Reco onstruct tion of S Spånga a station n Om gnad av Sp pång ga sta ation mbygg

(1)

Om

En väg

Reco

Towar

Författ

Uppdra Handle

Examin Examen Godkän Serienu

mbygg

för mer at

onstruct

rds an mor

are:

agsgivare:

edare:

nator:

nsarbete:

nnandedatu ummer:

gnad

ttraktiva re

tion of S

re attractive

Nic Far KTH Ma

Per Zee 15,0 um: 2 0

BD

av Sp

sor

Spånga

e journey

cole Bitén ryal Ahmed

H

arcus Rancke r Lilliehorn, K ev Bohbot, KT 0 högskolepo

1 5 - 0 6 - 1 9 D 2015;55

pång

a station

en, Sweco AB KTH ABE KTH ABE

oäng inom By

ga sta

n

B

yggteknik oc

ation

ch Design

(2)

Ombyggnad av Spånga station

(3)

III

Sammanfattning

Med 6000 resenärer per dag är spånga en av Sveriges större stationer. Stationen genomgick sin senaste ombyggnad 2004 där endast halva stationen byggdes om. Resultatet blev att stationen idag består av två delar från två olika årtionden. Detta har medfört problem i såväl stationens arkitektoniska utformning som i dess planlösning i kombination med resenärers rörelsemönster.

Den befintliga planlösningen orsakar köbildningar samt trängsel vid rusningstrafik i flera delar av stationen. Det är placeringen av trapporna som orsakar trängsel och försvårar orienteringen i byggnaden. I projektet utfördes en undersökning som visade att de största problemen uppstår vid rusningstrafik 06:00-08:00 för avresande till Stockholms centralstation och 16:00-18:00 för ankommande från Stockholm centralstation. Utefter detta blev syftet till projektet att skapa en planlösning som bidrog med bättre komfort för ankommande och avresande. Stationen skulle dessutom utformas så att den blev mer välkomnande för besökande och förbipasserande. Arbetet grundar sig på att besvara frågeställningen: Går det att utföra en ombyggnad som eliminerar de mest framstående problemområdena?

Den största begränsningen i detta projekt var perrongens förutbestämda bredd. Arbetet är även avgränsat till den arkitektoniska aspekten av ombyggnaden. Utefter detta byggdes målet att, genom undersökningar av Spånga station, skapa en planlösning som bidrar till bättre funktion än idag. Dessutom skulle den utvändiga utformningen ge en estetiskt sammanhållen byggnad.

För detta projekt användes AutoCAD för skissprocessen och Revit Architecture 2015 för att färdigställa förslagshandlingarna.

Resultatet blev en byggnad med stora glaspartier som möjliggör ett bra dagsljusinsläpp samt en större planlösning med två utbyggnader i form av vänthallar. I den nya planlösningen kunde nästan alla problemområden elimineras. Då perrongens bredd visade sig vara en större avgränsning är trott behövdes en del behandlingar av problemområden uteslutas.

De nya utbyggnaderna har lett till att stationen har fått en mera enhetlig utformning då trappuppgången intill kopplats till den befintliga byggnaden. Nu har stationen också fått en mer helhetsbild då de stora glaspartierna vandrar kring byggnaden och binder ihop alla delar. Det stora glaspartiet bidrar också till mer öppenhet mot resenärer och förbipasserande.

+Nyckelord – Ombyggnad, Spånga pendeltågstation, SL, tillgänglighet,

(4)

IV

(5)

V

Abstract

With an entirety of 6000 travelers per day Spånga station is one the most frequented stations. The commuter station underwent its latest reconstruction 2004 where only half the station was rebuilt. The adjustments made where not thorough, subsequently dividing the station into two parts from different time periods. This has caused problems with the station floor plans and architectural design.

The current floor plans encourage queues and congestion at rush hour in several parts of the station. The cause for this is the placement of the stairs since their location results in the orientation of the building. The project conducted a study which revealed that the main problems arise during rush hour, which is 06: 00-08: 00 for departures to Stockholm Central Station and 16:00-18:00 for arrivals from Stockholm Central Station.

The purpose of the project was to create floor plans that provided a more flexible flow pattern for all passengers. The stations exterior design would be formed more welcoming for the travelers. The project is based on answering the question: Is it possible to perform a reconstruction that eliminates the most prominent problems?

The station would also be designed so that it became more welcoming to visitors and passersby. The main limitations of this project were the platform predetermined width. The work was also limited to the architectural restrictions of the reconstruction.

The aim is to contribute floor plans that provide better arrangements by studies made during the project. Furthermore, the exterior design is meant provide an aesthetically cohesive building. AutoCAD was used to obtain primary drawings and Revit Architecture 2015 to finalize the draft documents.

The station's exterior shape is linked together with a glass section that delivers more sunlight into the station. The station has been expanded with two larger waiting rooms providing a more spacious feeling. Draft documents show that the new floorplan has eliminated practically all the problem areas. All the faults with the station could not be abolished for various reasons but mainly due to the restrictions placed by the platforms size.

The concept drawings for the new station show that there is a more distinct connection through the stations exterior. The glass section extends around the entire building which creates a link to the remaining parts of the station whilst providing an agreeable view for by- passers and travelers

Keywords- Reconstruction, Spånga commuter train station, SL, availability,

(6)

VI

(7)

VII

Förord

Denna rapport har utförts på Kungliga Tekniska Högskolan under våren 2015 och är resultatet av 10 veckors arbete. Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng högskoleingenjör programmet Byggteknik och Design.

Vi vill tacka tre personer som har haft stort inflytande på detta arbete:

Per Lilliehorn

Lilliehorn Konsult AB För handledning inom ombyggnads- och KTH ABE akademiska frågor Akademiskhandledare

Marcus Rancken

Sweco AB För handledning inom arkitekturfrågor Näringslivshandledare

Frida Rehman

Trafikförvaltningen För att ha försett oss med A-ritningar

(8)

(9)

IX

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 UPPGIFT ... 2

1.3 MÅLFORMULERING ... 2

1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.6 METOD OCH MATERIAL ... 2

1.7 FÖRVÄNTADE RESULTAT ... 2

2 NULÄGESBESKRIVNING ... 4

2.1 OMGIVNING ... 4

2.2 ORIENTERING ... 5

2.3 STATIONENS ARKITEKTUR ... 5

2.4 BYGGTEKNISK BESKRIVNING ... 7

2.5 INSTALLATIONSTEKNISK BESKRIVNING ... 8

3. TEORETISK REFERENSRAM ... 9

3.1 ÄMNESOMRÅDEN ... 9

3.2 OMBYGGNADSKRAV ... 9

3.3 SL:S POLICIES ... 10

4. GENOMFÖRANDE ... 11

4.1 FAKTAINSAMLING ... 11

4.2 BRAINSTORMING ... 11

4.3 SAMMANSTÄLLNING ... 12

4.4 ANALYS AV PROBLEMOMRÅDEN ... 12

4.5 ÅTGÄRDER & ANALYS ... 13

4.6 MODELLERING ... 13

5. ANALYS AV PROBLEMOMRÅDEN ... 14

5.1 FASAD ... 14

5.2 ENTRÉ ... 14

5.3 TRAPPA ... 14

5.4 TILLGÄNGLIGHET ... 16

5.5 SPÄRRARNA ... 16

5.6 INTERIÖR ... 17

5.7 KIOSKER... 17

6. ALTERNATIVA LÖSNINGAR ... 19

6.1 UTFORMNING ... 19

6.2 UTBYGGNAD ... 19

6.3 ENTRÉ ... 21

6.4 TAK ... 21

6.5 TRAPPOR ... 22

(10)

X

6.7 SPÄRRAR ... 26

6.8 BÄNKAR ... 26

6.9 MATERIAL ... 26

6.10 SKYLTAR ... 26

6.11 KIOSKER... 26

7. FÖRSLAG ... 30

7.2 UTBYGGNAD ... 30

7.3 ENTRÉ ... 31

7.4 TAK ... 32

7.5 TRAPPOR ... 32

7.7 BÄNKAR ... 33

7.8 MATERIAL ... 33

7.9 SKYLTAR ... 35

7.10 KIOSKER... 35

7.11 SAMMANSTÄLLNING AV FÖRSLAG ... 35

8. SLUTSATS ... 37

8.1 PROBLEMOMRÅDEN ... 37

9. DISKUSSION ... 38

9.1 ARBETSGÅNG ... 38

9.2 TILLVÄGAGÅNGSÄTT ... 38

9.3 ANALYS ... 38

10. LITTERATURFÖRTECKNING ... 39

10.1 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 39

(11)

(12)

Ombyggnad av Spånga station 1. Inledning

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Spånga station ligger i centrum av Spånga och har cirka 13 minuters resväg med pendeltåg till Stockholm Centralstation. Studier gjorda av SL visar att det är cirka 6 000 på- och avstigningar i Spånga station per dygn på en vardag. Detta gör Spånga station till en av de mest använda pendeltågsstationerna i Stockholmområdet. Den anses även vara en väsentlig knutpunkt för den övriga kollektivtrafiken (AB Stockholms Lokaltrafik, 2014).

1.1.1 Historia

Spånga station har genomgått flertal ombyggnader genom åren, mer utförligt så har dessa ändringar genomförts;

1876 - Spånga station invigdes.

1905 - Första ombyggnaden utfördes, den dåvarande stationen ansågs vara för liten.

1940 - En mindre ombyggnad där postkontoret som fanns invändigt avlägsnades.

1960 - Godsexpeditionen och biljettförsäljningen bortfördes.

1975 - En modernisering av stationen, där det äldre stationshuset ersattes med en ny byggnad som idag kallas stationsbyggnaden.

2004 - En ombyggnad utfördes där allt ändrades på förutom den befintliga trappuppgången, vid bussterminalen, från 1975.

(Se Bilaga 2). (Widell, 2007).

1.1.2 Problemområden

Under rusningstrafik möter resenärerna flera problem som uppstår på grund av brister i planlösningen. Här orsakar placeringen av trappor och rulltrappor köbildningar samt att resenärers vägar korsas med varandra. Trots att ombyggnaden utfördes 2004 så är utformningen av stationen inte funktionell då resenärer ständigt krockar och nästan ramlar över varandra vid rusningstrafik på grund av för trånga ytor.

Problemområden syftar på delarna av Spånga station med en mindre funktionell placering av trappor och rulltrappor samt materialvalen i byggnaden.

Rapporten utgår från de tider på dygnet då det förekommer rusningstrafik. En undersökning visar att rusningstrafiken pågår mellan 06:00-08:00 för avresande mot Stockholm Centralstation och 16:00-18:00 för ankommande från Stockholm Centralstation. Problemen vid dessa tidpunkter utgör grunden för projektet.

(13)

Ombyggnad av Spångastation 1. Inledning

2

1.2 Uppgift

Uppgiften var att, utifrån en platsanalys av Spånga station, skapa en planlösning som blev mer funktionell genom ett reducerat antal korsande vägar i resenärernas rörelsemönster.

Stationen skulle dessutom utformas så att den blev mer välkomnande för besökande och förbipasserande.

1.3 Målformulering

Detta skulle bli en förprojektering av en blivande ombyggnad av Spånga station där de mest framstående problemområdena skulle ha eliminerats. Här var målet också att skapa en mer samhållen byggnad där de två delarna blev till en. Projektet skulle bidra med handlingar som senare kunde användas för fortsatt projektering av konstruktions-, VVS- och el-handlingar.

1.4 Frågeställningar

Går det att utföra en ombyggnad som eliminerar de mest framstående problemområdena?

o Går det då skapa en koppling mellan den befintliga och nya konstruktionen samt göra den mer välkomnande?

1.5 Avgränsningar

Huvudmomentet för projektet var att endast fokusera på att genomföra en arkitektonisk utformning av pendeltågstationen. I detta projekt ingår inte kostnads- och energikalkyler samt konstruktions-, el-, och VVS projektering.

1.5.1 Begränsningar

Då Byggnaden utgår ifrån perrongens bredd, som är sex meter, har därför detta blivit en begränsning av utformningen av byggnaden. Perrongens bredd var förutbestämd i och med 1975 års placering av spåren och bestämmer då stationsbyggnadens bredd.

1.6 Metod och material

Projektet inleddes med en platsanalys av Spånga station där de mest framstående problemområdena filmades med systemkamera och antecknades ner.

För att utföra projekteringen av den nya byggnaden behövdes ett 3D-program för modelleringen. Efter bearbetning av DWG-ritningar på den befintliga byggnaden kunde det användas till 3D-Modellering i Revit. För detta arbete användes AutoCAD för skissprocessen och Revit Architecture 2015 för att färdigställa förslagshandlingarna.

En studie på resenärers rörelsemönster under rusningstrafik har genomförts som en del av analysen. Studien har dokumenterats på film, bild och statistik.

1.7 Förväntade Resultat

Med detta arbete förväntades en projektrapport med färdiga arkitekthandlingar på byggnadens utformning där läsaren skulle få god förståelse om alla delmomenten. Dessutom förväntades projektet att resultera i mer flexibel och funktionell planlösning samt en

(14)

Ombyggnad av Spångastation 1. Inledning

3 mottagande utvändig utformning. Med detta menas en planlösning som skulle underlätta orienteringen genom att binda samman hela stationen till en byggnad. Den nya utformningen skulle klargöra att det är en stationsbyggnad för bipasserande. Nya Spånga station skulle vara utformad så att fler besökande kan få plats där. Den skulle också vara bättre anpassad till barnvagnar samt funktionsnedsatta genom att ha flexiblare ytor och fler sittplatser.

(15)

Ombygg

2 Nu

2.1 Om

2.1.1 B I dagslä Statione stations består a Övervån sydvästl bussterm

2.1.2 K Idag fin sträckan pendeltå 2.1.3 V Pendeltå även ha försäljn Bild 2.1

gnad av Spå

ulägesb

mgivning

Byggnade äget har stat

en är upp byggnad. H av en biljetth ningens en

lig riktning minalen dire

Kommunik nns det en n Bålsta-Ny ågstationen Verksamh

ågstationer a caféer elle ning. 50 met 1, Befintlig s

ånga station

beskriv

g

n

tionen tre en pdelad i t Här består t hall samt pe ntré möts a g. Bron möt ekt utanför

kation perrong i S ynäshamn o

finns det en eter

brukar ha g er kiosker.

ter i (sydvä station, (Ej n

vning

ntréer, en in två huvudd rappuppgån errongens tr av en sex ts av upprad

trappuppgå

Spånga med och är beläg

n busstermi

godisautom Idag har Sp ästlig riktnin

skalenlig)

ntill busster delar, en ngen av trap rappuppgån

meter bred dade cykels ången.

d fyra närli gen 13 minu inal med tol

mater på per pånga statio ng) från trap

rminalen oc trappuppgå pphus och g och vänth d gång- och

ställ på mar

iggande spå uter från Sto lv busslinjer

rrongen och on tre plats ppuppgånge

2. Nu

h två belägn ång till st

entréhall. S hall (Se Bild h cykelbro rknivå och

år. Statione ockholm Ce r.

h vissa störr ser där kaff

en finns det

Nulägesbeskr

gna vid brog tationen o Stationsbygg d 2.1) o som lutar

under bron

en befinner entralstation

re stationer fe eller fruk t en pressby

rivning

4 gången.

och en gnaden

r ner i n ligger

sig på n. Intill

brukar kost till yrå och

(16)

Ombyg

75 mete mindre

2.2 Or

Idag tar tar bro platsund vilket in sida.

2.3 St

2.3.1 In Det finn standard Bild 2.2

gnad av Sp

er (nordlig kiosk på cir

rienterin

r majoriteten oentrén syd dersökning nnebär att o

tationens

nteriör ns två bänk dutformning 2, Spånga s

pånga statio

riktning) fr rka åtta kva

ng

n, cirka 80 p dväst och

kan det ko oavsett i vil

s Arkitek

kar i väntha g med rygg station och d

on

rån statione adratmeter (

procent, av fem proc onstateras a lken riktnin

ktur

allen och in och armstö dess område

en finns ett (Se bild 2.2)

avresande o cent broen att majoritet ng personer

nga fler i ö öd samt rym de (Ej skalen

café. I sta ).

och ankomm ntrén nordo

ten av rese rna går i så

övriga delar mmer två till

nlig)

2. Nu

tionshusets

mande buss ost (Se bi enärerna är håller de s

r av station tre persone

Nulägesbeskr

vänthall fi

sentrén, 15 p ild 2.2). U

högerorien sig alltid på

nen. Bänkar er per bänk.

rivning

5 inns en

procent Utifrån nterade, å höger

rna har

(17)

Ombyggnad av Spånga station 2. Nulägesbeskrivning

6 2.3.2 Ljus

Ljusinsläpp fås huvudsakligen via de fönster som är placerade på stationsbyggnadens trappstegstak. I övriga delar av byggnaden finns det 2x2 meter fönster som ligger i olika avstånd från varandra. Trappuppgången vid bussterminalen finns inga fönster.

2.3.3 Invändig beklädnad

Färg och material på beklädnaden i Spånga station varierar beroende på byggnadsdel.

Entrérummets beklädnad är i vitt kakel med röda inslag (Se Bild 2.3). I trappuppgången finns entréhallens kakel nertill och plåt upptill (Se Bild 2.4). Biljetthallens beklädnad följer entréhallens färg men istället är det bara röda kakelplattor med ljusare nyans (Se Bild 2.5).

Perrongens vänthall och dess trappuppgång är det vitt kakel med gråa inslag. Här framhävs befintliga pelare genom att bryta av den vita färgen med grå samt att ändra riktning på kaklet till horisontell riktning (Se Bild 2.6). Längst väggen på övervåning mot berg förekommer gråa kakelplattor (Se Bild 2.11). Golvet är av ljusbrun klinker (Se bild 2.10). Bortsätt från de stora partierna med material i byggnaden förekommer det områden med detaljer i övriga färger. Här ingår en turkosgrön kulör vid golvet i perrongens vänthall (Se Bild 2.12), Vit stående klinker vid kiosken i perrongen (Se Bild 2.13) samt så förekommer det mönster på golvet i stationen med en ljusare kulör än vad golvet är (Se Bild 2.14).

2.3.4 Utvändig beklädnad

Byggnaden har tre typer av ytskikt. Grå plåt på trappuppgången vid bussterminalen (Se Bild 2.7). Gul-orange kakel på entrén längst bron (Se Bild 2.8) samt orange plåt längst stationsbyggnaden mot perrong (Se Bild 2.9). Taket över hela byggnaden är av svart plåt.

2.3.5 Form

Idag finns tre typer av former på Spånga station. Trappuppgångens tak är platt och följer lutningen på trappan medan taket på övriga delar av byggnaden är i välvd form. Vänthallen har ett tak med trappstegsform (Se Bild II i Bilaga 1).

(18)

Ombyg

Bild kakel

Bild 2 i vänt

Bild bekläd perron

gnad av Sp

2.3, Inv i entrérum

2.6, Invä i vänthall

2.9, Utvänd thall

2.12, Inv dnad vid g ngens vänth

pånga statio

vändig

ändig

dig plåt

vändig golv i hall.

on

Bild 2 i trapp

Bild klinke

Bild bekläd

2.4, Invändi puppgång

2.7, Utvändi puppgång

2.10, Inv er på golv

2.13, Inv dnad vid kio

ig plåt

vändig

ändig osk

2. Nu

Bild kakel

Bild kakel p

Bild kakel kortsid

Bild 2 mönst

Nulägesbeskr

2.5, Inv i biljetthall

2.8, Utvä på vägg mo

2.11, Inv i biljetth ida mot berg

2.14, klinke terfärg

rivning

7 vändig l

ändig ot bro

vändig hall –

g

ergolvets

(19)

Ombyggnad av Spånga station 2. Nulägesbeskrivning

8

2.4 Byggteknisk beskrivning

2.4.1 Bärande konstruktion

Idag består den bärande konstruktionen av betongbjälklag och stålpelare. Alla betongpelarna är placerade längs ytterväggarna och har dimensionen 200x200 millimeter. Dess centrumavstånd är 2200 millimeter och pelarna håller upp de välvda takbalkarna i stål som sträcker sig längst byggnadens kortsidor. Den befintliga trappan i perrongens vänthall bärs upp av stålpelare.

Då väggarna i perrongens vänthall är så pass höga så stöds de inte endast av pelarna men även av draglinor som finns diagonalt över rummet.

2.5 Installationsteknisk beskrivning

2.5.1 Hiss

Stationen har två hissar som båda är placerade längs gång- och cykelbron.

Installationsrummen för dessa samt för rulltrapporna är relativt stora och befinner sig på våning 2, där våning 1 är perrong och 3 är biljetthallen.

(20)

Ombyggnad av Spånga station 3. Teoretisk referensram

9

3. Teoretisk referensram

3.1 Ämnesområden

Detta arbete har varit till stor del baserat på erhållen kunskap ifrån KTH:s byggingenjörsutbildning med inriktning inom arkitektur. Den teoretiska referensramen har utformats främst med hjälp ifrån dessa kurser:

– Building information modeling 7,5 hp – Samhällsplanering 7,5 hp

– Konstruktionsteknik & Design 7,5 hp – Arkitektur, byggnadstekniken 7,5 hp

3.2 Ombyggnadskrav

3.2.1 Ombyggnad

Vid en ombyggnad tillämpas i princip samma krav som en nybyggnad, men det finns möjligheter till undantag. Kraven gäller den ombyggda delen. Vid mer omfattande ombyggnader kommer sannolikt nybyggnadskraven att tillämpas för hela byggnaden. (PBL 8 kap § 2).

3.2.2 Tillgänglighet

Vid utformning av en offentlig byggnad är det viktigt att ta hänsyn till tillgängligheten.

Stationen är till för allmänheten, vilket betyder att allt från sittplatser till hissar ska vara anpassat för alla.

Plan- och bygglagens krav på tillgänglighet formas utefter användbarheten för människor med funktionsnedsättning och nedsatt orienteringsförmåga (Boverket, 2015a). En gångväg i en allmän yta ska vara dimensionerad så att en rullstol eller liknande kan åka genom denna och sedan kunna vända. (Boverket, 2015b).

3.2.3 Konstruktion

Trots att konstruktionsfrågan inte behandlas i detta projekt måste stationens ritningar vara någorlunda realistisk och utförbara. För detta behövs grundläggande kunskap inom konstruktion. Byggnadens måste utformas med en kännedom om ett pelarsystem samt dess koppling till bärande konstruktion. Pelare placeras ut på ett visst avstånd och detta är oftast beroende på takets tyngd. Det är också viktigt att förstå vattenavrinningssystem för skärmtaket över perrongen. Skärmtakets pelare har två funktioner, det bär upp taket samt leder vatten ner från taket.

3.2.4 Trappor

Det finns krav som måste uppfyllas för att trappan ska vara godtagbar. BBR och PBL tar upp dessa krav. Det som är relevant för detta projekt är att BBR anser att trappor bredare än 2,5 meter ska utrustas med räcke eller något liknande som delar upp trappan i två eller fler delar (Boverket, 2011). Dessutom bör trappformeln följas vid utformning av trapporna och

(21)

Ombyggnad av Spånga station 3. Teoretisk referensram

10 den är följande: 2xhöjden + bredden = 600-650. Då skillnaden mellan våningshöjden är stor är det viktigt trappans lutning inte blir för brant. Detta är för att minimera risken för fall samt för att uppnå en grundläggande funktion.

3.3 SL:s Policies

”SL:s väg till hållbar utveckling” fokuserar på tre huvudområden; Attraktiva resor, tillgänglig och sammanhållen region samt effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan.

Detta anses som ett mål för kommande framtid. Genom dessa mål är en utformning av en befintlig station en fördel för att resorna blir mer attraktiva då ombyggnaden av stationen kommer att bidra med ett mer välkomnande och lättorienterad station.

3.3.1 Bänkar

I detta projekt kommer vi att det utforma bänkar anpassade för stationen. Bänkar bör utrustas med både armstöd och ryggstöd så att möjligheten för extra stöd finns.

SL har riktlinjer för sittplatsers utformning samt funktion. De anser att antalet sittplatser ska vara direkt kopplat till antalet resenärer och de ska ligga på ett avstånd mellan 10-15 meter.

Bänkarna ska ha en sitthöjd på 470 – 500 millimeter. Sittplatser som ligger intill en vägg behöver inte ha extra ryggstöd (AB Storstockholms Lokaltrafik, 2011).

(22)

Ombyggnad av Spånga station 4. Genomförande

11

4. Genomförande

Arbetet bygger på projektmedlemmarnas uppfattning av Spånga station. I projektet har det gjorts en ny gestaltning där fokusen lagts på utvändig design och invändig orientering.

Byggnadens design och dess materialval bygger på SL:s stationer samt ritningar från den befintliga stationen och nya idéskisser. I detta kapitel är det kort beskrivet om tillvägagångssätt av områden under projektets gång.

4.1 Faktainsamling

I projektets start gjordes ett besök på Spånga station. Här analyserades de framstående problemområdena, med filmkamera och fotokamera, under pågående rusningstrafik.

Då platsanalysen var grunden till arbetet behövdes stationens befintliga ritningar för att kunna få en bättre uppfattning om mått och placering av interiör. I detta ingick studier på plats om hur stationen såg ut och fungerade så att läsaren får en uppfattning om hur resultatet skulle förhålla sig till den befintliga byggnaden. Detta var vår största då detta arbete bygger på projektgruppens uppfattning om stationen och dess problemområden.

Därutöver har internet används för att få fram stationens förhistoria samt som inspiration för detaljritningarna. Dessutom har inspiration till detaljritngarna tagits från bygghandböcker.

Ritningar på befintlig byggnad diskuterades via telefon och erhölls via mejl från trafikförvaltningen i DWG-format.

4.2 Brainstorming

Skissprocessen bedrevs med två verktyg: skisser och AutoCAD. Dessa var nödvändiga då de innefattade allt för att få ett noggrant resultat. Detta var, tillsammans med platsanalysen, den viktigare punkten för senare analys av vad som skulle och vad som skulle ändras på.

Byggnadens utformning bestämdes av befintliga pelares placering och övriga bärande delar.

4.2.1 Skisser

Skissprosessen utfördes på papper. Först skissades de invändiga delarna och sedan det utvändiga. Då större tyngd lades på planlösningen kunde fastställande av fasaderna tillkomma i senare skede.

Ritningarna delades upp i flera små delar där varje del hade två eller fler möjliga utfall.

Utifrån dessa valdes den grundligaste skissen för varje del.

4.2.2 AutoCAD

Under skissprocessen användes AutoCAD för att utföra skalenliga skisser med hjälp av de befintliga A-ritningarna. Då de befintliga ritningarna på stationen var i dwg-format underlättade detta måttsättningen då skisserna kunde utföras direkt på dessa utskrivna ritningar. Resultatet gav en tydligare verklighetsbild av stationens utformning.

(23)

Ombyg

4.3 Sa

Samman samman efterlikn stora gl grund fö

4.4 An

Platsana till och gång. H anteckn innehöll Här var den had I projek ritades i Problem uppfattn Bild 4 (Ej ska

gnad av Sp

ammanst

nställningen nställdes på na resultate

aspartier sa ör nästan al

nalys av

alysen utför från statio Här gjorde nades. Probl l brister bed r det viktiga de för resenä ktet gjordes

in på utskriv m som upps

ning av dess .1, Samman alenlig).

pånga statio

tällning

n utgick fr å nytt papp et (Se Bild amt det färg

la skisserna

problem

rdes som gr nen vid oli es en ytte lemområden dömdes åtgä aste att få e ärerna.

s en grundl vna ritninga står under ru

sa.

nställd persp on

ämst ifrån per. Detta

4.1). De de gade glaset.

a under brai

mområde

rundkoncep ika tidpunk erligare und

na delades ärdbart.

en uppfattni

äggande ge ar. Brister so

usningstrafi pektivbild ö

skisserna.

resulterade elarna som . Dessutom instorminge

en

pt för arbete kter under d dersökning upp i vad

ing om stat

enomgång a om ansågs r ik har doku över station

Valda delp e senare i

låg till gru var det lut en.

et. Detta sk dygnet både

där tidpu som ansåg

ionens utfo

av egna an relevanta do umenterats p en sedd frå

partier från perspektivb und för per ande taket

kedde genom e innan och unkter för

s vara hållb

ormning sam

alyser där p okumentera på film för

n bro

4. Genomf

n de olika i bilder som rspektivbild

något som

m ett flertal h under pro problemom bart och va

mt vilken fu

problemom ades.

att få en ty

förande

12 idéerna skulle den var

låg till

l besök ojektets mråden ad som

unktion

mrådena

ydligare

(24)

Ombyggnad av Spånga station 4. Genomförande

13

4.5 Åtgärder & analys

Då byggnadens funktioner var klargjorda så diskuterades de åtgärder som kunde/skulle utföras. Alla tidigare nämnda problemområden delades upp i som små delmoment där en åt gången behandlades. Måttsatta skisser användes för att underlätta modelleringen

4.6 Modellering

Modelleringen utfördes i Revit Architecture. Här utgick projekteringen från de importerade DWG-filerna på den befintliga byggnaden. Alla invändiga mått på trappor mättes på ritningarna. Dessa var till stor hjälp då mått kunde erhållas via Revit Architecture och AutoCAD. Väggarnas placering valdes utifrån trapporna samt placeringen av befintliga pelare.

(25)

Ombyggnad av Spånga station 5. Analys av problemområden

14

5. Analys av problemområden

Analysen bygger på resultatet från platsanalysen som genomfördes under projektetsgång samt studien av resenärernas rörelsemönster.

5.1 Fasad

Utformningen av stationen är undermålig då ombyggnaden som utfördes 2004 inte var fullständig. Det befintliga trapphuset från 1975 borde ha byggts om i samband med tillbyggnaden. Då trapphuset vid bussterminalen är 40 år är det i behov av renovering.

Följaktligen bör en ny konstruktion av stationen visa en byggnad som utgör en fungerande helhet. Planen för denna konstruktion bör inkludera en ändring av yttre beklädnad samt att eliminera antalet överflödiga materialval.

5.2 Entré

Trappuppgången vid bussterminalen är inte välkomnande då den utan dörrar, fönster eller ens en tydlig skylt leder upp till entréhallen. Entréerna som finns vid gång- och cykelbron är inte gästvänliga då dörrarna befinner sig i nischer vilket gör dem mindre synliga än om de hade varit placerade längs en plan vägg. Skylten som annonserar ”Spånga Pendeltågsstation” är liten och placerad i nischen som gör att den endast är synlig framifrån entrén (Se Bild I i Bilaga 1).

5.3 Trappa

Trappan är inte den mest självklara vägen för ankommande då resenärer huvudsakligen tar rulltrappan istället för att använda trappan på vänster sida (Se Bild 5.1). Ankommande tåg stannar på perrongens högra sida och leder till att avstigande orienterar sig på höger sida om stationen. Köer runt 12 meter bildas då det bara finns en rulltrappa upp. Detta gäller även för avresande då trappan är förskjuten mot perrongen, längst vänster sida perrong.

Då det första spärrarna möts av är rulltrappan är detta därför den snabbaste vägen som avresanden tar. Utmed rulltrappan ner sträcker sig en glasvägg. Det är på andra sidan glasväggen som trappan är förskjuten så pass mycket att den inte är synlig för avresande.

Detta är inte den mest självklara vägen för trappan (Se Bild 5.2).

(26)

Ombyg

Det är funktion rörelsem Bild 5.

trappan Bilaga

Bild 5.2 Bilaga

Bild 5.3 trappor III i Bila

gnad av Sp

inte bara p n utan ock mönster vara

.1, synvink n som är f

3.

2, Köbildni 3.

, Befintlig p inte har tag aga 3.

pånga statio

på övervån kså i perron

andra och o kel över sta förskjuten (

ng i perrong

placering av gits till hän

on

ningen som ngens vänth orsakar onöd ation. Se hu (Ej skalenlig

gens väntha

v trappor i p nsyn i denna

m placering hall. Här ö dig trängsel

ur resenär g). För bil

all (Ej skale

perrongens a bild (Ej s

5

av trappa överlappar l vid rusning

en inte har ldförtydligan

enlig). För b

s vänthall. O kalenlig). F

5. Analys av

och rulltra resandes o gstrafik (Se

r överblick nde se Bild

bildförtydlig

Observera a För bildförty

v problemom

appa skapar och ankomm

Bild 5.3) k över

d IV i

gande se Bi

att förskjutn ydligande s

mråden

15 r dålig mandes

ild III i

ing av se Bild

(27)

Ombyg

5.4 Ti

Detta de För avr sidan vä mot per barnvag mötande Faktum funktion Det går funktion saknar r Alternat Pendeltå

5.5 Sp

Spärrarn fler än majorite att de r majorite resenäre ramlar.

Bild 5 bildför

gnad av Sp

llgänglig

elkapitel är esande så f ägen. Sett f rrongen. Me gnar eller ru e vid perron m att det bar

nsnedsatta o att ta sig ti n. Däremot ramper. Alt tiv väg fö ågsstation.

pärrarna

nas placerin antalet plan eten oriente resterande eten är hög er som kom Rulltrappan 5.4, Gång

rtydligande

pånga statio

ghet

fokuserat p finns det en från busshål ellan hissen ullatorer i m ng och en vi a finns en r och barnvag

ll och från b finns det in ternativt för ör funktion

ng på överv nsteg för ru erar sig till

spärrarna b gerorienterad mmer från pe n är därför p till hiss på se Bild III i

on

på de alterna n rulltrappa llplatserna f n och perron möte (Se Bil

id busshållp rulltrappa ti

gnar måste byggnaden ngen möjlig r barnvagna snedsatta ä

våningen m ulltrappan.

de två närm brukar vara

de. Utrymm errong vilke placerad för å bottenpla i Bilaga 3.

ativa vägarn upp till sta finns en his ngen finns ld 5.4). Det platserna up ill stationen ta en längr via bron om ghet att ta s ar är om två

är att ta b

medför träng I övervånin maste spärra a upptagna met fyller in et leder till k r nära spärra an vid per

5

na för barnv ationen och ss upp till s en smal gån t finns tre ru pp till station n och ingen

re väg via b m rulltrappo

ig till och f å personer h buss till B

gsel då antal ngen föreko arna till hög av avresan nte funktion knuffar, stre arna, eller tv rrong (Ej s

5. Analys av

vagnar och f h en bro som

stationen oc ng som inte ulltrappor d nen för avre från vilket bron vid str orna och his från perrong hjälps åt att Barkarby- e

let ankomm ommer ett ger. Anledn nde vid sam

nen att kun ess och ibla värt om. (Se skalenlig).

v problemom

funktionsne m börjar på ch därefter

e ger utrym där två av d

esande.

är ett prob trömavbrott ssen skulle gen då dess t bära barnv eller Sundb

mande resen litet utrymm ningen till d

mma tid sa nna avlasta and att resen

e Bild 5.5).

För

mråden

16 edsatta.

å andra en hiss mme till dessa är

blem då i hiss.

vara ur trappa vagnen.

bybergs

närer är me där detta är amt att

antalet närerna

(28)

Ombyg

5.6 In

Vid per det myc övrigt s

5.7 Ki

Då Spån bättre fu beroend arbetspl I station placerad Bromste Detta b resenäre är på v vänthall placerad Bild 5.5, Bilaga3.

gnad av Sp

teriör

rrongen finn cket döyta å är denna p

osker

nga är en av unktion i re de av sitt

latsen.

nsområdet f d intill sta ensvägen el bildar extra erna. Placer vägen till s len som fun d.

Köbildning

pånga statio

ns det fyra b och bör dä plats den en

v de större esandet utan morgonkaf

finns det en ationen beh ller Spånga a många ringen av Pr stationen. S nkar som alt g övervånin

on

bänkar där t ärför använd nda i station

stationerna n också kom ffe och har

n Pressbyrå, höver resen stationsväg rödljus öv ressbyrån gy Stationsbygg

ternativ kaf ng (Ej skal

två till tre p das för fler nen som har

med flera t mfort i vänta

r därför te

, ett bageri närer som g (Se Bild 5 ver huvudv ynnar endas gnaden har ffeplats för r lenlig). För

5

personer får r bänkar då

bänkar.

tusen resen an på tåg/bu endens att

och en min kommer v 5.6), gå en o vägen men

st de som ko en mindre resenärer. D r bildförtyd

5. Analys av

r plats per b å väntsalen

ärer per dag uss. Många

inhandla k

ndre kiosk.

via buss el omväg då d också säm ommer via V e kiosk inn Dock kunde dligande se

v problemom

bänk. Mella är relativt

g behövs in a av resenär kaffet på v

Då Pressby ller huvudg de ska besök mre komfo Värsta Allé nanför spär

denna vari Bild IV i

mråden

17 an de är stor. I

nte bara rerna är väg till

yrån är gatorna ka den.

ort för é då det

rarna i t bättre

(29)

Ombyg

Vid rus Cirka 5 trångt d precis a Bild 5.6,

Bild 5.7, stå-ytan

gnad av Sp

sningstrafik 5 meter fram då tre person anlänt och sk 6, Satellitbild

7, Befintlig p (Ej skalenl

pånga statio

k, som tidig mför rulltra ner står i kö

ka ta sig till d på Spånga

placering av lig). För bil

on

gare nämnt appan finns

för sitt mor l perrongen a station oc

v kiosk i pe ldförtydliga

ts, tar majo kiosken på rgonkaffe m (Se Bild 5.

ch dess områ

errongens vä nde se Bild

5

oriteten av å höger sid medan de m

7).

åde (Ej skal

änthall. Gå d III i Bilaga

5. Analys av

resenärerna a. Det kan öts av ett tio lenlig)

å-ytan överla a 3.

v problemom

a rulltrappa i vissa fall otal resenär

lappas med mråden

18 an ner.

l verka rer som

(30)

Ombyggnad av Spånga station 6. Alternativa lösningar

19

6. Alternativa lösningar

6.1 Utformning

6.1.1 Alternativ 1

Då den befintliga stationsbyggnaden består av ett trappstegstak kunde formen också använts vid bussentrén och därmed skapat en helhet i byggnaden. Denna trappstegsform är utformad så att majoriteten av ljusinsläppet är via trappstegens sättsteg. Med detta blir inte stationen luftigare då busshållplatserna kommer mötas av en ännu högre vägg utan fönster. Dessutom är denna lösning något som hade resulterat i en tidig ombyggnad då den senaste renoveringen av trappuppgången vid bussarna gjordes 1975 (Se Bild II i Bilaga 1).

6.1.2 Alternativ 2

Detta delkapitel utesluter tanken bakom första alternativet då den syftar på att göra om hela stationen utvändigt. Detta skulle ge en mer sammanhållen station då hela byggnaden hade varit utförd samma år. Det skulle också ge en mer fri hand då stationen kunde bli mer öppen genom att öka antalet fönster mot bussterminalen. Dock ses detta som en mer bekostad del hela stationen skulle ingå i ombyggnaden.

6.2 Utbyggnad

6.2.1 Biljetthall

Då stationen har en begränsad yta fanns det ingen bättre lösning än att bygga ut den. Flera alternativ hade varit tillgängliga om stationen varit annorlunda utformad. På grund av planlösningen fanns här endast ett alternativ som kunde användas till utbyggnad. Här var det enda alternativet att bygga ut mot nordvästlig riktning (Se bild 6.1) eller inte bygga ut alls.

6.2.2 Bussterminal

Då ett av målen var att få en mer sammanhållen station stod det klart att trappuppgången vid bussterminalen borde få en ny entré som är synlig för omgivningen.

Då dagsläget består endast av en öppen entré var ett alternativ att avgränsa befintlig del med dörrar istället för öppning (Se Bild 6.2). Från ekonomisk synpunkt hade detta varit en bättre lösning då det inte hade skett stora ändringar. Dock gör detta inte entrén mer synlig då den fortfarande är på sin befintliga plats.

För att nu göra den mer synlig går det att istället bygga ut och skapa ytterligare en vänthall vid bussar (Se Bild 6.1). Detta skulle ökat komforten för resenärer då det finns möjlighet att sitta under tak och vänta på buss eller tåg.

(31)

Ombyg

Bild 6.1,

Bild 6.2, B dörrar.

gnad av Sp

, Före och e

Befintlig Sp

pånga statio

efterbild på

pånga statio on

alternativa

on där den

a utbyggnad

stora öppn

der på Spång

ningen ersat

6. Alt

ga Station

tts med en v

ternativa lös

vägg och

sningar

20

(32)

Ombyg

6.3 En

6.3.1 Ö Här var befintlig 6.3.2 B Den nya Denna bussentr

6.4 Ta

Första a därmed lämplig Trots d perrong ankomm takkante att det dörröpp

Det and är mer standard gynnsam

Bild 6 rusnin

gnad av Sp

ntré

Övervånin r det enda a ga nischerna Bussentré

a konstrukti lösning är rén.

ak

alternativet skapa en k ast då den t dessa förde gen kommer mer från c

en genom a blir trångt pningen av t

dra alternati lönsamt. D dutformning mma.

6.3, Alternat ngstrafik är

pånga statio

ng

alternativet a a (Se Bild I

ionen till bu att placera

var att take koppling til tydligt uttry lar finns d r att luta mo centralen. E att placera p

t för männ tåget (Se Bil

vet vore att Dessutom ä g som inte tiv 1, Se hur

denna lösn on

att göra entr i Bilaga 1).

ussentrén ha a dörrar på

et på perron l stationen.

ycker ”less i det negativa

ot sydväst, s Eventuellt k pelare som k niskor som

ld 6.3)

t behålla de är detta sy innehåller r nära pelar ing inte den

trén mer syn .

ar bara en al en utbygg

ngens vänth Detta skul is more”.

a konsekve så kommer kan ett va kan fungera ska kliva

et befintliga ystem inte något eget rna står i fö n bästa (Ej s

nlig för rese

lternativ lös gnad så ma

all skulle fo lle ur arkite

enser av d allt vatten attenavrinnin a som ränno

av då pel

taket då de arkitektoni t tänkande.

örhållande t skalenlig).

6. Alt

enärerna ge

sning bortsä n möts av

ortsätta utöv ektonisk syn

enna lösnin att rinna åt ngssystem

r. Detta sku laren kan

etta från eko skt tilltalan

Detta alte till perronge

ternativa lös

enom att ta b

ätt ifrån den dörrar mit

ver perrong npunkt anse

ng. Om ta det håll dä installeras ulle kunna l hamna exa

onomisk sy nde då det ernativ är d ens kant. Vi

sningar

21 bort de

n valda.

tt emot

gen och es vara

aket på är tågen

längst leda till akt vid

ynpunkt är en det mer

id

(33)

Ombyg

6.5 Tr

6.5.1 P Eftersom uppgifte trappan De övri vägar so Bilderna perrong utefter p

Bild 6.4

Bild 6.5

gnad av Sp

rappor

Perrongen m placering en som all och rulltrap iga innehöll om korsade a nedan vi gens vänthal problemana

4, Alternativ

5, Alternativ

pånga statio

ns vänthal gen av trapp utformning pporna. Hä l antingen e

s.

isar alterna ll. Här kom alysen, anse

v 1 (Ej skal

v 2, En väg on

ll

por i väntha g utgicks ifr

r var det ett en (Se Bild

ativa lösnin mer trappan s behöva bl

lenlig). För

korsas (Ej s

allen var de från. Result tt alternativ 6.5), två (S ngar för pl n närmast n li mer synlig

bildförtydli

skalenlig). F

et största pro tatet blev fe

där vägarn Se Bild 6.6 laceringar nordost att f

g.

igande se B

För bildfört

6. Alt

oblemet så em nya olik

a inte korsa

& 6.7) elle av trappa förskjutas in

ild III i Bila

tydligande s

ternativa lös

var det den ka placerin ades (Se Bil er tre (Se Bi

och rulltra n mot bron d

aga3.

se Bild III i sningar

22 n första gar för ld 6.4).

ild 6.8) appor i

då den,

Bilaga3.

(34)

B

Ombyg

Bild 6.6, Alt

Bild 6.7, A

ild 6.8, Alte

gnad av Sp

ternativ 3, t

Alternativ 4,

ernativ 5, tr

pånga statio

två vägar ko

två vägar k

e vägar kor on

orsas (Ej sk

korsas (Ej s

rsas (Ej skal

kalenlig). Fö

skalenlig). F

lenlig). För

ör bildförtyd

För bildförty

r bildförtydl

6. Alt

dligande se

ydligande s

ligande se B

ternativa lös

e Bild III i B

se Bild III i B

Bild III i Bil

sningar

23 Bilaga3.

Bilaga3.

laga3.

(35)

24 6.5.2 Trappuppgång bussar

En lösning till bättre funktion vid bussarnas trappuppgång vore att flytta ut rulltrappan ca 1,5 m mot bussarna och därmed göra trappan bredare. Detta skulle resultera i att flera resenärer kunde ta trappan och ändå ha gott om plats. Det här skulle varit en väldigt bra idé då folk nu för tiden blivit lata och behöver motion. Dock går det inte undvika att kommentera att denna idé inte är rättvis. Planlösningen bör ge avresande och ankommande samma förutsättningar.

Behålls det befintliga trapphuset eller breddar trappen kommer avresande att ha större valmöjligheter än ankommande. De avresande kommer att kunna ta rulltrappan eller trappan medan de ankommande bara kan ta trappan. Detta är anledningen att en extra rulltrappa kom till. Efter analys av trappuppgången i projektet har en slutsats dragits om att det finns sex alternativ för placering av trappa och rulltrappa.

Dessa sex alternativ bygger på ett trapphus med en upp- och nedgående rulltrappa samt en vanlig trappa. Denna analys utfördes efter det att vänthallens nya trappor och rulltrappor redan var omplacerade då detta var det största problemområdet i stationsbyggnaden. Utöver broentrén fanns det bara ett alternativ som gav en planlösning med minimala problemområden. Sex stycken alternativ lades upp. Här var det ett alternativ som resulterade i ingen korsning av resenärers och ankommandes vägar (Se Bild 6,9). De övriga vägarna resulterade i antingen fyra korsande partier (Se Bild 6,10 & 6,11) eller två (Se Bild 6,12–

6,14)

Bilderna på kommande sida visar trappans och rulltrappornas olika placeringar i bussterminalens trappuppgång samt korsande vägar som inringas med streckad svart linje.

(36)

B B ( b B

Ombyg

Bild 6.9, Alt Busstermina (Ej skalenlig bildförtydlig Bilaga3.

Bild 6.12, A Busstermina (Ej skalenlig bildförtydlig Bilaga3.

gnad av Sp

ternativ 1, alens trappu

g). För gande se Bil

lternativ 4, alens trappu

g). För gande se Bil

pånga statio

uppgång ld I i

on

Bild 6.10, Busstermi (Ej skalen bildförtyd Bilaga3.

Bild 6.13, Busstermi (Ej skalen bildförtyd Bilaga3.

Alternativ inalens trap nlig). För dligande se B

Alternativ inalens trap nlig) . För dligande se B

2,

ppuppgång Bild I i

5,

ppuppgång Bild I i

6. Alt

Bild 6.1 Bussterm (Ej skale bildförty Bilaga3

ternativa lös

11, Alternati minalens tra lenlig). För

ydligande s 3.

14, Alternati minalens tra lenlig). För

ydligande s 3.

sningar

25 iv 3,

appuppgång e Bild I i

iv 6,

appuppgång e Bild I i

g

(37)

26

6.6 Tillgänglighet

Efter en analys planlösningen under projektets gång drogs slutsatsen att det inte finns möjlighet att installera en ramp på trappan i vänthallen. Idag är trappan 1,7 meter bred och tar tre personer åt gången men då är det trångt. Den nya trappan är 2,3 meter bred och en ramp ca 0,8 meter bred. Detta skulle göra att trappan endast blev 1,5 meter för passerande.

Alternativt vore att behålla befintlig trappa utan ramper.

6.7 Spärrar

Att placera spärrarna närmare perrongens trapphus hade varit ett alternativ då trängsel ofta uppstå vid spärrarnas. Denna lösning skulle leda till att avresande får större yta att gå på och ankommande fick mindre. Alternativet hade varit att placerat spärrarna mer mot sydväst vilket skulle gynnat de avresande.

6.8 Bänkar

Alternativt hade varit att ha egendesignade bänkar över hela stationen. Detta skulle ge bättre koppling mellan interiör och exteriör. I övrigt kan standardbänken användas i byggnaden och förutsatt att antalet utökas. Dock kommer denna lösning inte ha så bra koppling med stationens utsida då bänken har en begränsad utformning.

6.9 Material

För att uppnå målet med en mer välkomnande station kan stora glaspartier vara en bra lösning. Detta också för att materialet kostnadsmässigt inte är en av de dyraste.

I övrigt kan ett annat material användas på hela byggnaden, delar av byggnaden eller behålla den gamla idén bakom plåtfasaden. Det finns många anledningar varför plåtfasad bör användas som fasadmaterial. Dels är det billigare och då kan också befintliga materialet återanvändas. Dock speglar detta bara tillbaka på dagens utformning vilket kan göra att nya byggnaden inte blir annorlunda än den befintliga. Ombyggnader bör resultera i något nytt.

6.10 Skyltar

6.10.1 Pendeltågsskylt

Alternativt kunde skyltarna placerats vid huvudnivå istället för på taket. Här är de mer synliga för avresande som anländer via broentréerna. Dock är detta inte den mest optimala lösningen då den endast är synlig för de som står på bron.

6.10.2 Informationstavlor

Placering av skyltar utanför byggnad fyller ingen bättre funktion än invändigt då taket är uppåtlutande vilket kan medföra att dessa utsätts för regn och dylikt vid nederbörd.

6.11 Kiosker

Nedan följer redogörelse för potentiella placeringar av kiosken samt dessas för- och nackdelar.

(38)

Ombyg

6.11.1 En alter Placerin innebär hade pla kiosk.

6.11.2 Då det h för plac utrymm vara nö detta gj statione En gran persone att en k spärrarn att ha k synlig f

Bild 6 skalen

gnad av Sp

Alternati rnativ positi ngen hade fr

att fler had aceringen le

Alternati har tillkomm cering av kio me för perso

ödvändigt då jordes ett er) vid rusni nskning av a er i kö åt gå kö till Spång

na skulle dö kommit upp först efter at 6.15, Altern lig). För bil

pånga statio

iv 1

ion för kiosk främjat försä de uppmärks ett till onödi

iv 2

mit en vänth osken. Vid oner att stå p

å det endas besök på Ä ingstrafik (S

antalet resen ången. Då Ä

gas kiosk in ölja den för

p för trappa tt spärrarna nativ placer ldförtydliga

on

ken hade va äljningen av sammat kio

ig trängsel d

hall för den placering u på än vid b st var en til Älvsjö pen Sjöblom, 20 närer i kö t Älvsjö har m

nte kan bli m ankommand an/rulltrapp

uppmärktsa ring av kio ande se Bild

arit att place v varor då d

sken och fle då ståytan h

n nya station utanför spärr bussentrén.

ll tre person ndeltågsstati 012).

till caféet W mer resenäre mer än fem de från bus pan. Detta s

ammats.

osk i bussen d II i Bilaga

era den mitt det hade gett er impulskö hade överlap

nen kan den rarna (Se Bi Dock ses in ner i taget s ion (som ä

Waynes coff er per dag ä m personer.

sentrén, då skulle leda ntré. Gåyta

3.

6. Alt

t emot entré t ett tydligt öp hade gjor

ppats med g

n anses vara ild 6.16) had nte att en st som stod i är en av S

fee gav att d än Spånga s Placering a en U-sväng till trängse an överlapp

ternativa lös

én (Se Bild 6 bemötande rts. Trots de gåytan. Läge

a ett andraha ade det funn törre ståyta kö. För att Stockholms

det står en t så är det sjä av kiosken u g måste göra el då kiosk pas med st

sningar

27 6.15).

. Detta etta

et för

andsval nits mer a skulle t stärka större

till fem älvklart utanför as efter ken blir

åytan (Ej

(39)

Ombyg

6.11.3 Denna närmare precis a ingen st placerad tvungna gör att d Bild 6.1 placerin bildförty

Bild 6.17 (Ej skale

gnad av Sp

Alternati lösning syf e perrongen anlänt, kom tress. Det st d utan att a a att runda d detta därför 6, Alternati g av trapp ydligande se

7, Alternativ enlig). För b

pånga statio

iv 3

ftar på att n i vänthalle mmit förbi sp

tora problem ankommand denna för at inte är någo iv placering or så måst e Bild I i Bil

v placering bildförtydlig

on

låta kioske en (Se Bild 6

pärrarna oc met är här at de blev stör tt ta sig vida

on bra plats g av kiosk i te avresand

laga3.

av kiosk i p gande se Bi

en vara kva 6.17). Detta ch står och tt ens komm rda av att e are. Större d s för placeri

i biljetthall de göra en

perrongens ild III i Bila

ar på botten a är en bra l

väntar på p ma på någon en kiosk sti

delen av yta ing.

l. Gåytan öv U-sväng ti

vänthall. G aga3.

6. Alt

nplanet me ösning för a pendeltåget.

n bra plats d cker ut från an används a verlappas a ll kiosken (

Gåytan överl

ternativa lös

en att place ankommand . Det är lug där den skul

n väggen så av passeran av ståytan.

(Ej skalenli

lappas med sningar

28 era den

de som gnt och lle vara å de är nde och Oavsett ig). För

d ståytan

(40)

Ombyg

6.11.4 Då stati kan den handels placerad en plats tig till orienter större yt Denna l de ska t nytta av Pressby bostad o gynnsam

Bild 6.1 respekti

gnad av Sp

Alternati ionen i sig n placeras plats då de d under trap s att stå på u trappor och rar sig till e

ta att stå på lösning lede

till kiosken v Spångas k yrån och ca

och har där mma placer

18, Alternat ive ståytan.

pånga statio

iv 4

inte har må som en u en inte kom ppen som i

utan att beh h rulltrappo entrédörren.

å utan att ris er till att res n. Ändå är

kiosk. Anko féet. De frå rför redan f ringen av kio

tiv placering (Ej skalenli

on

ånga ytor so utbyggnad mmer störa dagsläget. D höva trängas

or på höger Resenärern kera trängse senärer som

det inte tro ommande f ån nordostl fått i sig nö

osken.

g av kiosk ig). För bild

om kan fun vid busste a resenärer Då den är p s lika myck r sida. Dett na rör sig i el (Se Bild 6 m kommer v

oligt att rese från sydväst liga sidan s ödvändighet

i perronge dförtydligan

ngera som a erminalen.

lika myck placerad till ket som tidig

ta gäller oc en båge vi 6.18).

via broentrée enärer som tligriktning så har trolig ter. Detta a

ns bussentr nde se Bild I

6. Alt

alternativ pl Detta blir ket som om vänster om gare, då bes ckså för an ilket komm

erna måste tar sig via har, exakt gtvis tagit s lternativ an

ré. Ingen öv II i Bilaga3

ternativa lös

lats för kios en mer e m den had m entrén får sökande ori nkommande mer resultera

göra en om a bron komm

vid brons sig direkt fr nses vara de

verlappning 3.

sningar

29 sken så effektiv e varit kunder ienterar e då de a till en

mväg då mer ha början, från sin et mest

g av gå-