Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, Grundnivå (G2E) Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Godkänt och examinerat: 2022-01-24
Författare: Emil Norell Simon Lundgren
Sjuksköterskors erfarenheter av
att vårda patienter med Covid-19
Nurses experiences of caring for
patients with Covid-19
SAMMANFATTNING
Bakgrund: SARS-coronavirus-2 är viruset som upptäcktes i december, 2019. Covid-19 gav upphov till diffusa symtom och kontinuerligt förändrade rutiner och riktlinjer har inneburit en utmaning för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienter att upprätthålla, få eller förbättra sin egen hälsa och välbefinnande. Under pandemin har
patienterna inte blivit tillräckligt informerade och därav upplevt en känsla av förvirring och en rädsla för sjukdomen och dess behandling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderar 12 originalartiklar. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman som framkom under
analysprocessen: Att vårda patienter under överbelastning, Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, Svårigheter att vårda med skyddsutrustning, Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare och Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Slutsats:
Sjuksköterskor har upplevt att de utmaningar som covid-19 pandemin har inneburit har påverkat den fysiska och psykosociala miljön samt deras möjlighet att uppnå god kommunikation med patienter.
Nyckelord: Covid-19, erfarenheter, sjuksköterska, patientvård
ABSTRACT
Background: SARS-coronavirus-2 is the virus that was discovered in december, 2019.
Covid-19 gave rise to diffuse symptoms and continuously changing routines and guidelines have posed a challenge for health care. The nurse is responsible for helping patients maintain, gain or improve their own health and well-being. During the pandemic, patients have not been sufficiently informed and as a result have experienced a feeling of confusion and a fear of the disease and its treatment. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with covid-19. Method: A literature review with a qualitative approach that included 12 original articles. The articles were analyzed with Braun and Clarkes thematic analysis. Results: The result is presented as five themes that emerged during the analysis process: Caring for patients during overload, Caring for isolated patients with a newly discovered virus, Difficulty caring for with protective equipment, Fear of becoming infected and spreading the virus and Positive experiences of caring for patients with covid-19.
Conclusions: Nurses have experienced that the challenges posed by the covid-19 pandemic have affected the physical and psychosocial environment as well as their ability to achieve good communication with patients.
Keywords: Covid-19, experiences, nurse, patient care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... i
ABSTRACT ... ii
INTRODUKTION ... 1
BAKGRUND ... 2
Covid-19 ... 2
Sjuksköterskans profession och ansvar ... 3
Patienters upplevelser av isolering och att vårdas under covid-19 ... 4
BÄRANDE BEGREPP ... 5
Miljö ... 5
Kommunikation ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE ... 6
METOD ... 7
Design ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 8
Dataanalys ... 9
Etiska aspekter ... 11
RESULTATREDOVISNING ... 12
Att vårda patienter under överbelastning ... 12
Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus ... 13
Svårigheter att vårda med skyddsutrustning ... 14
Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare ... 14
Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 ... 15
DISKUSSION ... 17
Metoddiskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 18
Att vårda patienter under överbelastning ... 18
Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus ... 19
Svårigheter att vårda med skyddsutrustning ... 20
Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare ... 20
Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 ... 21
SLUTSATSER ... 22
REFERENSER ... 23
BILAGOR ... i
Bilaga I. Artikelmatris ... i
Bilaga II. Kvalitativ granskningsmall (SBU, 2020) ... vi
INTRODUKTION
I slutet av 2019 kom SARS-coronavirus-2 som förändrade världen. Covid-19 innebar utmaningar för såväl sjukvården som allmänheten. Sjuksköterskor var tvungna att snabbt anpassa sig till en ny verklighet där virusets okända dimensioner försvårade arbetet.
Restriktioner, arbetsrutiner och behandlingsstrategier förändras kontinuerligt. Ämnet som vi har valt att skriva om grundar sig i våra verksamhetsförlagda utbildningar, där vi dagligen kom i kontakt med patienter som var misstänkt eller konstaterad med covid-19. Det är ett högaktuellt ämne som har och kommer att fortsätta påverka sjuksköterskors liv en lång tid framöver. Som framtida sjuksköterskor är det viktigt att vi har en förståelse för hur de sjuksköterskor som jobbade under pandemin erfarit de utmaningar som framkommit.
BAKGRUND
Covid-19Coronavirus är ett samlingsnamn för många olika virus som fått sitt namn baserat på deras karakteristiska utseende. Tre av dessa virus kan ge upphov till allvarlig luftvägssjukdom, SARS, MERS och SARS-coronavirus-2 (Li et al., 2020, s. 424 425). SARS-coronavirus-2 är viruset som gav upphov till sjukdomen covid-19 och som upptäcktes i Wuhan, Kina i slutet av december 2019. Covid-19 klassificerade som en pandemi den 11 mars 2020
(Världshälsoorganisationen [WHO], 2020). Det är inte helt kartlagt hur SARS-coronavirus-2 spred sig till människor, eftersom coronaviruset närmast är besläktat med ett virus som
härstammar från fladdermusen, så är det högst troligt att de spred sig från fladdermusen (Chan et al., 2020, s. 520). Viruset har lett till en smittspridning i alla världens länder och i
skrivandets stund har 315 miljoner fall av covid-19 konstaterats. Av de konstaterade fallen har 5,5 miljoner dödsfall registrerats (WHO, 2021).
Symtombilden för covid-19 kan variera individer emellan. Sjukdomsförloppet kan delas in i två faser, där den första fasen vanligtvis startar fem dagar efter att individen blivit smittad. I denna fas är det vanligt med feber, hosta och dyspné. Den andra fasen startar vanligtvis 7 10 dagar efter symtomdebut och karakteriseras av en tydlig aktivering av immunförsvaret. Under denna fas kan patienterna drabbas av organsvikt och/eller ARDS, även kallat
andnödssyndrom (Pfortmueller, Spinetti, Urman, Luedi & Schefold, 2020, s. 355). ARDS är en förkortning av acute respiratory distress syndrome och innebär att lungvävnaden drabbas av en fatal inflammation till följd av aktivering av koagulation och fibrinolys. Detta leder till en ökad frisättning av cytokiner som kommer resultera i lungödem och därmed försämrat gasutbyte samt förmåga att syresätta kroppen (Huppert, Matthay & Ware, 2019, s. 32 34).
För att konstatera att patienter har en pågående SARS-coronavirus-2 infektion används vanligtvis två diagnostiska metoder, PCR-test (Polymerase chain reaction) och antigentest.
Metoderna används för att påvisa en akut pågående infektion av SARS-coronavirus-2 och de genomförs med hjälp av en provpinne som förs in i näsa och svalg (Lai & Lam, 2021, s. 227 228).
SARS-coronavirus-2 smittar främst genom droppsmitta. Droppsmitta innebär att viruset överförs via hosta eller nysningar och når ofta sin mottagare genom ögonens eller näsans slemhinnor (Umakanthan et al., 2020, s. 754). För att förhindra smittspridningen inom sjukvården så är det av stor vikt att omvårdnadspersonal grundligt förhåller sig till hygienrutiner. Detta är den viktigaste och mest grundläggande åtgärden för att förhindra
valde varierande strategier för att minska spridningen i samhället under covid-19 pandemin.
De flesta länder valde att införa obligatorisk karantän (Nason, 2020, s. 2 6). Karantän i det tidiga skedet av en pandemi är viktigt för att minska risken att personer blir smittade och dör.
Karantän är den mest kostnadseffektiva strategin och i kombination med andra förebyggande åtgärder är det bästa sättet att minska smitta under en pandemi. Kombinerade åtgärder kan innefatta reserestriktioner och social distansering (Nussbaumer et al., 2020, s. 16).
Nedstängning av samhället och social distansering är nödvändigt och bör eftersträvas för att få kontroll på spridningen av SARS-coronavirus-2. Dessa åtgärder bör endast användas som tillfällig buffert tills ett vaccin framställts (Verma et al., 2020, s. 1596). När immunförsvaret kommer i kontakt med en ny patogen, kommer kroppen att bilda en antigen, specifikt anpassat för att kunna bekämpa patogenet. Då kroppen själv inte kan hantera en viss patogen,
alternativt om individen är skör och riskerar att ta stor skada av en viss patogen, kan man genom att tillföra en svag eller inaktiv antigen av patogenet i form av ett vaccin. Antigenen kommer i sig inte göra mottagaren sjuk, den kommer däremot att trigga igång immunförsvaret och därmed kunna bekämpa patogenet. Vid en nyfunnen patogen såsom SARS-coronavirus-2, då det inte redan finns en färdig antigen, kan man skapa en icke kroppsegen antigen för att bekämpa patogenen (Rauch, Jasny, Schmidt & Petsch, 2018, s. 3 18).
Sjuksköterskans profession och ansvar
Det primära ansvarsområdet för sjuksköterskan är omvårdnad och att fr mja h lsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att erhålla och bibehålla denna kompetens bör sjuksköterskan arbeta utifrån ett humanistiskt och holistiskt synsätt. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienter att upprätthålla, få eller förbättra sin egen hälsa och välbefinnande. Detta måste ske tillsammans med patienten själv, dess anhöriga och andra hälsoprofessioner. Sjuksköterskans teoretiska och medicinska kunskap ska vara
evidensbaserad och uppdaterad. Dessa kunskaper appliceras sedermera i det praktiskt patientnära arbetet. Sjuksköterskan måste vara väl införstådd i lagar, författningar och styrdokument som gäller inom hälso- och sjukvård för att säkerställa patientsäkerhet.
Sjuksköterskan måste verka för en jämställd och jämlik vård för att inte diskriminera eller särbehandla patienter (Svensk sjuksköterskeförening, 2017, s. 4).
Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, kap 1 6) syftar till att medicinskt utreda, förebygga samt behandla olika sjukdomstillstånd och skador. Målet med lagen är en god hälsa hos befolkningen och att alla ska ges vård på lika villkor. Vården ska inte göra skillnad på individer, utan med respekt vårda alla människor på samma premisser och värna om den enskilda mänskliga värdigheten. Detta innebär att den som har störst behov av vård, ska ges företräde och prioriteras. Patientlagen (SFS 2014:821, kap 1 5) trädde i kraft 1 januari, 2015 och målet med denna lag är att tydliggöra patientens rättigheter och därav patientens
integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen är främst framtagen för att belysa vårdgivarens skyldigheter men även patientens möjlighet till delaktighet i sin egen
vårdprocess. Tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet och bestämmelser kring dessa är grunden i lagen. Med hjälp av patientlagen (SFS 2014:821, kap- 1-5) så ges patienten möjlighet till en ökad delaktighet i vård och behandling och detta leder till att vårdpersonal
kan jobba mer personcentrerat, som är en grundpelare i sjuksköterskans arbete. Svensk sjuksköterskeförening (2017, s. 7) beskriver personcentrerad vård som ett av sjuksköterskans kompetensområden. Att arbeta enligt personcentrerad vård innebär att patienten och
sjuksköterskan arbetar mot ett partnerskap där patientens värdighet och integritet bibehålls.
Patienten ska ses som en individ med de behov och kunskaper som denne besitter. Därför ska en personcentrerad vård ske utifrån patienten och dennes önskningar och mål (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017, s. 7).
Patienters upplevelser av isolering och att vårdas under covid-19
Att bli isolerad inom sjukvården innebär att man hindrar ett smittämne från att flytta sig till en ny mottagande människa. Miljön i isoleringsrummen är utformade så att smittämnet inte ska kunna föras vidare (Shaban et al., 2020, s. 1446). Detta leder till att patienterna i isolering ofta lämnas ensamma och omgivningen inte blir lika tilltalande. Patienter som vårdas i isolering upplever att ensamheten och att den minskade sociala interaktionen påverkar deras mående negativt. Patienter upplever att de mister kontrollen över sin situation, upplever ångest, rädsla och därmed känner sig hjälplösa i den isolerade vården (Shaban et al., 2020, s. 1448 1449).
Covid-19 pandemin innebar en utmaning för hälso- och sjukvården, då det var många
människor som insjuknade samtidigt. Patienter upplevde en känsla av förvirring och rädsla till följd av hälso- och sjukvårdens ökade arbetsbelastning och personalbrist. Detta resulterade i att patienter inte blivit tillräckligt informerade och införstådda om sin sjukdom och dess behandling. Patienternas upplevelser av vården och de stressade vårdgivarna bidrog till att de inte fick möjlighet att vara delaktiga i sitt egna vårdförlopp (Moradi, Namdar, GHapanvari &
Yekefallah, 2021, s. 333-335). Patienter upplevde att skyddsutrustningen som sjuksköterskor använde under pandemin inte har påverkat kvaliteten på vården. De uppger att det är en nödvändighet för att värna om patienten och sjuksköterskans hälsa. Patienterna menar att trots användning av skyddsutrustning så kunde dem identifiera och kommunicera med
sjuksköterskorna (Key et al, 2021, s. 3 4).
Patienter som blivit behandlade för covid-19 beskriver olika erfarenheter. Dessa erfarenheter är mångfacetterade och är därav viktiga för att förstå sjuksköterskans roll och ansvar under covid-19 pandemin. Patienter erfor att de inte fick tillräcklig information om sitt tillstånd eller behandling, vilket föranleddes av att vårdinrättningarna var överbelastade och överarbetade.
Detta resulterade i att patienter upplevde en känsla av nedstämdhet, hjälplöshet och ilska och dessa upplevelser förstärktes av det faktum att det inte var tillåtet att ta emot besök från närstående. Patienter upplevde en osäkerhet angående vård och behandling. Detta eftersom
BÄRANDE BEGREPP
De bärande begrepp som detta arbete utgår från är miljö och kommunikation. Dessa begrepp är centrala begrepp inom sjuksköterskans profession och i vårdandet av patienter.
Miljö
Miljö delas in i psykosocial och fysisk miljö. Den fysiska miljön syftar till hur ett rum eller utrymme upplevs i form av fysiska karakteristiska drag. Den psykosociala miljön syftar till den känslomässiga existensen i ett sammanhang eller en atmosfär (Roxberg et al., 2020, s. 3).
Det vårdvetenskapliga begreppet miljö är en viktig faktor som kan stärka eller försämra människors förmåga att uppnå en god hälsa och välbefinnande (Zborowsky, 2014, s. 21).
Miljö innefattar allt som omger människan såsom atmosfär, omgivning, tid och rum men den centrala kärnan i begreppet miljö är människans upplevelse av och relation till sin omgivning.
I den psykosociala miljön innefattas även relationen mellan individer och den stämning som existerar i samspelet dem emellan. Stämningen kan påverkas av olika faktorer såsom
maktförhållanden, socioekonomiska förutsättningar och emotionella tillstånd (Roxberg et al., 2020, s. 3 7). Den fysiska miljön kan skapa förutsättningar som påverkar sjuksköterskans yrkesutövning och därmed påverkar det patientens förutsättningar att erhålla god vård.
Faktorer som påverkar den fysiska miljön innefattar färger, ljudnivå, tillgång till naturligt ljus, luftkvalité, luftcirkulation och renlighet (Zborowsky, 2014, s. 21).
Miljö är ett komplext begrepp som inte kan betraktas ur enbart den fysiska eller psykosociala synvinkeln eftersom varje individ upplever sin omgivning olika. Således behöver miljö betraktas ur ett helhetsperspektiv där alla faktorer måste vägas in och bedömas i förhållande till varandra (Roxberg et al., 2020, s. 9 10).
Kommunikation
En av de viktigaste förutsättningarna för att människor ska kunna samarbeta och förstå varandra är kommunikation. Grunden för att kunna ge en värdig, tillitsfull och
personcentrerad vård är samspelet mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan ska kommunicera på ett artigt, vänlig och hjälpsamt sätt samt bemöta patienten och dess anhöriga med ett kroppsspråk och ögonkontakt som är anpassat till patienten och situationen
(Bäärnhielm, Reichenberg, Gabrielsson & Fossum, 2020, s. 35).
Sjuksköterskans kommunikativa roll syftar till att ta reda på och förstå hur patienten upplever ett problem eller tillstånd, detta för att kunna identifiera behov och åtgärder som kan gagna patienten. Utöver det informationsutbyte som sker vid interaktionen mellan sjuksköterska och patient så bör även kommunikationen ske med utgångspunkt att tillgodose patientens behov att bli omhändertagen. Detta samspel bör ske på ett sådans sätt att patienten upplever ett lugn där det finns utrymme för frågor och funderingar. Detta förhållningssätt leder till en trygghet hos patienten som i sin tur leder till förståelse och tillit mellan sjuksköterskan och patienten (Fakhr, Rahnavard, Salsali & Negarandeh, 2016, s. 269 272). En god kommunikation bidrar till ömsesidig respekt, vilket bidrar till att sjuksköterskan och patienten förstår varandra.
Således leder god kommunikation till en bättre personcentrerad vård där det ges mer utrymme
för patienten att känna sig delaktig i sin egen vård (Kwame & Petrucka, 2021, s. 9).
Miljörelaterade faktorer, såsom ljudnivå, stress eller fysiska hinder kan spela en stor roll när kommunikationen inte fungerar. Dessa faktorer kan leda till missförstånd och en förhöjd osäkerhet hos patienten då hen inte känner sig sedd eller hörd (Kwame & Petrucka, 2021, s.
4 5).
PROBLEMFORMULERING
I slutet av 2019 upptäcktes det nya viruset SARS-coronavirus-2 i Wuhan, Kina. Viruset spred sig hastigt över landsgränser och mellan kontinenter. Covid-19 gav upphov till diffusa
symtom med variation individer emellan. Restriktioner och nya rutiner infördes,
provtagningsmetoder togs fram och hygienrutiner skärptes. Covid-19 har inneburit en stor utmaning för hälso- och sjukvården på grund av den ökade arbetsbelastningen och de nya rutinerna. Den ökade arbetsbelastningen har inneburit att patienters tillit till vården har sviktat och relationen mellan sjuksköterska och patient har påverkats negativt. Hur sjuksköterskor har erfarit de utmaningar som covid-19 pandemin har medfört och dess påverkan på deras
yrkesutövning är inte helt klarlagt. Sjuksköterskor besitter ett stort ansvar gentemot patienten då de ska agera förtroendeingivande och vara en trygg punkt i patientens vårdprocess. Att belysa och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 kan bidra till kunskap som kan appliceras i framtida pandemier. Denna kunskap kan bidra till att sjuksköterskor har en större förståelse för de utmaningar de ställs inför, jobba mer
personcentrerat och stärka patient-sjuksköterska relationen.
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19.
METOD
DesignStudien är utformad som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteraturstudie innebär att utforska befintlig vetenskaplig forskning, problematisera ett ämne och därefter
sammanställa och presentera ett resultat som svarar på studiens syfte (Polit och Beck, 2017, s.
142 143). Med en kvalitativ ansats kan sjuksköterskors erfarenheter bäst beskrivas och analyseras. En kvalitativ ingångsvinkel bidrar till ett holistiskt synsätt som är bättre lämpat för att tolka och analysera data som har sitt ursprung i subjektiva upplevelser (Polit och Beck, 2017, s. 655). Studien utgår ifrån Polit och Becks (2017, s. 144) modell för litteraturstudier i nio steg (se tabell 1).
Tabell 1. Modell för litteraturstudie (Polit och Beck, 2017. S. 144). Fritt översatt av författarna.
Steg 1 Formulera och förfina syfte och frågeställning
Steg 2 Utforma strategier för informationssökning välja databaser och identifiera nyckelord.
Steg 3 Söka, identifiera och hämta relevanta originalartiklar Steg 4 Granska artiklar och bedöma relevansen
Steg 5 Läsa fulltext
Steg 6 Koda relevant information från artiklarna Steg 7 Kvalitetsgranska artiklarna
Steg 8 Analysera informationen och söka teman Steg 9 Syntetisera och sammanställa resultat
Enligt steg ett av Polit och Becks modell (se tabell 1) formulerade författarna syftet med tillhörande problemformulering.
Urval
Inklusionskriterier för den här studien var originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna som var inkluderade i studien beskriver sjuksköterskors erfarenheter. Inklusionskriterier för studien var att patienterna som vårdades var vuxna och hade eller var misstänkt med covid-19.
Alla sjukvårdskontexter inkluderades. Artiklarna var begränsade till att ha genomgått peer review, vilket innebär att artiklarna har granskats och godkänts av minst två författare inom ämnet (Polit & Beck, 2017, s.969). Artiklarna begränsades till att vara publicerad efter pandemins början 2019. Artiklarna begränsades till engelska. Exklusionskriterier för studien var artiklar med kvantitativ ansats och systematiska översikter.
Datainsamling
Utifrån steg två i Polit och Becks modell (se tabell 1) utformade författarna sökstrategier där lämpliga databaser valdes och nyckelord utformades. Databaserna som valdes var CINAHL, PubMED och Medline eftersom dem innehöll relevanta artiklar inom det vårdvetenskapliga området (Polit och Beck, 2017, s. 149). För att hitta nyckelord utgick författarna från syftet
- I enlighet med det tredje steget i Polit och Becks modell (se tabell 1) utfördes systematiska sökningar i databaserna. Initialt gjorde författarna fritextsökning med nyckelorden på alla de valda databaserna för att undersöka storleken och variationen på materialet som fanns tillgängligt (se tabell 2). Detta eftersom ämnet var nytt och potentiellt outforskat. Därefter gjordes mer snäva och specifika sökningar för att begränsa antalet träffar. Sökningar i
databaserna CINAHL och Medline gjordes i en gemensam sökning. I dessa databaser gjordes
Fritextsökning användes för att innefatta de ursprungliga nyckelorden utan att de översattes till databasens egna söktermer. Därefter gjorde författarna en strukturerad sökning genom att framställa sökfraser S4-S7 (se tabell 2) med hjälp av databasernas syntax. Dessa sökfraser sammanställdes sedan till en kombinerad sökning K1 (se tabell 2).
Steg fyra till sex i Polit och Becks modell (se tabell 1) innebar att författarna läste artiklarnas abstract med utgångspunkt att hitta relevant material som besvarade det valda syftet. Det artiklar som författarna ansåg relevanta gick vidare till nästa steg där artiklarna lästes
individuellt av författarna i fulltext. Författarna läste 21 artiklar i fulltext och de artiklar som exkluderades ansåg författarna inte besvara det valda syftet. Författarna diskuterade de olika artiklarna, enades om vilka artiklar som fortfarande besvarade syftet och förde in dessa i en artikelmatris (se bilaga I). Det var 12 artiklar som återstod och som författarna ansåg
relevanta. Dessa artiklar granskades i enlighet med steg sju i Polit och Becks modell (se tabell 1) med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings ([SBU], 2020) granskningsmall för originalartiklar med kvalitativ metodik (se bilaga II). Av de 12 artiklar som granskades så inkluderades alla i studien eftersom författarna ansåg att de inte fanns några betydande metodologiska brister i artiklarna.
Tabell 2. Sökmatris
Databas, datum Sökord Antal
träffar Avancerad
sökning Lästa
abstract Lästa i
fulltext Inkluderade artiklar S1
CINAHL 21-11-17
Nurse AND Experiences AND Covid-19
762 2019-
Peer reviewed, English
87* 5** 3
S2 PubMed 21-11-17
Nurse AND Experiences AND Covid-19
969 2019-
English 25* 3** 0
S3 PubMed
21-11-17 AND covid-19 65 2019-
English 13* 5** 3
S4
CINAHL/Medline 21-11-18
Nurs* 196 239 2019-
Peer reviewed, english S5
CINAHL/Medline 21-11-18
(Experiences OR (MH OR (MH "Nurse Attitudes"))
257 935 2019- Peer reviewed, english S6
CINAHL/Medline 21-11-18
- 99 744 2019-
Peer reviewed, English S7
CINAHL/Medline 21-11-18
38 101 2019- Peer reviewed, English K1
CINAHL/Medline 21-11-18
S4 AND S5 AND S6
AND S7 127 2019-
Peer reviewed, English
29* 8** 6
Totalt 154 21 12
* Abstract ej relevant eller dubbletter lästes ej. ** Artiklar som inte besvarar studiens syfte valdes bort.
Dataanalys
Enligt steg åtta av Polit och Becks modell i nio steg (se tabell 1) analyserade författarna artiklarnas resultatinnehåll för att söka teman. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes (2006, s. 6) tematiska analys, vilket innebar att författarna på ett systematiskt sätt kunde identifiera och analysera teman i artiklarnas resultat (se tabell 3).
Enligt Braun och Clarkes (2006, s. 35) tematiska analys i sex faser (se tabell 3) började författarna med att läsa artiklarna ett flertal gånger för att få en helhetsbild. Författarna skrev ut artiklarna i pappersform och sökte efter meningsbärande textstycken om de olika
erfarenheter som sjuksköterskorna haft i vårdandet av patienter med covid-19. Författarna hittade 207 meningsbärande textstycken. Därefter granskades de meningsbärande
textstyckena och tilldelades koder utifrån dess innebörd. Det var 28 olika koder som
tilldelades. Meningsbärande textstycken med tillhörande koder fördes in i en tabell för att få en strukturerad överblick på alla erfarenheter och dess ursprung (se exempel i tabell 4). Dessa koder placerades sedan i fem övergripande teman som skulle utgöra resultatet. Enligt steg nio av Polit och Becks modell i nio steg (se tabell 1) utformades resultatet. I resultatet redovisades fem teman som rubriker för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19.
Tabell 3. Faser av tematisk analys (Braun och Clarke, 2006. s,35). Fritt översatt av författarna.
Fas 1 Bekanta dig med data
Fas 2 Börja med den initiala kodningen Fas 3 Söka efter teman
Fas 4 Granska teman
Fas 5 Definiera och namnge teman Fas 6 Utarbeta ett resultat
Tabell 4. Exempel från analysprocessen
Meningsbärande textstycken Kod Tema
This situation forced participants to work overtime as the number of confirmed cases increased, and they felt high levels of stress and helplessness (Lee & Lee, 2020, s. 7).
Känsla av att inte räcka
till Att vårda patienter
under överbelastning
While caring for COVID-19 patients, nurses struggled to provide support and often felt compelled to fill the family's void at the bedside (Kellogg, Schierberl, Scherr & Ayotte, 2021, s. 873).
Känsla av otillräcklighet Att vårda isolerade patienter med ett okänt virus
Nurses indicated the use of PPE interfered with their ability to connect with the patient and caused delays in addressing patients' needs, influencing the quality of patient care (Kellogg et al., 2021, s. 874).
Skyddsutrustningen hindrar
kommunikationen.
Svårigheter att jobba med skyddsutrustning
Rädsla att bli smittad Rädsla att bli smittad
Etiska aspekter
Artiklarna som författarna inkluderat och analyserat i sin studie är övervägande kvalitativa intervjustudier vilket medför vissa etiska krav. Studier som görs på människor och deras upplevelser kräver vissa etiska överväganden. Etiska överväganden som måste göras berör människors rättigheter, integritet och frivillighet. Författarna till studien har inte forskat på primärdata och behöver därav inte få deltagarnas samtycke (Polit & Beck, 2017, s. 208 218).
Författarna har granskat artiklarna så att de är etiskt godkända eller att studien är bedriven med ett transparent etiskt förhållningssätt (Polit & Beck, 2017, s. 233). Artiklarna som studien har inkluderat har granskats och bedömts med hjälp av en granskningsmall (SBU, 2020) där metodologiska brister undersöktes. Vid svårigheter med språket har författarna använt sig av lexikon samt diskuterat de oklarheter som framkommit för att förhindra felöversättning. Båda författarna har läst allt material som framkommit under studien och diskuterat det som varit oklart, detta för att minska risken för misstolkning eller egna värderingar. Författarna har med noggrannhet använt APA-guiden under hela studien för att säkerställa att referenshanteringen blivit korrekt. Författarna har under studien analyserat och omformulerat texten för att
förebygga risken för plagiat. När tabeller har implementerats i texten har författarna fritt översatt dessa med stöd från lexikon.
I studien har författarna förhållit sig till fyra principer, tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Tillförlitlighet syftar till att säkerställa kvaliteten av studiens metod, design, analys och att användning av tillgänglig forskning håller en adekvat kvalité Ärlighet syftar till att studien på ett sanningsenligt och rättvist sätt framställer sitt tillvägagångssätt för att
framställa ett resultat. Respekt syftar till att studien visar hänsyn till alla berörda i studien och studiens påverkan på miljö och samhälle. Ansvarighet syftar till författarnas ansvar för studiens framställning, från idé till publicering (ALLEA, 2018). För att säkerställa kvaliteten på studien valde författarna att applicera Lincoln och Gubas (1985, refererad i Polit och Beck, 2017, s. 787 789) ramverk för trovärdighet. Ramverket utgår från fyra kriterier för att
bedöma och säkerställa kvaliteten av kvalitativa studier. Dessa kriterier är tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet.
RESULTATREDOVISNING
Resultatet redovisas som fem teman, de framställts utifrån analysen av de 12 utvalda artiklarna som presenterades i en artikelmatris (se bilaga I). Dessa teman besvarar vad
sjuksköterskor erfarit av att vårda patienter med covid-19. De fem teman som identifierats är:
att vårda patienter under överbelastning, att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, svårigheter att vårda med skyddsutrustning, rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare samt positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19.
Att vårda patienter under överbelastning
I detta tema presenteras sjuksköterskors upplevda erfarenheter av att arbeta långa och många arbetspass med mycket övertid. Det presenteras även sjuksköterskornas upplevelser av att ge omvårdnad till patienter när de inte hade tillräckligt med tid och var tvungna att utföra fler arbetsuppgifter som tidigare var okända för dem.
Sjuksköterskor upplevde sig överbelastade i arbetet med covid-19 patienter då många
människor insjuknade samtidigt och vårdplatserna inte räckte till (Cadge et al., 2021, s. 1967;
Zamanzadeh, Valizadeh, Khajehgoodari & Bagheriyeh, 2021, s. 5). Denna känsla av överbelastning förstärktes ytterligare eftersom de var tvungna att arbeta långa och många arbetspass med mycket övertid (Kellogg et al., 2021, s. 871; Lee & Lee, 2020, s. 7; Muz &
, s. 1032). Sjuksköterskor upplevde även att överbelastningen förstärktes till följd av att de ofta arbetade med nya kollegor som var okända för varandra.
Sjuksköterskorna beskrev att kommunikationen var en utmaning då de inte hade en etablerad relation till de nya kollegorna och att det tog tid att veta vilken roll man hade i vårdandet av patienter (Cadge et al., 2021, s. 1967). Sjuksköterskor upplevde att de blev utmattade både psykiskt och fysiskt som följd av den ökade arbetsbelastningen. Detta resulterade i
huvudvärk, sömnlöshet, yrsel och kraftlöshet (Gordon, Magbee & Yoder, 2021, s. 3; Kellogg et al., 2021, s. 871; Lee & Lee, 2020, s. 10; Zamanzadeh et al., 2021, s. 5 6). Utmattningen förstärktes av att sjuksköterskorna inte kunde koppla bort från arbetet då de avslutat sitt arbetspass. De blev ständigt påminda om den rådande situationen från media, vänner och arbetsbelastningen upplevde sjuksköterskorna att det tillkom en akut underbemanning (Galehdar, Kamran, Toulabi & Heydari, 2020, s. 3; Kellogg et al., 2021, s. 872; Muz &
patienterna den omvårdnad som krävdes för att upprätthålla adekvat vård (Galehdar et al.,
Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus
Under detta tema presenteras sjuksköterskors erfarenheter av att vårda isolerade patienter.
Dessa upplevda erfarenheter berör virusets okända natur och dess påverkan på sjuksköterskan psykiskt och fysiskt samt hur restriktioner och rutinförändringar har påverkat sjuksköterskans relation till patienter.
Sjuksköterskor upplevde att virusets okända natur var en utmaning. Sjuksköterskorna menade att kunskapen om symtombild, sjukdomsförlopp och behandling var bristande och ledde till en känsla av att de inte hjälpte patienterna. De upplevde att de ville göra mer för patienterna, men att behandlingen inte gav några resultat (Cadge et al., 2021, s. 1967; Chau, Lo, Saran,
401 402; Galehdar et al., 2020, s. 4 5; Kellogg et al., 2021, s. 872; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 772;
Zamanzadeh et al., 2021, s. 3). Sjuksköterskor upplevde att den rådande kunskapen om vilka som dör eller får svåra symtom inte stämde överens med deras upplevelser från arbetsplatsen, unga patienter med milda symtom kunde avlida medan äldre multisjuka patienter kunde överleva (Cadge et al., 2021, s. 1970; Chau et al., 2021, s. 4; Galehdar et al., 2020, s. 5; Hu et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 872; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 773; Lee &
Lee, 2020, s. 6; Zamanzadeh et al., 2021, s. 5). Osäkerhet och kunskapsbrist resulterade i att sjuksköterskor upplevde en ångest inför att kommunicera med sina patienter och dess anhöriga (Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 772).
Sjuksköterskor belyste ett bristande ledarskap, där kommunikation och stöd saknades (Cadge . Sjuksköterskornas brist på information och riktning ledde till en känsla av att bli utlämnade, där de tvingades arbeta i ett kunskapsmässigt tomrum (Gordon et al., 2021, s. 2; Hu et al., 2021, s. 5; Khanjarian & Sadat- Hoseini, 2021, s. 771; Lee & Lee, 2020, s. 6). Vidare beskrev sjuksköterskor att ledarskapet inte förstod vilka utmaningar de ställdes inför, istället togs beslut utan att förstå vilka
konsekvenser detta hade för sjuksköterskorna i det patientnära arbetet (Cadge et al., 2021, s.
1970; Chau et al., 2021, s. 4; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 771 772).
Sjuksköterskor upplevde svårigheter att utföra de omvårdnadsåtgärder som patienterna var i behov av (Gordon et al., 2021, s. 3; Hu et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 872; Muz &
. Detta grundade sig i en känsla av att rutiner och riktlinjer inte var tydliga och förändrades kontinuerligt (Chau et al., 2021, s. 4; Gordon et al., 2021, s. 3;
Lee & Lee, 2020, s. 7). Sjuksköterskorna upplevde att patienternas avsaknad av närvarande anhöriga komplicerade deras arbete eftersom de ofta fick agera anhörig samtidigt som de skulle utföra de vanliga arbetsuppgifterna (Kellogg et al., 2021, s. 873; Khanjarian & Sadat- Hoseini, 2021, s. 773; Zamanzadeh et al., 2021, s. 5 6). Några sjuksköterskor nämnde att det var en utmaning i omvårdnaden att tillgodose patienterna med elektronisk utrustning som gjorde det möjligt att få kontakt med anhöriga (Kellogg et al., 2021, s. 873). Sjuksköterskorna kände en förtvivlan över att anhöriga inte kunde vara närvarande för att ge stöd i livets
slutskede (Kellogg et al., 2021, s. 873; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 773).
Sjuksköterskorna upplevde att det var fruktansvärt att se patienter med andnöd och inte kunna hjälpa dem. Denna upplevelse förstärktes av vetskapen att de hade kunnat göra det bättre
under andra omständigheter (Galehdar et al., 2020, s. 4; Kellogg et al., 2021, s. 872).
Sjuksköterskor upplevde en sorg och förtvivlan över att dödligheten var så hög och att de var maktlösa inför viruset (Galehdar et al., 2020, s. 3; Kellogg et al., 2021, s. 872; Khanjarian &
Sadat-Hoseini, 2021, s. 773).
Svårigheter att vårda med skyddsutrustning
I detta tema presenteras sjuksköterskors upplevda erfarenheter av att vårda patienter med skyddsutrustning. Det presenterar även hur skyddsutrustningen försvårar omvårdnadsarbetet med patienter samt förhindrar kommunikationen för sjuksköterskor mellan varandra och med patienterna.
Sjuksköterskor upplevde att skyddsutrustning, såsom munskydd, visir och skyddsförkläde bidrog till en försämrad arbetsförmåga. Sjuksköterskorna beskrev att det var varmt, svettigt och obekvämt att bära denna utrustning och att det ledde till utmattning med symtom såsom trötthet och yrsel. Vidare beskrev sjuksköterskorna att visir och glasögon försattes ur bruk eftersom den varma miljön bakom ansiktsmasken bildade imma (Çakici, Avsar & Çaliskan, 2021, s. 318; Galehdar et al., 2020, s. 6; Gordon et al., 2021, s. 3; Hu et al., 2021, s. 4;
Kellogg et al., 2021, s. 874; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 772; Lee & Lee, 2020, s. 7;
2021, s. 1029). Sjuksköterskor upplevde att skyddsutrustningen gjorde det svårt att röra sig och utföra de omvårdnadsåtgärder som arbetet kräver. De upplevde att detta hindrade dem från att ge adekvat vård till patienterna s.
401; Galehdar et al., 2020, s. 6; Gordon et al., 2021, s. 3; Hu et al., 2021, s. 4; Khanjarian &
Sadat-Hoseini, 2021, s. 772 773
1029). Användningen av utrustningen var tidskrävande och sjuksköterskor upplevde att den tid som de spenderade med att ta på och av utrustningen är tid som de istället ville lägga på patienten (Çakici et al., 2021, s. 318; Kellogg et al., 2021, s. 874; Khanjarian & Sadat- Hoseini, 2021, s. 773).
Sjuksköterskor upplevde att skyddsutrustningen hindrar och försvårar kommunikationen, sjuksköterskor emellan och mellan patient och sjuksköterska. De upplevde att det var svårt att höra varandra genom ansiktsmask och att det bidrog till att samarbetet inom vårdlaget
påverkades negativt. (Gordon et al., 2021, s. 3; Kellogg et al., 2021, s. 874; Lee & Lee, 2020, . Sjuksköterskor upplevde att skyddsutrustningen gör det svårt att skapa en relation till patienten då ansiktsmask och visir resulterade i
misstolkningar och kommunikationsproblem (Gordon et al., 2021, s. 3; Kellogg et al., 2021, s.
. Sjuksköterskor beskrev
sjuksköterskors upplevde rädslan att bli smittad, smitta vänner, den egna familjen eller okända människor.
Sjuksköterskor som vårdade patienter med covid-19 upplevde en rädsla att bli smittad av viruset
402; Galehdar et al., 2020, s. 6; Gordon et al., 2021, s. 2; Hu et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 874; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 771; Lee & Lee, 2020, s. 8; Muz &
. Sjuksköterskor beskrev en rädsla att de skulle använda
skyddsutrustningen fel eller att den inte fungerade som skydd mot viruset (Çakici et al., 2021, s. 317; Hu et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 874). Därmed upplevde sjuksköterskor att det inte var säkert att vårda patienter med covid-19 (Chau et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 873). En del sjuksköterskor upplevde även dödsångest när de vårdade patienter med covid-19. Detta gjorde att de ställdes inför ett etiskt dilemma då de var tvungna att välja mellan att ge god vård eller att skydda sig själv (Galehdar et al., 2020, s. 6). Sjuksköterskor
-
intuberingar (Chau et al, 2021, s. 5). Sjuksköterskor upplevde att de inte litade på den
diagnostiska utrustningen som fanns tillgänglig ( et al., 2021, s. 402; Lee &
Lee, 2020, s. 8).
På grund av det patientnära arbetet med patienter med covid-19 så upplevde sjuksköterskor en rädsla att bli smittad och att sprida den vidare till vänner eller kollegor
al., 2021, s. 402; Galehdar et al., 2020, s. 5; Gordon et al., 2021, s. 2; Hu et al., 2021, s. 5;
. Sjuksköterskor upplevde därmed att de utgjorde en fara för samhället och avstod från
aktiviteter och sammankomster (Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 771; Lee & Lee, 2020, . Sjuksköterskor upplevde att de hade ångest och var rädda inför att åka hem till familjen, då de fruktade att smitta sina närstående (
Castillo et al., 2021, s. 402; Galehdar et al., 2020, s. 5; Hu et al., 2021, s. 5; Kellogg et al., 2021, s. 873; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 771; Lee & Lee, 2020, s. 8).
Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19
Även om de flesta upplevda erfarenheterna av att vårda patienter under covid-19 pandemin har varit negativa så har det även inneburit många positiva erfarenheter. I detta tema
presenteras hur dessa upplevelser bidrog till en ökad känsla av stolthet för sin profession och en stärkt arbetsmoral inom arbetslaget.
Sjuksköterskor upplevde att de fick stöttning av sina kollegor under de utmaningar som covid- 19 pandemin innebar (Cadge et al., 2021, s. 1967; Chau et al., 2021, s. 6; Hu et al., 2021, s. 5;
1, s. 5). Sjuksköterskor beskrev även att en miljö av tillit och trygghet bildades i vårdteamet, vilket ledde till en förbättrad möjlighet till fysiskt och psykiskt välmående hos sjuksköterskorna (Chau et al., 2021, s. 6;
. 402). Sjuksköterskor beskriver att de upplevde stöd och uppmuntran från ansvarig sjuksköterska (Cadge et al., 2021, s. 1970). Sjuksköterskorna hade en känsla av gott samvete när de vårdade patienter trots rädsla, osäkerheter och traumatiska
erfarenheter under covid-19 pandemin. De upplevde även att de gjorde allt för patienterna ända in i döden
2020, s. 6; Kellogg et al., 2021, s. 872; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 773).
Sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från allmänheten i arbetet under covid-19.
Samhället hade förståelse för deras arbete och vilken insats de utförde. Detta förstärkte
sjuksköterskornas motivation och vilja att utföra ett bra jobb (Chau et al., 2021, s. 6; Hu et al., 2021, s. 5; Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 774 775; Lee & Lee, 2020, s. 13; Muz &
. Sjuksköterskor fick en känsla av många sjuksköterskor upplevde en förstärkt kärlek till yrket (Chau et al., 2021, s. 5; Hu et al., 2021, s. 5; Khanjarian & Sadat-
Zamanzadeh et al., 2021, s. 6). Sjuksköterskor upplevde en känsla av stolthet över att hjälpa till under den svåra situation som covid-19 pandemin innebar (Khanjarian & Sadat-Hoseini, 2021, s. 773; Lee & Lee, 2020, s. 13). Sjuksköterskor upplevde att det stöd som de fick av sina familjer var viktigt för att bibehålla motivationen (Hu et al., 2021, s. 5; Khanjarian &
Sadat-Hoseini, 2021, s. 772). Sjuksköterskor upplevde att covid-19 pandemin innebar en möjlighet att lära sig och ta med sig erfarenheter in i framtiden (Lee & Lee, 2020, s. 12).
DISKUSSION
MetoddiskussionFör att diskutera studiens metod användes Lincoln och Gubas (1985, refererad i Polit & Beck, 2017, s. 788) ramverk för trovärdighet. Författarna kommer med en kritisk utgångspunkt diskutera styrkor och svagheter i studiens metod med hjälp av trovärdighetsbegreppen:
tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet.
För att besvara studiens syfte, vilket var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19 så har en kvalitativ litteraturstudie använts. Med en kvalitativ ansats ansåg författarna att de på bästa sätt kunde återberätta och förmedla den subjektiva upplevelse som syftet avser att besvara. Författarna ansåg att detta val av ansats stärker studiens
tillförlitlighet eftersom en kvalitativ ansats är bäst lämpad för att besvara forskningsfrågor som berör subjektiva upplevelser (Polit & Beck, 2017, s. 655). Författarna valde att använda sig av litteraturstudie som design eftersom författarna ville sammanställa tidigare forskning och syntetisera ny kunskap för att fylla de kunskapsluckor som framhävts i syftet. Författarna anser att även det stärker studiens tillförlitlighet eftersom litteraturstudier syftar till att
systematiskt sammanställa befintlig forskning (Polit & Beck, 2017, s. 143). Polit och Becks (2017, s. 144) modell i nio steg användes i studien. Författarna har förhållit sig till dessa steg genom hela studien för att studiens uppbyggnad och struktur skulle vara tydlig och därmed underlätta för läsaren att följa metoden och komma fram till liknande slutsatser. Författarna anser att detta stärker studiens verifierbarhet eftersom studiens genomförande då blir transparant (Polit & Beck, 2017, s. 145).
Inklusions och exklusionskriterier har använts i studiens datainsamling för att begränsa urvalet av resultatartiklar utifrån dess relevans till syftet. I föreliggande studie inkluderades alla sjukvårdskontexter, detta eftersom författarna ville fånga upp de improviserade
vårdformerna som användes under pandemins början. Studiens giltighet kan minska till följd av detta eftersom de innefattar en bred kontext, dock anser författarna att detta stärker studiens giltighet eftersom studien då inte riskerar att utesluta resultat som är viktiga för att studiens trovärdighet. Datainsamlingen i en kvalitativ litteraturstudie bör vara flexibel eftersom man som författare kan komma till insikten att urvalet kan bli för snävt för att besvara forskningsfrågan (Polit & Beck, 2017, s. 714). En begränsning som författarna använde sig av i datainsamlingen var att de valda resultatartiklarna hade genomgått peer review, och detta anser författarna stärker studiens tillförlitlighet (Polit & Beck, 2017, s. 969).
Studiens urval begränsades till artiklar som var publicerade efter pandemins utbrott och det anser författarna påverka studiens trovärdighet. Författarna anser att det stärker studiens tillförlitlighet eftersom de endast inkluderar artiklar från det relevanta tidsspannet, samtidigt minskar studiens tillförlitlighet eftersom tidsspannet är kort och resultatets giltighet kan förändras över tid (Polit & Beck, 2017, s. 787). De artiklar som ingår i studien har genomförts i Asien och Nordamerika. Detta är en svaghet för studiens överförbarhet eftersom världens alla regioner inte är inkluderade (Polit & Beck, 2017, s. 788).
För att få fram relevanta artiklar till studien så utfördes systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och Medline. Databaserna som valdes innehåller artiklar inom det vårdvetenskapliga området, vilket författarna anser stärker den vårdvetenskapliga trovärdigheten (Polit & Beck, 2017, s. 149). För att stärka studiens tillförlitlighet så har författarna granskat de 12 utvalda resultatartiklarna utifrån SBU:s (2020) granskningsmall.
Denna mall används för att undersöka om resultatartiklarna har några metodologiska brister.
Mallen utgår ifrån tolkningar och eftersom författarna inte tidigare har använt sig av granskningsmallen så minskar vidden på den tillförlitlighet som de avser att stärka.
Författarna till den föreliggande studien har valt att utgå ifrån Braun och Clarkes (2006, s. 6) tematiska analys. Tematisk analys innebär att man på ett strukturerat tillvägagångssätt
granskar och analyserar data grundligt för att få en fördjupad förståelse för artiklarnas innehåll och de erfarenheter som beskrivs. Detta anser författarna stärker studiens verifierbarhet
eftersom analysen av den insamlade datan är transparent och syntetiseringen av studien lätt kan återskapas för att komma fram till liknande slutsats (Polit & Beck, 2017, s. 145). Båda författarna har under sina verksamhetsförlagda utbildningsmoment haft kontakt med patienter med covid-19 och/eller varit på covid-19 avdelningar. Detta medför att tillförlitligheten kan försvagas då det föreligger en risk att författarna analyserar och tolkar resultatet utifrån sina egna erfarenheter (Polit & Beck, 2017, s. 788). Författarna var medvetna om detta och arbetade aktivt för att minska misstolkningar för att stärka studiens tillförlitlighet. Författarna läste och analyserade alla resultatartiklar individuellt för att sedan jämföra och analysera skillnaderna. Författarna diskuterades den gemensamma analysen utifrån hur tolkningarna gjorts. Detta för att identifiera feltolkningar som har sin grund i en potentiell omedveten bias (Polit & Beck, 2017, s. 242).
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Syftet besvaras genom fem teman, att vårda patienter under överbelastning, att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, svårigheter att vårda med
skyddsutrustning, rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare samt positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Resultatets teman kommer att diskuteras med utgångspunkt i studiens bakgrund, bärande begrepp och tidigare forskning.
Att vårda patienter under överbelastning
Denna studie visar att sjuksköterskor upplevde sig överbelastade då de arbetade långa och krävande arbetspass med mycket övertid. Detta relaterat till antalet patienter som insjuknade
al. (2020, s. 3 7) som menar att den psykosocial miljön kan påverka en individs psykiska mående om hen känner sig stressad och/eller verkar i en stressad omgivning.
I studien framgick det att den ökade arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskor inte har tillräcklig tid till patienten. Vidare pekar studien på att de nya och kontinuerligt förändrade riktlinjerna ökade deras arbetsbelastning och möjlighet att ge adekvat och personcentrerad vård. Kwame och Petrucka (2021, s. 4 5) styrker denna tolkning eftersom de menar att stress och bristande kommunikation leder till en otrygg miljö för patienten då hen inte känner sig sedd eller hörd. Moradi et al. (2021, s. 334) styrker även detta då de menar att patienterna under pandemin upplevde en förvirring och rädsla till följd av sjuksköterskornas ökade arbetsbelastning och de minskade samspelet mellan patient och sjuksköterska.
Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus
I studien framgick det att sjuksköterskor upplevde att virusets okända natur var en utmaning.
litteraturstudien pekar på att sjuksköterskor upplevde att de saknade adekvat kunskap om viruset, vilket hämmade deras kommunikation och förmåga att bilda en tillitsfull relation till patienter. Studien pekar även på att denna brist på kunskap om viruset upplevs problematisk för sjuksköterskor då de inte visste om behandlingen hjälpte patienten eller inte. Att inte erhålla adekvat kunskap som sjuksköterska är problematiskt då svensk sjuksköterskeförening (2017, s. 4) menar att sjuksköterskan ska bedriva omvårdnad som är evidensbaserad och uppdaterad vilket i sin tur styrks av hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30, kap 1-6) som tydliggör vårdens målsättning att utreda, förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd.
I litteraturstudien framgår det att sjuksköterskornas förutfattade kunskap om vilka som dör under pandemin inte överensstämde med deras upplevelser. Det framkommer i studien att vem som helst kunde dö, oberoende av ålder och övriga sjukdomar. Detta förkastas av Chen et al. (2021, s. 3 7) som menar att majoriteten av dem som dör är äldre och multisjuka patienter.
Denna litteraturstudie visar på att sjuksköterskor tvingades arbeta i ett kunskapsmässigt tomrum där brist på information och riktlinjer ledde till en känsla av att de var utelämnade.
Bäärnhielm et al. (2020, s. 35) menar att grunden till att ge en värdig och tillitsfull vård grundar sig i det kommunikativa samspelet mellan patient och sjuksköterska. I studien framgår det att osäkerheten och kunskapsbristen hos sjuksköterskorna ledde till att de
upplevde ångest inför att kommunicera med patienterna och därav svårt att följa patientlagen (SFS 2014:821, kap 1 5) som syftar till patientens möjlighet till delaktighet i vårdprocessen.
I studien framkommer det att sjuksköterskor upplevde att det var tvungna att agera anhörig och fylla det tomrum som uppkom i avsaknaden av anhöriga. De upplevde även att de var tvungna att agera som medlare mellan den isolerade patienten och de frånvarande anhöriga.
Detta kan kopplas till det bärande begreppet kommunikation då Fakhr et al. (2016, s. 269 272) belyser att sjuksköterskans kommunikativa roll i samspelet mellan patient och sjuksköterska bör vara undersökande med avsikt att undersöka, identifiera och underlätta patientens problem och behov. Detta styrks av Shaban et al. (2020, s. 1448 1449) som belyser
patientens upplevelse av att vara ensamma och den ångest och rädsla som orsakas av den isolerade vården.
Svårigheter att vårda med skyddsutrustning
En av de mest återkommande upplevelserna som framkom i studien var att sjuksköterskorna upplevde svårigheter att använda skyddsutrustning i vårdandet av patienter med covid-19.
Studien pekar på att sjuksköterskor upplevde sig instängda bakom munskydd och visir, de upplevde att skyddsutrustningen hindrade deras förmåga att kommunicera och skapa en relation till patienter. Key et al. (2021, s. 3 4) förkastar denna upplevelse då de menar att patienternas upplevelse av skyddsutrustningen inte är densamma, utan patienten upplever att skyddsutrustningen inte påverkar kommunikationen och relationen dem emellan. Bäärnhielm et al. (2020, s. 35) menar att en förutsättning för att ge en tillitsfull och god vård är att
samspelet mellan sjuksköterska och patient är väl fungerande, där sjuksköterskan visar empati och förståelse för patienten. Vidare visar studien på att sjuksköterskor upplevde att på och avklädnad av skyddsutrustningen upptog en alltför stor del av deras arbetstid och att de hindrades från att följa patientlagen (SFS 2014:821, kap 1 5) då de inte kunde ge tid till patienten eller att ge adekvat vård på ett sätt där patienten är delaktig i sin egen vård.
Studien lyfter att sjuksköterskor upplever att skyddsutrustningen var obekväm och långa pass med användning av den bidrog till utmattning. Detta styrks av Choudhury et al. (2020, s. 8) som menar att användandet av skyddsutrustning under längre perioder leder till
utmattningssymtom relaterat till värmeökning och att utrustningen upplevs som obekväm.
Detta kan kopplas till det bärande begreppet miljö där Zborowsky (2014, s. 21) beskriver att den fysiska miljön kan påverkas av faktorer såsom luftkvalité och luftcirkulation. Samtidigt påverkas den psykosociala miljön av det känslomässiga obehag som upplevs till följd av upplevelsen av instängdhet (Roxberg et al., 2020, s. 3).
Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare
Studiens resultat lyfter att sjuksköterskor upplevde en påtaglig rädsla att bli smittad av SARS- coronavirus-2. Pradhan et al. (2020, s. 366 372) menar att den viktigaste åtgärden för att förhindra spridning av viruset är att förhålla sig till hygienrutiner såsom tvätta och sprita händer samt använda munskydd, visir och förkläde. Vidare menar Pradhan et al. (2020, s.
366 372) att dessa åtgärder är adekvata för att inte bli smittad. Studien pekar dock på att sjuksköterskornas rädsla delvis berodde på att de var rädda att använda skyddsutrustningen på fel sätt och därmed bli smittad. I resultatet framgick det även att sjuksköterskor var osäker på om skyddsutrustningen hjälpte mot viruset och att de var rädda att vårda patienter med covid-
påverkar stämningen negativt. Detta styrks av Roxberg et al. (2020, s. 3) som menar att den psykosociala miljön påverkas av atmosfären som existerar i ett sammanhang och människors upplevelse av den.
I studien framgick det att en del sjuksköterskor upplevde att den diagnostiska utrustningen, såsom PCR-test och antigentest (Lai & Lam, 2021, s. 227 228) inte var pålitliga och att de inte påvisade rätt resultat. Denna rädsla är inte helt utan grund då Lai & Lam (2021, s. 229) belyser att ett negativt testresultat av PCR-test eller antigentest inte kan utesluta infektion av Sars-coronavirus-2.
Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19
Upplevelser av att vårda patienter med covid-19 har inte bara varit negativa, utan det har även framkommit erfarenheter som har varit positiva. Studien belyser att de positiva erfarenheterna har bidragit till att sjuksköterskor har funnit kraft i sitt arbete och att de har kunnat utföra sitt arbete professionellt. Dessa erfarenheter har även tillfört att professionen har svetsats samman och sjuksköterskor har upplevt stolthet över det jobb de utfört under pandemin samt hur det har uppfattats från allmänheten. Detta styrks av Maben och Bridges (2020, s. 2748) som menar att stöd från kollegor, allmänheten och chefer har varit viktiga för att bibehålla psykisk hälsa och för att hitta motivation till att arbeta trots de utmaningar som pandemin har
inneburit. Detta styrks av Roxberg et al. (2020, s. 3 7), som understryker att den psykosociala miljön påverkas av olika faktorer, och som i detta fall har uppfattats som positiva upplevelser av god stämning och gemenskap inom sjuksköterskeyrket. Att sjuksköterskor har upplevt stolthet bidrar till en förhöjd stämning. Den föreliggande studien belyser att sjuksköterskors psykiska och fysiska välmående har förbättrats av den stämning som byggts inom vårdlagen.
Sjuksköterskorna belyser att stämningen inom vårdlaget har blivit successivt bättre under pandemins gång allteftersom människor bygger tillit och trygghet till varandra. Detta kan kopplas till det bärande begreppet miljö där Roxberg et al. (2020, s. 3 7) belyser att den psykosociala miljön påverkas av relationerna i en människas omgivning och den stämning som existerar i samspelet mellan parterna. Detta styrks av Thrysoee et al. (2022, s. 192) som belyser att sjuksköterskor fann en unik gemenskap inom arbetsgruppen där stämningen förbättrades under pandemins framfart och att de fann en nyupptäckt respekt och tillit till varandras kompetens. Vidare belyser Thrysoee et al. (2022, s. 192) att sjuksköterskor fick energi av den gemenskap som bildades och att det förhöjde deras fysiska och psykiska välmående.
SLUTSATSER
Covid-19 är en komplex sjukdom med varierande symtombild. Vård, behandling och riktlinjer har ständigt förändrats under pandemin och har bidragit till en osäkerhet hos sjuksköterskor.
De mest framträdande upplevelser som framkommit har berört sjuksköterskors upplevelser av långa och krävande arbetspass, sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och kommunicera med patienter trots det hinder som skyddsutrustningen har inneburit och sjuksköterskors rädsla inför att bli smittad. Alla dessa upplevelser har påverkat sjuksköterskans fysiska och psykosociala miljö, hens möjlighet att uppnå god kommunikation med patienter och
möjligheten till att ge adekvat vård. Denna studie kan användas som en guide för chefer och beslutsfattare för att förstå de utmaningar som sjuksköterskor ställs inför under en pandemi.
Covid-19 är en pågående pandemi där rutiner och riktlinjer förändras kontinuerligt.
Författarna anser att framtida forskning bör genomföras gällande sjuksköterskors
tillvägagångssätt för att arbeta och kommunicera med skyddsutrustning samt sjuksköterskors hanteringsstrategier av att arbeta trots rädsla. Detta för att öka kompetensen inom
sjuksköterskeyrket och således stärka sjuksköterskeprofessionen.
REFERENSER
* = Artiklar i resultatet
ALLEA. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Hämtad 17 januari 2022 från
https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De n_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf
Almaghrabi, R. H., Alfaradi, H., Al Hebshi, W. A., & Albaadani, M. M. (2020). Healthcare workers experience in dealing with Coronavirus (COVID-19) pandemic. Saudi medical journal, 41(6), 657-660. doi:10.15537/smj.2020.6.25101
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Bäärnhielm, S., Reichenberg, K., Gabrielsson, K. & Fossum, B. (2020). Gott professionellt bemötande kan stärka den utsatta patienten. Läkartidningen, 117(1 3), 35 38.
*Cadge, W., Lewis, M., Bandini, J., Shostak, S., Donahue, V., Trachtenberg, S., ... &
Robinson, E.
study. Journal of Nursing Management, 29(7), 1965-1973. doi:10.1111/jonm.13353
*Çakici, N., Avsar, G. & Çaliskan, N. (2021). The Challenges of Nurses Who Care for COVID-19 Patients: A Qualitative Study. Holistic Nursing Practice, 35(6), 315-320.
doi:10.1097/HNP.0000000000000480
Chan, J. F. W., Yuan, S., Kok, K. H., To, K. K. W., Chu, H., Yang, J., ... & Yuen, K. Y.
(2020). A familial cluster of pneumonia associated with the 2019 novel coronavirus indicating person-to-person transmission: a study of a family cluster. The lancet, 395(10223), 514-523.
doi:10.1016/S0140-6736(20)30154-9
*Chau, J. P. C., Lo, S. H. S., Saran, R., Leung, C. H. Y., Lam, S. K. Y. & Thompson, D. R.
(2021). Nurses -19 in Hong Kong: a qualitative
enquiry. BMJ open, 11(8), 1-9. doi:10.1136/bmjopen-2021-052683
Chen, Y., Klein, S. L., Garibaldi, B. T., Li, H., Wu, C., Osevala, N. M., ... & Leng, S. X.
(2021). Aging in COVID-19: Vulnerability, immunity and intervention. Ageing research reviews, 65, 1-11. doi:10.1016/j.arr.2020.101205
Choudhury, A., Singh, M., Khurana, D. K., Mustafi, S. M., Ganapathy, U., Kumar, A. &
Sharma, S. (2020). Physiological effects of N95 FFP and PPE in healthcare workers in COVID intensive care unit: A prospective cohort study. Indian Journal of Critical Care Medicine: Peer-reviewed, Official Publication of Indian Society of Critical Care Medicine, 24(12), 1-14. doi:10.5005/jp-journals-10071-23671
Da Rosa, P., Brown, R., Pravecek, B., Carotta, C., Garcia, A. S., Carson, P., ... & Vukovich, M. (2021). Factors associated with nurses emotional distress during the COVID-19 pandemic.
Applied Nursing Research, 62, 1-7. doi:10.1016/j.apnr.2021.151502 Fakhr-
communicative role in nurse-patient relations: A qualitative study. Journal of caring sciences, 5(4), 267-276. doi:10.15171/jcs.2016.028
pandemic: A qualitative study. Nursing in Critical Care. 26(5), 397-406.
doi:10.1111/nicc.12589
*Galehdar, N., Kamran, A., Toulabi, T. & Heydari, H. (2020).
of psychological distress during care of patients with COVID-19: A qualitative study. BMC psychiatry, 20(1), 1-9. doi:10.1186/s12888-020-02898-1
*Gordon, J. M., Magbee, T. & Yoder, L. H. (2021). The experiences of critical care nurses caring for patients with COVID-19 during the 2020 pandemic: A qualitative study. Applied Nursing Research, 59, 1-7. doi:10.1016/j.apnr.2021.151418
*Hu, F., Ma, J., Ding, X. B., Li, J., Zeng, J., Xu, D., ...
experiences of providing care to patients with COVID-19 in the ICU in Wuhan: a descriptive phenomenological research. BMJ open, 11(9), 1-8. doi:10.1136/bmjopen-2020-045454 Huppert, L. A., Matthay, M. A. & Ware, L. B. (2019). Pathogenesis of acute respiratory distress syndrome: In Seminars in respiratory and critical care medicine. Thieme Medical Publishers, 40(1), 31-39. doi:10.1055/s-0039-1683996
*Kellogg, M. B., Schierberl Scherr, A. E. &
States. In Nursing Forum, 56(4), 869-877. doi:10.1111/nuf.12633
Key, T., Kulkarni, A., Kandhari, V., Jawad, Z., Hughes, A. & Mohanty, K. (2021). The Patient Experience of Inpatient Care During the COVID-19 Pandemic: Exploring Patient Perceptions, Communication, and Quality of Care at a University Teaching Hospital in the United Kingdom. Journal of Patient Experience. doi: 10.1177/2374373521997742
Lai, C. K. & Lam, W. (2021). Laboratory testing for the diagnosis of COVID-19. Biochemical and biophysical research communications, 538, 226-230. doi:10.1016/j.bbrc.2020.10.069
COVID-19-Designated Hospital: Growth after the Frontline Battle against an Infectious Disease Pandemic. International Journal of Environmental Rechsearch and Public Health, 17(23), 1-22. doi:10.3390/ijerph17239015
Li, G., Fan, Y., Lai, Y., Han, T., Li, Z., Zhou, P., ... & Wu, J. (2020). Coronavirus infections and immune responses. Journal of medical virology, 92(4), 424-432. doi:10.1002/jmv.25685
health. Journal of clinical nursing, 15(16), 2742-2750. doi:10.1111/jocn.15307
Moradi, M., Namdar, P., GHapanvari, F. & Yekefallah, L. (2021). Lived Experiences of the Patients Hospitalized with COVID-19: A Phenomenological Study in a Province of
Northwest Iran. Pacific Rim International Journal of Nursing Research, 25(2), 327-340.
19 in Turkey: A phenomenological enquiry. Journal of Nursing Management, 29(5), 1026- 1035. doi:10.1111/jonm.13240
Nason, G. P. (2020). COVID-19 cycles and rapidly evaluating lockdown strategies using spectral analysis. Scientific reports, 10(1), 1-12. doi:10.1038/s41598-020-79092-6
Nussbaumer-Streit, B., Mayr, V., Dobrescu, A. I., Chapman, A., Persad, E., Klerings, I., ... &
Gartlehner, G. (2020). Quarantine alone or in combination with other public health measures Cochrane Database of Systematic Reviews, (9).
Pei, H., Wu, Q., Xie, Y., Deng, J., Jiang, L. & Gan, X. (2021). A Qualitative Investigation of the Psychological Experiences of COVID-19 Patients Receiving Inpatient Care in Isolation.
Clinical Nursing Research, 30(7), 1113-1120. doi:10.1177/10547738211024807 Pfortmueller, C, A., Spinetti, T., Urman, R, D., Luedi, M, M. & Schefold, J, C. (2020).
COVID- 19-associated acute respiratory distress syndrome (CARDS): Current knowledge on pathophysiology and ICU treatment A narrative review. Best Practice & Research Clinical Anaesthesiology. F rhandspublicerad online. doi: 10.1016/j.bpa.2020.12.011
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Pradhan, D., Biswasroy, P., Naik, P. K., Ghosh, G., & Rath, G. (2020). A review of current interventions for COVID-19 prevention. Archives of medical research, 51(5), 363-374.
doi:10.1016/j.arcmed.2020.04.020
