• No results found

Vittra i Saltsjö-Boo. Mål och resultat. Målbild. Året som gått

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vittra i Saltsjö-Boo. Mål och resultat. Målbild. Året som gått"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vittra i Saltsjö-Boo Mål och resultat

Målbild

På Vittra i Saltsjö-Boo har vi ett tillåtande klimat och ett demokratiskt förhållningssätt. Vår verksamhet genomsyras av en hög pedagogisk medvetenhet där syfte, mål och mening med våra vardagliga handlingar är tydliga. Vi utgår från aktuella händelser och erfarenheter för att skapa sammanhang och motivation för barn och eleverna. Vår kulturprofil med de estetiska ämnena, musiken, dansen och teatern har spridit glädje och bidragit till att stärka vår gemenskap och utvecklat elevernas kreativitet och mod. Vår lärmiljö har utvidgats och utvecklats och omfattar vår miljö såväl inne som ute,

närområdet, samhället, vårt förhållningssätt och ny teknik. Lust, nyfikenhet, tydlighet och trygghet är ord som präglar vår verksamhet.

Året som gått

När vi på skolan gemensamt tänker tillbaka på året som gått framträder många härliga minnen. Många av minnena har med sång, musik, dans och estet att göra, uttrycksmedel som utvecklats mycket på skolan under året.

Vi tänker på våra 9:ors fantastiska avslutningsshow, luciatåget i Orminge centrum, samarbetet med Danshuset och Folketshus samt våra utställningar på biblioteket. Vi tänker på Ormingekarnevalen med uppträdande och tredje pris i kostymtävlingen, vi tänker på flaggtävlingen och inte minst vårt härliga 10-års kalas med tårttävling.

Alla dessa aktiviteter har starkt bidragit till att stärka vår gemenskap och samhörighet på skolan, mellan alla våra barn, elever och pedagoger. Det har också bidragit till utveckling på det pedagogiska planet och speciellt för utvecklandet av vår lärmiljö vilket har varit ett fokusområde för läsåret. Alla aktiviteter har inneburit tillfällen för våra elever i alla olika åldrar att visa mod och kreativitet.

Det gångna årets skaparglädje har även bidragit till att vi nästa läsår startar en kulturprofil som komplement till vår fotbollsprofil, vilket känns spännande!

(2)

skapa en nyfikenhet för våra elever. Att arbeta i projekt och teman, som integrerar ämnen till en helhet har bidragit till att våra elever under året skapat en större förståelse för hur skolans ämnen hänger ihop.

Som ett avslut på dessa projekt och teman har vi bjudit in föräldrar för att vara med och fira barnens och elevernas prestationer och eleverna har verkligen lyst av stolthet då de har fått visa upp sina arbeten. Att träffas på skolan, barn-elever-pedagoger-föräldrar har varit viktiga och värdefulla möten för att utbyta och dela erfarenheter med varandra.

Vår frivilliga verksamhet har utvecklats mycket under året. Ett uppskattat inslag har varit det samarbete som under våren startade mellan Vittraskolorna i regionen. Under loven har vi träffats på utflykter och evenemang och tävlat och samarbetat. Superkul och Varför har vi inte gjort detta innan? var elevernas kommentar.

I förskolan har vi under året påbörjat en process kring lärmiljön inomhus och utomhus som kommer att fortsätta under nästa läsår. Vi har observerat, samtalat och analyserat och skapat en gemensam målbild som vi börjat arbeta mot. Målbilden omfattar både den fysiska miljön så som möbler, lokaler och material som vårt pedagogiska kunnande och förhållningssätt. Vi ser fram emot nästa år då arbetet fortsätter.

Vi kan även glädjas åt våra formella resultat. Samtliga elever från Vittra i Saltsjö-Boo i åk 9 är behöriga till gymnasiet och skolans snittpoäng är 245p, jämför med förra årets snitt i riket som var 210p. Att alla våra elever är behöriga till gymnasiet och vårt höga snitt är ett betyg på den fina verksamhet vi har på vår skola och inte minst, att vi skapar de allra bästa förutsättningarna för våra elever att lyckas i framtiden. Glädjande är även att 100% av eleverna i år 3 uppnått målen i svenska och matematik och 100% av eleverna i åk 5 har nått målen i matematik

Kvalitetsredovisning

För att nå vår idé; att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande, har vi utifrån läroplanerna format verksamhetsmål.

Verksamhetsmålen är utgångspunkt för varje skolas handlingsplan. I handlingsplanen tydliggörs till exempel på vilket sätt eleverna får komma till sin rätt, hur elever och vuxna ska förhålla sig till varandra samt hur matematikresultaten kan förbättras – så konkret som möjligt för att skapa så goda

förutsättningar vi kan för varje elev. Verksamhetsmålen utvärderas årligen genom det vi kallar för upplevd kvalitet och formella resultat.

(3)

Förutsättningar

Vittra i Saltsjö-Boo har under läsåret haft förtroendet att ta hand om 55 förskolebarn och 170 grundskoleelever.

Våra barn, elever och pedagoger har varit organiserade i fyra arbetslag; Förskolan med 55 barn i åldrarna 1 år till 5 år tillsammans med nio pedagoger. Miniorerna med 40 elever från förskoleklass till åk. 2 i tre ansvarsgrupper tillsammans med fyra pedagoger. Juniorerna med 40 elever från åk. 3 till åk.

5 i två ansvarsgrupper tillsammans med tre pedagoger. Seniorerna med 90 elever från åk. 6 till åk. 9 i fyra ansvarsgrupper tillsammans med ca sju pedagoger. För elever i åldern 6 - 9 år finns även frivillig verksamhet som är integrerad med skolan.

Varje ansvarsgrupp har en ansvarspedagog som är ansvarig för att eleven har en egen individuell handlingsplan och att det finns en etablerad kontakt mellan hem och skola. Varje arbetslag leds av en arbetslagsansvarig, som också har delegerat ansvar för att den dagliga verksamhetens struktur och arbetssätt fullföljs. Varje skola leds av en skolchef som har en chef som ingår i Vittras företagsledning.

Tillsammans med skolchef och administratör utgör arbetslagsansvariga skolans ledningsgrupp.

Vittra följer läroplanens mål för förskolan, grundskolan och förskoleklass, vilket är lika för alla som bedriver förskola och grundskola. Utöver detta följer vi även Nacka kommuns riktlinjer för hur de önskar att förskolor och skolor ska bedrivas. Parallellt med dessa styrdokument på nationell och kommunal nivå har Vittra satt upp egna verksamhetsmål som leder oss i vardagen mot vår idé att ge våra elever ökade livschanser.

(4)

Måluppfyllelse

Upplevd kvalitet SKI kvalitetsundersökning

Föräldrar grundskolan

Jag rekommenderar gärna mitt barns skola till andra

2008 2009 2010

Nöjd 52 66 77,9 %

Varken eller 27 21 9,3 %

Missnöjd 21 13 12,8 %

Föräldrar förskolan

Jag är nöjd med mitt barns förskola

2008 2009 2010

Nöjd 75 69 85,2 %

Varken eller 13 14 11,1 %

Missnöjd 13 17 3,7 %

(5)

Upplevd kvalitet Nacka kommuns undersökning Pilen

Maximalt värde är 4

Värde Vittra i Saltsjö-Boo Genomsnittligt värde Nacka kommun

Hela skolan / förskolan 3,50 3,39

År 8 Föräldrar 3,41 3,25

År 8 Elever 3,05 3,11

År 5 Föräldrar 3,4 3,38

År 5 Elever 3,8 3,5

Föräldrar år 2 3,6 3,48

Förskoleklass 3,83 3,43

Förskola 3,43 3,63

Formella resultat

Antal elever som nått uppnåendemålen i skolår 3 Ämne Antal elever

totalt

Antal elever som uppnått målen

Svenska 19 19

Matematik19 19

Antal elever som nått uppnåendemålen i skolår 5

Ämne Antal elever

totalt

Antal elever som uppnått målen

Engelska 7 7

Matematik 7 7

Svenska / svenska som

7 7

(6)

Antal elever som nått uppnåendemålen i skolår 9 Ämne

Antal elever totalt

Godkänt Väl godkänt

Mycket väl godkänt

Nationella prov

Betyg

Nationella prov

Betyg

Nationella prov

Betyg

Svenska /svenska som andraspråk

28 9 7 17 11 2 10

Matematik 28 12 12 11 13 3 3

Engelska 28 4 4 17 12 7 12

NO (biologi,

fysik, kemi) 28 14 11 11 13 3 4

Nationella prov genomförs i svenska, matematik, engelska och NO (kemi, fysik och biologi)

Nationella prov år 9; Andel elever som uppnått målen i % Vittra i Saltsjö-

Boo 2010

Vittra i Saltsjö- Boo 2009

Vittra totalt 2009

Svenska 100 % 86 %

96 %

Matematik 93 % 81 %

88 % Engelska 100 % 83 %

95 %

Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till gymnasieskolan i % Vittra i Saltsjö-Boo 2010 Vittra i Saltsjö-Boo 2009

100 % 100 %

Slutbetyg år 9; Meritvärden i poäng Vittra i Saltsjö-Boo

2010

Vittra i Saltsjö-Boo 2009

Vittra totalt 2009

245 poäng 229 poäng 209 poäng

(7)

Analys och bedömning

Vittra i Saltsjö-Boo har haft fokus på tre pedagogiska utvecklingsområden under året; Att utveckla sin förmåga till kommunikation och respektfullt samspel med andra, att förstå sitt eget lärande samt att mötas av en stimulerande lärmiljö. Tre pedagogiska

utvecklingsområden som kan ses i vår pedagogiska riktning; våra löften och vårt ramverk.

Glädjande är att kommunens kvalitetsundersökning generellt visar på bättre resultat för förskolan jämfört med föregående år. Vi ligger över snittet i Nacka på flera områden. Positivt är att; 100% av föräldrarna i förskolan är nöjda med hur vi dokumenterar barnens lärande och utveckling. 98% upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan. 94% upplever att deras barn tycker att det är roligt att gå i förskolan. 93% känner sig delaktiga i planeringen av barnets utveckling och lärande. Vad gäller

förskolans mål om förmåga till kommunikation och respektfullt samspel visar kvalitetsundersökningen ett bättre resultat än föregående år men vi upplever området som så viktigt att vi önskar fortsätta fokusera på dessa frågor även nästa läsår. Inom området lärmiljö inomhus och utomhus samt att fördjupa vår pedagogiska medvetenheten har vi tagit steg i rätt riktning, men vi vill mer. Området kommer således även nästa år vara ett fokusområde för förskolan.

Verksamheten för våra yngre elever i minor- och juniorlaget uppvisar fantastiska resultat, både i kommunens undersökning Pilen och i vår egen undersökning som görs av SKI. 100% av eleverna i år 5 känner sig trygga i skolan och upplever att de får det stöd de behöver och är nöjda med sin skola.

100% av föräldrarna med barn i förskoleklass skulle rekommendera vår skola till andra. Nöjdheten ligger mellan 80-100% i nästan varje fråga. Detta är otroligt glädjande och inspirerande och stärker oss i det vi själva känner; Att vi är på rätt väg. Våra prioriterade mål om respektfullt samspel, god

kommunikation och återkoppling ser vi som uppfyllda. Utvecklingsområden är att få eleverna än mer delaktiga och självgående i lärmiljö. Vi ser även ett behov i att utveckla Vittraboken för att få den mer lustfylld och levande i vardagen.

För våra tonåringar i seniorlaget visa kvalitetsundersökningarna på en förbättring från föregående år.

Resultatet är dock mer skiftande än vad det är för våra yngre elever. Generellt kan sägas att föräldrarna är mer nöjda med verksamheten än eleverna. 90% av föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga i skolan, att pedagogerna bryr sig och motverkar kränkande behandling och de är nöjda med elevernas utvecklingsplaner och hur elevernas utveckling dokumenteras och följs upp. Ett utvecklingsområde som vi ser att föräldrarna önskar är än tydligare information om mål och

betygskriterier så att de känner sig trygga med att deras barn får de kunskaper de behöver och når sina mål. Eleverna är mer kritiska när de gäller normer och värden. Resultatet inom området kommunikation och respektfullt samspel uppfyller inte vår målsättning varför vi fortsätter fokusera på det även nästa läsår.

(8)

Uppföljning av likabehandlingsplanen

Arbetet med vår gemenskap genomsyrar allt vi gör i vardagen, från morgonens samling genom dagens arbetspass till eftermiddagens återsamling.

Vi äter tillsammans, har rast tillsammans, finns med i känsliga situationer såsom duschning vid idrott och liknande. Vi tillbringar hela dagen tillsammans med eleverna för att stärka den pedagogiska

relationen och kunna förebygga och förhindra kränkande behandling. Våra öppna ljusa lokaler bidar även det till att oönskat beteende är lättare att upptäcka och medför att vi kan gå in och normera i situationer som vi uppfattar som kränkande för någon part.

Förutom detta vardagliga arbete som sker konstant har vi gjort några specifika aktiviteter för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling under året. Förskolan har haft kompistema

innehållande samtal, samarbete och skapande. Våra elever från åk. 4 till åk. 8 har haft utbildningsdagar med en extern pedagog med stor erfarenhet av mobbing och kränkande behandling för att öka

förståelse och medvetenheten.

För att förhindra kränkande behandling har skolan haft ett stödteam bestående av fyra pedagoger från de olika arbetslag Deras uppgift har varit att gå in och stötta ansvarspedagogen i allvarligare situationer.

Stödteamet genomförde även en enkätundersökning för att på så sätt ta reda på om någon känner sig kränkt eller ser någon annan bli kränkt. Undersökningen lyfte fram några konfliktsituationer som vi kunde ta tag i genom samtal.

Vi har även uppmanat eleverna att skriva brev och lägga i våra brevlådor eller komma och säga till en vuxen om de ser att någon på skolan behandlas illa. Våra elever i åk. 6 och åk 9 deltog i en

undersökning om psykosocial hälsa. Den visade att eleverna i mycket liten utsträckning upplever mobbing och kränkande behandling på skolan men att välmåendet ändå inte alltid var det bäst p.g.a.

andra omständigheter, främst utanför skolan, något vi analyserat och tar med till nästa läsårs handlingsplan och likabehandlingsarbete.

Delaktighet och förankring

En öppen och prestigelös dialog tror vi är en förutsättning för att ständigt kunna utvecklas och bli bättre. Såväl för samarbetet med våra föräldrar som för pedagoger och ledning.

För att detta ska fungera och för att vi ska kunna ha en levande dialog med våra föräldrar arbetar vi med flera kommunikations- och informationskanaler. Vittraboken är en av dessa som är en viktig länk mellan hemmet och skola. Här finns elevernas planering och här kan föräldrarna följa upp hur skolarbetet fortgår. Det individuella utvecklingssamtalet två gånger per läsår är också ett led i att involvera föräldrarna och få möjlighet att träffas för att upprätta den individuella utvecklingsplanen.

(9)

Arbetslagsansvariga skickar även ut brev en gång i veckan till föräldrar med barn i skolan och en gång i månaden till förskoleföräldrarna. En annan viktig kanal för förskolan är givetvis den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Vår ambition är att alltid kunna informera föräldrarna om hur barnets dag har varit och om det har hänt något speciellt.

Utöver detta har vi en löpande information från skolchefen var sjätte vecka med brevet Nytt från Vittra.

Och självklart en telefon- och mailkontakt om detta behövs.

Elever, föräldrar och medarbetare är även delaktiga i skolans kvalitetsarbete. Våra föräldrar är inbjudna genom föräldramöten, seminarier och föräldraråd och våra elever genom månatliga elevråd. Till nästa läsår önskar vi göra föräldrarådet och elevrådet än mer delaktiga i arbetet med vår likabehandlingsplan och stötta oss i vår strävan att göra alla medvetna om hur vi agerar för att skapa en god gemenskap på skolan och förskolan. Både elever och föräldrar deltar i Vittras årliga kvalitetsundersökningen och Nacka kommuns årliga kvalitetsundersökning.

Utvecklingsområden

Förmåga till god kommunikation och respektfullt samspel med andra samt att förstå och ta hänsyn till andras behov och intressen är ett viktigt fundament i dagens samhälle, så också inom skolans väggar. Områden som vi läsåret 2010/2011 önskar fortsätta fokusera på.

Att kunna uttrycka och stå för sina åsikter och ta ansvar för sina handlingar är något vi kommer lägga stor vikt vid under läsåret . Detta är viktiga aspekter för att alla ska trivas och känna sig trygga i skolan.

Vi önskar bli än mer lyhörda för det som döljs för vuxenvärlden och prioritera samtal när vi uppfattar att något inte är som det ska. Ett mål är även att göra er föräldrar mer delaktiga i våra tankar och agerande i likabehandlingsarbetet.

Att utveckla lärmiljön var ett prioriterat mål förra året. Under året har vi sett en utveckling av området och nu ser vi fram emot att ta nästa steg i det arbetet, både vad gäller vårt förhållningssätt och vår gemenskap som material och möblering. Att våga ställa alla frågor, att bli lyssnad på och mötas av nyfikenhet och intresse i en trivsam och stimulerande miljö är alla avgörande aspekter på en god lärmiljö.

Teman och projekt som skapar sammanhang för barn och elever är en arbetsform som genomsyrar hela enheten. Att koppla dessa teman och projekt till dagsaktuella händelser och elevernas erfarenheter är en utmaning för oss nästa läsår. Vi behöver öka vår flexibilitet för att kunna fånga upp det som händer i världen och lära mer om dagens teknik. Vi behöver bli än mer nyfikna på var eleverna befinner sig för att öka motivation och inspirera till kreativitet.

(10)

oss i detta arbete. Att veta vart jag är på väg och ha ett motiverande mål samt att få stöd på vägen med tydlig information tror vi är viktigt för att förstå och ta ansvar för sitt lärande.

Årets formella resultat var mycket bra. När vi analyserat de olika delarna och vårt dagliga arbete ser vi dock att läsförståelse är något vi önskar prioritera nästa läsår. Att förstå en text på djupet är en förmåga som är viktig inom alla områden och ämnen.

References

Related documents

Engångsposter som påverkade rörelseresultatet för januari–december 2011 uppgick till –11 Mkr (–19), av vilka –10 Mkr under det fjärde kvartalet (–12), främst beroende på

Rapporten indikerar att USAs ekonomi, långsiktigt sett, inte bara skapar många nya jobb, den skapar också välbetalda jobb för välutbildade personer. Krisen de senaste åren

Kostnaden för den tillfälliga förvaltningen uppgick till 2,0 (1,6) miljoner kronor vilket utgjorde 0,004 (0,003) procent av det genomsnittliga förvaltade kapitalet under år

Det är en helt unik bostad med toppmoderna material val, smarta lösningar samt underbar utsikt över Baggensfjärden.. Fastigheten har ett högt och fritt läge samt en underbar altan

Verkligt värde på finansiella derivatinstrument uppgick till 21 (16) MSEK för valutaterminer och -6 (-31) MSEK för.. Vissa uppgifter i denna rapport som företagsledningen

Ekbacken Fastigheter AB kan inte ställas till ansvar för någon form av skada som kan relateras till föreslagna energibesparande åtgärder. Ekbacken Fastigheter AB har

Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas,

Chydenius-medalj ”för internationellt betydande verksamhet för Chydenius öppenhetsprincip”. Detta första år ville stiftelsen uppmärksamma vikten av öppenhet inom