”Det är bra att röra på sig för hälsans skull”

0

”Det är bra att röra på sig för hälsans skull”

-En undersökning om hur elever på fritidshem uppfattar begreppet hälsa ur ett undervisningsperspektiv

Av: Stephanie Stajic

Handledare: Helen Dwyer

Södertörns högskola | Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot Fritidshem, erfarenhetsbaserad, 180 hp

Fritidspedagogiskt område Kandidatuppsats 15 hp Hösten 2020

1

“It is good to exercise”

-A study of how students in after-school centers perceive the concept of health from a teaching perspective

Abstract

Health in leisure time

-A study of how students at the after-school center perceive the concept of health

Previous research and media portray students' image of what health is. The purpose of this study is to investigate how students who have experience of going to leisure centers view the concept of health. To achieve the purpose of the research study, a qualitative study was conducted using semi-structured interview methods. Furthermore, the results will be analyzed on the basis of Antonovsky's theory of KASAM comprehensibility, meaningfulness and manageability. The results show that students have knowledge about health, however, a limited picture of what health means. The students describe health as mainly physical activity with emphasis on the fact that it is not good to sit still too much. The conclusion is that the students have a picture of health where practical elements are dominant and where theoretical elements shine with their absence. The study also shows that time, resources and committed staff should be set aside to clarify the concept of health in the after-school center. The results of the students' answers indicate that they have a limited knowledge of the concept of health and the conclusion of the study is that the students consider that the teaching in after-school centers is unclear many times.

Keywords: Leisure time, after school, KASAM, Teacher, Health, Leisure center

2

Innehållsförteckning

Abstract ... 1

1. Inledning och bakgrund ... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 6

3. Tidigare forskning ... 6

4. Teoretisk bakgrund ... 9

5. Metodval ... 13

6. Resultat och analys ... 17

7. Diskussion ... 24

8. Metoddiskussion ... 28

9. Fortsatt forskning ... 28

3

Sammanfattning

Tidigare forskning och media skildrar elevernas bild av vad hälsa är. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever som har erfarenhet av att gå på fritidshem ser på begreppet hälsa.

För att uppnå syftet med forskningsstudien har en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjumetoder genomförts. Vidare kommer resultatet att analyseras utifrån Antonovskys teori om KASAM - begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visar att eleverna har kunskap om hälsa, dock en begränsad bild av vad hälsa innebär.

Eleverna beskriver hälsa som främst fysisk aktivitet med betoning på att det inte är bra att sitta still för mycket. Slutsatsen blir att eleverna har en bild av hälsa där praktiska inslag är dominerande och där teoretiska inslag lyser med sin frånvaro. Studien visar också att det bör avsättas tid, resurser och engagerad personal för att tydliggöra begreppet hälsa i

fritidshemmet. Resultatet av elevernas svar pekar på att de har en begränsad kännedom om hälsobegreppet och slutsatsen av studien är att eleverna anser att undervisningen inom fritidshem är otydlig många gånger.

Nyckelord: Fritidshem, KASAM, Hälsa, Lärare, undervisning

4

1. Inledning och bakgrund

Hälsa har många olika benämningar och är svårdefinierat. Hälsa kan tolkas på olika sätt beroende på vem en pratar med. Världsorganisationen WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsvariation” (WHO 1946). Vidare kan hälsa ses från sociala, psykiska och fysiska perspektiv. Hälsa kan uppfattas på ett sätt hos en enskild individ men som något fullständigt annat hos en annan enskild individ.

Sverige är en av de mest välmående länderna i världen men trots detta finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper och åldrar (Folkhälsomyndigheten 2020).

Gustafsson beskriver i sin avhandling ”elevhälsa börjar i klassrummet” att en person kan ha astma eller annan kronisk sjukdom, och trots detta må bra. Vidare kan en person vara fri från sjukdomar, men må dåligt. Författaren beskriver att de finns barn som tycker livet är pest och pina, även om de har det bra i sina liv (Gustafsson 2009, s. 6-7). Människan kan alltså vara frisk men trots detta lida av ohälsa.

Det är sedan länge känt att det finns flera samband mellan människans mående och hur aktiva de är (Ericsson 2005, s. 11). I dagens samhälle har svenska folkets inställning till fysisk och psykisk hälsa blivit uppmärksammat i sociala medier men också i sociala sammanhang.

I Sverige består 20% av befolkningen av barn och ungdomar (SCB 2020) och det är av stor betydelse att dessa barn och ungdomar får de rätta verktygen för att kunna upprätthålla en god hälsa genom livet. Här kan både skola och fritidshem påverka elevernas inställning till hälsa.

Det kommer ofta larmrapporter om konsekvenserna av att inte röra på sig vilket är problematiskt ur ett hälsoperspektiv (Ericsson 2005, s. 9).

Elevernas intresse av fritidsaktiviteter såsom pyssel, skapande, stillasittande vid skärm etcetera har gjort att deras intressen medför mer stillasittande enligt min erfarenhet inom fritidshem. Ett fåtal av eleverna är ute och spelar basket, fotboll och rör på sig medan majoriteten istället väljer att sitta stilla, pyssla eller spela Tv-spel. Som lärare i fritidshem

5

anser jag att vi har en betydande roll att kunna öka barnens fysiska aktiviteter. Enligt skolverket är 83,3 % av elever i ålder 6-9 år inskrivna på fritidshem i Sverige (Skolverket 2019). Det betyder det att det finns goda förutsättningar för oss lärare i fritidshem att öka elevernas fysiska aktivitet redan i tidig ålder, samt främja deras hälsa i såväl sociala

sammanhang som på psykisk nivå. Att inneha kunskaper om hälsobegreppet är av relevans för den enskilda elevens hälsa.

Med fysisk livsstil bidrar man med förutsättningar och övningar som gynnar elevernas

rörelseförmåga. Vidare ska fysisk livsstil på sikt förmedla en hälsosam livsstil genom att vara aktiv. I läroplanen för fritidshem står bland annat att:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande (Lgr11).

Livsstilens betydelse för hälsan, tex kost, sömn och balansen mellan fysisk aktivitet och vila påverkar de psykiska och fysiska välbefinnandet (Lgr11, s.17)

Vidare poängteras det:

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer (Lgr11, s. 26)

Skolverket lyfter fram betydelsen av hälsa i Lgr11 i de olika ämnenas kursplaner.

Skolverket skriver hur årskurserna aktivt ska arbeta med begreppet hälsa såväl skoltid och under fritidshemstiden (Skolverket 2016).

En korrigering som gjorts i Lgr11 kring hälsobegreppet i jämförelse med den äldre Lpo94 är att hälsa och livsstil har fått ett eget kunskapsområde- utan tydlig definiering (Jakobsson 2012, s. 178-179).

För att kunna skapa mig en förståelse för hur eleverna uppfattar hälsa och hälsa i fritidshemmet har jag valt att utgå från Aaron Antonovskys teori KASAM som står för Känslan Av SAManhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i detta arbete. Det

6

jag presenterar ovan är en indikation på att synen på begreppet hälsa har förändras över tid, detta kan ha negativa konsekvenser i form av ohälsa eller en livsstil som inte är den bästa för individen (FHM 2005, s. 10).

Vidare är det eleverna som står i centrum för lärandet och deras uppfattningar av vad de själva gör, lär sig och tycker om ämnet bör av denna anledning anses ha stor betydelse (Larsson 2004, s.123).

Det är av intresse att undersöka elevernas uppfattning av hälsa, hälsoundervisningen på fritidshem och i övriga skolan då fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är av stor betydelse för elevernas förutsättningar till en långvarig och hälsosam livsstil. Vidare är hälsa ett brett ämne och i Lgr11 finns utrymme för egen tolkning av hur hälsoundervisningen ska bedrivas. Det finns även möjlighet till att bredda elevernas syn på hälsa som helhet men också goda förutsättningar till att ge eleverna kunskaper om fysisk aktivitet och därmed

förhoppningsvis väcka deras intresse för hälsa.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever som är inskrivna på fritidshem uppfattar begreppet hälsa, samt att undersöka deras uppfattning om vad de lär sig om hälsa i

fritidshemsverksamheten. Vidare är syftet att undersöka deras huvudsakliga källor till deras uppfattning av hälsa.

Frågeställningar

-Hur uppfattar elever som deltar i fritidsverksamheten begreppet hälsa?

-Vad lär eleven sig om hälsa under sin tid på fritidsverksamheten?

-Vilken är elevernas källa till hälsa?

3. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning som knyter an till forskningsområdet hälsa inom utbildning. Artiklar och rapporter som valts ut är ett urval av studier på skolor och

7

fritidshem samt internationella artiklar om hälsa i grundskolan. De resultat som återfinns i tidigare forskning riktas främst mot fysisk hälsa då detta var något som ofta forskats på i jämförelse med fysisk hälsa eller hälsa inom fritidshem.

Betydelsen av fysisk aktivitet i en skolkontext

Nedan beskrivs några tankar av vad fysisk aktivitet kan bestå av.

Ann-Cathrine Bramhagen & Anna Carlsson (2013) båda doktorander i medicinsk vetenskap har länge arbetat med hälsa, samhälle och frågor som berör barnhälsovården vilket dem berör i arbetet ”Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar”. I arbetet framkommer att när man lägger mer tid på fysisk aktivitet i skolan så bidrar det till ökad hälsa men även i vissa fall förbättrade studieresultat (s. 175-179). Att genomföra fysisk aktivitet under

fritidshemsvistelsen innebär att eleverna får med sig kunskaper för att främja en god hälsa samt öka intresset till fysisk aktivitet (Bramhagen & Carlsson 2013, s.185). Vidare kan” detta leda till betydelsefulla erfarenheten och minnen” (Ibid). Lärarna i fritidshem är ansvariga för sin undervisning, sin kunskap och förståelse för verksamhetens undervisning och hur de tolkar läroplanen menar författarna.

Frank Chaloupka, Tyler Johnson, Sandy Slater och Lindsey Turner samtliga professorer redovisar i artikeln ”Physical activity practices in elementary schools” ett antal slutsatser som de kommit fram till. Vidare undersöker dem hur regelbunden fysisk aktivitet kan påverka elevernas syn på hälsa, samt kvaliteten i relation till bristande resurser såväl som kunskap hos lärarna och vad dessa brister kan leda till (Chaloupka, Johnson, Slater & Turner 2014, s. 488- 500). Författarna av studien drog slutsatsen att välorganiserade fysiska aktiviteter med kunniga lärare visade sig vara mycket effektiv för elevernas engagemang för en hälsosam livsstil. Vidare är slutsatsen i den studien att effekterna av mängden fysisk aktivitet var avgörande för eleverna när det kommer till deras fysiska och psykiska hälsa. Undersökningen visade även att ju högre utvecklingsläge de befann sig på desto mera engagemang hade eleven (Ibid). Det rekommenderade att samtliga elevers fysiska aktivitet skulle uppgå till minst 60 minuter per dag, vilket är möjligt i verksamheten men att lärarna på fritidshemmen var för ineffektiva för att dra nytta av tillfällena som gavs (Ibid). Författarna av artikeln menar också att om eleverna ges goda förutsättningar att lära sig om vad en hälsosam livsstil innebär finns där god chans att de håller fast vid det synsättet resten av livet (Chaloupka et. al. 2014, s. 497-

8

500). Vidare ska samtliga elever ges goda förutsättningar till att göra aktiva val oberoende av hur aktiva eller inaktiva de är, de ska ges samma möjligheter till god hälsa (Ibid).

Karin Guldbrandsson och Sven Bremberg (2005) båda doktorander och aktiva inom

folkhälsorelaterade frågor skriver i studien ” Two approaches to school health promotion” att de har lyckats identifiera två olika perspektiv som med fördel kan vara till hjälp för skolans hälsoundervisning. Ett perspektiv är att utgå från hälsorelaterade beteenden samt det andra perspektivet som betonar elevernas förbättring av hälsokompetens. Studien visar också att det är vanligt att skolor tar itu med hälsorelaterade beteende såsom alkohol och rökning eller fysisk inaktivitet, men det är sällan som en bra effekt uppnås varför det är intressant att studera varför effekten inte uppnås på ett bredare plan (Guldbrandsson & Bremberg 2005, s.

1-9).

Britta Thedin Jakobsson (2005) högskolelektor vid sektionen för idrott och hälsa vid RKS (institution för rörelse, kultur och samhälle) skriver om olika förklaringar till de förändringar som skett i de olika läroplanstexterna i sin rapport ”Hälsa vad är det”. Författaren anser att de förändrade föreställningarna om hälsa som uppkom under 1990-talet och framåt ledde till hälsoreformerna som genomfördes i LPO 94. Författaren menar att hälsa fick mer utrymmer i LPO94 men att det kan gavs för mycket utrymme för egen tolkning av begreppet vilket utföll problematiskt (Thedin Jakobsson 2005, s. 9). Vidare ger författaren exempel på hur

stillasittande stiger och hur barn och ungdomars hälsa har haft en negativ trend de senaste decennierna (Ibid). Studierna pekar även på hur skillnader i olika klasser och åldrar ter sig.

Jakobsson skriver också att folkhälsofrämjande arbete har fått större fokus inom styrande organ och utredningar och menar att ”Ett sätt att förverkliga dessa mål kan vara att i

läroplanen betona hälsa, för att på så sätt redan i skolan påverka barn och ungdomar till en livsstil som främjar hälsan.” (Ibid. s. 9).

Shu Mei Wang, Jin Liang Zou, Mervyn Gifford skriver i studien ”Young student’s knowledge an perception of health and fitness” (2013, s.20) att elevernas information kring hälsa kom från föräldrar, läkare, internet, nyhetstidningar och skolan (Wang, Zou, Gifford & Dalal 2013, s. 24-25.). Författarna skriver också att eleverna föredrog kunskap från dels sina föräldrar på grund av deras erfarenheter av livet dels från läkare då de ansågs ha auktoritet. Vidare slår författarna fast att det finns brister på kunskaper i elevernas uppfattning kring begreppet hälsa.

9

Elevernas fokus ligger på fysiska aspekter av hälsa och tenderar att missa övriga aspekteter av hälsa.

Elin Berzen Stålheim och Christian Larsson skriver arbetet ”Man bestämmer själv tycker jag, men man får inte sluta sköta sin kropp” (2012) att flickor definierar hälsa som när man mår bra medan pojkar definierar hälsa som när man tränar och äter rätt kost (Berzen Stålheim och Larsson 2012, s. 29-39). Både pojkar och flickor talar om begreppet hälsa utifrån ett

salutogent perspektiv (Ibid). Vidare skriver författarna att både pojkarna och flickorna

nämnde att det inte är bra att röka, äta skräpmat, snusa och inte vara överviktig. Genom att se hälsa från ett helhetsperspektiv får eleverna en högre begriplighet, en högre meningsfullhet och högre hanterbarhet och kan därefter känna en större KASAM för hälsa (ibid).

Ingegerd Ericsson beskriver i sin bok ”Rör dig- lär dig” att fysiska aktiviteter i grupp medverkar till ett socialt lärande samt utveckling hos eleverna gruppaktiviteter som

rörelseövningar och lekar får barnen social träning, lära sig att anpassa sig till gemensamma regler och sina kamrater samt lära sig att samarbeta (Ericsson 2005, s. 11-12) vilket leder till känsla av sammanhang. Författaren menar att fysisk aktivitet och inaktivitet är ett område som diskuteras alltmer (Ibid.s.9). Vidare lyfter författaren fram att elever som har dålig kondition kommer ofta in i en ond cirkel med mindre och mindre fysisk aktivitet; ”de är fysiskt passiva på sin fritid och deltar inte i idrottsföreningars verksamhet” (Ibid. s. 10).

Ericsson menar därför att det enda sättet att nå eleverna är genom skolans undervisning.

Sammanfattningsvis kan de ovannämnda studierna leda till större förståelse för att det är relevant att studera hälsobegreppet ur ett undervisningsperspektiv. Hälsoundervisning skulle kunna bidra till en hälsosammare livsstil om eleven får rätt förutsättningar för det i tidig ålder genom kunskap om hälsa, engagerad personal och erfarenheter.

4. Teoretisk bakgrund

Känslan av sammanhang

För att få en inblick i hur elever på fritidshemmet ser på begreppet hälsa har jag valt att utgå ifrån Aaron Antonovskys tankar kring KASAM (Känslan av sammanhang).

10

Aron Antonovsky professor i medicinsk sociologi myntade KASAM eller ”Sence of coherence” (SOC) som jag kommer att knyta an till i intervjuerna i denna studie.

Antonovsky har i sina tidigare studier kommit fram till att människor, framförallt kvinnor som levt i skräck under kring och i koncentrationsläger fortfarande kunde må bra trots deras

erfarenheter och trots omständigheterna. Utifrån det underlaget och de studierna han gjorde utvecklade han den salutogena modellen och KASAM. (Antonovsky 2005, s. 15-16). Vidare menar han att människan någon gång under livet utsätts för påfrestningar på psykisk, fysisk eller kroppslig nivå men trots detta ändå förbli friska (Antonovsky 2005, s. 9-10).

Antonovsky menar också att människa har mer eller mindre hälsa och fokuset ska ligga på att sträva mot den friskare polen på kontinuumet genom att leva på ett sätt som gynnar hälsan (Antonovsky 2005, s. 28).

För att främja individens hälsa krävs ytterligare insatser och inte enbart ducka för livets eventuella påfrestningar menar Antonovsky (2005). Vidare menar han att individen bör hantera och möta sina hinder och prövningar och därmed också göra det bästa av situationen (Antonovsky 2005, s. 9-10). De tre centrala komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hör samman med varandra för att få en sammanhängande tillvaro och stärka elevernas känsla av sammanhang (ibid).

Balansen av dessa tre komponenter nedanför påverkar om du innehar har högt eller lågt KASAM.

Begriplighet – Förståelse samt förmåga att bedöma och förklara olika händelser

Begriplighet syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimulans. En

människa som upplever hög begriplighet förväntar sig också att den stimulans denne kommer möta är förutsägbar (Antonovsky 2005, s. 44). Vidare kan en människa med hög begriplighet även vi oförutsedda händelse som inte går att påverka uppleva att detta går att förstå och ordna (ibid). Personen kan då acceptera att kaos eller oreda är som det är och ser då det som något positivt som går att ställa till rätta eller styra upp. Vidare handlar begriplighet om att skapa förståelse för att en ska känna trygghet och att det är tydligt vilka krav som ställs på en.

Då människan många gånger tenderar att befinna sig i komplexa sammanhang bör en därför veta hur en ska agera och bemöta de komplicerade situationerna som kan uppstå (Ibid). Ett

11

pedagogiskt arbetssätt ger eleverna möjlighet att inhämta kunskaper om den aktiviteten som ska genomföras. För att stärka elevernas begriplighet i fritidsverksamheten och deras arbete med hälsa bör därför lärarna arbeta med information kring hälsobegreppet och kommunicera med eleverna för att det ska bli begripligt för dem.

Hälsa blir begriplig när eleven får erfarenhet och information om detta med hjälp av motiverad personal som har pedagogiska upplägg och utföranden. Genom att prova olika aktiviteter som bidrar till att eleverna är aktiva kan en också hitta roliga alternativa sporter, lekar etcetera för att kunna påverka sin egen hälsosamma livsstil. Här krävs även tid och resurser på fritidshemmet. Vidare är det av relevans att eleverna förstår varför de bör lära sig de teoretiska och praktiska delarna om hälsa i fritidshemmet.

Hanterbarhet - Förmågan att möta samt hantera olika händelser utan att bli offer för omständigheter

”Hanterbarhet definierar den grad till vilken man upplever att det står resurser till ens förfogande, med hjälp av vilka krav som ställs av den stimulans som en överöses av”

(Antonovsky 2005, s. 45). Vidare kan en med hjälp av resurser hantera krav som ställs och detta med hjälp av tex personal, gruppen, vänner etcetera. Hanterbarhet kan ses som olika förmågor och verktyg i såväl miljö som hos eleven själv. En person ska också ges möjlighet att förvärva sina erfarenheter. Att eleverna ges tillgång till verktyg på fritidshemmet för att kunna upprätthålla en hälsosam livsstil är viktigt.

Hanterbarhet i fritidshemmet uppnås då lärarna ser individens olika förutsägningar, gruppens förutsättningar och de olika resurser som finns att tillgå. Genom detta kan lärare motivera eleverna varför en bör tänka på att sträva efter att bibehålla en sund syn på hälsobegreppet.

Vidare får eleverna möjlighet att ställa frågor, ifrågasätta och lära sig nya saker om både fysisk men också psykisk och social hälsa. och då kan meningsfullhet och begriplighet också öka och därmed elevernas KASAM.

12

Meningsfullhet – Hur en kan känna delaktighet och känslan av att kunna påverka situationen

Meningsfullhet även kallat begreppets motivationskomponent syftar på i vilken grad en person kan känna att en är delaktig. Personen som känner meningsfullhet känner motivation till att engagera sig och lägga ner tid och energi till de olika utmaningar en ställs inför. De elever med högt KASAM lägger stort engagemang vid för de betydelsefulla saker som är värda känslomässiga investeringar (Antonovsky 2005, s. 45-46). När eleverna befinner sig på fritids känns det som ett självklart sammanhang där fritids har stor betydelse för många elever. Det är en grundpelare för känslan av meningsfullhet. Att tydliggöra för eleverna vad hälsa handlar om och varför fritids ska arbeta med detta är viktigt för eleverna att känna till.

Här behövs tydlig struktur i verksamheten med uppsatta mål. Genom att arbeta kring hälsa tillsammans med eleverna skapas också meningsfulla relationer och samhörighet. Vidare skapas då förtroende och positiva upplevelser kring ämnet och där och då skapas känslan av meningsfullhet. Positiva sammanhang skapar mening.

Genom att flytta fokuset från aktiviteter där en inte enbart sitter still och istället gemensamt genomför en aktivitet där eleverna får röra på sig skapar en känsla av sociala sammanhang, gemenskap och kan öka självkänslan (Ericsson 2005, s. 11-12). Hälsa blir meningsfullt om eleverna får möjlighet att praktisera ämnet, men då krävs också att man prioriterar

hälsobegreppet och att man skapar förutsättningar till det. Genom att avsätta tid och resurser för att kunna förverkliga hälsoundervisningen på fritidshemmet. Samtidigt skapas goda förutsättningar för eleverna om lärarna gör en rolig aktivitet för barnen med fokus på att röra sig, men också genom att delge dem kunskaper rent teoretisk. Vidare kan detta i sin tur leda till högre motivation hos eleverna och personal. Här kan en förstå att detta kan bidra till högre känslan av KASAM och meningsfullhet.

Ett exempel på högt KASAM är den person som innehar hög känsla av begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet och där tillvaron känns strukturerad. Vidare finner personen som innehar högt KASAM motivation att investera tid, energi och engagemang till saker som kan verka utmanande eller svårt. En person som innehar lågt KASAM upplever tillvaron som omotiverade, kaosartad eller icke strukturerad och detta kan ses som låg begriplighet,

meningsfullhet och hanterbarhet. Om personen dock innehar hög begriplighet samt

hanterbarhet men låg meningsfullhet kommer den höga begripligheten och hanterbarheten på

13

sikt påverkas negativt då brist på motivation och engagemang uppkommer. Om en person känner låg begriplighet och hanterbarhet dock hög meningsfullhet tenderar personen att själv finna resurser och förståelse vilket på sikt kan leda till högre begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky 2005, s. 49-50)

Figur 1. Triangel med samtliga komponenter i KASAM

Meningsfullhet

Begriplighet Hanterbarhet

Dessa tre komponenter och KASAM - känslan av sammanhang är en således i allra högsta grad viktig faktor för att upprätthålla en god hälsa eller åtgärda ohälsa om en så önskar (Se figur 1). Genom KASAM, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ska detta bidra till förståelse för studien genom att använda denna teori som ett verktyg för att kunna besvara studiens syfte. Vidare anser Antonovsky att meningsfullhet har störst betydelse för hälsan då en person med hög meningsfullhet kämpar på även i situationer som personen inte vet hur den ska handskas med eller som är svåra att förstår (Antonovsky 2005, s.45-47). Denna studie kommer dock att utgå från samtliga komponenter som lika mycket värda (Se figur 1.) Jag kommer att i analysen koppla samman de tre olika delarna i KASAM till min empiri vid analyserandet av informanternas svar.

5. Metodval

En kvalitativ intervju har oftast låg grad av standardisering, frågor som ställs ska ge utrymme för en individs förhållningsätt till olika teman och där man vill få fram personens

uppfattningar om olika händelser (Gillham 2008, s. 116).

Valet för metod föll på den halvstrukturerade intervjumetoden samt den kvalitativa metoden som utforskar respondentens egna åsikter om en frågeställning, tankar och upplevelser (Patel

& Davidsson 2011, s. 220). Denna metod används för att förstå och tolka intervjupersonernas

14

uppfattning (Ahrne & Svensson 2015, s.37-38). Den halvstrukturerade intervjun gör analysen och sammanställningen lättare (Gillman 2008, s.19). Intervjuns struktur och frågor ställs i en berättande ordning till deltagaren där frågorna är öppna, ej ledande och där intervjupersonen får möjlighet till att utveckla sina svar för att få ett mer varierande svar, detta till skillnad från en helt strukturerad intervju (Ibid). Vidare bör tillägas att denna metod kräver tid och

möjlighet till för- och efterarbete när det kommer till utformningen av intervjufrågorna, transkribering, informera berörda parter om undersökningen samt bearbetning av data (Patel

& Davidsson, 2011 s. 151). Däremot finns många fördelar med denna metod, då intervjuerna ger betydande material (Ibid).

Urval

Urvalet för undersökningen var ett strategiskt val då de elever som går på fritids är i åk F-6 (skolverket 2019). Vidare var dessa skolor och årskurser tillgängliga för mig trots pågående pandemi. Avgränsningar gjordes i form av att eleverna skulle gå i årskurs 5- 6 och då vara i åldern 11-12 år. Valet av årskurs grundar sig i att eleverna bör ha fått information samt erfarenhet av begreppet hälsa på fritids under en längre period för att inneha tidigare erfarenheter att utgå ifrån i sina svar. Sammanlagt kommer 6 elever att intervjuas från två olika skolor i Stockholms innerstad.

Tabell 1: Presentation av informanter med fingerade namn

Caroline Årskurs 5 Skola A

James Årskurs 5 Skola A

Leo Årskurs 5 Skola A

Lotta Årskurs 6 Skola B

Noel Årskurs 6 Skola B

Linnea Årskurs 6 Skola B

Avgränsningar

Avgränsningarna gjordes till ålder 11-12 samt till hälsobegreppet i Lgr11. Vidare valdes även att endast undersöka skolor i Stockholms innerstad. Avgränsningar gjordes också till att

15

elever som har erfarenhet av fritidshem endast skulle delta i studien. Varje enskild intervju med en elev tog cirka 15-25 minuter av elevernas tid i fritidsverksamheten.

Hade fokuset lagts på elever i yngre ålder hade det medfört risk för att eleverna fått bristfällig kunskap och erfarenhet av begreppet, och möjligtvis svårare att formulera sina svar. Elever i ålder 11-12 år bedöms också ”kunna samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet”(Lgr11). Vidare står också i det centrala innehållet för åk 4-6 att ”eleven bör kunna argumentera i olika samtalssituationer”

(Lgr11), därför finner jag det relevant att välja denna åldersgrupp.

Tillvägagångsätt

Med detta underlag kontaktades rektorer och en lärare i fritidshem på fem olika grundskolor, varav två skolor deltog i undersökningen. Båda skolorna i Stockholms innerstad. De skolor som medverkar i studien valdes ut på grund av möjlighet till att kunna intervjua eleverna i verkligheten då rådande pandemi har gjort att möjligheten att besöka skolor begränsats. När urvalet av skolor skett kontaktades en i personalen på respektive fritidshem.

Planering och material

Jag förde anteckningar samtidigt som jag vid några tillfällen spelade in röstmemoarer med min Iphone. Tillsammans förde vi diskussionen framåt med fokus på att ställa öppna, ej ledande frågor till eleven med hjälp av en intervjumall (se bilaga 2). Det som var

problematiskt var dock bristen på tid. Många gånger var eleverna en aning stressade trots mitt försökt till att skapa en trygg känsla hos eleverna genom att påbörja samtalet med att

presentera mig själv och studien som jag skulle genomföra. Vidare tenderar ”den som

intervjuas bli påverkad av hur personen som intervjuar observerar och iakttar en” (Lalander 2015, s.108-109), vilket jag la märket till under intervjuernas gång.

Jag deltog under 3 eftermiddagar på fritidshemmet på skolorna som undersökningen genomfördes på. Det har givit mig väldigt mycket information och material som går att

använda i denna studie för att på så sätt få en bild av hur eleverna ser på hälsa i fritidshemmet.

Efter den första intervjun utvärderade jag min teknik och insåg att jag behöver försöka att fokusera på att få eleven att hålla sig till ämnet, detta på grund av tidsbrist. Tidsplanering är viktigt eftersom det är ett uttryck för målmedvetenhet (Bjereld, Demker & Hinnfors 2018, s.110).

16 Datainsamling – bearbetning av material

Efter intervjuerna samlade jag in allt material som transkriberades på min dator och i min anteckningsbok. I transkriberingen antecknas varje elev och namnen fingeras, där framgår också vad eleven sagt och hur de tänkte kring frågorna som de fick. Vidare ser jag över den insamlade rådata jag erhållit. Med hjälp av ordbehandlingsprogrammet Word justerade jag materialet och formulerade om de mest otydliga svaren jag fått för tydlighetens skull. Jag markerade de olika svaren för att kunna dela in dem i olika kategorier och strök under de uttalanden som var av intresse för studien. Vidare transkriberades meningarna för

anonymitetens skull. De olika kategorierna fick rubrikerna: ”källa till hälsa”,” hälsa i fritidshemmet ”och ” vad är hälsa för eleven”.

En sammanfattning av elevernas kommentar i samtliga kategorier genomfördes. Alla resultat fördes sedan in i ett Word dokument.

Jag är medveten om att det jag har tolkat från intervjuerna med eleverna endast är en del av verkligheten. Jag anser dock att det gett mig den insyn som krävs för att kunna föra studien framåt och göra väsentliga analyser.

Etiska överväganden

I studien har jag tagit hänsyn till forskningsetiska principer och då intervjumetod förekommer i denna studie införskaffas medgivande av elevernas vårdnadshavare.

Inledningsvis väljer jag även att påpeka flertalet gånger att alla är anonyma, och förblir det i forskningen som görs. Sedan ber jag eleverna också att godkänna att jag använder deras anonyma svar i min forskningsstudie där elevernas namn figureras samt meningar transkriberas (Kvale & Brinkmann 2014, s. 42).

Vidare följs även ”de fyra övergripande etikregler som vetenskapsrådet formulerat” (Patel &

Davidsson 2011, s. 83-84) Dessa fyra allmänna huvudkrav är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet - Berörda parter fick information om undersökningen och studiens syfte och de fick med en kopia på intervjufrågor och information kring detta. Vårdnadshavare mottog ett brev hem där de fick medge om deras barn fick delta i studien eller inte samt syftet till studien och sekretess kring detta. Personalen på fritidshemmet ombads att fråga vilka

17

elever som kunde tänka sig att delta i undersökningen kring hälsa. När jag forskar informerar jag därför samtliga berörda om vad min forskning ska handla om och följer då

informationskravet

Konfidentialitetskravet - De uppgifter som jag får in om eleverna kommer jag utifrån konfidentialitetskravet att säkerställa att de förblir oåtkomliga för utomstående personer.

Eleverna blir även varse om att det deras identitet utifrån konfidentialitetskravet ej avslöjas i studien samt att materialet som samlas in endast får användas i syftet som framgick i

samtyckeshandlingarna (Patel & Davidsson, 2019 s. 84).

Nyttjandekravet- Vidare kommer mitt material att enbart användas i forskningssyfte utifrån nyttjandekravet vilket samtliga parter blir informerade om (Stukát 2011 s.139).

Samtyckeskravet- De jag intervjuar har rätt att välja om de vill medverka i forskningen eller ej samt att de när de helst vill får lov att avbryta sin medverkan, och detta utifrån

samtyckeskravet.

6. Resultat och analys

Resultatet redovisas i form av löpande text utifrån de tre frågeställningarna för studien. Vidare kommer även dialoger med transkriberade meningar att presenteras. I undersökningen deltog 6 elever. Elevernas ålder är 11-12 år. Genom att använda några av elevernas olika svar har jag försökt presentera en allmän bild av svaren där återkommande teman som fysisk aktivitet, kost och sömn är återkommande inslag i elevernas svar. Elevernas svar kommer att

presenteras i löpande text med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter.

Varje enskild intervju börjar med en fråga om eleven har fått kännedom om begreppet hälsa tidigare, det framgår att 6 av 6 elever uppger att de har hört begreppet hälsa tidigare. Vid varje citat finner jag det mest fördelaktig att utgå från samtliga komponenter i KASAM där jag belyser den komponent som är mest tydlig i elevernas svar.

18 Källa till hälsa enligt eleverna

Hälften av eleverna har ett gemensamt svar på var de inhämtar information om hälsa. 3 av 6 elever anser att de har fått sina kunskaper om hälsa ifrån sina lärare som arbetar i skolan, däribland lärare i fritidshemmet, idrottslärarna och under hem- Och

konsumentkunskapslektionerna.

I följande citat beskriver en elev hur hon har fått kunskap inom hälsa:

Jag har lärt mig om hälsa i skolan mestadels. Våra lärare säger att det är bra att röra på sig och på fritids så har vi olika aktiviteter som vi får prova på och då förklarar fritidspersonalen ofta varför det är bra att röra på sig (Caroline).

Utifrån KASAM kan detta förstås som att Caroline har en hög begriplighet där hon också reflekterar utifrån den information hon tar till sig i undervisningen. Vidare kan man under intervjuns gång observera att Caroline har förmågan att värdera frågor och svar i större kontext men också hur viktig hälsa är för henne personligen, detta kan ses utifrån KASAM och meningsfullhet samt begriplighet där Caroline visar intresse för hälsa och att hon förstår var hon inhämtar kunskapen om hälsa.

I citatet nedanför berättar en annan elev om hans kunskap till hälsa.

Jag lär mig om hälsa genom mina lärare och genom att själv träna och röra på mig. På fritids så har vi alltid olika aktiviteter som är bra för hälsan, typ lekar i gymnastiksalen, innebandy och lekar i skogen. Vi pratar också om hälsa i idrotten. Jag tränade mycket fotboll innan jag skadade mig (Noel).

Noel berättar att fotboll är hans största intresse och att han tränade minst 3 gånger i veckan innan han skadade sig. Utifrån Noels svar kan en förstå att han har lärt sig av sina erfarenheter men också från lärarna. Vidare har Noel trots motgångar i sin träning nått en hög begriplighet samt hanterbarhet då han upplever att han kommer kunna spela fotboll igen, trots hans skada och jobbig motgång finns där en hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos honom. Han beskriver att han har en lång väg tillbaka med rehab men har ett tydligt mål för att nå det han tycker är roligt. Utifrån KASAM kan man förstå att Noel har ett högt KASAM och hans kunskap om hälsa är begriplig, meningsfull och hanterbar då han inhämtar det genom vistelsen på fritidshemmet och hans fotboll.

19

Eleven James berättar om hans kunskap till hälsa och han förklarar att han vet att det är bra att röra på sig för hälsans skull.

Jag har hört läraren i idrott och hem- och konsumentkunskapen prata mycket om hälsa så då har vi lärt oss om hälsa och vad som är bra för hälsan. Vi har också pratat om att det är bra att röra på sig på fritids och inte bara sitta stilla, det är inte bra att röra på sig för lite (James).

I James svar är det tydligt att fokuset är att hälsa är positivt och att lärarna förmedlar hälsa som något man ska eftersträva och att man ska röra på sig. Vidare beskriver han under intervjuns gång att han vet att man ska tänka på kost, sömn och andra faktorer som bidrar till en bättre hälsa. Här går att förstå att James har ett högt KASAM och det är tydligt att han har hög begriplighet då han med olika perspektiv kan se på hälsobegreppet samt nämner olika vägar till god hälsa.

3 av 6 elever svarar att deras huvudsakliga källa till kunskapen om hälsa är genom lärarna och undervisningen på skolan. 2 av 6 elever svarar att deras huvudsakliga källa är hemifrån, från internet/media och övrigt, 1 elev svarar att hon inte har en huvudsaklig källa som påverkat henne mest, utan svarar:

”Jag är inte säker”.

Eleven Lotta anser att det är svårt att säga var hon fått sina kunskaper om hälsa. Under intervjun framgår det att hon inte har ett speciellt stort intresse för fysiska aktiviteter eller hälsa.

Jag vet vad hälsa är och jag vet att det är bra för hälsan att röra på sig, att vara med på aktiviteter i skolan och så... Men jag gillar mest att sitta själv, då tecknar jag och lyssnar på musik i mysrummet (Lotta).

Här framgår tydligt att Lotta i stor utsträckning väljer att ta avstånd från fysisk aktivitet under sin tid på fritidshemsvistelsen. Lotta berättar också att hon inte finner det roligt att umgås i grupp, hon förstår inte varför man ska umgås i grupp. För henne är meningsfullhet att göra det som hon själv anser är betydelsefullt såsom att teckna och vara själv. Men hon verkar har stor förståelse för hälsa i helhet och detta är intresseväckande. Det går att förstå att eleven Lotta inte finner hälsa som meningsfullt eller motiverande vilket kan förstås som ett lågt KASAM och låg meningsfullhet men trots detta inneha hög begriplighet för ämnet.

20 Hälsa i fritidshemmet enligt eleverna

Flera av elevernas hade ett gemensamt svar på vad de ansåg att fritids gjorde för att främja hälsa under deras fritidshemsvistelse. Eleverna förknippade många gånger hälsa på fritids som olika styrda fysiska aktiviteter där en får röra på sig utomhus, i idrottshallen eller på gården.

Vidare beskriver 4 av 6 elever att de har svårt att klargöra vad deras lärare i fritidshem har för vana att tala om gällande hälsa från ett teoretiskt perspektiv. 2 av 6 elever tycker att det är otydligt om hälsans teoretiska del ingår i fritidshemmets verksamhet. På frågan om hälsa i fritidshemmet uppger 4 av 6 elever att de har svårt att förstå vad lärarna förmedlar som helhet gällande hälsa ur ett teoretiskt perspektiv i fritidshemmet men att de ser de fysiska

aktiviteterna som hälsa i fritidshemmet.

Nedan följer några citat från frågan om hälsa i fritidshemmet enligt eleverna:

Läraren på fritids pratar ofta om att det är bra att röra på sig för hälsans skull. Men de berättar inte vad mer hälsa är, eller varför det är viktigt med hälsa (James).

Det är ofta de säger att vi ska röra på oss för att det är hälsosamt och att man kan stärka kroppen om man rör på sig. Men de pratar inte mer om hälsa annars (Lotta).

Här går att förstå eleverna har ett lågt KASAM då dem inte förstår varför dem ibland gör de fysiska aktiviteter som de gör, varför dem ska stärka sina muskler, springa etcetera. Trots detta går att förstå att ämnet många gånger är utmanande men hanterbart. Eleverna känner att de olika utmaningarna kring de teoretiska delarna är hanterbara och de kan förstå att en god hälsa i långa loppet är för ett gott syfte.

Vidare beskriver eleverna också att de får vara ute i naturen mycket samt använda sig av idrottssalen under sina aktiviteter på fritids. Flera elever berättar att de har haft dans som fysisk aktivet minst en gång i veckan där de har fått använda media som verktyg. Här nämner två elever ”Just dance, TIKTOK och Youtube” som verktyg i undervisningen. De nämner att det är roligt med dans och fysiska aktiviteter. Här går det att förstå att eleverna tycker att det är motiverande och roligt vilket sett utifrån KASAM innebär en hög meningsfullhet.

21

En elev beskriver nedan vad han anser att de gör på fritidshemmet som kan kopplas till hälsa enligt honom:

Jag tycker att vi gör mycket som kan kopplas ihop med hälsa på fritids. Vi är ute väldigt mycket och rör på oss, minst en timme innan mellis. Vi får också leka lekar i

idrottshallen under eftermiddagarna. Ibland pratar vi om hälsa på fritidshemsrådet och vi dansar och sånt (James).

I elevernas svar går det att se eleverna har en otydlig bild av hur deras lärare i fritidshem arbetar med hälsofrämjande arbete på fritidshemmet. Det går att förstå att läraren fokuserar på vad eleverna kan göra för att förbättra sin hälsa från det eleverna berättar och lite fokus ligger på att bibehålla en sund hälsa genom att inhämta kunskap om hälsa på fysiologiska,

psykologiska och sociala plan. Vidare lägger lärarna på fritidshemmet fokus på att eleverna ska röra på sig men tenderar till att utesluta att ge eleverna en relevant förklaring till varför det är bra att röra på sig och hur det påverkar hälsan menar många elever. Många gånger under intervjuerna framkommer det att eleverna gärna vill veta mer om hälsa och dess betydelse rent teoretiskt. Fler elever berättar att de vet att hälsa är ett brett ämne. Utifrån KASAM kan detta ses som att meningsfullheten här är väldigt hög samt begripligheten. Att eleverna erbjuds fysiska aktiviteter både i inom- och utomhusmiljö är något flera elever uppskattar och de hade gärna sett att flera lärare i fritidshem erbjöd dem fysiska aktiviteter oftare. Men då personalen inte alltid är engagerade så beror det på om det blir aktiviteter eller inte menar eleven James:

Vissa pedagoger på fritids har alltid styrda fysiska aktiviteter som man får vara med på, men om den personen är sjuk då blir det mest att bara vara inne på fritids (James).

Här framkommer att eleven menar att aktiviteter under fritidshemvistelsen beror många gånger på vilka lärare i fritidshem som arbetar under dagen och om planeringen går att fullfölja trots tex sjukdomar i arbetsgruppen, tidsåtgång etcetera.

Fler av eleverna förefaller ha ett högt KASAM och att de tycker att det är roligt med de olika aktiviteterna som de får testa på. Det går också att förstå att de får vara med och bestämma vad de vill ha för aktiviteter många gånger och att alla får delta i aktiverna. Vidare känner eleverna att de får erfarenheter av hälsa i form av den praktiska biten.

Utifrån KASAM går det att säga att många elever har en hög känsla av begriplighet när det handlar om hur de ser på hälsa i fritidshemmet. Eleverna kan beskriva vad de gör i

22

fritidshemmet rent praktiskt när det gäller hälsa, det är tydligt för eleverna att en god hälsa är bra att inneha och att det är bra att vara fysisk aktiv. Att inneha en hög känsla av begriplighet gör att en trots överraskningar kan förstå och förklara tillvaron vilket man kan förstå av elevernas svar då dem förklarar att ibland blir verksamheten påverkad av personalbortfall, planeringar och tidsbrist vilket innebär en stor ovisshet för eleverna många gånger. Trots detta innehar eleverna en hög känsla av begriplighet.

Det går även att uppfatta att eleverna har en hög känsla av hanterbarhet, eleverna ser

möjligheterna på fritidshemmet men förklarar också att ibland prioriteras inte att avsätta tid åt hälsa i fritidshemmet och många gånger är det personalbortfall.

Vad är hälsa för dig?

Svaren som förekommer under frågan om ”vad är hälsa för dig?” varierar. Många av eleverna har tämligen lika svar. 5 av 6 elever fokuserar på att förklara hälsa utifrån olika perspektiv såsom kost, rörelse/fysiska aktivet och sömn. 1av 6 elever väljer att prata om hälsa utifrån ett annat perspektiv. Nedan följer olika citat från eleverna.

Hälsa för mig handlar om att må bra och leva på ett bra sätt. Att träna, äta hälsosamt och röra på sig för att man mår bra (Linnea).

Jag tycker att det är när man tränar, sover bra och äter bra måltider. Sen kan man gärna träna någon sport för då mår man bra i kroppen (Leo).

Jag vet att man ska äta näringsrikt och röra på sig mycket. Att man ska vila när man behöver. Att inte sitta still för mycket under sin fritid, det är inte bra för hälsan (Caroline).

Kosten verkar ha stor betydelse för hur eleverna ser på deras fysiska hälsa, men också vikten av att röra på sig framkommer tydligt i elevernas svar. Flera av eleverna menar också att man bör vara ute mycket. Fokuset läggs på ord som anses ha en stärkande effekt på hälsa som till exempel ”man blir glad, man blir mindre stressad”. En elev beskriver:

Om man rör på sig blir man gladare för då frigörs endorfiner, det är bra för hälsan på alla sätt har jag hört (Lotta).

23

Under intervjuerna förstår jag att eleverna ofta får höra att de måste röra på sig för hälsans skull. 3 av 6 elever nämner följande minst en gång:

De säger ofta att man måste röra på sig och att det är bra att vara ute i friska luften och röra på sig.

Det som även framkommer i intervjuerna är de resurser som finns att tillgå under elevernas fritidshemsvistelse såsom skogar, idrottssal och skolgård. Detta ger dem goda förutsättningar till att vara aktiva och ha fysiska aktiviteter i deras dagliga verksamhet. Vidare blir hälsa betydelsefullt på fritids om det avsetts tid för aktiviteterna och resurser. Efter intervjuerna kan en tolka det som att mer tid bör läggas på den teoretiska delen som belyser begreppet hälsa för att hälsa i fritidshemmet ska bli meningsfullt och begripligt. Här går att förstå att det är svårt för eleverna att få en tydlig bild av hälsans teoretiska del men att det går att förstå till viss del, att förstå att det är positiv att inneha en god hälsa menar eleverna. Detta kan ses som att inneha ett lågt KASAM men trots detta inneha en hög hanterbarhet.

Det är av relevans att det avsetts tid för fysiska aktiviteter, teori, planering och personal för att kunna genomföra en undervisning om hälsa av betydande karaktär. Däremot är det tydligt att eleverna tycker att hälsa är meningsfullt och detta kan ses som att eleverna innehar ett högt KASAM. Eleverna anser att hälsa är meningsfullt för dem och det dem gör på fritidshemmet såsom aktiva lekar, dans och utomhusaktiviteterna för dem är relevant och betydelsefullt.

Det som är anmärkningsvärt här är att en av eleverna pratar om hälsa utifrån ett perspektiv där fokuset läggs på det s. k. patogena perspektivet där fokus läggs på skador, sjukdomar och att ha dålig hälsa.

Man kan ju ha en dålig hälsa eller bra hälsa, typ om man har svårt att springa och blir andfådd. Typ jag som har en skada i benet har fått sämre kondition och sämre hälsa typ.

Jag måste göra rehab för att bli bättre så det är mitt stora fokus nu för att må bra (Noel).

Den dikotomi som Noel beskriver tar sig i uttryck i ord som tex bra hälsa i jämförelse med dålig hälsa och att må bra gentemot att må dåligt. Här kan förstås att Noel har en högt KASAM och begriplighet då han förstår att det som drabbat honom går att ordna men också för att han kan se de som en motivering och att han kommer att kunna hantera problemet oavsett motgångar han möter, alltså är det för honom hanterbart och han känner att det finns en mening som kommer att ge resultat.

24

Det går att läsa av att många av eleverna upplevde meningsfullhet i de praktiska delarna inom hälsa. Det elever som hade en hög grad av meningsfullhet uppvisade också hög grad av hanterbarhet och begriplighet och vice versa. Detta tycks stämma bra överens med Antonovskys teori där han menar att de tre komponenterna många gånger hänger ihop

(Antonovsky 2005, s. 43). Antonovsky menar också att meningsfullhet är huvudkomponenten (motivationskomponent) i KASAM och det går att förstå i studien att meningsfullhet

framkallar begriplighet och hanterbarhet (2005, s. 45).

Begripligheten återfinns många gånger i elevernas svar. De vet varför de bör röra på sig och tänka på hälsan men trots detta finner de det svårt att förklara hur det påverkar hälsan många gånger. Här kommer den teoretiska delen av hälsa att spela in. Elevernas begriplighet kan således bli högre om de får de rätta teoretiska kunskaperna. Vidare är det hanterbarheten som styr elevernas självtillit och tro på sig själv. Det märks i elevernas svar att de litar på det de kan och det de gör på fritidshemmet och att de blir hörda. En elev nämner tex att han trots skador (motgångar) finner det hanterbart och ser målet med att komma tillbaka till träningen efter sin skada vilket gör att han innehar högt KASAM och meningsfullhet. Eleven Lotta betonar att hon har kunskaper om hälsa vilket för henne är hanterbart och begripligt vilket kan ses som högt KASAM. Det går däremot att se att Lotta inte finner mening och motivation till hälsa som helhet det då hon främst föredrar att vara ensam och rita/teckna, således kan detta även uppfattas som att hon innehar ett lågt KASAM.

7. Diskussion

I följande avsnitt kommer resultaten att diskuteras. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas uppfattning kring begreppet fysisk hälsa ur ett undervisningsperspektiv. Utifrån gjorda tolkningar indikerar resultaten på att eleverna många gånger har en ofullständig bild av vad hälsa och hälsa på fritidshemmet innebär. Dock innehar eleverna ett högt KASAM då de har hög meningsfullhet, vidare tenderar personen då att själv finna resurser och förståelse vilket på sikt kan leda till högre begriplighet och hanterbarhet (Antonovsky 2005, s. 49-50).

Eleverna får sina huvudsakliga källor om hälsa från lärarna som arbetar på deras skolor. Men 3 av 6 elever nämner även andra källor såsom, media, hemmet och föräldrar till kunskapen om begreppet hälsa. Utifrån detta går att förstå att elevernas huvudsakliga källa till hälsa är

25

deras vistelse på skolan och lärarna. Detta resultat stämmer till viss del överens med Wang Et al. (Wang, Zou, Gifford & Dalal 2013, s. 20) studie där deras slutsats var att eleverna

inhämtar kunskap från auktoritära personer med erfarenhet om ämnet. Slutsatsen att personer som anses ha kunskap, auktoritet men även erfarenhet är den källa dessa elever föredrar att inhämta sin information om hälsa ifrån. Här skulle lärare och undervisning kunna vara personer som innehar dessa egenskaper.

Undervisningen i fritidshemmet verkar vara en bidragande källa till elevernas syn på hälsa men även under deras övriga undervisning inom bland annat idrott och hälsa. Däremot är det inte tydligt för eleverna vad exakt eleverna lär sig om hälsa i fritidshemmet. Det skulle kunna vara så att den nya den nya läroplanen för fritidshemmet gjort att eleverna fått en snävare kunskap om hälsa i fritidshemmet då läroplanen därtill fritidshemmets kursplan lämnar utrymme för egna tolkningar som (Thedin Jakobsson 2005, s.9-10). Jakobson menar att hälsa fått mer utrymme i läroplanen överlag- utan att tydligt definieras (Ibid). Detta kan vara en bidragande faktor till elevernas brist på teoretiska kunskaper om begreppet hälsa.

Eleverna har tämligen lika svar i frågan om hälsa i fritidshemsverksamheten och majoriteten beskriver hälsa inom fritidshemmet som fysiska aktiviteter såsom sporter och

utomhusaktiviteter i bland annat skogen. Här framkommer också att eleverna fått ringa

teoretiska kunskaper om begreppet hälsa och det som ingår i fritidshemmets läroplan. Här kan bland annat teoretiska kunskaper kunna bestå av faktatexter om hälsa, filmer om hälsa och litteratur som kan vara intressant för yngre elever. En annan intressant anledning till detta skulle kunna vara pedagogernas egen uppfattning om hälsa. Jag menar också att hälsa kan ses från ett brett perspektiv där hälsa kan vara att må dåligt eller att ha en dålig känsla pga.

livsstilen en innehar. Att diskutera eleverna som anser att de har en otydlig bild av hälsa är intressant då det finns en läroplan där framgår att vi lärare i fritidshem ska arbeta med hälsofrämjandearbete i verksamheten. I Jakobssons studie framgår att lärarna framhåller att ämnet ska vara roligt och detta kan liknas med resultatet i denna studie där eleverna får vara aktiva, enligt lärarna (Jakobsson 2005 s. 57). Fysisk aktivitet i form av lekar/rörelse ofta är det som eleverna upplever roligt och lustfyllt varför det kanske också blir det dominerande

inslaget i fritidshemmets arbete kring hälsa snarare än den teoretiska delen. Vidare föreligger en förväntan hos eleverna om att ämnet ska vara roligt- man vill göra eleverna glada och mindre besvikna menar jag.

26

Eleverna som deltog i studien har olika uppfattningar om vad hälsa är men gemensamt för 5 av 6 elever är att hälsa går att relatera till fysiska aktivitet, kost, sömn och att må bra. Här går därför att säga att den dominerade bilden av vad eleverna uppfattar att hälsa innebär är kost och att röra på sig, fysisk aktivitet. Detta visar på att eleverna har en viss kunskap om ämnet vilket skildrar det resultat i studien som Larsson & Berzen gjort tidigare som belyser att eleverna till stor del kopplar hälsa till fysisk aktivitet (Berzén Stålheim & Larsson 2012, s.

132).

Det skulle kunna vara så att eleverna svarar på ett visst sätt under intervjuns gång för att de tror att personen som intervjuar förväntar sig ett visst svar. Här kan deras egna uppfattningar om vad hälsa är ligga i konflikt med det dom tror att jag som intervjuare förväntar mig att få som svar. Då kan en otydlighet av vad hälsa är uppstå hos eleven. Men då jag tydliggjort att inget svar är korrekt eller felaktig så vill en tro att eleven svarat så som hen känner.

Utifrån detta går att förstå att eleverna får information om hälsa främst från deras vistelse på fritidshem och under skoltid. Här går att förstå att begriplighet, meningsfullhet och

hanterbarhet är en avgörande roll i hur elever uppfattar och lär sig om hälsa. Vidare är det utifrån resultaten och forskning angeläget att se över hur fritidshemmet och hur skolan influerar på elevernas uppfattning av hälsa. En sak som kan vara viktigt att betona är vikten av att systematiskt kvalitetsarbete tillämpas där hälsa är i fokus. Det är relevant att se de varierande aspekter som finns att bedriva hälsoundervisning på. Om en förändring inom hälsoundervigningen på fritidshemmet skulle ske vore det relevant om lärarna i fritidshem funderar över Antonovskys tankar kring begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet då detta skapar en gemenskap och förhoppningsvis ett intresse för hälsa.

Det går att förstå att begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet är en avgörande roll i hur elever uppfattar och lär sig om hälsa. Utifrån elevernas svar går att se att de flesta har någon slags kunskap om hälsa. Resultatet av elevernas svar pekar på att de har en god kännedom om hälsa men många gånger kanske saknar en del av sammanhang (Antonovsky, 1991 s.42-45).

För att eleverna ska kunna få ett högt KASAM måste eleverna få en djupare förståelse för vad som kan påverka deras hälsa och vad dem i sin tur kan göra för att påverka den. Det som är problematiskt i verksamheten är att samtliga elever berättar att lärarna sällan berättar utförligt om vad hälsa innebär på djupet och detta gör att eleverna inte får en rättvis bild av

hälsobegreppet.

27

Jag anser att det är relevant att vi som arbetar inom fritidshem ska arbeta med hälsa från ett helhetsperspektiv i vårt systematiska kvalitetsarbete, inte minst ur ett hälsoperspektiv. Det är av relevans att lärarna följer upp, dokumenterar och analyserar den undervisning som bedrivs i fritidshemmet gällande hälsa. I läroplanen för fritidshem framgår bland annat ” Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska

aktiviteter i olika närmiljöer” (Lgr11, s. 17).

I min roll som lärare i fritidshem kan jag uppmuntra eleverna till fysiska aktiviteter med underbyggande resonemang kring varför det är viktigt att röra på sig och hur hälsan kan påverkas av deras livsstil. Vidare kan lärare också planera och strukturerar sin undervisning och verksamhet på ett sätt som gör det begripligt för eleverna och där en kan känna att undervingen blir meningsfull och hanterbar. Med avstamp i studiens resultat uppfattar jag att den fysiska aktiviteten och den svaga hälsoteorin som eleverna får i fritidshemmet många gånger spelar stor roll i elevernas uppfattning om vad hälsa är och deras uppfattning om en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån KASAM där fokus läggs på att må bra kan vara ett sätt att arbeta utifrån. Genom att lärarna och eleverna ges chans att tillsammans känna en känsla av sammanhang, att känna att det de gör är meningsfullt och att de också förstår innebörden med aktiviteten(begriplighet) är betydelsefullt ur många aspekter. Vid högt KASAM kan

förståelsen för hälsans livsviktiga faktorer påverkas (Antonovsky 1991, s.53-54). Personer som också innehar högt KASAM kan också känna en meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (Ibid, s.53-54).

Det är också av stor betydelse att eleverna känner motivation att lära sig om ämnet. Genom att avsätta tid och resurser och göra konkreta planeringar för varje aktivitet eller

undervisningssituation kan detta bidra till en mer detaljerad bild av hälsa. Här kan det blir mer tydligt vad det är tänkt att hälsa ska innehålla och då eleverna får en djupare förståelse till ämnen kan också intresset för ämnet öka. En viktig sak att ta upp med eleverna kan vara att förklara att hälsa kan ses på både sociala, fysiska och psykiska plan, detta är relevant för eleverna att veta då dessa tre områden kan påverka varandra på sikt.

Vidare går det att i resultaten bedöma att eleverna finner att det får för lite teori om hälsa, det är inte tydligt för eleverna på vilket sätt de lär sig om hälsans teoretiska delar menar de. Något som också framkommit i resultatet är att eleverna ser hälsa från ett ofullständigt perspektiv.

28

8. Metoddiskussion

Genom olika förekomster kan studien gå på djupet och utforska elevernas svar på respektive frågeställning. Vidare ligger en stor utmaning i att låta eleven reflektera och själv få möjlighet att resonera med sig själv, att inte vilseleda eller ställa ledande frågor till den som blir

intervjuad (Gillham 2008, s. 19). Vid genomförandet av metoden har den som genomför studien tolkningsföreträde och det är sällan som det går att komma ifrån att en ensidig

konstruktion av insamlade data. (Ibid s. 23). En styrka med metodvalet har varit att det funnits utrymme för intressanta spår i intervjuerna. En nackdel är att det lämnar utrymme för egen tolkning av elevernas svar vilket ibland kan vara problematiskt då det kan påverka

reliabiliteten.

Intervjuerna som genomfördes gjordes i Stockholms innerstad och kan ha varit likartade. Det kan således anta att skolorna har likartade förutsättningar ur ett socioekonomiskt- såväl som sociokulturellt perspektiv. Svaren i intervjuerna som erhölls i denna studie kan därför ha varit något homogena. Enligt CES (2020) visar undersökningar att barn i familjer med

socioekonomisk status är mer fysiska aktiva i vardagen och tränar mer än barn i lägre

socioekonomiska grupper. Däribland är det fler än en aktivitet såsom; fotboll, basket, ridning etcetera (CES 2020). Om man hade haft ytterligare bredd i urvalet hade man eventuellt fått fram ett annat underlag exempelvis om man intervjuat elever från ett socioekonomiskt utsatt område, och även kunna fördjupat sig inom det interkulturella perspektivet.

9. Fortsatt forskning

Jag anser till viss del ha fått svar på mina frågeställningar samtidigt som flera frågor har uppkommit under studiens gång. Denna studie skulle kunna bidra till fortsatt forskning men då med fokus på andra grupper, skolor och områden. Det kanske hade varit så att flera

intressanta diskussioner hade uppkommit om jag också hade intervjuat lärare i fritidshem men också övriga som verkar i skolan. Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att intervjua lärare, studera elevernas lokaler i skolan och deras utomhusmiljö. Vidare vore en ingång att studera de material som finns att tillgå på fritidshem såsom läroböcker, datorer och teoretiska material. Det hade även varit av intresse att undersöka i hur hälsa skildras i övriga skolan och detta mer detaljerat då eleverna ska ges goda kunskaper om hälsa efter deras tid i

29

grundskolan. Det finns möjlighet att komma in på andra områden om en breddar studien – större urval där en kan undersöka om det finns kontraster.

30 Käll- och litteraturlista

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök.

och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur

Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2018). Varför vetenskap? om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Berzén Stålheim & Larsson; [2012]”man bestämmer själv tycker jag, men man får inte sluta att sköta sin kropp": En studie om uppfattningen av hälsa bland elever i årskurs 9 samt analys av hälsa i läroböcker inom Idrott och hälsa

Tillgänglig på internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:532537/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11- 01)

Bramhagen, A., & Carlsson, A. ( (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund:

Studentlitteratur.

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2020) (CES) Tillgänglig på internet:

https://ces.sll.se/aktuellt/forskola-och-skola-viktiga-for-barns-fysiska-aktivitet/ (Hämtad 2020-11-01)

Chaloupka, Frank J, Turner, Lindsay, Tyler G; Sandy J (2014), Physical Activity Practices in Elementary Schools and Associations With Physical Education Staffing and Training, Research Quarterly for Exercise and Sport Vol. 85, Iss. 4; 488–501 Copyright q SHAPE America. Tillgänglig på internet:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02701367.2014.961053 (Hämtad 2020-11-01)

Ericsson, I. (2005). Rör dig – lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker.

31

Ericsson, I. (2013). Hälsofrämjande fysisk aktivitet för barn och unga. I Bramhagen, A. C. &

Carlsson, A. (red.) (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. (1. uppl.) (s. 173–

192). Lund: Studentlitteratur

FHM (2019). Fysisk aktivitet och matvanor.

Tillgänglig på internet:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och- matvanor/(Hämtad 2020-10-01)

FHM (2020). Stillasittande och ohälsa.

Tillgänglig på internet:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r20 12-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf(Hämtad 2020-10-01)

Gymnastik- och idrottshögskolan (2019) Dags att ta ansvar för att främja barns och ungas fysiska hälsa.

Tillgänglig på internet:

https://www.gih.se/Nyheter/2019/Dags-att-ta-ansvar-for-att-framja-barn-och-ungas-fysiska- halsa/(Hämtad 2020-10-01)

Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl.

Lund:Studentlitteratur

Guldbrandsson & Bremberg (2005) Two approaches to school health promotion— a focus on health-related behaviours and general competencies. An ecological study of 25 Swedish municipalities

Tillgänglig på internet: https://academic.oup.com/heapro/article/21/1/37/646424(Hämtad 2020-10-01)

Gustafsson, Lars H. (2011). Elevhälsa börjar I klassrummet. Indien: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade] upplagan Lund: Studentlitteratur

32

Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa.

Stockholm: Norstedts tryckeri.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pihlgren, Ann S. (red.) (2017). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och hälsa. Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Rydqvist, Lars-Göran & Winroth, Jan (2004) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. SISU Idrottsböcker AB: Farsta.

Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. En sammanställning av 37

forskningsresultat som stör på granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm:

Skolinspektionen.

Tillgänglig på internet: https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-

stat/granskningsrapporter/tkg/2010/framgang-i-undervisningen/framgang-i-undervisningen- sammanfattning-forskningsoversikten.pdf (Hämtad 2020-11-08)

Skollagen (2010:800) Tillgänglig på internet:

http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800

Skolinspektionen (2010:a). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning Rapport 2010:3. Stockholm:

Skolinspektionen.

33

Tillgänglig på internet: http://www.kulix.net/uploads/1/3/2/4/13240295/rapport-kvalitet- fritidshem.pdf

Skolverket (2016) Fritidshemmet – Lär känna läroplanen Elektronisk länk:

https://www.skolverket.se/getFile?file=3729

Stukát, Staffan (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Thedin Jakobsson (2005)Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet idrott och hälsa

Tillgänglig på internet:

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:566/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-11-23)

Wang, Zou, Gifford & Dalal (2013)Young students’ knowledge and perception of health and fitness: A study in Shanghai, China

file:///C:/Users/ivanm/Downloads/Young_students_knowledge_and_perception_of_health.pdf (Hämtad 20201-11-20)

WHO. (2017). World Health Organization. Regional Office for South-East Asia. Bending the curve- ending TB: Annual report 2017. Tillgänglig på internet:

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/254762/978929022584-eng.pdf?sequence=1 (Hämtad 2020-11-04)