Systematiskt Kvalitetsarbete

(1)

Systematiskt Kvalitetsarbete

2011-2012

Tomtbergaskolans rektorsområde

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING ... 4

NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR ... 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ... 5

FRITIDSHEM ... 5

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 6

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 6

NÖJDA INVÅNARE – GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 7

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING ... 8

KUNSKAP ... 8

KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011(REDOVISAS I JANUARI) ... 8

KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012(REDOVISAS I JUNI) ... 17

UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS) ... 26

NORMER OCH VÄRDEN ... 28

5. NÖJDA INVÅNARE ... 30

GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ... 30

ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR ... 30

6. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET ... 32

7. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012 ... 33

GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA 1 ... 34

MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING ... 34

ELEVENKÄT 2012- TIDIGAREDEL BILAGA 2 ... 37

ELEVENKÄT 2012- SENAREDEL BILAGA 3 ... 38

BILAGA 4 ... 39

(3)

D okumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan

verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt

kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder.

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i

grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012.

Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013).

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se.

Huddinge den 30 augusti 2012

För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan

Namnteckning Namnteckning

Jan-Erik Johansson Boel Ehrenberg

Verksamhetschef Rektor

Kontaktuppgifter:

Rektor: Boel Ehrenberg

(4)

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING

Nationella förändringar

I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på

dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring.

Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för

samtliga ämnen.

Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret

2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till.

Inriktning Behörighet

yrkesinriktade gymnasieprogram

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst)

högskoleförberedande gymnasieprogram – humanistiskt program

samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska

högskoleförberedande gymnasieprogram –

naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet

Minst godkänt betyg i engelska, matematik,

svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio

ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska

(5)

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

- bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden

Skola

Vår skolsköterska skriver om skolan i sin verksamhetsberättelse: ” Det är mycket som fungerar bra, men det kanske viktigaste är …. Tomtbergaskolan är en skola med bra stämning och högt i tak, jag tycker att för det mesta fungerar samarbetet väldigt bra. Det måste vara en bra mix av positiva och kompetenta medarbetare, det är sällan något som är omöjligt”.

Skolinspektionen besökte skolan under våren 2012 och deras bedömning av vår skola var att mycket fungerar bra, det som skulle förbättras var elevernas inflytande och studieron i vissa klasser. Man sa också att kunskapsresultaten var relativt goda men behövde förbättras, speciellt pojkarnas resultat.

Vi menar att det finns ett samband mellan dessa tre enheter. Elever som känner sig delaktiga i sin skola och förstår vad de håller på med presterar bättre, elever som får arbeta i en lugn och trygg miljö presterar bättre.

Det finns en tydlig koppling mellan arbetssituationen i några klasser och deras

kunskapsresultat. Under året har vi här arbetat med förbättringar. Inför hösten har också ytterligare åtgärder planerats.

Våra yngre elever har goda resultat. Under två år har vi arbetat med en ny metod ”att skriva sig till läsning”, som varit framgångsrik. Eleverna har med hjälp av datorer och interaktiva skrivtavlor lärt sig skriva och läsa. Förskoleklasserna rapporterar också om att de har arbetsvilliga och vetgiriga barn och att barnen ligger på en hög nivå kunskapsmässigt.

Kunskapsresultaten är annars varierande mellan årskurserna. Årets nior har lägre meritvärde än tidigare år; trots extra insatser för enskilda elever.

Vi ska arbeta vidare med de elever som har stor frånvaro, vi måste agera ännu snabbare och sätta in åtgärderna tidigare.

Fritidshem

Tomtbergaskolans fritidshem har sedan många år haft mycket god renommé. Personalen arbetar medvetet efter den nya läroplanen. Vi har hög kvalitet och barn och föräldrar är nöjda.

Fritidshemmet får ofta besök från när och fjärran. Fritidspersonalen är mycket viktiga trygghetsskapande personer, de deltar i antimobbingarbetet, utvecklar arbetet runt

likabehandlingsplanen, är engagerade i arbetet med SET (Socioemotionell träning), vilket

bedrivs i alla klasser.

(6)

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT

Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012)

Resultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i

förberedelse- och mottagningsklasser (Resultat inom parentes visar att måtten inte användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.)

Utveckling och lärande

Resultat redovisat för tidigare- och senaredel. Resultaten bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9.

Resultatet redovisas med styrtal. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Lärande 7,7 7,7 7,4 8,1 5,5 8,0

Ansvar och inflytande 7,5 7,7 7,3 9,1 6,0 7,9

Folkhälsa 7,1 6,9 6,7 7,9 4,8 7,4

Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Lärande 6,4 6,5 6,1 7,4 5,3 6,5

Folkhälsa 6,1 6,3 6,3 7,2 5,3 6,1

1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3.

2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6.

3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen.

4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade.

5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade.

6 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

7 Minst betyget E i minst 16 ämnen.

Resultatet redovisar andel (%) elever.

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel ^09/10 ^10/11 ^11/12 ^11/12

Kunskap - åk 3 ¹ ^84,3 ^81,4 ^77,3 ^83,7

Kunskap – åk 6² ^- ^- ^73,2 ^80,2

Skolans senaredel ^09/10 ^10/11 ^11/12 ^11/12 Meritvärde åk 9 ^216,4 ^221,6 ^207,2 ^212,7 Kunskap åk 9

Behörig nat.gy.progr.

yrkesprogr. (3+5 ämnen)³

88,2 94,2 86,5 88,7

Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr.

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)⁴

88,2 90,4 82,7 85,8

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)⁵

88,2 78,8 80,8 85,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ⁶ ^82.4 ^78,8 ^78,8 ^84,5

Kunskap åk 8

Minst E i 16 ämnen⁷ 52,9 60 53,8 75,8

(7)

Normer och värden

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Trygghet 7,8 8,1 7,9 8,8 6,7 8,5

Trygghet 7,3 7,8 7,3 8,6 5,6 7,6

Nöjda invånare – god kommunal verksamhet

Resultatet redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på

enkätpåståendet. ^ResultatRO

Resultat RO

Resultat

RO Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12

Nöjda elever 82 84 84 89

Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12

Nöjda elever 72 80 67 77

(8)

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

Kunskap

Mål VP 2011

- Alla elever når de nationella kunskapsmålen.

Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari)

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Åk 1 56 elever

Åk 2 43 elever

Åk 3 43 elever

Bild - 100% 100%

Biologi -

Engelska 100% 100% 100%

Fysik -

Geografi -

Hem- och

konsumentkunskap -

Historia -

Idrott och hälsa 98,2% 100% 100%

Kemi -

Matematik 98,2% 93,0% 79,1%

Musik - - 100%

SO 98,2% 90,7% 100%

NO 98,2% 100% 100%

Slöjd - - 100%

Svenska 92,9% 88,4% 88,4%

Svenska som andraspråk Teknik

(9)

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

Ämne

Åk 4 46 elever

Åk 5 51 elever

Åk 6 39 elever

Åk 7 41 elever

Bild 97,8% 100,0% 97,4% 97,6%

Biologi 93,5% 100,0% 94,9% 85,4%

Engelska 76,1% 92,2% 87,2% 82,9%

Fysik 93,5% 100,0% 94,9% 90,2%

Geografi 93,5% 100,0% 94,9% 87,8%

Hem- och

konsumentkunskap - - - -

Historia 93,5% 100,0% 100,0% 92,7%

Idrott och hälsa 97,8% 98,0% 94,9% 95,1%

Kemi 93,5% 100,0% 94,9% 87,8%

Matematik 78,3% 88,2% 84,6% 73,2%

Musik 100,0% 100,0% 97,4% 100,0%

Religionskunskap 93,5% 100,0% - -

Samhällskunskap 93,5% 100,0% - -

Slöjd 100,0% 100,0% 100,0% 85,4%

Svenska 78,3% 82,4% 84,6% 75,6%

Svenska som andraspråk

Teknik - - 100,0% 95,1%

Moderna språk 89,7% 75,6%

Kunskapsresultat årskurs 8-9

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under det redovisade året.

För årskurs 8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2011. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

(10)

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap åk 9

yrkesprogr. (3+5 ämnen)⁸

88,2 94,2 70,6 81,5

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)⁹

88,2 90,4 66,7 77,9

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)¹⁰

88,2 78,8 66,7 77,4

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen¹¹ 82,4 78,8 68,6 73,0

Kunskap åk 8

Minst betyget E i de ämnen eleven har läst¹²

- - 66,0 68,7

Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen

Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och

mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 8 betyder det att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2011

Ämne

Åk 8¹³ 50 elever

Åk 9¹⁴ 51 elever

Åk 9 kommun totalt

Bild 90% 100% 97,2

Biologi 84 76,5 89,2

Engelska 94 82,4 88,6

Fysik 92 86,3 90,4

Geografi 88 94 90,7

Hem- och konsumentkunskap 98 96 94,6

Historia 96 80,4 89,3

Idrott och hälsa 94 92,2 93,7

Kemi 86 88,2 86,6

Matematik 84 72,5 87,4

Musik 94 100 93,9

Religionskunskap 90 98 91,3

Samhällskunskap 94 98 91,1

Slöjd 98 98 94,6

Svenska 94 90,2 94,2

Svenska som andraspråk - - 69,9

Teknik - 88,2 91,9

Tyska 100 100

11 Minst betyget G i minst 16 ämnen.

12 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst under höstterminen 2011.

13 Andel elever med minst betyget E i ämnet

14 Andel elever med minst betyget G i ämnet

(11)

Franska 92 77,8

Spanska 76 48,4

Modersmål 100 90

Åk 8: Tyska 3 elever, franska 11 elever, spanska 21 elever, modersmål 6 elever Åk 9: Tyska 6 elever, franska 9 elever, spanska 31 elever, modersmål 10 elever.

Analys av resultaten från höstterminen

Tidigaredel Årskurs 1

Som helhet har eleverna i år 1 bra resultat och når kunskapsmålen. Vi har varit många pedagoger och har kunnat dela in dessa stora barngrupper i små arbets- grupper vid många tillfällen i både svenska och matematik. Vi tror att detta har bidragit till den positiva kunskapsutvecklingen.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: I stort så ser vi att vi inte behöver göra några stora förändringar eftersom eleverna når goda resultat. Men vi har vårt projekt ”att skriva sig till läsning” som vi behöver fortsätta utveckla.

Planering Uppföljning

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Vi ska gå på utbildning 13/1

kring att skriva sig till läsning

arbetslaget projektutvärdering Läsårets slut

arbetslaget

Årskurs: 2

Vi behöver arbeta mer med läsförståelse.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Läsförståelse

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Lästräning och läsläxor

Lästräning 2-3 tillfällen/v efter skolans slut

Klasslärare och

speciallärare

Åtgärdsprogram och LUS 2/termin Klasslärare och

speciallärare

Utvecklingsområde: Läsförståelse i de samhällsorienterade ämnena

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbeta med olika texter inom

SO-ämnena (enligt kursen Språket i allt=SPRALLT)

Klasslärarna ett ständigt pågående arbete

(12)

Årskurs: 3

En del elever har svårigheter med matematik-ämnet. Läsning måste alla träna för att nå målen.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Matematik, några exempel på planering

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Vi planerar in

problemlösningstillfällen där eleverna får vara medskapare till en gemensam mattebok för klassen. Matteboken kommer att innehålla s.k. mattesagor.

Involverade pedagoger i år 3.

Genomförande och reflektioner från barnens egen mattebok samt resultat av liknande uppgifter från de nationella proven.

Vecka 3-8 Involverade pedagoger i år 3.

Utvecklingsområde: Svenska, några exempel på planering

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Klass 3A deltar i årets bokjury.

Eleverna skriver läslogg.

Elever samt involverade pedagoger i år 3.

Löpande vartefter barnen läst klart sina

kapitelböcker.

Involverade pedagoger i år 3.

Intensivläsning med boksamtal under en HEL temadag

Elever samt involverade pedagoger i år 3.

Vi utvärderar tillsammans med eleverna efter temadagens slut

15 februari Elever samt involverade pedagoger i år tre.

Årskurs: 4-6

Det är ofta samma elever som inte nått målen i flera ämnen. Flera av dessa har koncentrationssvårigheter.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Svenska

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Arbete med skrivprocessen

En gemensam skrivuppgift genomförs med eleverna v.2 samt v.8.

Klasslärare + speciallärare.

Vi tittar på några texter gemensamt i a-lag.

Performanceanalys utförs på några texter.

Ti v10 Klassl. + spec.

Läsning

Åk 5 deltar i bokjuryn.

Vi arbetar med Antologierna Biblioteksbesök 1ggr/mån

Klassl. + spec.

LUS-uppföljning 2ggr/termin Klassl. + spec.

Utvecklingsområde: Matematik

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tydliga ”måste-mål” veckovis. Klassl. +

spec.

Resultat av provräkning diskuteras årskursvis.

Efter

provräkning.

Klassl. + spec.

Diskutera problemlösning, tala matematik i grupper.

Klassl. + spec.

Diskussion i a-lag Ti v.16 Klassl. + spec.

(13)

Jämförelse av befintliga läromedel mot Lgr 11.

Klassl. + spec.

Ti v.13 Klassl. + spec.

Utvecklingsområde: Engelska, exempel på planering

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Daisy-material till elever i

behov så att de kan lyssna på texterna hemma.

Spec.lärare beställer

Förändringar i

Engelskaundervisningen diskuteras i arbetslaget tisdagar v.6 och v.14.

Bullerbyn, särskild undervisningsgrupp F- 6

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde:

Att alla elever på Bullerbyn får en klasstillhörighet i en stor klass. Öka samarbetet med de övriga klasserna på skolan.

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Att ge alla elever en

klasstillhörighet i stor klass på Tomtbergaskolan.

rektor Under klasskonferenserna En gång rektor

Delta på något eller några av de stora klassernas

planering. Eller att personal från den stora klassen kommer till Bullerbyn och är med under en planering.

klasslärarna En

gång/termin

klasslärarna

Senaredel Årskurs: 7

Resultatet för hösten visar på brister i framförallt matematik. Vi har flera elever som har svårt med läsningen och därför missar informationen i matteuppgifterna.

Det är många elever i sjuan som har låg LUS. Det återspeglas i resultaten i andra ämnen. Ett antal elever har ett annat modersmål. Läsprojektet i små grupper hos specialpedagog har givit ett bra resultat och kommer att fortlöpa.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Nå alla elever och minimera ”rester”. Resultatet för hösten visar på brister i framförallt matematik. Vi har flera elever som har svårt med läsningen och därför missar informationen i matteuppgifterna.

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Varierad undervisning för att

nå alla elever. Använda och prova flera olika metoder för att inte lämna någon bakom.

Lärare Genom rapport av resultat och kontakt med hemmet.

Betygsstatistik, samtal och mitterminskonferenser

Kontinuerligt VT12

Lärare, elev, förälder

Individanpassad undervisning.

Se de individuella elevernas

Lärare Samtal med elev/förälder, tät kontakt med hemmet.

Kontinuerligt Lärare

(14)

Utvecklingsområde: Skapa goda läsare.

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Jobba mycket med vikten av

läsning för att klara av de olika skolämnenas krav. Läsning av skönlitteratur gemensamt och enskilt, boksamtal, läslogg, prata om läsning. Fortsätta med läsgrupper hos specialpedagog.

Lärare LUS-uppföljningar i arbetslag.

Mitterminskonferens Samtal

2ggr/termin HT11 och VT12

Lärare Elev Förälder

Årskurs: 8

Resultaten behöver förbättras i många ämnen; Fysik, Biologi och Kemi. Matematik, Geografi, Historia, Samhälle och Religion. Svenska och Engelska

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse i ovan nämnda ämnen.

Åtgärder Ansvar

Hur görs uppföljningen?

När Ansvar

Ordna mer individuellt stöd. Extra stödlektioner.

Ledning Ämnesläraren

Samtal med elev och föräldrar.

Resultat och tätare återkopplingar.

Efter avslutade områden.

Ämnesläraren och

stödläraren

Årskurs: 9

Bedömningstriangulering: Många elever har genom mångsidiga redovisningssätt kunnat visa upp större kunskaper.

Vi ser ändå att många elever inte når målen i ett flertal ämnen. Vår analys av detta är att flera elever inte är engagerade i sitt skolarbete. trots lärares ”påtryckningar” och engagemang.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: NO, SO, SV, spanska jobbar vi för att eleverna ska nå målen

När Ansvar

Öva och förbereda eleverna inför kommande nationella prov.

Ämneslärare Använda gamla nationella prov Lyssna

Diskutera/Argumentera Utvärdera

Kontinuerlig under lektionerna

Ämneslärare

Bedömningstriangulering Ämneslärare Prov

Skriftliga arbeten Muntliga redovisningar Grupparbeten

Lektionsarbeten

Kontinuerligt under terminen

Ämneslärare

Stödlektioner i spanska Rektor och lärare i spanska

Klasskonferenser Slutbetyg.

1 ggr Lärare i spanska

(15)

Utvecklingsområde: Elevernas engagemang

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Prata om framtiden och

vikten av kunskap och betyg

Lärare Föräldrar Elever Studie- och yrkesvägledare

På Livskunskap SYV

Utvecklingssamtalsamtal

Kontinuerligt Allas

Årskurs: 3-9 TM och TX slöjd

Ett fåtal elever har inte blivit godkända då de inte jobbat på lektionerna eller har varit frånvarande.

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde:

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kontinuerligt följa,

dokumentera elevens prestation både tekniskt och hur de utnyttjar lektionstiden.

Tidigt uppmärksamma svårigheter och behov för att kunna lägga upp

undervisningen specifikt för denna elev.

Att i tidigt skede kontakta föräldrar när oro finns att en elev inte kommer att följa ordningsregler och säkerhetsregler.

Slöjdlärarna

slöjdlärarna

Till utvecklingssamtal, veckovis.

( egen lärarutvärdering).

Under lektionspassen, närvaro och uppföljning av arbetet. Samtal med eleven och kontakt med föräldrar.

Samtal med eleven och kontakt med föräldrar på det sätt man kommit överens om.

Före , under och efter lektionerna

Under lektionerna och ev. på annan tid.

Slöjdlärarna

slöjdlärarna

Idrott och hälsa

Elever missar betyg på grund av frånvaro, lågt engagemang/deltagande, glömda kläder.

Elever klarar inte målen i simning

Planering vårterminen 2012 för kunskap

Utvecklingsområde: Deltagande på idrottslektionerna

Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Tidig och kontinuerlig

föräldrakontakt.

Lärare Förälder Elev

På lektioner, via skola24, genom prestationer.

Under terminen

Lärare

Samtal med elever om konsekvensen av deras agerande

Lärare Elev

På och efter lektion. Under terminen

Lärare

(16)

Utvecklingsområde: Alla elever ska kunna simma i år 3, vara simkunniga* (*enl. ssls) i år 5 (senast i år 9).

När Ansvar

Fortsätta med simskolan i år 3.

Kontrollstationer i år 4-9 både höst- och vårtermin.

Tidigt på terminen.

Lärare Simkunnigheten

kontrolleras, de som inte är simkunniga erbjuds simskola.

Vid

kontrollstationerna

Lärare

Fortsätta med mellan- och högstadiesimskola på tisdagar.

Lärare Elev Förälder

På simskolan På simskolan Lärare

(17)

Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni)

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6

Resultatet i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Resultatet för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. Resultatet som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna.

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6

Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. Resultat för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg¹⁷ Egna skolan

Huddinges grundskolor

Åk 3 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 3 ²⁰ ²⁴ ⁴⁴ ⁵⁵⁷ ⁵⁵² ¹¹⁰⁹

Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ²⁵ ^45,8 ^36,4 ^65,5 ^58,2 ^61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 3 ²⁵ ^20.8 ^22,7 ^16,5 ^18,2 ^17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 ⁵⁰ ^33,3 ^40,9 ^16,8 ^22,3 ^19,5

Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma ⁷⁰ ^83,3 ^77,3 ^85,9 ^81,5 ^83,7

Åk 6 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 6 ¹⁴ ²⁷ ⁴¹ ⁴⁷⁶ ⁵⁰⁰ ⁹⁷⁶

Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga

delprov i ämnesproven i årskurs 6 ¹⁰⁰ ⁵⁰ ^67,5 ^72,7 ^62,0 ^67,2

Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett

delprov i ämnesproven i årskurs 6 ⁰ ^11,5 ^7,5 ^10,2 ^14,0 ^12,1

Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två

eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 ⁰ ^38,5 ²⁵ ^13,1 ^18,3 ^15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma ¹⁰⁰ ^59,3 ^73,2 ^85,3 ^75,3 ^80,2

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12

Kunskap - åk 3 ¹⁵ ^84,3 ^81,4 ^77,3 ^83,7

Kunskap - åk 6 ¹⁶ ^- ^- ^73,2 ^80,2

(18)

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderar elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser

.

Ämne

Åk 1 55 elever

Åk 2 44 elever

Åk 3 44 elever

Bild 95,5 100

Biologi 98,2 95,5 100

Engelska 98,2 95,5 95,5

Fysik 95,5 100

Geografi 95,5 95,5

Hem- och

konsumentkunskap

Historia 95,5 100

Idrott och hälsa 98.2 100 95.5

Kemi 95,5 100

Matematik 96,4 88,6 81,8

Musik 100

Religionskunskap 98,2 95,5 100

Samhällskunskap 98,2 95,5 100

Slöjd 95,5

Svenska 96,4 88,6 88,6

Teknik 98,2 95,5 100

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Resultat inkluderat elever i särskilda

undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser.

(19)

Ämne

Åk 4 50 elever

Åk 5 54 elever

Åk 6 41 elever

Åk 7 40 elever

Bild 94 96,3 100 90

Biologi 92 98,1 92,7 70

Engelska 88 88,9 82,9 70

Fysik 92 98,1 90,2 85

Geografi 90 94,4 90,2 80

Hem- och

konsumentkunskap

Historia 98 94,4 87,8 95

Idrott och hälsa 94 100 90,2 85

Kemi 90 94,4 92,7 67,5

Matematik 88 85,2 80,5 70

Musik 98 100 97,6 97,5

Religionskunskap 92 94,4 92,7 92,5

Samhällskunskap 94 94,4 95,1 72,5

Slöjd 92 96,3 95,1 100

Svenska 86 81,1 82,9 80

Teknik 96 94,4 95,1 100

Spanska 83,3 64,3

Franska 83,8 75

Tyska 77,8 80

Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen

Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. Resultat inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och

mottagningsklasser.

Ämne

Åk 8¹⁸ 52 elever

Åk 9¹⁹ 52 elever

Åk 9 kommun totalt

Bild 94,2 96,2 96,8

Biologi 84,6 80,8 92,1

Engelska 90,4 96,2 94,0

Fysik 92,3 84,6 92,6

Geografi 94,2 88,5 91,9

Hem- och konsumentkunskap 98 94,2 95,7

Historia 94,2 86,5 92,2

Idrott och hälsa 94,2 94,2 95,0

Kemi 84,6 86,5 91,1

Matematik 76,9 86,5 91,0

Musik 96,2 98,1 95,6

Religionskunskap 92,3 90,4 92,8

Samhällskunskap 94,2 92,3 92,9

Slöjd 96,2 96,2 97,0

Svenska 92,3 96,2 97,2

Svenska som andraspråk 76,6

Teknik 50* 88,5 94,0

Spanska 73,9 70,8

Franska 90.9 87,5

(20)

Spanska: åk 8 23 elever, 24 elever åk 9 Franska; åk 8 , eleve11 åk 9 8 elever Tyska: åk 8 3 elever, åk 9, 6 elever

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 8-9

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven

Resultat RO

Resultat

RO ^Kommun totalt

Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 ^216,4 ^221,6 ^207,2 ^212,7 Kunskap åk 9

yrkesprogr. (3+5 ämnen)²⁰

88,2 94,2 86,5 88,7

högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek)²¹

88,2 90,4 82,7 85,8

högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te)²²

88,2 78,8 78,8 85,1

Kunskap åk 9

Minst G i 16 ämnen ²³ ^82,4 ^78,8 ^78,8

84,5 Kunskap åk 8

Minst E i 16 ämnen²⁴ 52,9 60 53,8 75,8

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 8

Resultatet för årskurs 8 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade.

I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. Resultaten är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är ”behöriga”

i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar åk 9 nästa år.

Kunskapsmål och betyg²⁵ Egna skolan

Åk 8 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 8 ²⁹ ²³ ⁵² ⁴⁴⁶ ⁵²² ⁹⁶⁸

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8

72,4 82,6 76,9 82,7 83,3 83,1

23 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen.

24 Minst betyget E i minst 16 ämnen för läsåret 2011/2012 för övriga läsår avser värdena minst godkänt betyg i minst 16 ämnen.

25 Resultaten avser läsåret 2011/2012.

(21)

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 8

72,4 82,6 76,9 80,5 80,5 80,5

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 8

65,5 82,6 73,1 78,9 79,3 79,1

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst

16 ämnen i årskurs 8 ^44,8 ^65,2 ^53,8 ^76,7 ^75,1 ^75,8

Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9

Resultatet för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. Resultat markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida

.

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg²⁶ Egna skolan

Åk 9 ^F ^P ^T ^F ^P ^T

Antal elever i årskurs 9 ²⁸ ²⁴ ⁵² ⁴⁹⁴ ⁵¹³ ¹⁰⁰⁷

Meritvärdet i årskurs 9 ^213,9 ^199,4 ^207,2 ^221,6 ^204,2 ^212,7

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9

89,3 83,3 86,5 89,1 88,3 88,7

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9

85,7 79,2 82,7 86,6 85,0 85,8

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9

82,1 79,2 80,8 86,4 83,8, 85,1

* Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i

minst 16 ämnen i årskurs 9 ^78,6 ^79,2 ^78,8 ^86,0 ^83,0 ^84,5

Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga

ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 ^78,6 ^83,3 ^80,8 ⁷⁰ ^63,7 ^66,5

(22)

Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9

Årskurs 9

Tabellen utgår från andelen elever som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av eleverna med som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. G-kolumnen visar

exempelvis hur stor andel av de elever som hade ett godkänt betyg i slutbetyg som också hade ett godkänt betyg som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett lägre provbetyg än godkänt alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än godkänt. Det är bara de elever som har ett provbetyg och ett slutbetyg som räknas in i tabellen

.

Tabellen visar andelen elever som har ett visst slutbetyg i förhållande till deras provbetyg i samma ämne.

Andel elever med ett visst slutbetyg Resultat redovisas i %

Ej uppnått målen G VG MVG

Provbetyg A Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika

Svenska Ämnesprov (NP)

2 50% 50% 23 0% 100% 0% 18 0% 100% 0% 9 78% 22%

Sv som andraspråk Ämnesprov (NP) Matematik Ämnesprov (NP)

5 100% 0% 27 0% 100% 0% 13 62% 38% 0% 5 60% 40%

Engelska Ämnesprov (NP)

1 100% 0% 14 0% 100% 0% 19 5% 95% 0% 16 25% 75%

NO:Kemi Ämnesprov (NP)

2 100% 0% 25 40% 60% 0% 11 64% 36% 0% 8 88% 13%

A = antal elever, Läg = lägre provbetyg än slutbetyg, Lika = samma provbetyg som slutbetyg, Hög = högre provbetyg än slutbetyg

Lärargrupperna har diskuterat den skillnad man ser mellan slutbetyg och provbetygen i de nationella proven i årskurs 9. Skillnaden beror på:

Elever som får högre betyg ligger ett eller få poäng nära betygsgränsen i proven. Om de sedan presterat högre betyg på andra prov och i andra redovisningssammanhang kan slutbetyget bli högre än provbetyget.

Slutbetyget är summativt, grundar sig på resultat från hela högstadiet.

Analys av resultaten

Skolinspektionens bedömning av vår skola var att mycket fungerade bra, det som skulle förbättras var elevernas inflytande och studieron i vissa klasser. Man sa också att

kunskapsresultaten var relativt goda men behövde förbättras, speciellt pojkarnas resultat.

Vi menar att det finns ett samband mellan dessa tre enheter. Elever som känner sig delaktiga i sin skola och förstår vad de håller på med presterar bättre, elever som får arbeta i en lugn och trygg miljö presterar bättre.

Det finns en tydlig koppling mellan arbetssituationen i några klasser och deras

kunskapsresultat. Under året har vi här arbetat med förbättringar. Inför hösten har också ytterligare åtgärder vidtagits.

Kunskapsresultaten är varierande mellan årskurserna. Årets nior har lägre meritvärde än

tidigare år; det är fler elever som ej fått betyg och inte så många som fått de högsta betygen.

(23)

På alla stadier har vi satt in stödlektioner för elever som inte når målen. I högstadiet användes tyvärr inte den hjälpen av alla som behövde. Lärarna skriver att ”stöd ska inte kunna väljas bort, om det står inskrivet i åtgärdsprogram”.

Undervisningen i moderna språk har inte fungerat i alla grupper, elevernas motivation har varit låg.

I svenska ser vi i de nationella proven att vi måste arbeta med skrivande. För treorna fungerar skrivandet bättre när de har mycket tydliga mallar att följa, de nationella proven var inte upplagda på det sättet. Tre klasser (åk 3 och 5) har deltagit i Bokjuryn. Genom att läsa tillsammans i smågrupper och diskutera böckerna har läslusten ökat.

När det gäller matematik har vi nu god uppfattning i lärargruppen om våra elevers kunskaper.

Vi har använt diagnosmaterialet Handboken i alla årskurser för att få syn på elevernas taluppfattning. Lågstadiet har lyckats riktigt bra, det blir svårare ju högre upp vi kommer i årskurserna. Vi har gemensamt bestämt vad vi ska satsa vidare på för att höja resultaten i alla åldrar.

Utvärdering av föregående års åtaganden

I årskurs 8 har klasslärare haft coachande samtal med eleverna, något som ”gett bra respons till framför allt de svaga eleverna”. Projektet mentor.se, som innebar att elever träffar en egen mentor från läsåret, tyckte eleverna var positivt.

Före skolstart hade vi många möten med elever och föräldrar där åtgärdsprogram skrevs.

Lärarna tyckte att det var bra att ha denna planering klar redan vid skolstart. Detta ska vi fortsätta med kommande läsår.

Lärarna i de lägre årskurserna deltog i ett projekt ”Learning Study” som innebar gemensam planering och utveckling av matematikundervisningen. Lärdomar därifrån sprids vidare till andra lärare via workshop och ämneskonferenser.

I årskurs 1-2 ser man goda resultat av arbetssättet ”Att läsa sig till skrivning”. En lärare skriver att ”Läsutvecklingen är bättre nu än när vi jämför mot förra tvåorna. Detta på grund av vårt projekt. Eleverna har fått ett mera djup i och ordförråd i sitt skrivande. De är bättre på att stava och har mer intresse för att det ska vara rätt”.

Årskurs 3 har lägre resultat på de nationella proven än tidigare årskullar. Eleverna har dock utvecklats mycket mellan åk 2 och 3.

På mellanstadiet hade vi under hösten utökad studiehandledning i arabiska och turkiska.

Några elever fick sedan fortsatt studiehandledning, men många blev inte hjälpta av den insatsen, de hade andra svårigheter. Överlag har dock kunskapen om studiehandledning ökat på skolan, vi ser till att nyanlända elever genast får den insatsen.

Jämförelse höstterminen- vårterminen

Jämförelse mellan höstens och vårens måluppfyllelse är inte helt rättvisande, elever i smågrupper på Tomtbergaskolan och på andra skolor redovisades inte i höstens resultat.

Siffrorna blir tyvärr därmed sämre i de flesta ämnen:

Vi ser dock att: åk 3 och 9 har förbättrat måluppfyllelsen i matematik. I nian var det 14 elever som ej var godkända till jul, till våren var det 7.

I SO-ämnena har eleverna förbättrat sina resultat i åk 7 och 8, medan årskurs 9 försämrats under läsåret.

Årskurs 8-lärarna säger att ”Stödtiden varit positivt för eleverna och vi har sett en ökning i

(24)

Det finns elever i både åk 8 och 9 som haft ökande skolfrånvaro som förklarar de sämre resultaten. Insatser från lärare, elevhälsa och socialtjänst har inte stoppat utvecklingen. Vi behöver ingripa tidigare innan frånvaron accelererar.

Lärarfrånvaro kan dessutom ha påverkat elevernas resultat i biologi och kemi, ”då många elever inte arbetar då de har vikarie”.

I årskurs 9 finns pojkarnas högsta betyg (mvg) i Idrott och hälsa, flickornas i slöjd. Lägst måluppfyllelse fanns i ämnena spanska, biologi och historia. För pojkarna tillkom historia.

I Ämnet spanska höjdes dock resultaten under vårterminen åk 9.

Genus

Överlag är pojkarnas resultat sämre än flickornas, även om det i enstaka

årskurser/klasser/ämnen kan vara det motsatta. , så har vi t ex en grupp flickor i årskurs 3 med stora matematiksvårigheter. Men meritvärdena för årskurs 9 talar ett tydligt språk: Flickor 213,9 och pojkar 207,2.

Denna skillnad har diskuterats under flera år men vi har inte hittat någon patentlösning.

Arbetslaget 4-6 resonerar så här:

”För att pojkarna ska lyckas lika väl som flickorna; Ta upp på föräldramöte att många pojkar sover för lite och inte äter tillräckligt näringsrikt. Lägga in fler korta raster så att de kan orka ett helt lektionspass. Avsluta dagen med tyst läsning för klassen, då vi tar ett kort samtal med de pojkar som behöver det. Utvärdera dagen, vad har gått bra, är det något du behöver hjälp med för att förstå, vet du vad som händer imorgon, osv.”

Bedömning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god.

Motivering: Bra resultat i årskurs 1 och 2, årskurs 3 har gjort en stor upphämtning från tidigare år, resultaten varierande i de övriga årskurserna.

Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara godtagbar.

Motivering: Lägre meritvärden än tidigare, årskurs 8 har dock förbättrat betygen.

Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Detta är exempel på de åtgärder vi beslutat:

Utvecklingsområde: Stöd i matematik för de elever som har svårigheter att nå målen.

Hur görs uppföljningen

?

När Ansvar

Utökade

matematiklektioner i alla årskurser

Ämnes- lärarna

Under lektioner och med diagnoser

Löpande Ämneslärarna

Schemalagda stödlektioner i flera årskurser.

Speciallärartid efter skoldagen.

Ämnes- lärarna och speciallärare

Under lektioner och med diagnoser

Löpande Ämneslärare och

speciallärare

Matematik-grupper under fritidstiden.

För de som behöver arbeta mer konkret med mer tid.

Fritids- personal

Löpande Fritidspersonalen

(25)

Utvecklingsområde: Ökad måluppfyllelse på mellanstadiet

?

När Ansvar

Flera vuxna som delar på

undervisningen.

Utökning av specialpedagogiskt stöd.

rektor Vid arbetslagets möten

Varje vecka Bitr. rektor

Utvecklingsområde: Förbättra resultaten i moderna språk

?

När Ansvar

Undervisningen flyttas till

Tomtbergaskolan för att uppnå en lugnare

undervisnings- situation.

Språklärarna integreras i arbetslaget.

rektor Vid arbetslags- möten och vid klass-

konferenser

Varje vecka rektor

Utvecklingsområde: Agera ännu snabbare vid elevfrånvaro

?

När Ansvar

Varje vecka genomgång av frånvaro i varje arbetslag

skolledarna Samtal till/med elever och föräldrar

löpande skolledarna

Fler mentorer i årskurs 7 för att möjliggöra mer samtal med elever/föräldrar

rektor Arbetslags- möten

Varje vecka rektor

(26)

Utveckling och lärande (redovisas i mars)

Mål VP 2011:

- Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling

- Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet

- Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö

- Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling

Åtagande 2010/2011

 Eleverna ska nå kunskapsmålen

 Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger

Resultat RO

Resultat RO

Högsta resultat RO

Lägsta resultat RO

Kommun totalt

Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12

Lärande 7,7 7,7 7,4 8,1 5,5 8,0

Folkhälsa 7,1 6,9 6,7 7,9 4,8 7,4

Lärande 6,4 6,5 6,1 7,4 5,3 6,5

Folkhälsa 6,1 6,3 6,3 7,2 5,3 6,1

Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande

Fritidshem: Fritids har fortsatt hög kvalitet, det visar bl. a. de föräldraintervjuer vi redovisar längre fram.

Skola: Styrtalen har försämrats sedan förra året, även om skillnaderna mellan klasserna är mycket stora. Under hela året har vi arbetat med arbetsron, en viktig fråga under folkhälsa. Vi har bl a använt oss av månadsvisa enkäter. Eleverna i majoriteten av klasserna upplever att situationen blivit allt bättre.

Ansvar och inflytande har klasserna olika resultat och tolkningar av frågorna. Arbetslaget 4-6 skriver: ”varierande resultat, men de flesta tycker att de har inflytande på undervisningssätt, men saknar inflytande när det gäller schemamässiga ändringar (allt för sena luncher,