57 Gardeła, L. et al. The spur goad from Skegrie in Scania, Sweden. Evidence of elite interaction between Viking Age Scandinavians and Western Slavs.
75 Loftsgarden, K. The prime movers of iron production in the Norwegian Viking and Middle Ages.
88 Wärmländer, S.K.T.S. & Söderberg, A.
Hollow comb rivets made from strip- drawn copper wire and two possible ant- ler draw plates from 11th–12thc. Sigtuna, Sweden.
debatt
100 Kjellström, R. Stalofrågan – en personlig slutkommentar.
107 Lovén, C. Var Beowulf gute?
kort meddelande
115 Scheglov, A. Omarbetning av Olaus Petris krönika: Ett politiskt vittnesbörd – och heraldiskt?
recensioner
118 Larsson, B.T. & Broström, S-G. Nämforsens Hällristningar – Sveriges största och äldsta hällristningsområde med 2600 figurer (The rock of Nämforsen). Anmälan av V. Mantere.
120 Ahlström, C. The Viking Age. A time of many faces. Anmälan av L. Gardeła.
123 Ljung, C. Under runristad häll: Tidig- kristna gravmonument i 1000-talets Sverige. Anmälan av P. Carelli.
VÄNNEN FORN
FORNVÄNNEN2019/2
JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH
2019/2
Innehåll
issn 0015-7813
Omslag 2019/2_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-05-20 11:32 Sida 1
Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se Redaktörer
Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se
Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm
e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552
Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Journal of Swedish Antiquarian Research
published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–
Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden
fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften är referentgranskad.
fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s.
Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.
The journal is peer-reviewed.
issn 0015-7813
Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019
skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra.
Uppsatser
Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl.
abstract, illustrationer och tabeller.
Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla dessa på engelska.
Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med författarens namn, institutionsadress och e-postadress.
Referenser
Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort.
Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan.
Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm.
Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund.
Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, ett symposium. Halmstad.
Illustrationer
Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet.
Debatt och mötesreferat
Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- redigerad version till berörd part för inhämtande av svar.
Korta meddelanden
Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl.
illustrationer. Recensioner
Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på referat av böckernas innehåll.
Korrektur
Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga papperskorrektur förekommer.
Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört.
Fornvännen 114 (2019)
Reformatorn Olaus Petris historiska skrift En svensk krönika (En swensk cröneka) var ett verk som hade stor betydelse för svensk historieskrivning och som även var känt och använt utanför Sve- rige – bland annat av den finske reformatorn och upplysaren Mikael Agricola och den store danske historikern Arild Huitfeld. En svensk krönika hand- lar om Sveriges historia från forntiden till 1500- talets början. Krönikans äldre version slutar med en notis om riksföreståndaren Svante Nilssons död (1512). Denna version blev färdig mot slutet av 1530-talet. Den senare versionen som för be- rättelsen fram till Stockholms blodbad 1520 full- bordades vid 1500-talets mitt. När Olaus förbe- redde den senare versionen genomgick några de- lar av krönikans ursprungliga text en grundlig omarbetning. Kung Gustav Vasa blev emellertid starkt missnöjd med arbetets resultat. Enligt hans mening var En svensk krönika alltför välvilligt in- ställd till utlänningar och alltför kritisk mot svens- kar. Gustav Vasa förklarade även att Olaus som historiker var alltför vänligt sinnad mot den me- deltida kyrkan trots att han själv var en reforma- tor. Kungen förbjöd att trycka krönikan och kon- fiskerade några avskrifter av den tillsammans med Olaus Petris bibliotek (se Westin 1946; 2002; Ferm 2007).
Olaus Petris krönika förblev otryckt fram till 1800-talet. Ingen egenhändig skrift med denna krönika har bevarats. Emellertid finns det talrika avskrifter, och detta har gjort det möjligt för fors- karna att dra slutsatser om hur krönikan skrevs.
Enligt filologen Efraim Lundmark skulle det fin- nas sammanlagt fem olika redaktioner av Olaus Petris krönika, medan historikerna Lars Sjödin och Gunnar T. Westin menar att det bara finns två redaktioner, den äldre och den yngre (Sjödin 1921; Lundmark 1940; Westin 1946). Delade me- ningar gäller även frågan huruvida Olaus Petri hade några medarbetare när han skrev sin krönika.
Lundmark antar att Olaus, i det slutliga skedet av sitt arbete, fick hjälp från en annan författare – möjligtvis av sin bror Laurentius Petri, och att denna medarbetare fortsatte sin redigering av krö- nikan även efter Olaus Petris död 1552. Westin accepterar inte denna uppfattning utan hävdar att det var Olaus Petri ensam som skrev hela krönike- texten.
Det är i alla fall ett faktum att det vid över- gången från den äldre redaktionen (som motsva- rar redaktionerna I och II enligt Lundmarks klassi- fikation) till den yngre (IV och V enligt Lundmark) gjordes viktiga ändringar i krönikans innehåll.
Några av dem är välkända. Vi vet till exempel att den yngre redaktionen fick en berättelse om Stock- holms blodbad och dess förhistoria. Vi vet även att det i den yngre redaktionen infogades den så kallade Hednalagen – den fornsvenska bestäm- melsen om envig. Vissa andra ändringar i kröni- kan är dock mindre kända, och en del av dem har inte beskrivits i forskningslitteraturen.
Vid en uppmärksam läsning av krönikans handskrifter och tryckta utgåvor kan man spåra följande tendens: I krönikans senare redaktion understryks att det forntida Sverige utgjordes av två riken – Svealand och Götaland. Denna ten- dens kan noteras redan i början av krönikan.
Uppgifterna om fejden mellan kungarna Alrek och Gestiblind, som hämtades ur Saxos Gesta Danorum, kompletterades med slutsatsen att Svealand och Götaland skulle ha regerats av två olika kungar:
Den äldre redaktionen
Och thet skulle så haffua tilgonget, alt emellen konungen i Swerige som heet Alric och konungen i Götha land som heet Gesti- blind, war en long feegd... (OPSS IV, s. 17).
Kort meddelande
Omarbetningen av Olaus Petris krönika: Ett politiskt vittnesbörd – och heraldiskt?
Kort meddelande 115-117_Layout 1 2019-05-20 10:43 Sida 115
Uppland:
Den äldre redaktionen
Thå nw konung Swerker dödh war, seyes Ostgötharne haffua vthwaldt hans son Karl til konung, Men samma vthwelielse bleeff om intit, ty at then menige man i Vpland togho en til konung som heet Eric Jedhwar- dason, then man kallar Sancte Eric... (OPSS IV, s. 54).
Den yngre redaktionen
[tillägg:] och ther aff kom en skadeligh owilie och mykit onth emellan Östgötherna och Vpland, Ty Östgöterna hölla altijd medt konung Swerkers slecht, och Vplendinganar med S:Erics slächt, och then ena slechten gick then andra effter, heela rijket till skadha och förderff [...] (OPSS IV, s. 54–55).
Även i berättelsen om Birger jarl och hans söner finns det ett tillägg i den yngre redaktionen som understryker att det fanns en rivalitet mellan Uppland och Östergötland:
Den äldre redaktionen
Och wardt konung Valdemar crönter i Linköping, Epter Christi byrdh Tolff hun- drade itt och femtiyo åår... (OPSS IV, s. 66).
Den yngre redaktionen
[tillägg:] och ther med stillades then trettan som hade warit emillan konung Suerkers och S. Erics slecht, ty konung Waldemar war på fädhernet aff konung Swerkers och på Modhernett aff S:Erichs slecht [...] (OPSS IV, s. 66).
tär kan också vara en indirekt följd av de göticis- tiska idéerna, även om Olaus Petri kritiserade dem. Inom den göticistiska historieskrivningen var det viktigt att poängtera att Götaland och Svealand under äldre tid utgjorde två olika riken.
De svenska kungarnas titel, Rex Sveorum et Gotho- rum, understryker också Sveriges historiska dua- lism, och denna fråga behandlas också i En svensk krönika.
Den så kallade »Kampen om vapnet Tre kro- nor», den berömda heraldiska tvisten vid 1500- talets mitt, kan emellertid utpekas som närmare förklaring. Vid denna tid hävdade danskarna att Sveriges vapen inte skulle vara tre kronor, utan lejonet. Svenskarna invände att lejonet var Göta- lands vapen, medan Svealands vapen var de tre kronorna. Därför var det just Sverige, och inte Danmark, som hade rätten att använda denna symbol.
Denna mening om Svealands och Götalands olika vapen torgfördes tydligt i den hittils otryck- ta svenska skriften Om Tre Kronor (Om III Cronor) som baserades på historiska uppgifter. I hand- skrifter med denna skrift och i forskningslittera- turen anges att det var Laurentius Petri Nericius, Olaus Petris bror och meningsfrände, som förfat- tade den (jfr. UUB E 142, f. 2 samt Westin 1946, s.
119–120). Det är således möjligt att de slutliga ändringarna i Olaus Petris krönika, som fokuse- rar på det svenska rikets dualism, var ett resultat av Olaus Petris samarbete med Laurentius Petri.
Kanske gjordes de av Laurentius ensam. Denna slutsats får tjäna som en bekräftelse på Lund- marks antagande att Laurentius skulle ha assis- terat Olaus med att redigera krönikan. Sannolikt fortsatte han denna redigering även efter Olaus Petris död.
117
Fornvännen 114 (2019)
Referenser
Ferm O., 2007. Olaus Petri och Heliga Birgitta: Synpunk- ter på ett nytt sätt att skriva historia i 1500-talets Sverige.
Stockholm.
Lundmark, E., 1940. Redaktionerna av Olaus Petris svenska krönika. Vetenskaps-Societetens i Lund Års- bok. Lund.
OPSS = Olaus Petri, Samlade Skrifter, bd IV. Uppsala 1917.
Sjödin, L.,1921. Tillkomsten av Olaus Petris krönika.
Historisk tidskrift 41. Stockholm.
UUB E 142 = Uppsala universitetsbibliotek, hand- skrift E 142.
Westin, G. T., 1946. Historieskrivaren Olaus Petri : svenska krönikans källor och krönikeförfattarens metod. Lund.
Westin, G. T., 2002. Olaus Petri, Peder Svart och Gustav Vasa: Religion, politik och historieskrivning i början av 1500-talet. Stockholm.
Andrej Scheglov Institute of World History Russian Academy of Sciences Leninsky Prospekt 32a 119334 Moscow, Russia ascheglov@mail.
Kort meddelande Kort meddelande 115-117_Layout 1 2019-05-20 10:43 Sida 117
