201 Högberg, A. & Persson, C. Small pieces of flint. Mesolithic contact patterns on the Småland highlands in south Sweden.
220 Lindström, T. Ett huvudlöst förslag – angående den tredje individen i grav 7 från Ire. —Summary.
229 Ericsson, A. Kungsbetet – en medeltida fägata av stora mått. —Summary.
debatt
242 Blehr, O. Sumtangen, a medieval commu- nal reindeer (Rangifer tarandus) drive locality on the mountain plateau Hardangervidda in Norway, once more.
247 Nyborg, E. Svar till Jan Eskildsen.
249 Lovén, C. Beowulf och Gotland – replik till Bo Gräslund.
korta meddelande
253 Fjellström, M. et al. Nya14C-dateringar av glaciärfynd vid Ålmallojekna i Jokk- mokks kommun, Lappland.
258 Apel, J. et al. Erret Callahan (1937–2019) and his impact on Swedish archaeology.
recensioner
263 Illum Hansen, S. Jættestuebyggerne:
Arkitektur i Danmarks stenalder. An- mälan av L. Larsson.
265 Naumann, H-P. Metrische Runeninschrif- ten in Skandinavien. Einführung, Edi- tion, Kommentare. Anmälan av S. Oehrl.
266 Gräslund, A-S. et al. (red.). Fynden från
»Svarta jorden» på Björkö från Hjalmar Stolpes undersökningar. Anmälan av S.
M. Sindbæk.
268 Trotzig, G. Arkeologins fotografier. Några milstolpar. Anmälan av J. Wienberg.
270 Rundkvist, M. At home at the Castle.
Lifestyles at the Medieval Strongholds of Östergötland, AD 1200–1530. Anmälan av M. Hansson.
272 Eriksen, P. & Rindel, P.O. Lange linjer i landskapet. Hulbælter fra jernalderen.
Anmälan av J. Wikborg.
register
275 Innehåll, Årgång 114, 2019
VÄNNEN FORN
FORNVÄNNEN2019/4
JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH
2019/4
Innehåll
issn 0015-7813
Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 1
Utgiven av
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet.
Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se
Ansvarig utgivare och huvudredaktör Mats Roslund
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm mats.roslund@ark.lu.se
Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript Peter Carelli
Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm fornvannen@vitterhetsakademien.se Redaktörer
Herman Bengtsson, herman.bengtsson@upplandsmuseet.se Christina Fredengren, christina.fredengren@shm.se Åsa M Larsson, asa.larsson@raa.se
Teknisk redaktör Kerstin Öström Grävlingsvägen 50 167 56 Bromma kerstin@vinghasten.se Prenumeration Vitterhetsakademien Box 5622, 114 86 Stockholm
e-post fornvannen@vitterhetsakademien.se Bankgiro 535-3552
Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Journal of Swedish Antiquarian Research
published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:–
Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden
fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder.
Tidskriften är referentgranskad.
fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s.
Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries.
The journal is peer-reviewed.
issn 0015-7813
Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019
Till författaren
fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med angränsande ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne- håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår.
Tekniska och typografiska frågor
Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu- skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra.
Uppsatser
Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 nedslag inkl.
abstract, illustrationer och tabeller.
Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla dessa på engelska.
Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med författarens namn, institutionsadress och e-postadress.
Referenser
Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort.
Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan.
Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm.
Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund.
Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, ett symposium. Halmstad.
Illustrationer
Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet.
Debatt och mötesreferat
Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- redigerad version till berörd part för inhämtande av svar.
Korta meddelanden
Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl.
illustrationer. Recensioner
Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärdering mer än på referat av böckernas innehåll.
Korrektur
Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga papperskorrektur förekommer.
Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört.
Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 2
Debatt 247
Svar til Jan Eskildsen
I et besynderligt angreb på min artikel »Danske kalkmalerier som kilder til forholdet mellem Nor- den og Byzans i 1100-tallet» (Nyborg 2018) vil Jan Eskildsen have mig til at anmelde hele Roland Scheels imponerende disputats fra 2015 (1 343 si- der!) og ikke kun de kapitler, der omhandler kalk- malerier (Eskildsen 2019). Dette ville, som jeg skriver, overstige, hvad jeg føler mig kapabel til, og naturligvis fuldstændig drukne mit egentlige emne. Min korte anførelse af den historiske ram- me er naturligvis ikke på »kildeniveau» men byg- ger alene på litteraturen. Således har jeg øjensyn- ligt ikke fanget, at Margrethe Fredkullas østlige netværk med sikkerhed nåede helt til Byzans. At jeg skulle have et »formål» med denne lapsus er svært begribeligt.
Eskildsen vil absolut have, at stifterne i Vä skal være kong Niels og Margrethe Fredkulla. Og han bebrejder mig det synspunkt, at årstallet på sedlen fra alterbordet kun med »nogen usikker- hed» kan læses som 1121. Min formulering skyl- des, at Scheel (2015, s. 549) sætter spørgsmåls- tegn ved læsningen. Når én er uenig, må der altså siges at være usikkerhed.
Det hedder videre, at jeg omtaler Scheels om- dateringsforsøg »ukritisk». Men jeg refererer ham jo blot for senere at kunne diskutere. Og når Eskild- sen fastslår, at kalkmalerierne i Vä »er kunsthis- torisk dateret til 1121–1130» (ikke engang med et forsigtigt »omkring») følger han ensidigt Ulla Haastrups snævre tidsfæstnelse og ignorerer and- re velunderbyggede forskningsbidrag. Vanskelig- heden ved disse malerier er jo netop, at den stilis- tiske tidsramme er så vid, og at kunstforskerne med god grund er uenige om den. Eskildsens uspe- cificerede bemærkning om, at jeg skulle videre- bringe »uberettiget tvivl om fagfolks dateringer»
er af gode grunde svær at forholde sig til.
Når jeg nævner, at Margrethe Fredkullas op- træden på en mønt ikke er »helt enestående» for en dronning, idet også dronning Sophia findes på en mønt fra 1157, replicerer Eskildsen, at det »natur- ligvis ikke kan bruges som argument for, at en dronning på en mønt ikke var noget enestående på en mønt 45 år tidligere». Dette er naturligvis rigtigt, men jeg mener selvfølgelig, at Margrethes
mønt ikke er helt enestående for et bredere åre- mål såsom 1100-tallet.
Om den mandlige stifter i Vä har båret krone eller ej er ikke væsentligt for min problemstilling og derfor ikke nærmere problematiseret. Men jeg nævner i en note (nr. 9) stifterindens manglende krone som bemærkelsesværdig, og en passant at manden måske også har savnet krone. Dette byg- ger på egen iagttagelse fra stige og med lampe, hvor jeg har skønnet maleriet var for ødelagt til en sikker vurdering. Men jeg kan jo tage fejl.
Jeg bebrejdes ikke at nævne, at dendrokrono- logerne »korrigerer for manglende årringe i splint- vedet, når de beregner, hvornår et træ er fældet».
Og Eskildsen spørger inkriminerende »Hvad er formålet?» Imidlertid tager jeg overalt højde for tillæg af ved, specielt og udtrykkeligt s. 209 med note 11. Jeg er faktisk gået bagom de anmeldte tekster og direkte til dendrokronologernes detal- jerede indberetninger i Nationalmuseet for at kunne være helt præcis.
Det hedder sig, at jeg flere gange henviser til Poul Nørlunds bog fra 1944 (Danmarks romanske Kalkmalerier), »men der er sket meget på forsk- ningens område i de forgangne 74 år, hvilket dog synes at have undgået Nyborgs opmærksomhed».
Denne frit svævende påstand modsiges allerede af den litteratur, jeg anfører. Jeg mener i øvrigt, at man også skal henvise til ældre litteratur, hvis den har ydet væsentlige og stadig gangbare bi- drag.
Det kan, som det fremgår, diskuteres, hvor langt ud i periferien, man skal medtage litteratur.
Men hvis der er tale om et centralt forsknings- bidrag, og ikke mindst hvis man er uenig med det, så må man selvfølgelig lade det indgå i sin diskus- sion. Det er ikke nok bare at anføre det i sin littera- turliste. Når det gælder min egen udeladelse af John Linds artikel »Darkness in the East», skyl- des den, at bidraget ikke behandler kalkmalerier (jævnfør min manglende anmeldelse af Scheels afhandling i sin helhed).
Jan Eskildsen påstår indledningsvis, at jeg skulle betjene mig af »en særlig form for omgang med kilder» og »en selektiv læsning», lige som jeg skulle henvise til gamle kilder men se bort fra
Fornvännen 114 (2019)
248 Debatt
nye. Jeg skulle også have sået uberettiget tvivl om formuleringer og fortiet information om en arti- kel i en bog, jeg omtaler. Alt dette er – som det fremgår – ganske utilforladeligt og, lige som hans overskrift, båret af en lidet klædelig insinuation, som om jeg skulle have en skjult, ubillig dagsor- den. Hvad skulle den vel være?
Min artikel står således ved magt med sine overvejelser og synspunkter: Vägruppen bør høre hjemme tidligt i 1100-tallet, Jørlundegruppen i århundredets anden halvdel. Og selv om de his- toriske vidnesbyrd om kontakt direkte til Byzans er betydelige (og voksende), giver malerierne ikke grundlag for, at deres byzantinske præg skulle skyl- des denne østlige kontakt. Kunstformidlingen har åbenbart været vestlig via Italien. Og den, der vil hævde noget andet, må kunne fremlægge
væsentlige nye momenter. Dette er fremlagt til en åben, saglig og fordomsfri debat, som jeg ikke har kunnet finde i Jan Eskildsens indlæg.
Referencer
Eskildsen, J., 2019. Man fornemmer en hensigt – og undrer sig. Fornvännen 114.
Nyborg, E., 2018. Danske kalkmalerier som kilder til forholdet mellem Norden og Byzans i 1100-tallet:
En diskussion af seks nylige bidrag. Fornvännen 113.
Scheel, R., 2015. Skandinavien und Byzanz: Bedingungen und Konsequenzen mittelalterlicher Kulturbeziehungen, Teil 1–2. Göttingen.
Ebbe Nyborg Nationalmuseet DK–1471 København K ebbe.nyborg@natmus.dk
Fornvännen 114 (2019)
