara.4 revisorer har inte svarat alls och anledningen är okänd.

(28)

27

1- Arbetade Du som revisor även innan Svensk Kod för Bolagsstyrning importerade?

ja □ nej □

(32) revisorer jobbade innan koden infördes och (10) jobbade som revisorer efter kodens införande.

2-Hur länge har Du jobbat som revisor?

5-10 år □ 10-15 år □ 15 -20 år □ 20-25 år □ 25-30 år □ över 30 år □

De flesta (12)har jobbat som revisor 20-30 år, (9) jobbade 15 - 20 år, (8)jobbade 10-15 år,(2) jobbade 5-10 år, och bara en revisor som jobbade över 30 år.

0 10 20 30 40

ja nej

0 2 4 6 8 10

5-10 år 10-15 år 15-20 år 20-25 år 25-30 år över 30 år

(29)

28

3- Har införandet av koden år 2005 påverkat din yrkesroll? Om Ja på vilket sätt?

ja □ nej □

Alla respondenterna svarade Ja.

De ansåg att införandet av Koden har ändrat deras yrkesroll, men inte så väldigt mycket, Koden medfört att ett antal arbetsuppgifter tillkommit för revisorerna. Vilket innebär att revisorernas arbetsuppgifter har breddats.

Enligt Lindström & Wandlands (2009) undersökning har man bland annat kommit fram till att revisorn hjälper företagen om frågor gällande intern kontroll,

Enligt revisorerna har mer fokus riktats mot revisionsfrågor efter Kodens importerande vilket har medfört i att revisorer fått ökad uppmärksamhet.

Förutom detta har värdet av deras arbete ökat, vilket innebär att deras arbetsuppgifter påverkats i vissa områden i och med att Koden importerades. Respondenterna beskrev att deras arbetsuppgifter påverkats i och med att Koden infördes i vissa områden. En beskrivning av dessa områden beskrivs nedan:

Revisionsutskott

Samtliga respondenter beskrev att revisionsutskottet inte var en del av kulturen i svenska bolag innan Koden importerades, vilket innebar att styrelsen och revisorns relation inte var särskilt nära. Koden tydliggör styrelsens ansvar mycket mer än tidigare. Sedan revisionsutskott

0 5 10 15 20 25 30 35

ja nej

(30)

29

importerades har revisorerna kontakter ökad med styrelsen. Tidigare var det i regel oftast företagsledningarna som träffade revisorerna. Utskotten har inneburit att revisorerna har fått en aktiv förbindelseväg in till styrelsen.

Styrelsen och utskotten får en bredare kommunikationskanal och blir inte samma polarisering mellan revisorn och företagsledningen eftersom det nu finns andra att kommunicera med.

Några revisorer tycker att de kan lyfta fram frågor på en helt annan nivå när företagen har utskott. De tycker också att det blir mer fokus och större uppmärksamhet på deras arbete vilket de är positiva till. Vidare beskrev de hur revisorers arbetssätt ändrats i och med att införandet av revisionsutskott.

Revisorn ska träffa och rapportera till revisionsutskottet. Revisionsutskottet är underställt styrelsen och ska också granska revisorns arbete och oberoende. Samtliga revisorer tror att den ökade kommunikationen på styrelsenivå kommer att förstärka oberoendet.

Finansiell rapportering och intern kontroll

Alla respondenter beskrev hur Koden har ökat kraven på finansiell rapportering. Koden har ställt krav på revisorn att rapportera till både revisionsutskottet och till företagsledningen . De beskrev ytterligare att omfattande effekten av Koden har ökat medvetandet gällande intern kontroll och bolagsstyrningsfrågor. De tyckte inte att dessa frågor skulle ha fått samma uppmärksamhet om inte Koden importerats. Lindström & Wandland (2009) beskrev att några av de tillfrågade revisorerna i deras undersökning ansåg att Koden medfört större fokus på frågor kring bolagsstyrning och internkontroll. Enligt respondenterna har Koden medfört styrelsen att ta ett större ansvar för dessa frågor. Alla respondenter är överens att intern kontroll är viktigt för att säkerställa att bolagens verksamhet ska fungera effektivt.

Relationen till styrelse och företagsledning

Respondenterna beskrev hur de upplever att Koden inneburit att samtalet med styrelsen och revisionsutskottet blivit djupare och tätare. Tidigare var det i regel oftast företagsledningar som träffade revisorerna. Revisorn träffar styrelsen mer regelbundet än tidigare och kodens importerande har också

(31)

30

lett till att revisorn nu träffar styrelsen utan företagsledningens medverkan . Detta för att styrelsen ska kunna ställa frågor direkt till revisorn .

Enligt respondenterna har koden också inneburit ett högre krav på utbildnings- och kompetensnivå hos revisorerna. Detta behövs för att kunna granska de finansiella rapporterna. Enligt Lindström & Wandland (2009) revisorer som jobbar med Koden anser att högre krav ställs på deras kompetens inom området.

4- Tror Du att koden kommer att fylla sitt syfte?

ja □ nej □ tveksam □

29 svarade Ja, och 3 är tveksamma.

Syften med koden var att bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag och förstärka förtroendet för de svenska börsbolagen hos utländska investerare.

Det sker successivt. Företagen har behövt ett antal år på sig för att anpassa sig till de regler som koden innehåller.

0 10 20 30 40

ja nej tveksam

(32)

31

5- Vad tycker Du om principen följ eller förklara?

bra □ ganska bra □ inte bra □

Majoriteten av respondenter tycker att principen följ eller förklara är bra med motivering att den ger större utrymme för bättre redovisning. alla företag är inte lika och därför är den principen bra att använda där det i vissa fall är bättre att gå utanför kodens ramar och rapportera på ett annat sätt, som passar bättre för det särskilda företaget.

6-Vad är fördelar respektive nackdelar med koden?

Fördelarna är enligt majoriteten av respondenterna att Koden medfört att mer struktur och ordnade krav på bolagen, till exempel i arbetssätten för bolagens styrelse och utskott. Bolagen med bra intern kontroll uppskattas mer och har därför lättare att skaffa utländskt kapital enligt de flesta av revisorerna, vilken Lindström & Wandland visar också i deras studie. Bra med frivilighet, förtydligar ansvar och revisionsutskott. Det finns ett ramverk som företaget kan stödja sig mot. Några av respondenterna ansåg att Koden medfört en klarare rollfördelning i bolagen, vilket är ett av målen med Koden.

0 10 20 30 40

bra ganska bra inte bra

(33)

32

7- Är Du positiv eller negativ till införandet av bolagskoden?

positiv □ negativ □

Samtliga respondenterna är positiva till införandet av koden för att kontakten mellan dem och bolagens ledning har blivit bättre, samt bolagen som tillämbar koden tycker att det är ett positiv tillskott.

Den förmår företagen att tänka i termer av bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll. Det har hittills inte förekommit någon kvalitetskontroll av det som skrivs i bolagsstyrningsrapporter och internkontrollrapporter.

0 10 20 30 40

positiv negetiv

(34)

33 5. Analys och diskussion

Kapitlet syftar till att analysera samt diskutera uppsatsens empiriska material . Analysen kopplar samman teoriska referensram och empiri .

Som en följd av ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler som har inträffat i Sverige och utomlands utvecklade man en ny svensk kod: Svensk kod för bolagsstyrning som infördes 1 juli 2005. Den omfattade endast börsnoterade bolag med en omsättning över tre miljarder kronor. Kodens övergripande syfte, är att bidra till förbättrad styrning av svenska bolag.

Även om koden främst riktar sig till aktiemarknadsbolagen kommer en utvecklad bolagsstyrning i dessa bolag att tjäna som exempel och förebild även för andra kategorier av företag. Detta i sin tur enligt kodgruppens mening ägnat att stärka näringslivet effektivitet och konkurrenskraft och att främja förtroendet på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska samhället i stort för näringslivet sätt att fungera.45 I Koden revisorns uppgift är att granska bolagets årsredovisningar och bokförning, samt att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisning. Revisorn har således helt och hållet en kontrollerande funktion (www.bolagsstyrning.se).

Revisorerna i denna studie tillfrågades om Svensk Kod för Bolagsstyrning påverkat deras yrkesroll. Den allmänna åsikten är att Koden har påverkat revisorers yrkesroll men inte särskilt mycket, då koden inte omfattar stora ändringar gällande revisorns arbete.

Revisionsutskottets arbetsuppgift är att förbereda styrelsens arbete med att säkra kvaliteten i företagets finansiella rapportering. Utskottet ska också ständigt under året träffa företagets revisor. Under dessa möten ska revisorn medla om revisionens omfattning och inriktning och debattera hur den externa och den interna revisionen ska samordnas. Synen på företagets risker på dessa möten ska också diskuteras(svensk kod för bolagsstyrning).

Respondenterna beskrev hur deras arbete blev mer praktiskt i och med införandet av revisionsutskott . Enligt några av respondenterna, ska

45 Svernlöv

(35)

34

revisornträffa och rapportera till revisionsutskottet. Revisorn får hjälp av att bolagen etablerar ett revisionsutskott som blir en bra kommunikationskanal.

Revisionsutskottet har också i uppgift att utvärdera revisionsinsatsen samt granska och övervaka revisorns oberoende (svensk kod för bolagsstyrning).

Revisorn skall inta en oberoende ställning i sin yrkesutövning. Syftet med detta krav är att säkra båda tilltron till det granskade bolaget och förtroende för marknaden om det granskade objektet är ett börsbolag.

Oberoendebegreppet betyder att revisorn ska agera på ett sådant sätt att han/hon framstår som opartisk, objektiv och självständig för att anses som oberoende. Det innebär att revisorn bemöter sina klienter på ett sakligt sätt och inte tillåter sig att hamna i en beroendeställning. Vid sidan av revisorns yrkeskompetens är Revisorns oberoende ett avgörandet medel för att säkerställ revisionens kvalitet46. Flesta av tillfrågade revisorerna tycker att den ökade kommunikationen på styrelsenivå kommer att förstärka oberoendet. Detta är helt i enlighet med avsikten med revisionsutskottet att man med utskottet önskar ändra på mönstret för kommunikation mellan företaget och revisorn.

Enligt FAR s yrkeslista regler revisorns kompetens och utbildning är en grundsten i revisionsyrket.47 Enligt respondenterna har koden också inneburit ett högre krav på utbildnings- och kompetensnivå hos revisorerna.

De redovisningsskandaler som nämnts tidigare i uppsatsen hade ökat behovet av intern kontroll . (www.bolagsstyrning.se). Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås inom följande kategorier:

Ändamålsenlig och effektiv verksamhet.

Tillförlitlig finansiell rapportering.

Efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.48

46 Prop. 2000/01:146

47 FAR INFO Nr 8 2006

48 FAR Testa den interna kontrollen 2006

(36)

35

Syftet med intern kontroll är att skydda bolagets tillgångar och ägarnas investering. Det är styrelsen som ansvarar för att den interna kontrollen ska vara tillfredsställande, vilket innebär att de alltid borde utvärdera, om hur företagets system för den interna kontrollen fungerar.

Styrelsen ska årligen lämna en utvärderingsrapport om hur den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen är ordnad. Rapporten ska granskas av företagets revisor. Samtliga respondenter beskrev hur frågorna kring intern kontroll samt bolagsstyrning har fått ökat fokus hos företagsledningen och styrelsen i och med införandet av Koden. Om intern kontroll i företagen förbättras kommer detta också att leda till bättre förtroende, då riskerna för fel minskar genom bättre kontroll.

Ett av Kodens huvudsaklig syften är att försäkra bolagsinformation som når marknaden är korrekt och rättvisande Revisorns uppgift är att granska bolaget vilket innefattar den finansiella rapporteringen (SOU 2004:46). Alla respondenterna nämnde att Koden har medfört ett ökat krav på finansiell rapportering, revisorn skall rapportera till både revisionsutskottet och till företagsledningen .

Syftet med koden var att bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag och stärka förtroendet för de svenska börsbolagen hos utländska investera49 koden har fyllt sitt syfte enligt majoriteten av respondenterna.

Ett av kodens principiella syften är att Skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan olika lednings och kontrollorgan.50

Rolldefinitionen minskar komplexiteten i samarbetet eftersom övriga gruppmedlemmar vet vilket ansvar som kan avkrävas. Detta utmynnar i sin tur i ett rutinässigt beteende där mycket tas för givet och den inbördes dialogen förenklas. En förutsättning för en välfungerande bolagsstyrning är att rollerna definierats och ansvaret förtydligats för att en dialog skall kunna fungera.51 Bolagskoden upplevs ha varit gynnsam i att förtydliga de

49 Svernlöv

50 Svernlöv

51 Jönsson

(37)

36

lagstadgade bolagsorganens roller och ansvar. Flesta av respondenterna ansåg att koden har medfört en klarare roll och ansvarsfördelning i bolagen.

Respondenterna anser att Koden ej har några nackdelar .

Koden bygger på principen Följ eller förklara (comply or explain) som används i många utländska koder. Principen betyder att ett bolag som använder koden får avvika från en speciell regel, men orsakerna till varje avvikelse måste redovisas. Att tillämpa koden betyder således inte att samtliga regler måste följas och det betyder inte något brott mot koden att avvika från en eller flera enskilda regler.

Det kan i vissa fall innebära lika så god bolagsstyrning att avvika från en regel som inte passar det enskilda bolaget.52

Genom att tillämpa denna princip har ambitionsnivån i koden kunnat läggas högre än om reglerna skulle vara tvingade. Vid tvingande regelgivning måste kraven läggas på en nivå som är rimlig att begära av varje företag vid varje tillfälle, ett slags minsta gemensamma närmare som passar alla.

Genom principen följa eller förklara kan kraven i stället läggas på en nivå som i allmänhet kan förväntas leda till god bolagsstyrning, samtidigt som det skapas en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika. Koden ger således en bild av vad som generellt kan anses utgöra god bolagsstyrning, även om det för det enskilda bolaget kan finnas skäl att avvika från vissa regler.

Majoriteten av respondenterna tycker att principen följ eller förklara är bra med motiveringen att den ger större utrymme för bättre redovisning. Alla företag är inte lika och därför är den principen bra att använda. I vissa fall är det bättre att gå utanför kodens ramar och rapportera på ett annat sätt som passar bättre för det enskilda företaget.

52 Svernlöv

(38)

37 6. Slutsatser

Studien har genomförts med hjälp av primärdata, respondenter, sekundärdata samt med hjälp av en relevant referensram. Detta för att undersöka hur koden för bolagsstyrning har påverkat revisorns arbete och roll. Nedan beskrivs den slutsats som studien visar på.

Syftet med studien är att undersöka om revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen har ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning år 2005.

Innan Koden infördes hade revisorerna inte en lika nära relation till styrelsen och företagsledningen .

Respondenterna beskrev hur Koden har lett till en förbättrad kommunikation mellan dem och styrelsen .

Samtliga respondenter beskrev hur frågorna kring intern kontroll samt bolagsstyrning har fått ökat fokus hos företagsledningen och styrelsen i och med införandet av Koden. Det är inte längre endast en fråga för ekonomiavdelningen i bolaget.

De flesta av respondenterna beskrev att de inte upplevde att deras yrkesroll ändras speciellt mycket efter införandet av Koden. Efter enkätundersökningen kan dock slutsatsen dras att deras yrkesroll breddats i och med ökat krav på tillräcklig kompetens för att granska de finansiella rapporterna .

Studien har visat att Svensk kod för bolagsstyrning har några fördelar, bland annat bra med frivillighet, förtydligar ansvar och revisionsutskott.

Samtliga respondenterna anser att Koden ej har några nackdelar.

För att återkoppla till studiens frågeställning som var att undersöka ”Har revisorers roll i bolagsstyrningsprocessen ändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning år 2005?” så är slutsatsen av studien att revisorers roll har förändrats i och med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Dessa ändringar är dock inte särskilt markerade utan det

(39)

38

handlar istället om att revisorsrollen i bolagsstyrningsprocessen breddats.

Detta då det numera ställs högre krav på revisorers kompetens inom

bolagsstyrning. Enligt Lindström & Wandlands har revisorernas yrkesroll totalt sett påverkats marginellt av Kodens existens.

6.1 Förslag till fortsatt forskning:

I denna studie har jag undersökt om revisorns yrkesroll ändrats efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Koden från 2005 omfattades enbart av de största börsnoterade bolagen. Svensk kod för bolagsstyrning reviderades år 2008, och började gälla alla börsnoterade bolag, vilket gör det intressant att undersöka om revisorns roll har ändrats ytterligare.

(40)

39 Källor och referenser

Tryckta källor

Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik, Lund: Studentlitteratur.

Föreningen Auktoriserade Revisorer, (2006). Testa den interna kontrollen.

FAR FÖRLAG AB. Stockholm.

Jönnson, Sten (1996) Accounting for improvement. Oxford, UK: Pergamon

Lars P, Falkheimer Jesper (2005) Förtroendekriser kommunikationsstrategier före, under och efter KBM:s temaserie, Krisberedskapmyndigheten

Mjölnevik, Ann-Christine Revisionsutskott, en studie om förtroende, rättvisa och ansvar

Moberg Krister, (2006) Bolagsrevision – Oberoende, ansvar, sekretess, Norstedts Juridik SB, Stockholm (ISBN 91-39-01164-x), Tryck: Elanders Gotab

Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2:a uppl), Lund:

Studentlitteratur.

Reinecker, L (2003) Att skriva en bra uppsats, Liber Ekonomi, Malmö.

Saunders, M et al, (2007) Research Methods for Business Students, Pearson Education Limited, Essex

Svernlöv, C. 2006. Svensk kod för bolagsstyrning- med kommentarer för praktisk tillämpning. Norstedts Juridik AB, Vällingby.

(41)

40

Saunders, M et al, (2007) Research Methods for Business Students, Pearson Education Limited, Essex

Övriga källor

www. Affärsvärlden, 2010

Affärsvärlden (www.affarsvarlden.se)

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article257558.ece

Balans, 2003 nr.6-7 , Vad var det egentligen som hände i Enron? Och hur kom det sig att några investerare faktiskt upptäckte det i tid?

http://www.farkomplett.se/folngcustomer/document.do?idPath=RTN65539

@@RTN65542@@RTN75232@@RTN75326@@RTN000069AE@@TN 000069BC@@N65557

www.deloitte.com

http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/om-oss/index.htm FAR INFO Nr 8 2006

http://www.farkomplett.se/folng-

customer/document.do?idPath=RTN65539@@RTN65542@@RTN70380

@@RTN70412@@RTN00007CE6@@TN00007D03

www.enorn.com

http://sv.wikipedia.org/wiki/Enron#Enronskandalen

www.ey.com

http://www.ey.com/SE/SV/About-us

Healy, P.M. & Krishna, P.G. (2003). “The Fall of Enron”, Journal of Economic Perspectives, nr 2, s 3-26

www.grant thorntons .se

<<http://www.grantthornton.se>>

Gunnarsson, Ronny. Validitet och reliabilitet.

Figure

Updating...

References

Related subjects :