Nesligt våld mot kvinna En undersökning kring synen på kvinnor som blivit våldtagna i Karlstad perioden år 1900-1943

Nesligt våld mot kvinna

En undersökning kring synen på kvinnor som blivit våldtagna i Karlstad perioden år 1900-1943

Ignominy violence against women

A study about the view on women who have been raped in Karlstad 1900-1943

Alexandra Smedberg

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Historia Lärarutbildningen

C-uppsats/15hp

Handledare Ramona Ivener Examinator Martin Åberg 2015-01-06

Abstract

The purpose of this paper is to examine the early 1900s approach to women who have been raped in Karlstad and how you looked at rape during this period. I have used criminal case files from the Karlstad criminal police to examine. The actual study is set up in that way that I have tried to answer my questions through case studies that have been categorized in three type’s perpetrators and three types of victims. The three types of offenders who I am using are the "the naughty young man," "the violent worker" and "the drunken man". The three types victims I have used are "the innocent girl", "the gullible young woman" and "heroine".

A read thread in the survey is to investigate whether the women in rape cases are seen as subjects or not. This means that the focus lays on how the women have acted in the assault.

Some conclusions I come to is that the perception of rape in Karlstad during the years 1900- 1943 are consistent with previous research in the sense that women are seen as the subject of rape and the focus lies on the women morality. You can see this because neither of the cases went on to the court. The women’s description of the assault is more often very specific, more so then the men’s description. The woman often needs to describe and defend why they were alone or why they were on that place at that time and what they did before the assault.

Keywords: Karlstad, Rape, 1900s, Gender

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka det tidiga 1900-talets synsätt på kvinnor som har blivit våldtagna i Karlstad och hur man såg på våldtäkt under denna period. Detta genom att undersöka brottsmål och anmälning om brott från Karlstads kriminalpolis. Själva undersökningsdelen är uppdelade som så att jag tematiskt har försökt besvara mina frågor genom fallbeskrivningar som har blivit kategoriserad med tre typer gärningsmän och tre typer offer. De tre typerna gärningsmän som jag har använt mig av är ”den oanständige ynglingen”,

”den våldsamma arbetaren” och ”den berusade mannen”. De tre typerna offer som jag har

”den oskuldsfulla flickan”, ”den godtrogna unga kvinnan” och ”hjältinnan”.

En rödtråd i undersökning som jag har är att undersöka om kvinnorna i våldtäktsfallen ses som subjekt eller inte. Med det menas att kvinnornas roll är det som det är fokus på vid vittnesmålen.

Några slutsatser som jag kommer fram till är att synen på våldtäkt i Karlstad under år 1900- 1943 stämmer överens med tidigare forskning i den meningen att kvinnor ses som subjekt i våldtäkterna, det är mer fokus på kvinnans moral. Detta stärks bland annat av att inget av fallen som tas upp gick vidare till domstol. Kvinnornas beskrivning av överfallen är oftast mer detaljerade än vad männens är, kvinnorna behöver oftast förklara varför de gått ensamma/ varit där de har varit innan överfallet.

Nyckelord: Karlstad, Våldtäkt, l900-talet, Genus

Innehållsförteckning

1. Inledning………5

1.1 Bakgrund….………..…………5

1.2 Syfte/frågeställning….………..6

1.3 Forskningsläge/tidigare forskning….………..6

1.3.1 Kvinnofrid………...………...6

1.3.2 Offer för brott ………...………...8

1.3.3 Mord, misshandel och sexuella övergrepp………...………....8

1.4 Teoretiska utgångspunkter.….………9

1.5 Avgränsningar………...………..………...10

1.6 Metod……….……….………....12

1.7 Material.……….………13

1.8 Begrepp……….……...14

2. Undersökningsdel………...16

2.1 Bakgrund……….………..16

2.2 Undersökning……….………...16

2.2.1 Den oanständige ynglingen……..………….……….16

2.2.2 Den våldsamme arbetarem.………..………..18

2.2.3 Den berusade mannen………..……….…….20

2.2.4 Den oskuldsfulla flickan………..……….. 21

2.2.5 Den godtrogna unga kvinnan……….………24

2.2.6 Hjältinnan……….………..…27

2.2.7 Kvantitativ översikt……….………...……28

3. Slutsatser/Diskussion…….…..………29

Referenslista………...32

5

1. Inledningskapitel

1.1 Problemformulering

Den 25 juli 2014 kunde man på Nya Wermlands-tidningens hemsida läsa om domen kring en våldtäkt som skedde under en festival samma sommar. Domen blev skyddstillsyn, 200 timmars samhällstjänst och skadestånd på 96 000 kr till offret. Skälet till domen var att tingsrätten ansåg att kvinnan var i en särskilt utsatt situation som mannen utnyttjat. Med detta sagt ansåg tingsrätten att mannen endast gjort sig skyldig till mindre grov våldtäkt. Detta p.g.a. att man ansåg att det har rört sig om ett tämligen kort förlopp. Med andra ord ansåg man att kvinnan inte blev våldtagen tillräckligt länge för att det ska anses vara en grov våldtäkt. Mannen undvek på så sätt ett fängelsestraff. Själva våldtäkten skedde under en spelning, kvinnan som var 17 år hade tillsammans med sina vänner tagit sig längst fram i folkmassan och stått vid staketet. Den 20-åriga mannen hade kommit fram och tagit tag i kvinnans huvud i ett försök att kyssa henne. Mannen var våldsam och gav sig inte när kvinnan sa nej. Istället slet han av henne byxorna och höll fast henne och på grund av den täta folkmassan kom inte kvinnan loss. Efter ett tag hade några tjejer upptäckt vad som pågick och knuffade undan mannen, som sedan greps av polisen.¹

I dagens samhälle kan man ofta läsa om liknande fall i tidningar och på nätet. Kvinnor som har blivit våldtagna. Även domar som har känts orättvisa för offren. Är det något nytt fenomen som har uppkommit under de senaste åren? Nej, i alla tider kan man läsa om kvinnor som har blivit våldtagna och där förövarna har klarat sig straffritt eller lindrigt undan.

Ta till exempel ett fall som man kan läsa om i boken Mord, Misshandel och sexuella övergrepp, i ett kapitel skrivet av Simon Ekström. Där kan man läsa om en yngre man som brutit sig in hemma hos en äldre kvinna, gett henne ett kraftigt knytnävsslag på hakan och genomfört ett samlag. Den äldre kvinnan hade under akten förhållt sig helt passivt. I förhören hade båda parterna beskrivit samma förlopp och man skulle kunna tro att det var ett okomplicerat ärende för rätten. Så var dock inte fallet utan rätten beslutade sig för att händelsen inte var en våldtäkt utan snarare en misshandel och rättsstridigt tvång. Detta motiverade man genom att säga att kvinnan i fråga inte hade gjort tillräckligt mycket motstånd utan varit passiv, därför kunde man inte döma fallet till en våldtäkt. Fallet skedde i Stockholm år 1948.²

Dock är det viktigt att inflika att våldtäkt var ett sällsynt brott inför rätten i äldre tid, det är inte för än under den senare hälften av 1900-talet som man kan se en kraftig ökning av våldtäkts anmälningar. År 1950 anmäldes 350 våldtäkter i Sverige och år 1999 anmäldes 2042 våldtäkter.³ Trots ökningen så var det fortfarande få fall som ledde till åtal. År 1999

1 NWT. ”våldtäkten pågick ”för kort tid””. http://nwt.se/varmland/article1606398.ece?service=refresh (skiven 2014-09-09), (hämtad 2014-10-27).

2 Lövkrona(red.), I., Mord, misshandel och sexuella övergrepp. 2001, s. 157.

3 Bergenlöv, E. & Lindstedt Cronberg, M. & Östberg, E., Offer för brott. 2002 s. 95.

6

anmäldes ca 2000 våldtäkter i Sverige och av dessa 2000 var det endast 156 personer som lagfördes.⁴

Mot denna bakgrund anser jag att denna uppsats är viktigt, för att få en inblick i hur man har sett på våldtäkt. Viktigt för att försöka få en förståelse kring varför så få anmälde våldtäkter och varför få anmälningar gick till rättegång. Detta genom att undersöka hur kvinnor som blev våldtagna sågs av samhället. I mittt arbete så kommer jag fokusera på våldtäkt som brott och försök till våldtäkt. Min undersökning kommer fokusera sig på hur man under perioden år 1900- 1943 såg på våldtäkt i Karlstad. Den kommer till största del inrikta sig på hur man såg på kvinnan som offer. För att sätta detta i perspektiv så kommer jag även att se hur förövarna beskrivs i brottsmålen och anmälningarna om brott från Karlstads kriminalpolis.

Detta har jag valt att göra för att tydliggöra hur kvinnan ses kontra mannen i samma fall. Min mening med uppsatsen är inte att döma utan objektiv beskriva hur synen var. För att göra detta har jag valt fokusera på två specifika frågor som berör just detta, vilka presenteras i nästa underkapitel.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka det tidiga 1900-talets synsätt på kvinnor som har blivit våldtagna i Karlstad och hur man såg på våldtäkt under denna period. Detta genom att undersöka brottsmål och anmälning om brott från Karlstads kriminalpolis. Min undersökning kommer omfatta synen på kvinnornas moraliska aspekt. Hassan Jansson tar i sin studie upp att den sista förändringen som skedde angående synen på våldtäkt, var att man gick från att koppla våldtäkt till makt och manlighet till att istället koppla det till moral och kvinnlighet.

Stämmer detta överens med min undersökning? Kan man se att fallen är inriktade på kvinnlighet och moralen och inte makt och manlighet? Finns det något som tyder på att kvinnornas moral betvivlas i våldtäkts fallen. Detta är frågor som jag kommer utgå från för att försöka besvara min frågeställning.

Mina huvudsakliga frågor är:

 Hur kan man se på våldtäkt i Karlstad under perioden 1900-1943 utifrån de brottsanmälningar och brottsmålsakter som finns?

 Vilken roll ansågs kvinnorna kontra männen ha i våldtäkterna?

1.3 Forskningsläge/tidigare forskning

Angående forskningsläget gällande våldtäkt med ett historisk perspektiv så finns det många intressanta rapporter och avhandlingar. Jag har dock valt ut några som är relevanta för min undersökning och dessa presenteras här.

1.3.1 Kvinnofrid av Karin Hassan Jansson

Karin Hassan Jansson skrev avhandlingen Kvinnofrid som försöker undersöka hur man såg på våldtäkt i Sverige under 1600-1800- talet. Hennes avhandling behandlar också hur man

4 Bergenlöv, E. & Lindstedt Cronberg, M. & Östberg, E., 2002, s. 97.

7

har skapat könsroller under denna period. Avhandlingen blir intressant för mig då jag också vill kolla på vilka könsroller man ger kvinnorna i samband med våldtäkter. T.ex. så kategoriserar Hassan Jansson kvinnorna i kategorierna ”Den trogna hustrun” ”Den godtrogna pigan” och ”Den oskuldsfulla flickan” i samband med våldtäkter som har skett. Detta ämnar även jag att göra i mitt arbete, utifrån givna kategorier försöka förstå vilken roll kvinnornas ges och hur man ser på dem. Hon kategoriserade även männen/förövarna på liknande sätt som kvinnorna ”Den våldsamme soldaten”, ”Den tyranniske husbonden” och ”Den oanständige drängen. ⁵

Hassan Janssons avhandling utgår från frågan:

”Hur såg man på våldtäkt i Sverige under 1600-1800 talen och hur förändrades denna syn under perioden?” Avhandlingen är till största delen en kvalitativ undersökning men hon har också inslag av kvantitativa egenskaper. Disponeringen av avhandlingen ser ut som hon har delat upp undersöknings kapitlet utifrån de manliga kategorierna och där tar upp olika rättsfall som faller under respektive kategori. Hon börjar även varje underkapitel med att göra en kvantitativ undersökning som visar hur stor procent av våldtäkterna under perioden som respektive kategori står för. Denna form av disponering kommer min uppsats att ha, då jag som jag tidigare nämnts kommer göra liknande kategoriseringar baserade på de fall jag har använt mig av i min undersökning. Trots att Hassan Janssons avhandling fokuserar på en annan tidsperiod än vad min gör, kommer min undersökning till största delen influeras av denna avhandling av flera anledningar. Även om det inte är samma tidsperiod så är det mycket av Hassan Janssons teorier och uppfattningar som kan överföras till min undersökning. Det behöver dock modifieras och morderniseras lite. T.ex. så blir inte ”Den tyranniske husbonden” lika aktuell under min undersökningsperiod eller stad då husbönder inte har lika stor plats i samhället då. Mycket tack vare ett industrialiserat samhälle där arbetare och företagsmän var vanligare än drängar och husbönder. Hur jag kommer att använda mig av Hassan Janssons teori som underlag till min undersökning kommer jag gå in på mer under teoriavsnittet i min undersökning.

Hassan Janssons avhandling besvarar sin frågeställning genom att till största delen göra en tematisk genomgång och väljer därför att i sitt avslutande kapitel att gå genom frågan på ett kronologiskt sätt, där hon beskriver synförändringen på våldtäkt från Medeltiden till mitten av 1800-talet. Det hon bl.a. kommer fram till är att under hela undersökningsperioden så finns det en föreställning om att män var de som tog intiativ till sexuellt umgänge och att de hade en sexuell drift som drev dem, inte kvinnorna. Männen ansågs vara sexuella subjekt.⁶ Dock skriver hon att denna föreställning började att ändras under slutet av 1600-talet och under 1700-talet då en förskjutning i subjekt- och objektsrollerna skedde. Istället för att kvinnan alltid sågs som objektet och mannen som subjektet i samlagsbrotten så började man se kvinnan som subjekt i rättsligt avseende. Man började allt mer intressera sig för kvinnans roll i samlagsbrotten och hennes vilja än vad man tidigare hade gjort. Hassan Jansson tar även upp att hon såg en förändring av synen på våldtäkt under sin undersökningsperiod. Detta var

5 Hassan Jansson, K., Kvinnofrid. 2002.

6 Hassan Jansson, K., 2002, s. 301.

8

dock inte något som skedde snabbt utan att det var en förändringsprocess som var successiv och delvis motsägelsefull. Förändringsprocessen skedde bl.a. tack vare att normerna och lagarna kring föräktenskapligt umgänge förändrades. Kring mitten av 1600-talet började en ny praxis växa fram som sedan stod med i 1734 års lag där både mannen och kvinnan kunde straffas för föräktenskapligt umgänge. För första gången blev då kvinnan självständiga rättssubjekt i samband med samlagsbrott.⁷ Detta i sin tur ledde till att misstänksamheten mot kvinnor som anmälde våldtäkter ökade under mitten av 1700-talet.⁸

Kortfattat så kommer Hassan Jansson fram till att synen på våldtäkt i Sverige under 1600- 1700- talet var en förändringsprocess som kan delas upp i fyra delar. Det första var subjektifieringen av kvinnan som ledde till att kvinnans vilja och agerande hamnade mer i fokus. Andra var att våldtäktsbrottet sexualiserades, vilket betydde att synen på våldtäkt gick från att ses som ett våldsbrott till att vara ett sexuellt brott. Tredje är våldtäktsbrottets förkroppsligande vilket var en följd av våldtäktsbrottets sexualisering. Det sexuella blev mer likvärdigt med det materiella, det kroppsliga istället för att handla om det sociala och äremässiga. Det fjärde är att under början av undersökningsperioden var det så att våldtäkt kopplades samman med manlighet och makt för att under slutet av undersökningsperioden istället mer och mer handla om kvinnlighet och moral.⁹

1.3.2 Offer för brott av Eva Bergenlöv, Marie Lindstedt Cronberg och Eva Österberga

I boken Offer för brott finns det ett kapitel som är särskilt intressant för min undersökning.

Det är ett kapitel som handlar översiktligt om våldtäkt från 1600-talet tills nu, kapitlet ger en bra bild på hur lagarna och synen på våldtäkt har förändrats men samtidigt varit densamme.

Det författaren kommer fram till i kapitlet är att man alltid har ansett att våldtäkt är ett allvarligt brott, även om det finns tendenser under vissa perioder (1960-1970-talet t.ex.) för att synen har varit något mildare. Även om kapitlet är väldigt översiktligt och inte går ner på djupet så hjälper det mig att förstå våldtäktens historia och hur man har sett på kvinnornas roll i brottet. Författaren skriver att synen på våldtäkt och samhällets förordningar kring det har präglats av både kontinutet och förändring, vilket blir författarens slutsats.¹⁰ I boken finns det även ett kapitel som handlar om statistik, som jag har och kommer använda mig av då man tydligt kan se hur våldtäktsstatistiskt har sett ut i Sverige.¹¹

1.3.3 Mord, misshandel och sexuella övergrepp av Inger Lövkrona (red.)

Även här finns det ett specifikt kapitel som är relevant för mitt arbete. I kapitlet ”Last och lust i våldtäkts mål” går författaren in på hur kvinnornas våldtäktsanmälningar togs emot, vad det var som avgjorde huruvida man trodde att en kvinna var offer eller ej i Stockholm 1946- 1950. Här går man mer in på konkreta fall och tvärtemot kapitlet i Offer för brott så är det ingen översiktlig bild författaren ger. Istället går författaren ner på djupet i sin undersökning och analys. Även om kapitlet är kort och väldigt specifikt så ger det en bra bild på hur man

7 Hassan Jansson, K., 2002, s. 302.

8 Hassan Jansson, K., 2002, s. 309.

9 Hassan Jansson, K., Kvinnofrid. 2002, s. 309.

10 Bergenlöv, E. & Lindstedt Cronberg, M. & Östberg, E., 2002.

11 Bergenlöv, E. & Lindstedt Cronberg, M. & Östberg, E., 2002, s. 93.

9

såg på de utsatta kvinnorna under perioden år 1946-1950. Författaren nämner att man under denna period förhörde knappa 150 män om deras påstådda delaktighet i våldtäktsförsök eller våldtäkter. Ca 15 av dessa gick till åtal men vann och ca 15 blev dömda.¹²

Det författaren Simon Ekström kommer fram till i sitt kapitel är att tack vare att rättsapparatens tolkningsram när det gällde våldtäkt, offer och förövaren vävdes samman med en strikt könsseparerad moral blev det allt svårare för kvinnor att bli trodda gällande våldtäkter. Kvinnors moral blev hårt granskat och allt fler kvinnor fick svårare att lyckas övertyga rätten att de var offren i övergreppen. Ekström skriver att under 1900-talets mitt i Stockholm så var det inte många anmälare som lyckades övertyga polis eller rättsväsende att de ”levde upp till de högt ställda kraven på moralisk skötsamhet och sexuell sedlighet.”¹³ Detta tack vare att lagboken i realiteten inte gav så mycket vägledning angående om ett brott skulle ses som våldtäkt eller ej. Innan man ens gick till lagboken för att kolla upp de aktuella paragraferna var man tvungen att tolka anmälningen i termer av personer och karaktärer.

Vem var kvinnan som gjorde anmälan? Vem var mannen som blev utpekad för brottet? Vad var troligt i vittnesmålen? Detta var frågor som man ställde sig innan man ens gick vidare i processen att klassa fallet som en våldtäkt. Man var tvungen att ta reda på de inblandades karaktärer och biografier innan man kunde få en bild av vem som ljög och vem som talade sanning. Vilket ledde till att få män ens blev åtalade.¹⁴

Detta är även Hassan Jansson inne på i sin avhandling, att i slutet av hennes undersökingsperiod så blev det ett skifte i hur man såg på fallen. Kvinnornas moral och ära sattes på prov och ifrågasattes i större utsträckning än tidigare.

1.4 Teoretiska utgångspunkter

I Karin Hassan Janssons avhandling som jag nämnde ovanför under ”tidigare forskning”

skriver hon att under mitten av 1600-talet och 1700-talet skedde det en förändring på hur det svenska samhället i stort såg på kvinnornas roll i våldtäkterna utifrån det arkivmaterial hon använde. Detta kommer vara en av mina utgångspunkter i min undersökning. Hassan Jansson skriver att förändringen som skedde var att man tidigare hade sett mannen som subjekt i våldtäkter men att man under 1600- och 1700-talet började se kvinnan som subjekt och man började intressera sig av kvinnans roll i våldtäkterna.¹⁵ Detta kommer jag att använda som en utgångspunkt i min undersökning. Beskrivs kvinnorna som subjekt i fallen och eller är det männen som beskrivs som subjekt? Hur mycket vikt lägger man på kvinnornas roll i våldtäkterna?

Jag kommer också att precis som Hassan Jansson kategorisera och försöka besvara min frågeställning tematiskt genom konkreta fall. Som jag skrev tidigare så kategoriserade Hassan Jansson männen som hade våldtagit i tre kategorier: ”den våldsamme soldaten”, ”den

12 Lövkrona(red.), I., 2001, s. 97.

13 Lövkrona(red.), I., 2001, s. 160.

14 Lövkrona(red.), I., 2001, s. 160.

15 Hassan Jansson, K., 2002, s. 309.

10

tyranniske husbonden” och ”den oanständige drängen”. Detta kommer även jag göra då beskrivningarna av de olika kategorierna stämmer till stor del överens med de fall jag har hittat. Det som skiljer sig är namnen och den tredje typ av förövare som inte stämmer överens med Hassan Janssons kategorisering ”den tyranniske husbonden”. Istället för ”den våldsamme soldaten” har jag valt att benämna denna kategori för ”den våldsamme arbetaren”. Den andra kategorin som jag har hittat är ”den oanständige drängen” som i mitt fall istället blir ”den oanständige ynglingen”. ”Den tyranniske husbonden”finns inte med i några av mina fall som jag har undersökt utan istället har jag valt min tredje kategori till att vara ”den berusade mannen”. Detta har jag valt genom att jag har sett ett samband mellan fall där gärningsmannen har beskrivits som full. Vad mer som skiljer personerna åt beskriver jag mer genomgående i undersökningsdelen.

Att Hassan Jansson har valt att besvara sin frågeställning genom att göra en kategorisering grundar sig i att berättelser om våldtäkt kan tolkas utifrån föreställningar om manlighet.

Hassan Jansson skriver att våldsbeskrivningarna kan ses som ett sätt att aktualisera föreställningar om negativ manlighet. Dessa föreställningar såg dock inte likadana ut för alla männen i samhället, utan att man kan urskilja tre huvudsakliga argumentationslinjer, som i bl.a. baseras på den anklagande mannens sociala och ekonomiska samhällsposition.¹⁶ Dessa tre huvudsakliga argumentationslinjer hittade även jag i mina fall, även om de skiljde sig i vissa fall från Hassan Janssons tre typer av förövare.

Precis som med förövarna har jag också använt mig av Hassans Jansson kategorier angående offren. ”Den oskuldsfulla flickan” kommer jag inte att benämna på annat sätt, denna passar också utmärkt i min undersökning. Den andra kategorin är ”den godtrogna pigan” som jag kommer döpa om till ”den godtrogna unga kvinnan”. Här kommer jag dock ha en tredje kategori som inte finns i Hassan Janssons kategorisering, vilket är ”hjältinnan”.

Vad varje särskilds kategori unika drag är kommer jag att presentera i min undersökningsdel av uppsatsen, under respektive kategori.

1.5 Avgränsningar

Min undersökning inriktar sig på perioden 1900-1943 i Karlstad. Att jag har valt att inte undersöka material efter år 1943 är av den anledningen att allt efter år 1943 är sekretessbelagt. Med det sagt vill jag ändå inflika att perioden i sig blir väldigt intressant då mycket i Sverige hinner förändras under perioden jag har, som kan påverka hur synen på våldtäkt är. Det jag bl.a. syftar till är att man år 1919 röstade fram att kvinnor skulle få rösträtt.¹⁷ Detta gav kvinnorna en annan ställning i samhället även om det inte skedde direkt så banade det ändå vägen för ett mer jämlikt Sverige.

Andra viktiga historiska händelser som förbättrade den svenska kvinnans ställning i samhället som kan vara nämnvärda är:

 År 1901 får kvinnor rätt till fyra veckors ledighet, utan lön, vid barnafödande.

16 Hassan Jansson, K., 2002, s. 57.

17 Riksarkivet. ”om kvinnlig rösträtt i Sverige”. https://riksarkivet.se/om-kvinnlig-rostratt-i-sverige (hämtad 2014- 10- 11).

11

 År 1921 (förutom att kvinnor för första gången fick rösta i ett riksdagsval) blev kvinnor som var gifta myndiga vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir då likställda i den nya giftermålsbalken. Detta gällde de som gifte sig fr.o.m. år 1922.

 År 1922 väljs de fem första kvinnorna in i riksdagen.

 År 1938 tillåter man preventivmedel och moderskapspenning för alla.

 År 1939 så blir det olagligt att avskeda förvärvsarbetande kvinnor för något av skälen havandeskap, förlossning och giftermål.¹⁸

Varför jag presenterar detta är för att visa att det hände ganska mycket under början av 1900- talet. Speciellt när det gäller kvinnans plats i samhället. Man fick fler rättigheter och synen på kvinnans rätt över sin egen kropp började ta plats i Sveriges lagar allt mer. Detta gör 1900- talets början intressant att undersöka då man börjar se kvinnan som en mer jämnställd till mannen.

Det är också viktigt att se vad som hände innan 1900-talet då detta ledde till den ändrade synen på kvinnor under 1900-talet. Detta är viktigt för att förstå varför min undersöknings avgränsning blir relevant. Det allra viktigaste historiska årtalet i och med detta är år 1864. Då kom en ny strafflag angående våldtäkt som för första gången sade att våldtäkt var ett brott mot den enskildes frihet istället för egendomsbrott. Innan 1864-års strafflag kom, ansågs våldtäkt vara ett brott mot mannens hem, kvinnan tillhörde mannen och hans hushåll. 1864- års strafflag ändrade (på lång sikt) synen på vem som var offret i en våldtäkt, vilket oftast var kvinnan. Med det sagt så var syftet med lagändringen att man skulle skydda kvinnans ära, man ansåg fortfarande att det var mannens obetvingade sexualdrift som låg grunden till våldtäkter.¹⁹

Andra viktiga händelser som skedde innan 1900-talet är att i och med 1864-års strafflag kom så förlorade mannen lagstadgad rätt att aga sin fru. År 1884 blir en ogift kvinna myndig vid 21-års ålder, innan kunde ogifta kvinna bli myndig vid 25-års ålder efter domstolsbeslut.²⁰

Den andra avgränsning som jag har, är att lägga min undersökning i Karlstad och endast använda mig av lokala fall. Detta motiverar jag med att undersökningen är på begränsad tid och Karlstad som är Sveriges 18:onde största stad kan ge mig tillräckligt med material för att min undersökning ska ha signifikans men inte för mycket material för att jag inte ska hinna på utsatt tid.

18 Kvinnojouren. ”historiska årtal”. http://www.kvinnojouren.se/fakta/feminism-och- jamstalldhet/historiska-artal (hämtad 2014-10- 24).

19 Sutorius, H., Bevisprövning vid sexualbrott. 2009, s. 38.

20 Kvinnojouren.”historiska årtal”. http://www.kvinnojouren.se/fakta/feminism-och- jamstalldhet/historiska-artal (hämtad 2014-10- 24).

12

1.6 Metod

Den för uppsatsen valda metod är en textanalytisk kvalitativ sådan. Att använda sig av en kvalitativ undersökning innebär att man intresserar sig för vad materialet berättar snarare än vad som står ordagrant. Man försöker att förstå och tolka materialet.²¹ I mitt fall innebär det att jag kommer att undersöka mitt material (anmälningar om brott och brottsmål) genom att försöka förstå vad a) offrets vittnesmål säger, b) vad de andra potentiella vittnena säger, c) vad gärningsmannen säger (om man lyckats få tag i gärningsmannen), d) vad polisen använder för ord och beskrivelser i sin rapport och till slut e) hur de matchar varandra. Min uppsats kommer därtill att vara en induktiv undersökning som innebär att jag drar slutsatser utifrån vad jag hittar i mitt källmaterial.²² Dock kan det finnas spår av deduktiv metod.

Eftersom man brukar koppla deduktiv metod ihop med rationalistisk kunskapssyn och induktiv metod med empirisk kunskapssyn innebär det att man ibland måste använda sig av de båda angrepssätten. Med detta menar jag att då min studie i första hand kommer att vara empirisk (sanningen nås genom att studera världen) så kommer det finnas tillfällen då jag måste använda mig av ett rationalistiskt kunskaps-angrepp (genom logik och förnuft kan man resonera sig fram till sanningen). Detta kommer i första hand ske då jag kan stöta på flera möjliga tolkningar till mitt källmaterial och då välja det som är mest logiskt.²³

När det gäller textanalys som metod så kommer jag att fokusera på kontext, undertext och text.²⁴ Att läsa texten, undertexten och kontexten innebär att fokus inte ligger på hur många gånger man använder ordet ”våldtäktsoffer” eller t.ex. frasen ”man påstås ha våldtagit kvinna” i brottsmålen. Det innebär inte heller att jag enbart kommer gå på huruvida mannen i fråga blir dömd eller inte utan istället kommer jag fokusera på vad man kan läsa mellan raderna och i vilket sammanhang texten har skrivits. Detta kommer att uppnås genom att jag delar in de olika artiklarna i tidningen i dessa tre kategorier (kontext, undertext och text) och sammanväver dessa för ett mer komplext svar som handlar om hur synen på kvinnorna är i våldtäktsfallen. Hur jag kommer att göra detta finns konkretiserat under ”teoretiska teorier”

som finns ovanför detta underkapitel. Dock kan det vara en poäng att kortfattat ta upp det även här. De verktyg jag kommer att använda för att tolka och bearbeta mitt material är:

1. Se om kvinnorna ses som subjekt eller objekt i fallen.

2. Undersöka om kvinnornas moral på något sätt bestrids.

3. Tematiskt presentera fallen genom att kategorisera dem.

För att komplettera kommer jag även att göra en kvantitativ undersökning där jag ämnar att undersöka hur många våldtäktsfall som har skett under perioden och hur många av respektive kategori som finns representerat. Jag kommer även försöka se hur många av fallen som gick till domstol och fick en potentiell dom. En kvantitativ undersökning är när man samlar in

21 Nationalencyklopedin. ”kvalitativ metod”. http://www.ne.se/kvalitativ-metod (hämtad 2014-10-11).

22 Bryman, A., Samhällsvetenskapliga metoder. 2008 s. 340.

23 Florén, A. & Ågren, H., Historiska undersökningar. 2010. s. 48, 49.

24 Florén, A. & Ågren, H., 2010, s. 52.

13

empiriska och kvantifierbara data och sammanfattar dessa i statistisk form.²⁵ Det är inte helt ovanligt att man tar in kvantitativa moment i en kvalitativ undersökning för att lätt kunna presentera materialet och även för att göra sin argumentering mer trovärdig.²⁶

1.7 Material

Det källmaterial som jag har använt mig av i min undersökning är:

 Anmälningar angående brott från Karlstads kriminalpolis år 1900-1943.

 Brottsmål från Karlstads kriminalpolis år 1900-1943.

Att använda sig av denna sortens källor innebär att jag kan stöta på olika problem. T.ex. så har inte anmälningar angående brott eller brottsmålen några innehållsförteckningar som skulle berätta för mig huruvida det skedde någon anmälning kring våldtäkt under specifikt år.

Istället får man välja en volym och sen gå genom varje anmälning, vissa volymer behöver inte ens ha en våldtäktsanmälning men det vet man inte förän man har gått genom den.

Därför är ett stort problem med denna sortens material att det tar tid att hitta det materialet som är relevant och det finns inga garantier för att man kommer hitta något heller. Ett annat problem som man kan stöta på är att alla rapporter som har skrivits inte har skrivits med skrivmaskin utan för hand, vilket ibland innebär att det blir oläsligt inte bara för handstilen utan också för att bläcket har blekts bort. T.ex. så fanns det en våldtäktsanmälning som skedde år 1903 här i Karlstad men eftersom man hade skrivit med blyerts på ett papper som påminner om smörpapper var det omöjligt att läsa vad som stod, då i princip all text förutom ordet ”våldtäkt” hade blekt bort. Med det sagt så är ändå de flesta rapporterna skrivna på skrivmaskin.

Efter att ha gått genom antal volymer med anmälningar om brott utan större lycka var jag tvungen att försöka hitta en strategi. Genom att försöka effektivisera mitt sökande, valde jag de anmälningar som skedde under månaderna mars till oktober då jag ändå kunde se ett visst mönster att de våldtäkter jag hade hittat skedde under vår- och sommar halvåret. Detta innebär dock att det finns risk för att jag har missat våldtäkter som har skett under november till januari. Efter att jag hittade en anmälan som var relevant för min undersökning så letade jag sedan i de brottsmålsvolymerna som var från samma år som anmälningen kom från. Detta gjorde jag för att få se huruvida man hade gjort någon fortsatt utredning efter det att man har fått in en anmälan. Ibland fanns det fortsatt utredning, ibland inte. Detta kunde bero på att offret inte kunde identifiera förövaren/arna och därför har man inte kunnat fortsätta utredningen. Det som är positivt med materialet är att det är personer som har skrivit anmälningarna, därför får man snabbt en bild av vilka olika syner på offren och förövarna- både genom sättet polisen som har skrivit rapporterna på och genom vittnesmålen från de inblandade. De flesta anmälningarna och brottsmålen är också väldigt detaljerade vilket har underlättat min analys ytterligare.

25 Nationalencyklopedin. ”kvantitativ metod”. http://www.ne.se/kvantitativ-metod (hämtad 2014-02- 16).

26 Florén, A. & Ågren, H., 2010, s. 56.

14

De fall som jag har riktat in mig på är de fall där någon har blivit våldtagen men även de fall där det ”bara” har skett ett försök till våldtäkt. Detta har jag gjort då även våldtäktsförsöken är intressanta för min undersökning. Dessa bidrar också till synen på kvinnorna och männen som är inblandade.

1.8 Begrepp

Våldtäkt – nu och då.

Idag är den juridiska definitionen av våldtäkt, brottsbalken 6 kap § :

Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling är jämförlig med samlag genom att utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2005:90).²⁷

Under min undersökningsperiod år 1900-1943 gällde inte denna definitionen, även om det inte skiljer sig så avsevärt. Att jag har valt att ta med dagens definition trots att den inte är relevant för perioden undersökning omfattar, är för att visa på att det finns likheter mellan då och dagens definition men också skillnader. Genom att tydliggöra detta får man en bättre bild av hur samhället har sett på våldtäkt ur en rättslig synvinkel. Det är också dagens definition av våldtäkt som ligger grunden för hur jag omedvetet kan tolka de fall som jag tar upp, därför är det en poäng att både för mig och för andra ge en tydligare bild på hur lagen kring våldtäkt ter sig idag och hur den såg ut under undersökningsperioden.

Som jag skrev tidigare i min text, efter 1864-års strafflag blev våldtäkt inte ett hemfridsbrott utan istället ett brott mot personens frihet. Våldtäkt var alltså ett brott mot individen, inte staten eller hemmet. I 1864-års strafflag (som är den som är relevant under min undersökningsperiod) var det detta som gällde angående våldtäkt:

12 § Tager man kvinna med våld och, emot hennes vilja, med henne övar otukt, eller tvingar man henne därtill genom hot, som innebär trängande fara; varde dömd till straffarbete från och med sex till och med tio år. Fick kvinnan av den gärning svår kroppsskada; dömes till straffarbete på livstid eller i tio år: ljöt hon därav döden; dömes gärningsmannen till straffarbete på livstid.

13 § Har någon, genom dövande eller annat medel, uppsåtligen försatt kvinna i yrsel, sömn eller vanmakt, så att hon saknat bruket av fri vilja eller varit ur stånd att sig värja, och har han med henne i den belägenhet otukt övat; vare lag, som 12 § stadgas.

27 Dina rättigheter. ”vad är sexuella övergrepp”. http://dinarattigheter.se/vad-sager-lagen/vad-ar- sexuella-overgrepp/juridisk-definition-av-valdtakt/ (hämtad 2014-10-25).

15

14 § Har någon, i uppsåt, som i 12 eller 13 § omtalas, våld, hot eller list, som där sägs, emot kvinna brukat, utan att uppsåtet fullbordat blev; varde till straffarbete i högst sex år eller fängelse dömd. Fick kvinnan av den gärning svår kroppsskada; då skall till straffarbete från och med fyra till och med tio år dömas: ljöt hon därav döden; dömes till straffarbete på livstid eller från och med åtta till och med tio år.

15 § Har någon övat otukt med kvinna, den där, honom veterligen, befanns i yrsel, sömn eller vanmakt, så att hon saknade bruket av fri vilja eller var ur stånd att sig värja, och hade han ej i det tillstånd henne försatt; dömes till straffarbete från och med två till och med sex år. Fick kvinnan svår kroppsskada; dömes gärningsmannen till straffarbete från och med sex till och med tio år: ljöt hon därav döden; då skall till straffarbete på livstid eller i tio år dömas.

16 § Brott, som i 12, 13, 14 eller 15 § sagt är, må ej åtalas av allmän åklagare, där ej kvinnan av brottet död ljutit, eller det av henne eller hennes målsman till sådant åtal angivet varder. Ej heller må sådant åtal anställas sedan sex månader förflutit efter det brottet skedde, der ej laga förfall visas eller så är, att döden genom brottet blivit kvinnan tillskyndad.²⁸

Det är denna definition av våldtäkt som kommer ligga till grund för vilka fall som blir relevanta till undersökningen.

Nesligt våld: i vissa anmälningar angående brott står det inte ”våldtäkt” utan istället ”nesligt brott mot kvinna” vilket har samma betydelse som våldtäkt. Ordet neslig betyder ”som ger vanära”.²⁹

28 Accademic Computer Club Umeå Universitet. “ “1864- års strafflag”.

http://www.acc.umu.se/~saasha/kronolog/vtdefine.htm (hämtad 2014- 10-25).

29 NE. ”Neslig”. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/neslig. (hämtad 2014-10-26).

16

2. Undersökningsdel

2.1 Bakgrund

I min undersökningsdel kommer jag att tematiskt gå genom de olika kategorier som jag har hittat i mitt material. Dessa kommer först att beskrivas, därefter kommer jag att ta upp specifika fall som hör till kategorin och till sist visa hur många av fallen som kategorin står för i våldtäkterna. Nämnvärt redan innan jag presenterar min undersökning är hur många fall jag hittade, vilket är 10 fall. Fyra av fallen är våldtäkter och resterande sex är våldtäktsförsök.

2.2 Undersökning

2.2.1 Den oanständige ynglingen

I många fall beskrivs förövaren som ”yngling”. Ynglingen beskrivs översiktligt i fallen att vara ung, ogift och oftast lite fräck. De våldtäkterna som ynglingen begår kan antingen vara i samband med ”uppvaktning” av en flicka som då är bekant för dem, eller så kan de vara våldsamma i sin art. Om det finns med någon beskrivning på ynglingens jobb i brotts anmälningarna eller brottsmålen så är det arbeten som: diskare, soldater, uppassare m.m.

Detta passar in som jag skrev tidigare på Hassan Janssons beskrivning av ”den oanständige drängen”. Hon beskriver också denna kategori som ung ogift och där våldtäkterna ofta sker i samband med ”uppvaktning” eller att de är våldsamma.³⁰

Ett fall där den oanständige ynglingen är förövaren är ett som skedde 3 mars år 1936.

Fröken Elsa Johansson född år 1920 anmälde att hon hade blivit utsatt för nesligt våld av

”ynglingen” Holger Bäckstrand.

Hon hade tillsammans med sin syster Gulli gått till tivoliplatsen vid 21.00- tiden. Efter en kvart hade en yngling vid namn Holger Bäckstrand, som hon förut kände, kommit till tivoliplatsen i sällskap med två ynglingar, Uno Johansson Karlsholm och Ernst Johansson.

Efter ett tag inne på tivolit hade Holger Bäckstrand kommit fram till Elsa och bett henne följa med bakom några hus och även tagit henne i armen. Hon hade ej velat följa med, men Holger Bäckstrand hade trots detta lyfte henne bitvis och dragit henne i armen. Det hade ej funnits några personer i närheten och Johansson hade för övrigt varit rädd för att skrika då hon varit rädd att Bäckstrand skulle misshandla henne. Bäckstrand hade släpat med Johansson bakom ett stall på tivolit och ställt Johansson mot väggen och sökt taga ned byxorna på Johansson. Samtidigt som detta pågick uppgav Johansson, att hennes syster stått en bit därifrån med de två förut nämnda personerna. Johansson uppgav, att Bäckstrands ena handen hållit fast hennes båda händer samt med den andra dragit ner byxorna på henne samt klämt henne mot väggen.

Johansson hade ej kunnat ropa till sin syster och de båda andra personerna, då hon varit hårt klämd mot väggen. Johansson hade då insett allvaret och sagt till Bäckstrand att sluta vilket Bäckstrand hade sagt nej till. Efter detta hade Bäckstrand lyckats genomföra sitt dåd, han hade bett Johansson att breda isär sina ben vilket Johansson först vägrat men sen gjort då hon förstod att hon inte skulle komma ifrån situationen. Johansson hade sedan beskrivit att när Bäckstrand hade penetrerat henne så hade det gjort så hemskt ont att hon hade skrikit högt.

30 Hassan Jansson, K., 2002, s. 121.

17

Vilket hade lett till att Bäckstrand hade släppt Johansson och sprungit ifrån platsen.

Johansson hade dragit upp byxorna och begivit sig till systern, som stått framme vid tivolit och berättat om vad som hade hänt. Strax därefter hade även två konstaplar kommit till platsen och hade Johansson då berättat för dem om vad som hade skett. Om detta står det i anmälningen ordagrant:

Johansson uppgav på särskilt fråga, att hon skrikit på hjälp ej enbart bara för det gjorde ont, utan fastmer för att få dit folk för att tillkalla systern. Johansson, uppgav, att hon stått ungefär en halvtimme med Bäckstrand bakom repslagarbanan, och hade han hela tiden hållit på och försökt hånglat med Johansson.³¹

Vidare kan man läsa i brottsmål där Holger Bäckstrand blivit hörd.

Bäckstrand berättar under förhöret att han den 3 maj vid 21.00- tiden hade begett sig till tivolit på Våxnäs. Där hade han träffat på systrarna Johansson som han tidigare kände. Han berättade att han hade frågat Elsa Johansson om hon velat följa med bakom stallarna. Han erkände i förhöret att hans mening var att öva samlag med fröken Johansson. Bäckstrand uppger att Johansson hade nekat men att hon hade gjort detta för att hon visste att det var så lerigt där. I brottsmålet kan man vidare läsa att Bäckstrand uppgivit:

Bäckstrand hade emellertid velat hava samlag med Elsa och för den skull hårt fattat henne i ena armen och dragit henne mot stallarna. Vid detta tillfälle hade systern och Ernst gått någon annanstans, och hade iallafall Bäckstrand ej sett till dem. Elsa hade ej velat följa med och bett Bäckstrand flera gånger att släppa henne. Bäckstrand hade emellertid fattat med bägge sina händer i ryggen på Elsa och med våld för henne fram mot stallarna. Huruvida han lyft henne kunde han ej erinra sig, men han ville ej förneka att så möjligen var fallet. Elsa hade ropat, dock ej så högt, att Bäckstrand skulle släppa henne. Bäckstrand hade emellertid lyckats betvinga Elsas motstånd och föra henne bakom stallarna, och hade han där ställt Elsa mot väggen och haft ena armen on midjan på Elsa, varefter han med andra handen dragit ner byxorna på Elsa till en bit ovanför knäna.

Bäckstrand hade därefter tagit fram sin manslem, vilken varit styv, Bäckstrand hade därefter lyft upp Elsa mot väggen samt sökt att föra in sin manslem i slidan på Elsa. Bäckstrand hade även tillsagt Elsa att taga isär sina ben, men hade Elsa först ej velat göra detta. Bäckstrand hade hållit på med Elsa bakom stallarna omkring 10 minuter och hade han troligen fått in sin manslem (ej haft sädesutgjutning) enär Elsa högt börjat skrika. Bäckstrand hade därvid släppt sitt tag om Elsa och hade Elsa därvid springande begivit sig mot tivolit, under det Bäckstrand gått åt motsatt håll, samt något senare begivit sig till sin bostad. Bäckstrand medgav att han övat visst våld mot Elsa för att få henne bakom stallarna.

På brottsmålet finns det en kommentar att: ”Bäckstrand säger att han inte är säker på om han fått in sin manslem i henne. Han påstår att det inte känts så. Medger visst våld men ej misshandel.”³²

31 Karlstads kriminalpolis., anmälningar om brott. EV:21. 3/5, 1936.

32 Karlstads Kriminalpolis., brottsmålsakter. E II: 29, 4/5, 1936.

18

Hur stämmer då fallet överens med ”den oanständige ynglinge”? Förutom att Bäckstrand (förövaren) blir kallad för ”yngling” i brottsanmälningen så finns det också flera saker som stämmer överens med beskrivningen av ”den oanständige ynglingen” och Bäckstrands agerande i våldtäkten. Som jag skrev tidigare så var det ofta att förövaren kände offret sedan tidigare, vilket i detta fall stämmer. Både Bäckstrand och Johansson (som är offret) nämner i sina vittnesmål att de känner varandra sen tidigare. Bäckstrand stämmer också överens med profilen då han är ogift, visar tendenser på fräckhet och våldsamhet. Detta kan man se i bådas vittnesmål också, Bäckstrand erkänner att han hela tiden hade menat att idka samlag med Johansson och att han hade varit lite våldsam, även om han inte ser det som misshandel.

Johansson beskriver också att våldtäkten hade varit våldsam då hon berättar att Bäckstrand höll fast henne hårt, hade lyft och dragit i henne vilket hade fått henne att bli rädd. Det som inte går att hitta i varken vittnesmålet av Johansson eller förhöret av Bäckstrand, är Bäckstrands yrke.

Hur ser man då på offret i fallet, fröken Elsa Johansson? Som jag nämnde tidigare i min text skedde det en förändring på 1700-talet när det gäller synen på kvinnans roll i våldtäkterna.

Man började allt mer fokusera på kvinnans moral och man började också beskriva kvinnorna som ett subjekt istället för ett objekt. Vad gjorde kvinnan/flickan i fråga under våldtäkten?

Vad skedde innan och vad för person är kvinnan/flickan? Detta var frågor som utredarna och rätten var tvungna att ställa sig vid ett potentiellt våldtäktsfall.

I vittnesmålet kan man läsa om hur fröken Johansson får dessa frågor då hon måste beskriva vad som hade hänt innan, varför hon inte hade skrikit eller gjort något större motstånd och vad som sedan skedde efter våldtäkten. Detta har inte Bäckstrand behövt beskriva lika ingående. Han har inte i samma mening som Johansson behövt förklara varför han har varit på plats. Inte heller har han beskrivit vad han gjorde efter överfallet skedde. Man kan också läsa i vittnesmålet att fröken Johansson har en anställning hos fröken Höje.³³ Det faktum att man i fallet har tagit upp att kvinnan/flickan har anställning, pekar på att man ser offret som ett subjekt och att hennes moral undersöks. Bilden man får av fallet stämmer bra överens med det Hassan Jansson tar upp om att synen på kvinnorna i våldtäkterna ändrats. Det är tydligt att Fröken Johanssons roll i våldtäkten är av stort intresse för utredarna då Johanssons vittnesmål beskriver det tydligt. Även i Bäckstrands förhör kan man läsa om Johanssons roll och agerande i våldtäkten.

Slutligen så vill jag nämna hur många fall som passade under denna kategorin. Av de 10 fallen som jag hittade så var det 3 fall med ”den oanständige ynglingen”.

2.2.2 Den våldsamme arbetaren

Angående Hassan Janssons kategorisering ”den våldsamma soldaten” så betonar hon att våldet i våldtäkten är det som får störst del i kvinnornas vittnesmål. Kvinnorna som har råkat ut för ”den våldsamme soldaten” brukar kunna beskriva våldtäkterna i detalj och de är väldigt våldsamma.³⁴ Detta stämmer också överens med vissa fall som jag har hittat, stora skillnaden

33 Karlstads kriminalpolis., anmälningar om brott. EV:21. 3/5, 1936.

34 Hassan Jansson, K., 2002, s. 58.

19

är att i min undersökning så är dessa män inte soldater utan oftast handlar det om arbetarmän.

Något mer som återkommer är den tidigare relationen mellan gärningsmännen och offren. I alla fall är gärningsmännen okända för offren.

Ett fall som faller under denna kategori är en våldtäkt som skedde år 1932 den 16 maj. Offret var diskerskan Maria Isabella Berg som blev våldtagen på vägen hem natten den 16 maj.

Berg hade anlett till Stora torget med buss runt klockan 01.00 och när hon börjat gått från torget hade en okänd ung man kommit fram till henne och begärt att få följa henne hem. Berg hade dock nekat sällskap och fortsatt hemåt själv. Den unga mannen hade dock följt efter Berg och hade på vägen hem berättat en del om sig själv. Han hade nämnt att han inte hade någon bostad för natten då han hade bråkat med sina föräldrar och icke hade bott i Karlstad på 3 år. När de hade kommit till Bergs bostad hade mannen trots protester från Berg, gått med in på gården och upp för trappan till bostaden. Mannen hade begärt att få följa med Berg in i bostaden men då hade Berg vägrat släppa in mannen. Mannen hade då svarat att om han inte fick komma in så skulle han bråka tills han fick. Efter en stund hade dock mannen föreslagit att Berg skulle följa honom till porten och att de skulle ses dagen efter istället. Berg hade gått med på detta i tron om att det var enda sättet att bli av med mannen. Vid porten hade mannen begärt att Berg skulle följa med runt kvarteret, då hade Berg vägrat. Mannen hade då gripit tag i Bergs arm och vridit denna så häftigt att smärta hade uppstått. Berg hade bett mannen släppa vilket han gjorde, för att istället ta tag i hennes överarm. Berg lyckades då slita sig lös och skulle springa ifrån mannen. Detta hade hon dock inte lyckats med då mannen lyckats fatta tag om Bergs armled och vridit armen så häftigt att smärta uppstått. Han hade på detta sätt medfört Berg till varmbadhuset. Vid badhuset hade Berg kastat ifrån sig sin väska och försökt rycka sig loss från mannen vilket misslyckades. Då började Berg ropa på hjälp.

Mannen hade istället tagit ett kraftigare grepp om Bergs arm och tagit upp en fällkniv. Han hade hotat Berg med att om hon ropade en gång till, skulle ha skära ihjäl henne. Han hade sagt att han inte brydde sig om han skulle hamna i fängelse. Berg hade blivit mycket rädd då mannen verkade mena allvar med sitt hot.

Mannen hade släpat Berg till en gräsmatta, där hade mannen kastat sin överrock på marken och lagt Berg på denne. Berg hade försökt göra sig fri men då hade mannen sagt att han skulle fullfölja det han påbörjat under alla förhållanden och om Berg skulle göra minsta motstånd så skulle han ögonblickligen skära ihjäl henne. Av rädsla hade Berg då inte vågat göra motstånd eller ropat på hjälp. Mannen hade lyckats fullbordat ett samlag, vilket hade varit smärtsamt för Berg. Efter dådet hade Berg omedelbart begivit sig till sin bostad gått in och lagt sig. Mannen hade följt efter och begärt att få träffa Berg påföljande dag. Under natten hade Berg varit mycket sjuk och nervös. Hennes underkläder hade till följd av våldtäkten blivit mycket nerblodade.³⁵

I brottsanmälningen finns det en anteckning att en man hade blivit häktad för brottet den 18 maj men vidare uppgifter fanns inte hitta.

Det som gör att denna gärningsmannen hamnar under kategorin ”den våldsamme arbetaren”

är som jag skrev tidigare, fokuset på våldet som skedde i samband med våldtäkten. Med det menar jag både det fysiska och det psykiska våldet som faktiskt beskrivs. T. ex. att mannen har vridit om Bergs arm våldsamt, eller att Bergs underkläder efter våldtäkten blivit ”mycket nerblodade”. Gällande det psykiska våldet så blir det väldigt tydligt då Berg har beskrivit hur rädd hon var för mannens hot om att ”skära ihjäl henne” men även hur rädd hon varit hemma

35 Karlstads kriminalpolis., anmälningar om brott. EV:I5. 16/5, 1932.

20

i sin lägenhet sedan efter överfallet. En annan sak som stämmer överens med fallet och beskrivning av kategorin är det att gärningsmannen var okänd för offret.

När det gäller synen på offret är det även här tydligt att kvinnan ses som ett subjekt igen.

Berg (offret) återkommer hela tiden till varför hon inte gjorde motstånd eller skrek på hjälp.

Hon berättar även vad hon har gjorde för att försöka förhindra dådet.

Slutligen vill jag nämna hur många fall som passade under denna kategorin. Av de 10 fallen som jag hittade så var det 4 fall med ”den våldsamma arbetaren”.

2.2.3 Den berusade mannen

Denna kategorin är inte baserad på Hassan Jansson tredje kategori, hennes tredje kategori som är ”den tyranniske husbonden” är en kategorisering som inte stämde överens med de fall som jag undersökte. Istället valde jag att skapa en egen kategorisering då det fanns en tredje

”typ” av män som återkom i mina fall, ”den berusade mannen”. Det som kännetecknar denna kategori är att i förhören är männen oftast ångerfulla, skyller på att de hade druckit alkohol och de påstår sig inte ha menat att låta det gå så långt. De har också en tendens att försöka förminska händelsen och påstå att det inte alls hade varit så illa som offret beskrev händelsen.

När det kommer till arbete och famil skiljer sig fallen åt, en man jobbade t.ex. på cirkus medan en annan hade familj och respektabelt arbete. Därför är kategoriseringen mer inriktad på hur männen beskriver sin roll i våldtäkten eller försök till våldtäkt. Även hur de skyller på omständigheter.

Ett fall som passar in på denna kategorin är ett våldtäktsförsök mot en minderårig år 1936.

Filmaren John Enar Gullberg, gift med två barn anklagas för att ha försökt våldta Maj Dahlberg, 14 år gammal. Under sommaren 1935 hade Gullbergs fru varit sjuk och då hade de anlitat Maj Dahlberg att hjälpa till i hemmet. Gullberg hade tillsammans med sin fru och familjen Dahlberg varit på Trädgårdsfesten som skedde varje år. Gullberg erkänner att han under festen blivit starkt berusad och hade dansat en dans med Maj, som han trodde var 16 år gammal. Tillsammans med flickan hade han sedan avlägsnat sig från dansbanan men kan inte komma ihåg vad som hade skett efter detta. Dagen efter hade flickans far berättat för Gullberg att han hade försökt öva samlag med den unga flickan Maj. Gullberg ville trots att han inte kunde komma ihåg något icke förneka att så möjligen kunnat vara fallet.

Flickan Maj Dalberg hade också blivit hörd i samband med anmälan. Hon hade då uppgett vidare:

Flickan Maj Dahlberg har hörd angående samlag med Einar Gullberg berättat följande, i slutet av augusti sensommaren 1935 hade det varit en skördefest å koloniområdet vid Älvkullen i Karlstad.

Flickan Maj hade i sällskap med Gullberg och dennes hustru besökt denna skördefest. Sällskapet hade vid festplatsen sammanträffat med Majs fader och moder, vilka Gullberg förut varit bekant med. Gullberg hade under kvällen varit mycket berusad. Gullberg hade vid ett tillfälle kommit fram till Majs moder och frågat om han finge dansa med flickan, och hade modern då givit sin tillåtelse till detta. Gullberg hade då varit berusad, men icke värre än han mycket väl kunnat dansa.

De hade då gått upp på dansbanan och dansat en dans. Därefter hade Gullberg föreslagit att de tillsammans skulle gå bort till Gullbergs föräldrars kolonistuga, som varit belägen i närheten av dansbanan för att se till Gullbergs 2-åriga flicka som legat inne i stugan och sovit. Maj brukade passa denna flicka under sitt arbete hos Gullberg. Då det varit mörkt under kvällen och Maj icke visste vägen till kolonistugan, hade de kommit in på en annan väg och hade då kommit ner vid

21

älvstranden. Gullberg hade då föreslagit att de skulle slå sig ner i gräset vid stranden och hade de även gjort detta. Gullberg hade därefter lagt armen om flickan och kysst henne samt därefter dragit omkull henne och försökt draga ner hennes byxor i avsikt att försöka öva samlag med henne. Hon hade emellertid kämpat emot och efter en stunds brottning lyckats slå sig fri och springande avlägsnat sig från platsen. Hon hade då sprungit bort till Gullbergs kolonistuga och hade fru Gullberg strax kommit dit därefter. Maj hade strax därefter gått därifrån och begivit sig hemåt.

Hon hade redan samma kväll omtalat det skeda för föräldrarna. ³⁶

I detta fallet är det tydligt att det handlar om ”den berusade mannen” då fallet stämmer perfekt överens med kategorins beskrivning. I förhöret med Gullberg (gärningsmannen), får man inte ut så många detaljer kring händelsen. Istället säger Gullberg att han under tillfället varit starkt påverkad av alkohol och att han inte kommit ihåg vad som hade skett senare under kvällen tillsammans med Maj (offret). Som jag skrev tidigare så har ”den berusade mannen”

en tendens att skylla på omständigheter och försöka föminska händelsen. Detta gör Gullberg genom som jag skrev tidigare, skylla på berusning men också genom att påstå att han trott att offret varit äldre än vad hon var. Dock står det att han inte kan neka att våldtäktsförsöket hade skett, men han erkänner det inte heller.

När det sen gäller fröken Majs vittnesmål kan man också utläsa att Gullberg varit starkt berusad vid händelsen men här får man lite mer detaljer om vad som skett. I majs vittnesmål kan man också läsa hur Gullberg ”lurat” med Maj i tron om att hon skulle träffa Gullbergs 2- åriga dotter.

Gällande synen på Maj så kan man se vissa tendenser till att flickan ses som ett subjekt vid våldtäktsförsöket men inte i samma mån som de tidigare fallen jag har tagit upp. Även om man kan läsa i vittnesmålet att Maj förklarar varför hon följt med Gullberg bort från dansen och hur hon agerat vid Gullbergs försök till samlag så är det inte alls i samma usträckning som tidigare fall.

Slutligen vill jag nämna hur många fall som passade under denna kategorin. Av de 10 fallen som jag hittade så var det 3 fall med ”den berusade mannen”.

2.2.4 Den oskuldsfulla flickan

Hassan Jansson använder sig också av denna kategoriseringen i sin undersökning och där beskriver hon ”den oskuldsfulla flickan” på ett annat sätt än hur hon beskriver de andra kategoriseringarna. Istället för att ge ”den oskuldsfulla flickan” typiska karaktärsdrag så beskriver hon istället hur fallen oftast såg ut. Det var vanligt att flickan som hade blivit utsatt för våldtäkten inte själv anmälde brottet utan istället var det föräldrar eller andra närstående som anmälde.³⁷ Det som dock nämns i Hassan Janssons beskrivning om ”den oskuldsfulla flickan” är att det handlar om flickor som är minderåriga. Därför blir deras oskuldsfullhet det som genomsyrar sättet fallen presenteras.³⁸

36 Karlstads Kriminalpolis., Brottsmålsakter. EII:29. 7/1, 1936.

37 Hassan Jansson, K., 2002, s. 258.

38 Hassan Jansson, K., 2002, s. 257.

22

Ett fall som passar in på denna kategorin är ett våldtäktsförsök som skedde år 1940 den 11 maj. Anmälan är gjord av offrets far, herr Sjögren. Offret var 13:åriga Britta Sofia och i anmälningen kan man läsa tre vittnesmål, herr Sjögrens, fru Sjögrens och sist Brittas.

I herr Sjögrens vittnesmål beskrivs våldäktsförsöket följande:

Innevarande dag kl. vid 20.45 tiden hade Sjögren jämte sin hustru samt förenämnda dotter begivit sig från sin bostad vid Philgrensgatan till biografen Saga i Teaterhuset här i stan för att bevittna där pågående biografföreställning, som skulle pågå mellan 21-23. I sällskapet hade det varit ett par bekanta, nämligen Karl Möller och dennes fästmö Helga Bergman. Flickan hade samma dag vid 18-tiden varit och köpt biljetter till Sjögren & hustrun samt Möller och Bergman, med hade vid detta tillfälle icke varit meningen att flickan skulle följa med på biografen. Sjögren hade emellertid strax före avfärden från hemmet kommit på tanken att taga flickan med sig på biografen, och hade hon fått medfölja i hopp om att det skulle finnas någon biljett kvar åt henne strax före föreställningens början. Då de kommit fram till biljettluckan hade de fått besked om att biljetterna var slut, varför flickan hade fått återvända ensam, och hade hon lovat att hon skulle gå hem. Då flickan hade avlägsnat sig från teatern hade hon omtalat att hon först skulle gå att hälsa på en del flickbekanta vilka hon under vägen till biografen sammanträffat med. Därefter hade Sjögren, hustrun och Möller och Bergman till klockan 22.24 bevistat föreställningen. Då de kommit hem hade de träffat flickan, som då var förgråten, och hade på fråga vad det var med henne omtalat, att hon, då hon var på hemväg från biografen blivit överfallen av tvenne ynglingar, sannolikt i 14-15 års åldern. Hon hade omtalat, att hon som gått ensam, hade märkt, att då hon var på hemväg hade blivit förföljd av dessa ynglingar, vilka hade upphunnit henne i närheten av Philgrensgatan. Den ene av ynglingarna hade efter det de upphunnit flickan lagt sin hand över flickans mun sannolikt i avsikt att hindra henne att ropa på hjälp, och hade den andre av ynglingarna samtidigt –tagit tillfället att lyfta upp hennes kjol. Huruvida de yttrat något till flickan om sina avsikter hade Sjögren icke tänkt på att fråga om. Ynglingarna hade därefter hållit fast henne och hade det enligt flickans utsago varit tydligt att de sökt öva nesligt våld mot henne. Något sådant våld hade emellertid icke till följd av att flickan ropat på hjälp och ynglingarna därför blivit rädda och sprungit sin väg icke kommit till utförande. Det hade vid flickans rop om hjälp kommit en dam i sällskap med en flicka, och hade detta varit anledningen till att ynglingarna sprungit sin väg. De hade emellertid innan de avlägsnat sig hunnit riva sönder skärpet på flickans kappa. Vidare hade hon fått ett sår på läppen till följd av det våld som åstadkom då den ene ynglingen sökt hindra henne från att ropa på hjälp.

Fru Sjögren hade uppgivit i likhet med sin man, men med några tillägg. På vägen till bion hade dottern sammanträffat med Vivan Danielsson.Vid hemkomsten hade fru Sjögrens fader först omtalat förhållandet och sagt att han varit ute och letat efter ynglingarna, som skulle vara i 15-16 års åldern. Den ene av ynglingarna hade sagt till flickan,” jag vet att du har gått fram idag”. Därvid hade Britta, som förstått, att det varit frågan om våld, hade blivit rädd och börjat springa i riktning mot sitt hem. Britta hade emellertid inte velat att föräldrarna skulle få uppfattningen att hon varit ute och sällskapat med pojkar. Därför hade hon inte vågat springa direkt hem utan fortsatt Älvgatan bort mot Grevegatan. Den minste av ynglingarna hade sprungit ifatt henne och hållit tag i henne samt lagt ena handen för hennes mun för att hindra