Temporära översvämningskydd

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Miljövetenskap

Carl Bonander

Temporära översvämningskydd

Viktiga egenskaper

Temporary Flood Protection Barriers

Important characteristics

Examensarbete 15 hp Miljövetenskap

Datum/Termin: 11-05-10 VT Handledare: Lars Nyberg Examinator: Eva Svensson Ev. löpnummer:

(2)

Abstract

This essay investigates some of the different temporary and semi-permanent flood protection barriers produced in Sweden and Norway: Aqua Barrier, AquaFence (Semi), NOAQ Tube Wall and DamLite. The focus is on what characteristics a temporary barrier should have, and its overall role in flood risk management in comparison with permanent solutions and

sandbags. To find the information I needed I applied a mixture of methodologies; my essay is in part a literature study and in part an interview study. Interviews were conducted with employees from various key actors in flood risk management (in my vicinity); the

municipality of Arvika, The Swedish Contingencies Agency and the emergency services in Karlstad. Some characteristics were mentioned by everyone and can be identified as the most important. They are: a high maximum dam height, quick installation time and that the barriers have to work equally well on different surfaces. Other characteristics mentioned are good storage capabilities (space efficient and long lasting), resistance to floating objects, low sabotage risk, they should be able to manage uneven terrain, cost and low weight per individual part in order to facilitate transportation during installation. The previously

mentioned barriers have been compared in relation to these characteristics; see table 1 and 2 for a quick summary (p. 26-27). No independent tests have been conducted, all data is based on either tests conducted by others, interviews or product information from

manufacturers. When it comes to temporary flood protection barriers and their role in comparison with permanent solutions the conclusion is that it varies from situation to situation depending on geographic and monetary factors. The municipality of Arvika is applying for permission to build a permanent dam across a 100m long sound, which in their case will cost half as much as a 4.1km long temporary or semi-permanent barrier along the shore. However, all cities are not blessed with the geographical location to build a short and relatively cheap permanent dam structure, meaning it might be cheaper for them to make use of temporary flood protection barriers. Otherwise you can use temporary flood protection barriers as a complement to permanent solutions, for example barricade important public buildings or increase the dam height of a permanent dike. Another conclusion which is included in the discussion section is that a theory-based survey like this one should not be used as a basis for decision making. I think practical tests have to be performed in order to get a better picture of how the barriers work before buying them.

(3)

Sammanfattning

Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för

Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för

sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära

översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.

Nyckelord: temporära översvämningsskydd, översvämningshantering, jämförelse av översvämningsskydd, översvämning

(4)

Innehållsförteckning

1. Introduktion ...5

2. Syfte ...7

2.1. Avgränsning...7

2.2. Frågeställning...7

3. Metod...8

4. Olika typer av temporära översvämningsbarriärer ...10

4.1. Vertical walls ...10

4.2. Folding standby flood defense...10

4.3. Dihedral structures ...11

4.4. Flexible liners ...11

4.5. Water gravity dams...12

4.6. Big bags gravity dams...12

4.7. Water absorbent bags...13

5. Viktiga kriterier för temporära översvämningsskydd utifrån litteraturstudie...14

6. Temporära översvämningsskydd i jämförelse med permanenta lösningar (baserat på litteraturstudie)...16

7. Varför behövs det alternativ till sandsäckar? ...17

8. Beskrivning av de temporära översvämningsskydden ...18

8.1. Aqua Barrier ...18

8.2. AquaFence...20

8.3. Tubvallen...21

8.4. DamLite ...24

9. Resultat av intervjustudie ...25

9.1. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ...25

9.2. Räddningstjästen Karlstadsregionen ...25

9.3. Arvika – Jämförelse av temporära skydd och permanenta lösningar utifrån intervjustudie ....27

10. Jämförelse av översvämningsskydden i tabellform ...29

11. Diskussion ...31

12. Referenslista ...33

(5)

5

1. Introduktion

Den globala uppvärmningen beräknas leda till förändrade väderförhållanden jorden runt.

Vissa länder söderut kommer att bli torrare, andra länder, som Sverige, kommer att få ökad nederbörd och större risk för extrema väderförhållanden. Klimat- och sårbarhetsutredningen nämner som punkt 2 i sina viktigaste slutsatser att risken för översvämningar kommer att öka på många håll i Sverige så mycket att förstärkta insatser för förebyggande åtgärder är

motiverade.¹

Om man tänker på översvämningarna i Pakistan, Kina och Australien år 2010 där

sammanlagt cirka 4300 personer miste livet²känns översvämningarna som drabbat Sverige över åren ganska små. Men trots det blir skadekostnaderna för samhället stora även vid, ur ett globalt perspektiv, små översvämningar. De direkta samhällsekonomiska skador som

Arvikaöversvämningen år 2000 orsakade beräknas ligga på 313 Mkr i 2009 års prisläge³. Det är uppenbart att det finns ett behov av bättre lösningar för att reducera skador och rädda liv vid översvämningar, och översvämningshantering har fått en större betydelse i Sverige och många andra länder runt om i världen.

Översvämningshantering kan delas upp i tre övergripande områden: riskanalys (risk analysis), riskvärdering (risk assessment) och riskreducerande åtgärder (risk reduction).

Riskanalyser ger information om tidigare, nuvarande och framtida risker kopplade till översvämningar, riskvärdering handlar om utvärdering av riskerna, och riskreducerande åtgärder innefattar ingripanden för att minska riskerna.⁴Dessa tre områden kan delas in i underkategorier som visas i figur 1. Det som det här arbetet ska undersöka, temporära översvämningsskydd (mobila och semi-permanenta vattenvallar), faller in under

riskreducering och dess underkategori riskreducering under översvämningstillfällen (flood event reduction). Semi-permanenta översvämningsskydd kan även sägas till viss del tillhöra underkategorin riskreducering innan översvämningstillfällen (pre-flood reduction).

1SOU 2007:60,http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/08/93/34/05245f39.pdf

2Centre for Research on the Epidemiology of Disasters,http://www.emdat.be/search-details-disaster-list

3Centrum för Klimat- och Säkerhet (2010). 10 år efter Arvikaöversvämningen. s. 25

4Schanze, J., mfl. (2006). Flood Risk Management – Hazards, Vulnerability and Mitigation Measures. s. 6

(6)

Figur 1. Ramverk för hantering av översvämningsrisker (Schanze, 2006). Bearbetad av författaren.

Temporära översvämningsskydd är till för att snabbt och flexibelt kunna skydda sårbara områden som riskerar att översvämmas. Det finns två olika sorters temporära

översvämningsskydd: mobila och semi-permanenta. Mobila kan monteras var som helst där terrängen tillåter, medan semi-permantenta vattenvallar kräver förarbete såsom installation av förankringsplattor i betong, som läggs ut på platser med hög risk för översvämning. Man fäster sedan själva barriären i betongplattorna. Det passar bra för områden som är drabbade av återkommande översvämningar, men inte har utrymme eller möjlighet att bygga t.ex. en jordfyllnadsdamm eller någon annan permanent lösning.

För låglänta områden, som t.ex. den tyska och holländska havskusten är permanenta vallar att föredra, då flod och ebb varierar dagligen och stora områden skulle översvämmas om inte vallarna alltid fanns där.⁵Men permanenta konstruktioner är väldigt kostsamma, speciellt för mindre kommuner och städer som kanske enbart riskerar att översvämmas någon gång per århundrade. Sandsäckar, som är tids- och arbetskrävande jämfört med det reslutat man kan uppnå var den mest använda skyddsvall i Sverige fram till slutet av 1990-talet.⁶Behovet av bättre lösningar blev tydligt, och den svenska marknaden har levererat en hel del innovativa alternativ till sandsäckar.

Det finns flera företag i Sverige som tillverkar mobila översvämningsskydd, däribland NOAQ (Tubvallen, Boxvallen), SVB (DamLite) och Geodesign (Pallet Barrier etc). Aqua Fence är ett norskt företag som tillverkar en semi-permanent vattenvall, AquaFence Semi.

5Haartsen, A., Marrewijk, D. (2001) The Dutch Wadden Sea Region.

6Breig K., Hamlin mfl (2009)., Möjligheter för ett regionalt utvecklingsprojekt om ”medborgarnivåns” roll i översvämningsskyddet. s.3-4

(7)

2. Syfte

Att undersöka ett antal olika temporära översvämningsskydd med fokus på vilka faktorer som är viktiga för inhandlare av översvämningsskydd. Jag vill även sätta de temporära skydden i relation till permanenta lösningar.

2.1. Avgränsning

Som en avgränsning tänker jag undersöka de temporära översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge. Anledningen till att jag valt till Norge är att det tillverkas en semi-

permanent vattenbarriär där (AquaFence) som jag tror kan ge mitt arbete en bredare bild. En annan anledning är att Sveriges och Norges klimatförhållanden är väldigt lika. Val av barriärer baserades på internetsökning.

2.2. Frågeställning

Vad är viktigt för t.ex. kommuner när det gäller temporära och semi-permanenta

översvämningsskydd? Vilka faktorer tittar de på när de bestämmer sig för vilket de kommer använda?

Vilken roll har temporära översvämningsskydd i den totala hanteringen av översvämningar i förhållande till förebyggande och permanenta lösningar?

Finns det någon klar gräns där det blir mer ekonomiskt hållbart att implementera permanenta lösningar istället för temporära?

(8)

3. Metod

Jag har använt mig av en blandning av vetenskapliga metoder för att få fram den information jag behövde. För att få en bakgrund till mitt arbete har jag läst litteratur och artiklar som är relevanta till översvämningshantering samt temporära och permanenta översvämningsskydd.

Detta var för att få en överblick av vilka faktorer som anses viktiga när det gäller temporära översvämningsskydd. Vad jag menar med faktorer är vilka egenskaper barriären bör besitta, såsom en viss hållfasthet, dämningshöjd eller slittålighet. Metoden för denna del av arbetet kan man alltså kalla en litteraturstudie. Jag har även använt mig av internetsökning för att få fram de olika företag och barriärer jag valt att sätta i fokus. Information jag inte fann

objektiva källor för kommer från tillverkarnas hemsidor, vilket är något jag annars försöker undvika på grund av det subjektiva sätt man oftast presenterar sin egen produkt på. Jag försökte vara så källkritisk som möjligt, och har bortsett från att använda mig av saker jag anser vara för vinklat. Ett annat problem med att använda tillverkarnas hemsidor som källor är att de är otroligt olikartade. Några av dem innehåller extremt mycket information och andra ganska lite, så en fullständig jämförelse av alla aspekter visade sig omöjlig. Geodesigns hemsida listade t.ex. vilka de sålt sina barriärer till, vilket är något som skulle vara intressant att sätta i jämförelse med de andra barriärerna. Jag hade möjligtvis kunna skickat iväg ett email till tillverkarna av de andra barriärerna och frågat om jag kunde få tillgång till den informationen, men på grund av tidsbrist mot slutet av arbetets gång så hann jag inte med det.

Detta är i alla fall anledningen till att presentationen av de olika barriärerna ser lite olika ut.

Information presenteras där den finns tillgänglig, finns den inte så uteblir den.

För att få fram mitt empiriska material utförde jag semi-strukturerade intervjuer, formade med hjälp av den kunskap jag fått av att läsa in mig på översvämningshanteringsområdet. Jag intervjuade olika nyckelpersoner som representerar olika typer av användare av temporära översvämningsbarriärer (någon från en kommun som använt sig av barriärer i praktiken (Arvika), någon från en kommun som funderar på att inhandla barriärer (Karlstad), någon på nationell nivå som hyr ut olika barriärer till kommuner (MSB)). Det var utgångspunkten för mitt sökande av personer att intervjua i alla fall. Efter lite omdirigering slutade det med att jag intervjuade Tommy Nilsson på MSB, Anja Grenholm på Räddningstjänsten i Karlstad och Maria Dåverhög och Håkan Gund på Arvika kommun. Jag utförde alltså fyra intervjuer totalt sett.

(9)

Semi-strukturerade intervjuer är en kvalitativ forskningsmetod som jag ansåg bra lämpad för min uppsats, då den tillåter att respondenten kan spåna vidare fritt på de teman jag vill belysa och jag kan gå utanför intervjuguiden och ställa följdfrågor som kommer upp under samtalets gång, samtidigt som jag har en mall (intervjuguide) att gå efter så att intervjuerna håller en liknande karaktär och blir jämförbara för en smidigare analys.⁷När man genomför en kvalitativ intervju är det enligt Bryman (2001) viktigt att tänka på en rad faktorer när man utformar sin intervjuguide. Det handlar t.ex. om att formulera intervjufrågor eller teman på ett sätt som underlättar svar på undersökningens frågeställningar, ställa frågor i en logisk

ordning med mera, men också att inte ställa ledande frågor och att notera bakgrundsfakta, såsom kön, ålder och livsbakgrund. Den sistnämnda är något som jag kände var lite

överflödigt för min frågeställning, men resterande tips tog jag hänsyn till. Dock när det gäller ledande frågor så hände det ibland att frågorna blev för öppna och intervjupersonen inte riktigt uppfattade vad jag var ute efter (såsom frågan: ”Vilka faktorer anser du viktiga för en temporär vattenvall?”), vilket betydde att jag fick bidra med några exempel för att få igång deras svar, trots att jag försökte undvika det så mycket som möjligt. Problemet med att ha för stor inverkan på intervjupersonen är att det kan förändra det empiriska material jag annars skulle fått, men i detta fall fick jag aldrig någon känsla av att jag hade en sådan negativ inverkan på intervjuerna. Trots att jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod så var det ju inte deras djupaste känslor jag var ute efter, utan ganska ytliga svar.

Det viktigaste i min analys av intervjuerna var att ta ut nyckelord, eller rättare sagt identifiera de olika kriterier (eller egenskaper) som nämns om temporära översvämningsskydd. Jag letade också efter åsikter om temporära översvämningsskydd och deras plats inom översvämningshantering i övrigt.

7Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. s. 301-302

(10)

4. Olika typer av temporära översvämningsbarriärer

Utöver indelningen av temporära översvämningsskydd i mobila och semi-permanenta identifierar Jean-Luc Salagnec i sin artikel An Overview of Flood Protection Barriers (2008) 7 underkategorier⁸:

4.1. Vertical walls

Skivor (av t.ex. aluminium) sätts fast mellan t.ex. stångar som trycks ner i färdiginstallerade förankringsplattor i marken. Denna typ av översvämningsskydd är semi-permanent.

AquaFence är en semi-permanent barriär som fungerar ungefär på detta sättet. Se kapitel 8.2.

Figur 2. Så här fungerar en "vertikal vägg". Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

4.2. Folding standby flood defense

En semi-permanent, nästan på gränsen till permanent, barriär som är nerfälld i en ficka och täckt med plattor när vattenståndet är normalt. Den fälls vid översvämningstillfällen upp och hålls uppe av stöttor på baksidan av konstruktionen. En fördel med denna typ av

översvämningsskydd är att allting finns på plats och behöver bara vikas upp. Det är dock en kostsam konstruktion och är heller inte speciellt flexibel, dvs. man kan inte flytta runt den eller ändra dämningshöjd smidigt beroende på vattenstånd, så bra planeringsarbete krävs.

8Salagnac, J. (2007). Advances in Urban Flood Management s. 454-458

4. Olika typer av temporära översvämningsbarriärer

(11)

Figur 3. Så här fungerar en semi-permanent uppfällbar barriär. Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

4.3. Dihedral structures

Mobila översvämningsbarriärer där olika delar monteras ihop och bildar en lutande yta som använder sig av vattnets kraft för att förankra sig i marken. Geodesign AB:s Aqua Barrier är ett exempel på den här typen av barriär. Se kapitel 8.1.

Figur 4. "Dihedral structure" Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

4.4. Flexible liners

En barriär som rullas ut på marken som öppnas upp av vattnets flöde och hålls uppe av vattnets tryck. Om vattenståndet höjs så ökar dämningshöjden. Om vattenståndet inte är för högt kan fordon köra över barriären utan att den skadas.

Figur 5. "Flexible liners" Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

(12)

4.5. Water gravity dams

Plasttuber av låg vikt (i jämförelse med andra barriärer) som sätts ihop på längd och fylls med vatten eller luft för att bilda en damm. Tubvallen från NOAQ är ett exempel på denna typ av barriär. Se kapitel 8.3.

Figur 6. "Water gravity dam" Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

4.6. Big bags gravity dams

Tomma strukturer som är gjorda av en metallram och geotextil som viks upp och fylls med sand. Kan staplas på varandra.

Figur 7. "Big bags gravity dam" Källa: Salagnac (2007). Bearbetad av författaren.

(13)

4.7. Water absorbent bags

Dessa påsar som består av textil innehåller polymerer som läggs i och absorberar vatten. De ser ut och fungerar som sandsäckar, men väger inte mycket när de är torra och vattnet absorberas ganska snabbt. När man lägger dem på varandra kan de forma en barriär.

(14)

5. Viktiga kriterier för temporära översvämningsskydd utifrån litteraturstudie

Biggar & Masala (1998) gjorde en tidig studie av innovativa översvämningsskydd som alternativ till sandsäckar. Man listar ett antal viktiga kriterier som tagits hänsyn till i bedömningen av de olika översvämningsskydden:

· Stabilitet med hänsyn till risk för förskjutning, vältning, läckage och belastning på mark.

· Uppbyggnad; t.ex. hur enkel konstruktionen är, hur snabbt den kan byggas, vilken utrustning och arbetskraft som krävs.

· Krav, anpassningsförmåga beroende på terräng osv.

· Kostnader, inklusive produktkostnad, lagring och underhåll.

· Tidigare erfarenheter av översvämningsskydd

· Övriga frågor (som mångsidighet i användning och liknande)⁹

Salagnac (2008) skrev en artikel i boken Advances in Urban Flood Management där han listar en del kriterier och betänkanden som han anser viktiga:

·Hur snabbt man kan sätta upp den temporära skyddsvallen.

·Ju kortare varningstiden är innan översvämningen sker, desto kortare måste uppsättningstiden vara.

·Vallar som kräver hopsättning av olika delar verkar i praktiken vara bättre ämnade för långsamma översvämningar där vattnet stiger över flera dagar.

·Skyddsvallar som installeras genom att rulla upp eller vika upp har en bättre chans om vattnet stiger fort.

·Hur stort utrymme som krävs för förvaring av vattenvallen, om den tar stor plats kan det leda till komplikationer när den ska fraktas under en översvämning.

·Kostnad är också en viktig faktor.

9Biggar, K., Masala, S. (1998),, Alternatives to sandbags for temporary flood protection. s. i

(15)

·Innan inhandling är det bra om det görs en sårbarhetsstudie som jämför kostnaden av vattenvallen och de skadekostnader som den kan hjälpa undvika.¹⁰

10Salagnac, J. (2007), Advances in Urban Flood Management. s.458

(16)

6. Temporära översvämningsskydd i jämförelse med permanenta lösningar (baserat på litteraturstudie)

Som tidigare nämnts är det en fråga om hur ofta en översvämning återkommer och hur stora skadekostnaderna av den är när det gäller att välja mellan permanenta, semi-permanenta eller temporära översvämningsskydd. Det som avgör är troligtvis hur mycket pengar man kan spara in över tid – en permanent lösning är i många fall dyrast att införa (beror på hur

området ser ut), men kan vara ekonomiskt hållbar om översvämningar riskerar att återkomma väldigt ofta. Permanenta skydd har även de högsta dämningshöjderna. Semi-permanenta översvämningsskydd är att föredra i fall där översvämningar också är återkommande, men där ett 100-års flöde och dimensionerande flöde är låga nog att kunna dämmas med hjälp av semi-permanenta vallar såsom AquaFence (vilken har en högsta dämningshöjd på 1,20m).

Fullt mobila vallar är då att föredra i områden där översvämningar inte återkommer ofta, och som komplement till permanenta och semi-permanenta vallar i fall då planeringsarbetet inte förutsett vägarna översvämningsvattnet skulle ta.

En fördel med temporära översvämningsskydd är att de inte försämrar utsikten från

närliggande bostäder, vilket permanenta vallar och väggar har en tendens att göra, vilket i sin tur kan leda till att värdet på bostäderna sjunker.¹¹(Utifrån min intervju med Maria Dåverhög på Arvika kommun har det framkommit att detta inte alltid stämmer, se kapitel 9.3.) Om semi-permanenta översvämningsskydd integreras i omgivningen på ett bra sätt så riskerar de heller inte att försämra utsikt eller städers utseende. För exempel, se figur 2. Stolpar sätts ner i marken längs t.ex. en gångväg mot en älv eller sjö, som man sedan sätter ned dammluckor mellan vid översvämningstillfällen. Temporära vallar kan även användas för att förstärka permanenta vallar i tillfällen då den existerande invallningen riskerar att överstigas.

En fara med permanenta vallar är att de har en risk att skapa en falsk känsla av säkerhet i områden som innan hade många återkommande mindre översvämningar. Om vallen brister (t.ex. dammbrott) eller överstigs så kan den oförberedda staden ta extra mycket skada av den första översvämningen som vallen inte klarar av, speciellt om man byggt nära vattnet utan att ta hänsyn till att det fortfarande finns en risk för översvämning.¹²

11Elimar Precht mfl (2006). Flood Risk Management, s. 200

12Elimar Precht mfl (2006). Flood Risk Management, s. 200

(17)

7. Varför behövs det alternativ till sandsäckar?

Vallar av sandsäckar har länge varit, och är säkerligen fortfarande idag i stora delar av världen, det vanligaste temporära översvämningsskyddet. Det finns dock en hel del problem kopplade till dem. Det krävs väldigt många sandsäckar för att bilda en stabil vall, samtidigt som man behöver en stor mängd sand, spadar och tillgång till transport av dessa. På grund av sandsäckarnas vikt är arbetskraften som krävs för att sätta upp en vall enorm jämfört med de temporära vallarna som presenteras i kapitel 8, och det krävs även att de som sätter upp vallen har kunskap och träning i hur man bygger en stabil vall av sandsäckar. Man måste även vara ute i god tid innan en översvämning då det tar lång tid att bygga en sandsäcksvall, och beroende på hur bra varningssystem man har är det inte alltid tid som finns.

Översvämningsvatten anses också ofta vara giftigt och skadligt för miljön, delvis på grund av den stora chansen för läckage från avloppssystem, och därför kan man inte återanvända de sandsäckar som dränkts i vatten. Avfallsarbetet anses vara en stor anledning till att alternativ till sandsäckar behövdes.¹³

Tommy Nilsson på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap nämner i min intervju med honom att sandsäckar även ibland används som komplement till andra temporära

översvämningsskydd, t.ex. för att göra tätt mot väggar när utrymmet är för litet för en helt ny sektion av vallen som används. De används även ibland som tyngd för att täta till längst ut på det plastskynke som läggs över de flesta typer av vallar, som ett extra skydd mot att vatten sipprar igenom. Detta gör man för att vatten inte ska ta sig in under skynket i första skedet av översvämningen, upp till ungefär 3 dm vattenhöjd, då sedan vattnets egen tyngd räcker för att förankra skynket och hålla tätt. Geodesign har föreslagit användning av tunga kedjor som tyngd istället för sandsäckar, vilket har fördelen att man kan återanvända dem. Dessvärre är de svårare och tyngre att frakta, då sandsäckar och sand är lättillgängligt. Nilsson nämner också att förslag har kommit in på att använda vattenabsorberande ”påsar” eller tuber likt översvämningsskydd av typen Water absorbent bags som Salagnac (2008) identifierar. Han har dock inte testat detta i verkligheten än, så han kan inte säga om det fungerar eller ej, men i teorin blir det mycket enklare att frakta både till och från platsen och man kan återanvända påsarna.

13Biggar, K., Masala, S. (1998), Alternatives to sandbags for temporary flood protection. s. 1

(18)

8. Beskrivning av de temporära

översvämningsskydden

8.1. Aqua Barrier

Figur 8. Aqua Barriers stöd. Finns även i högre höjder.

Bild: Geodesign AB.Bearbetad av författaren.

Figur 9. Aqua Barrier med plastmembran. Bild:

Geodesign AB. Bearbetad av författaren.

Figur 10. Vid användning i Värnamo. Bild: Geodesign AB.

Bearbetad av författaren.

Det mobila översvämningsskyddet Aqua Barrier, eller kanske mer känt i Sverige som pallbarriären, monteras på plats vid översvämningstillfällen. Den består av ett stöd i stål som fälls upp och bildar ett skelett till själva vattenvallen (se figur 8).

När skelettet är monterat kan man välja mellan att lägga på lastpallar,

aluminiumskivor eller boardskivor. Som tätning används sedan ett plastmembran som läggs över skivorna (se figur 9).

Eftersom barriären är bakåtlutande förankras den i marken med hjälp av den påskjutande kraften från översvämningen och hålen på undersidan stödet, samtidigt som den även förankras med hjälp av platsmembranet, som fixeras både mot barriärplanet och mot marken.¹⁴Hörn kan även fästas, vilket gör att man kan bygga en flexibel skyddsbarriär och hjälper till om man ska valla in t.ex. byggnader (se figur 9). Inga verktyg krävs för att montera skyddsvallen, och enligt företaget själva kan man montera den ensam. Aqua Barrier tillverkas av företaget Geodesign AB i Linköping. De har sedan 1994 arbetat med översvämningsskydd, först tillsammans med civilingenjören Sigurd Melin med en

14Geodesign AB.

http://www.geodesign.se/index.php?option=com_

content&task=view&id=9&Itemid=12

(19)

uppfinning som då kallades vattenormen, numera tubvallen. Den har vidareutvecklats av företaget NOAQ, som jag återkommer till senare. Idén för Aqua Barrier kom 1995 och den första prototypen var färdig samma år.¹⁵

Aqua Barrier finns tillgänglig i åtta olika dämningshöjder mellan 0,45m – 2,4m: 0,45m, 0,65m, 0,85m, 0,95m, 1,25m, 1,50m, 1,80m, 2,40m. Vikten varierar beroende på vilken sorts skiva som används (lastpall, board- eller aluminiumskiva) samt vilken dämningshöjd. För lägre dämningshöjder är en barriär av lastpallar det som väger minst, men vid högre

dämningshöjder väger en barriär av aluminium- eller boardskivor mindre än en pallbarriär.

För att jämföra väger en barriär med dämningshöjd på 0,65m 24.56kg/m när man använder lastpallar och 33.3kg/m när man använder aluminiumskivor¹⁶¹⁷. Vid 1,8m dämningshöjd väger en pallbarriär 104.4kg/m och en barriär av aluminiumskivor endast 80.9kg/m¹⁸¹⁹. Vikterna avser färdigmonterade barriärer. Aluminium- och boardskivor finns tillgängliga i alla dämningshöjder utom en (0,95m), och pallbarriären finns i alla dämningshöjder förutom tre (0,45m, 0,85m, och 2,4m). Detta antar jag beror på att lastpallar av europeiskt

standardmått (1200mm x 800mm x 150 mm²⁰) inte passar in i dessa höjder. För att ta en referenspunkt används en ensam horisontellt liggande pall för en barriär av dämningshöjden 0,65m och en ensam vertikalt stående pall för dämningshöjden 0,95m. Pallarna blir alltså för höga för dämningshöjderna 0,45m och 0,85m. För dämningshöjden 1,8m används tre

lastpallar horisontellt liggande. Lägger man till en extra pall på det hamnar man på 2,6m, vilket är för högt för den barriären med dämningshöjden 2,4m. Det passar heller inte in a stapla två eller tre vertikalt stående barriärer på varandra (0,95 x 2 = 1,9 | 0,95 x 3 = 2,85).

När jag frågade Tommy Nilsson på MSB om vad han ansåg var anledningen till att det finns tre olika typer av skivor till Aqua Barrier, så tror han att pallarna användes först för att de är lättillgängliga. De är dock tunga, vilket ledde till de lättare aluminiumskivorna som

uppgradering. Boardskivorna har han inte varit med och testat än, så han kan inte kommentera på dem.

Av de olika kategorier av temporära översvämningsskydd som Salagnac (2008) identifierar faller Aqua Barrier under dihedral structures, vilken han förklarar som ”[an] assembly of

15Geodesign AB.http://www.geodesign.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1&Itemid=2

(20)

dihedral elements which form a tilted surface that allows water to press the elements on the ground”, som grovt kan översättas till en ihopsättning av två delar som bildar en lutande yta som använder sig av vattnets kraft för att förankra sig i marken, alltså precis så som Aqua Barrier fungerar.²¹

Aqua Barrier har sålts, i varierande längder och dämningshöjder, i 74 olika omgångar till kommuner och städer världen runt mellan 1998 – 2008 (om referenslistan inte är uppdaterad sedan dess eller om de inte sålt något efter det är jag osäker på), varav några

städer/kommuner köpt Aqua Barrier i flera omgångar, som t.ex. Arvika som vid 4 olika tillfällen köpt in olika barriärer, där det största köpet var under den stora översvämningen år 2000 då de köpte in 1200m av pallbarriären (0,95m dämningshöjd). 12 av upphandlarna är från kommuner/städer i Sverige, vilka är (förutom Arvika) Värnamo, Bollnäs, Sundsvall, Åsele, Göteborg, Halmstad, Kristianstad, Lilla Edet, Säffle, Ovanåker och Kristinehamn.

Annars har barriären exporterats till en hel del olika länder, främst Tyskland och England.²²

8.2. AquaFence

AquaFence Semi är ett semi-permanent översvämningsskydd. Det innebär att det krävs en del förarbete och planering innan man kan sätta upp själva skyddet. Strukturen påminner en del om Aqua Barrier, förutom att den står helt upprätt som en vertikal vägg (vertical wall, se inledning). AquaFence är dock formad som ett L så den stämmer inte helt överens med Salagnacs beskrivning av en vertical wall, men funktionen är ungefär densamma. Det

förarbete som måste göras är en installation av små betongblock som översvämningsskyddet sedan förankras i. När betongblocken väl är installerade är den dock smidig att upprätta.

Hopfällt är översvämningsskyddet platt, men öppnas sedan likt en resväska och hålls uppe med hjälp av stålstavar. Den använder sig även av vattnets tyngd för att förankras ytterligare utöver den förankring som sker med hjälp av fästet i betongblocken.²³Om man utgår från figur 11 så strömmar vattnet in från vänster till höger, så sidan med stålstavarna är alltså framsidan av översvämningsskyddet, vilket må se lite konstigt ut för ett otränat öga, men är i verkliga fallet helt logiskt med tanke på hur vattnet skulle påverka väggen om det kom från andra hållet; den skulle förskjutas uppåt istället för att förankras av tyngden.

21Salagnac, J. (2007), Advances in Urban Flood Management, s. 454

23Bjerkholt & Lindholm (2007), Advances in Urban Flood Management, s. 461

(21)

Figur 11. Sketch av AquaFence Semi. Förankrad i betong och uppfälld. Källa: Aquafence.com. Bearbetad av författaren.

AquaFence Semi är enligt deras hemsida gjord för att tåla vattenstånd mellan 60-120cm i deras standardupplagor, men kan specialbeställas i andra dämningshöjder.²⁴Två olika Aqua Fence-barriärer nämns av Bjerkholt & Lindholm (2008), med dämningshöjderna 60cm och 120cm respektive. Barriären med dämningshöjd på 120cm kostar cirka 350 euro (2008) per meter, men då är inte betongblocken medräknade. Betongblockens storlek varierar beroende på vilken typ av mark man lägger dem i, och därmed varierar även priset från installation till installation.

På grund av de betongblock som behöver installeras innan man kan använda AquaFence krävs att man lägger stor vikt på planering och känner till var vatten kommer behöva dämmas redan innan översvämningen.²⁵

8.3. Tubvallen

Ursprungligen uppfanns tubvallen av Sigurd Melin i samarbete med Geodesign AB

(tillverkaren av Aqua Barrier) i mitten av 90-talet, men gick då under namnet vattenormen.

Den användes för första gången i Hässleholm i början av 1995. Under den tiden var

översvämningsskyddet en vattenfylld tub likt en ”water gravity dam” som Salagnac (2008) listar som en typ av temporärt översvämningsskydd (se inledning).²⁶Den har

vidareutvecklats av företaget NOAQ²⁷, och fylls numera med luft istället för vatten.

24AquaFence AS.http://www.aquafence.com/technology.html

25Bjerkholt & Lindholm (2007), Advances in Urban Flood Management

26Geodesign AB.

http://www.geodesign.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1&Itemid=2&lang=sv

27NOAQ AB.http://noaq.se/lng-se/about-us.html

(22)

Tubvallen är ett mobilt översvämningsskydd som är gjort av armerad plast och förankras mot marken med hjälp av en plastkappa i förgrunden. Den tar hjälp av, likt de andra barriärerna, vattnets tyngd för att förankra sig. Den finns i dämningshöjderna 50cm, 75cm och 100cm.

Den väger inte mycket enligt tillverkarna själva och är därmed lätt att lägga ut. Allt är dock relativt, då det i bruksanvisningen att det krävs 2 – 3 personer för att bära en 10 meter lång sektion och 4 – 6 för en på 20 meter, men tuberna finns i olika längder mellan 5 – 20m och den kortaste tuben bör teoretiskt sett kunna bäras av 1 – 2 personer om man utgår från hur många det krävs att bära en 10 meter lång sektion. De rekommenderar att man använder en bår för att bära tubarna. Den blåses sedan upp med en luftfläkt. Luftfyllningstiden varierar beroende på modell: 1,5 min för dämningshöjden 50cm, 3 min för 75cm och 5 min för 100cm. I produktbeskrivningen²⁸står det att vikten av tuberna varierar mellan 17.5 – 140 kg, där det minsta värdet står för en tub med dämningshöjd 50 cm och längd 5 meter och det högst för en tub med dämningshöjd 100 cm och längd 20 m.

För att bilda en vall sätter man ihop flera tuber med varandra och bildar på så sätt en

uppdämningsvägg. En sektion består av tre delar – en dämmande del (den luftfyllda tuben), en förankrande del (plastkappan) och en tätande del (ytterst på kappan). Ett dräneringsskikt finns under kappen som leder bort vatten som läcker in. Två sektioner av tubvallen sätts ihop med en mellanliggande skarvduk och blixtlås på plastkapporna. Skarvarna kan vinklas i 90°

grader åt båda hållen vilket ökar flexibiliteten. Det är möjligt att kombinera tuber av olika dämningshöjder för att kompensera för höjdskillnader i marken.

Figur 12. Hur tubvallen fungerar. Källa: NOAQ. Bearbetad av författaren.

28NOAQ AB.http://noaq.se/lng-se/dokument/Presentationsfolder%20SE%20A4.pdf

(23)

Marken där kappan läggs ut behöver inte vara helt slät förutom vid den tätande delen ytterst på kappan. Den måste dock vara fri från hinder såsom träd och stolpar. Den fria ytan som krävs varierar beroende på dämningshöjden (modellen): 180cm för dämningshöjden 50cm, 240cm för 75cm och 320cm för 100cm.²⁹

NOAQ har återförsäljare av sina produkter i, förutom Sverige, 11 olika länder: Australien, Danmark, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Korea, Nya Zeeland, Tyskland, Ungern och Österrike.³⁰

Enligt tillverkarna själva är tubvallen en all-around produkt som fungerar på de flesta underlag så länge det inte finns en erosionsrisk (som på lera).

Under min intervju med Tommy Nilsson, ansvarig för inköp av temporära

översvämningsbarriärer på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, nämnde han att han inte har kommit i kontakt med tubvallen från NOAQ, vilket möjligtvis kan bero på att den inte når upp till alla kraven som ställs vid deras upphandling. Personligen känner han sig lite skeptisk till luftfyllda översvämningsbarriärer i tubform på grund av dess lätta vikt. På grund av att luft inte väger något, behöver tuben i sig väga en hel del och vara stor för att skapa ett stabilt skydd. Detta kan vara en nackdel när man ska frakta den i containrar, då man helst ska få in så mycket som möjligt på minsta möjliga plats. Han är även orolig för

sabotagerisken, då en luft- eller vattenfylld tubvall av plast havererar om någon skär hål på den.

Biggar och Masala (1998) anser att vatten- eller luftfyllda tubvallar har bredast

användningsområde, då den passar bra både i städer och på landsbygden på grund av att de inte begränsas av dåliga markförhållanden. De kommer också fram till att tubvallar har snabbast installationstid och minst krav på utrustning.³¹Angående tubvallen från NOAQ anser de att den verkar lämpad för skydd av t.ex. enstaka hus eller andra byggnader. Man nämner dock också problemet med att flytande föremål kan sticka hål på tuben, vilket skulle leda till att hela vallen havererar.³²

29NOAQ AB.http://noaq.se/dokument/Bruksanvisning%20TW%203.2.pdf

30NOAQ AB.http://noaq.se/lng-se/resellers.asp

31Biggar, K., Masala, S. (1998), Alternatives to sandbags for temporary flood protection., s. i

32Biggar, K., Masala, S. (1998) , Alternatives to sandbags for temporary flood protection. s. 28-29

(24)

8.4. DamLite

Figur 13. Ritning av DamLite (120cm). Källa Svensk Vattenbarriär AB. Bearbetad av författaren.

Barriären började tillverkas år 2002 av företaget Svensk Vattenbarriär AB. Den består av takplåtsskivor som placeras mot varandra, se figur 13. Grundkonstruktionen har en dämningshöjd på 80 cm, men kan kompletteras med en extra takplåt för att få en

dämningshöjd på 120 cm (figur 13). Höjningen till 120 cm kan göras under översvämning om det skulle visa sig att 80 cm inte räcker. Finns också i 50 cm dämningshöjd. Man lägger sedan ett membran av plast över för att förtäta. MSB har bland annat DamLite i sina depåer.

Barriären har en uppskattad monteringstid på 100m/20min (4 personer med tidigare monteringserfarenhet). Den är enkel i konstruktionen och lagringseffektiv³³, man kan få in 500m barriär i en lastbil³⁴. Om jag utgår intervjun på MSB står det klart att transportaspekten är väldigt viktig, då man ska kunna transportera så lång vall som möjligt i containrar till kommuner över hela landet. Detta är en möjlig anledning till att de har DamLite-barriärer på lager.

Utöver det som nämnts fungerar konstruktionen ganska likt Aqua Barrier, och därför är vidare förklaring är överflödig. En viktig skillnad är dock att DamLite, likt Aqua Barrier, går att svänga runt hörn, men konstruktionen påverkas negativt av det.³⁵Aqua Barrier har, till skillnad från DamLite, separata hörnsektioner, vilket betyder att den är mer flexibel. För vidare jämförelse, se tabell 1 och 2.

33Olsson, M. (2010).Mobil skyddsbarriär - För att lindra effekterna vid översvämning. s. 16

34Svensk vattenbarriär AB.http://www.damlite.se/files/folder.pdf

35Olsson, M. (2010) Mobil skyddsbarriär - För att lindra effekterna vid översvämning. s. 16

(25)

9. Resultat av intervjustudie

9.1. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB)

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har två depåer av temporära

översvämningsskydd i Sverige, en i Ljung och en i Ödeshög. De har ett sortiment av olika översvämningsvallar, som körs ut till kommuner eller län vid behov, som t.ex. när den översvämmade kommunen inte har tillräckligt med egna vallar, eller inte har några alls.

Skydden fraktas i containrar, vilket betyder att ett viktigt kriterium är att man ska kunna packa så mycket vall som möjligt i en container. Den lägsta dämningshöjden en vall måste ha är 80 cm, och den ska kunna klara ojämn mark, höjdskillnader och trottoarkanter och

fortfarande bibehålla funktion och dämningshöjd. En grupp på fyra personer med tidigare träning ska kunna sätta upp 100 meter vall på 60 minuter. Man ska kunna sätta upp den med enkla verktyg, och den ska vara obegränsat hopkopplingsbar på längden samt kunna svängas runt hörn för att skydda t.ex. byggnader. Vikt (max 15 kg per sektion av barriären) och hållfasthet är också viktiga kriterium, men på grund av fraktandet måste MSB tänka mycket mer på just storlek och fraktbarhet än t.ex. kommuner som har vallarna nära till hands. Man använder sig inte av semi-permanenta översvämningsskydd då det är viktigt att

översvämningsskydden som finns i lager ska kunna passa på så många ställen som möjligt.

För att inhandlas måste även översvämningsskyddet minst en gång ha använts i ”skarpt läge”, alltså vid en verklig översvämning, utan komplikationer.

Dessa kriterier användes på Räddningsverkets tid (Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten blev MSB i januari 2009³⁶) vid upphandling av

översvämningsskydd. Det pågår just nu en upphandling på uppdrag av EU, där man ska köpa in nya barriärer som kommer att användas jorden runt. Man håller på att se över kriterierna inför den nya upphandlingen.

9.2. Räddningstjästen Karlstadsregionen

Anja Holmgren på Räddningstjänsten i Karlstad berättar att de har 400m temporär

översvämningsbarriär i sitt lager vid brandstationen. Den är märket Inero, vilket inte är med i denna undersökning, men också tillverkas i Sverige. Konstruktionen är som Aqua Barrier en

36MSB.http://www.msb.se/sv/Om-MSB/Forskning/For-MSBs-forskare/

(26)

dihedral structure (se figur 4). Barriären köptes in några år innan Holmgren började arbeta med sina nuvarande arbetsuppgifter. Kriterierna som användes för upphandling kunde vi tyvärr inte finna, men hon nämnde några egenskaper som hon anser viktiga: den ska hålla emot vattnet och vara enkelt att sätta upp. Detta är på grund av att den kan behöva monteras fort, och ibland kan man behöva flytta den under en översvämning. Hon reserverar sig dock för att säga för mycket eftersom de inte längre håller på med upphandling av temporära översvämningsskydd på Räddningstjänsten.

På Karlstad kommun planerar man att köpa in 2000 m temporära barriärer i år, men upphandlingen görs av Teknik- och fastighetsnämnden³⁷, så Holmgren kunde inte

kommentera på vilka kriterier som används. Räddningstjänsten kommer stå för förvaltning av barriärerna.

37Karlstad kommun (2010). Översvämningsprogram – Remissutgåva. s. 58

(27)

9.3. Arvika – Jämförelse av temporära skydd och permanenta lösningar utifrån intervjustudie

Arvika drabbades år 2000 av en översvämning på grund av kraftig nederbörd. Vattennivån steg med +3m över det normala vattenståndet.³⁸Under översvämningen använde man sig av grusvallar, sandsäckar och ca 1 km av Geodesigns pallbarriär. Håkan Gund, gatuchef på Arvika kommun, som var på plats under översvämningen 2000 berättar att man i det akuta skedet fått beställa in pallbarriärer (Aqua Barrier), vilket betyder att ingen formell

upphandling gjordes. Det innebär att man inte hade tid att beakta vilka kriterier en temporär barriär bör uppfylla, men han anser att vallen fungerade bra, speciellt på fast mark.

Figur 14. Karta över Kyrkviken och omnejd. Källa: Arvika.se. Bearbetad av författaren.

I dagsläget håller man på att ansöka om att få bygga en permanent dammstruktur som ska skydda den låglänta staden mot ytterligare översvämningar. Man har undersökt en rad olika alternativ, däribland en semi-permanent vall längs stadens ytterkant, som gränsar mot

Kyrkviken. På grund av den smala flaskhalsmynning mellan Glafsfjorden och Kyrkviken (se fig. 14) visade det sig dock att ett permanent dammbygge i Sundet skulle kosta mindre än hälften så mycket som en semi-permanent vall längs strandkanten. Den vall som undersöktes är tillverkad av det tyska företaget IBS och fungerar som en vertikal vägg (se figur 2).³⁹ Anledningen till att man undersökte IBS-vallen är för att den förelogs av intressenter som ett alternativ till dammbygget. För att skydda hela staden skulle man behöva bygga 4,1 km barriär bestående av jordvall och IBS-vall, vilket beräknats kosta 157 miljoner kronor med

38Centrum för klimat- och säkerhet (2010), 10 år efter Arvikaöversvämningen. s. 13

39IBS.http://www.ibsengineeredproducts.com/ibs/produktbereiche/hochwasserschutz-mobile-waende.php

(28)

pumpstationer och höjning av särskilda vägar inräknat.⁴⁰Det planerade dammbygget beräknas kosta 82,4 miljoner. I min intervju med Maria Dåverhög, Utredningsingenjör på Arvika kommun, nämner hon att utöver den ekonomiska aspekten så anser även kommunen att en barriär bestående av 4.1km temporära översvämningsskydd skulle ställa betydligt högre krav på underhåll och bevakning än en 100m lång damm i Sundet. I Arvikas fall är det helt enkelt mer lämpat att införa en permanent lösning än en semi-permanent eller temporär lösning i form av barriärer längs strandkanten, anser hon.

Fallet Arvika har visat på att det finns fall där permanenta översvämningsskydd är billigare än temporära.

40Arvika kommun, Redogörelse för Arvika kommuns utredning av stadsnära översvämningsskydd

(29)

10. Jämförelse av översvämningsskydden i tabellform

Tabell 1.

Jämförelse av översvämningsskydden

Modell Höjd Max dämning Vikt/m Sektionslängd Pris/m

Aqua Barrier

EUR45 45 cm 45 cm 16 kg 1,25 m 1.500kr

EUR65 65 cm 65 cm 33 – 45 kg 1,23 m 2.000 – 4.000kr

EUR85 85 cm 85 cm 39 – 40 kg 1,23 m 3.800 – 5.000kr

EUR95plus 95 cm 95 cm 35 kg 1,23 m 2.500kr

EUR125 125 cm 125 cm 52 – 71 kg 1,23 m 4.000-6.000kr

EUR150 EUR180 EUR240

150 cm 180 cm 240 cm

62 – 87 kg 79 – 104 kg 110 – 118 kg

1,23 m 1,23 m 1,23 m

5.000 – 7.700kr 6.500 – 9.000kr 10.000 – 11.000kr AquaFence

Semi 60-120cm 60-120cm Ca 3400kr

(120cm)⁴¹ Tubvallen

TW50 TW75

50 cm 75 cm

3,5 kg 5,0 kg

5 – 20 m 5 – 20 m

1.820kr 1.960kr

TW100 100 cm 100 cm 7,0 kg 5 – 20 m 2.290kr

DamLite

G50L 50 cm 50 cm 7,15 kg*

G80L 80 cm 80 cm 11 kg 1.000kr

G80/120L 120 cm 120 cm 16,5 kg*

Kommentarer Aqua Barrier finns i 3 skivalternativ, därför varierar pris och vikt

*Baserat på egna uträkningar utifrån vad G80L väger då källa saknas. Stämmer troligtvis inte helt överens med verkligheten.

Källa:Melin, S. (2008). Temporära skyddsvallar mot översvämning

41Bjerkholt & Lindholm, Advances in Urban Flood Management, s. 461

(30)

Tabell 2.

Ytterligare jämförelser Barriär

Aqua Barrier

Hörnsegment Ja, speciella hörnsektioner finns.

Monteringstid 4 personer kan montera 100m på 30 min

Klarar ojämn mark* Ja

Motstånd mot flytande föremål Ja, men det är möjligt att skarpa föremål skär hål på plastskynket.

Obegränsat hopkopplingsbar Ja Förvaring/Transport

AquaFence

Hörnsegment Ja, speciella hörnsektioner finns.

Monteringstid 10 personer kan installera 100m på 60min⁴² Klarar ojämn mark *

Motstånd mot flytande föremål

Obegränsat hopkopplingsbar Ja, men förinstallation av betongblock krävs. (Semi-permanent) Förvaring/Transport 400m/40 fots-container för monteringshöjd 120cm⁴³

Tubvallen

Hörnsegment Nej, men går att vinkla 90° mellan sektioner, så speciella hörn behövs ej.

Monteringstid

Klarar ojämn mark* Ja

Motstånd mot flytande föremål Om ett föremål är vasst finns en risk att tuben punkteras.

Obegränsat hopkopplingsbar Ja 90

Förvaring/transport DamLite

Hörnsegment Nej. Går att svänga runt hörn, men kan försämra funktionaliteten.

Monteringstid 4 personer kan montera 100m på 20 min Klarar ojämn mark* Nej⁴⁴.

Motstånd mot flytande föremål Ja, men plastskynket kan skadas.

Obegränsat hopkopplingsbar Ja

Förvaring/transport 500m/lastbil (monteringshöjd oklar)

*Utgår från MSBs kravspecification – skall klara höjdskillnader, trottoarkant med bibehållen funktion och dämhöjd Källa:Om inget annat anges: intervjuer och det som framgår i beskrivningarna av de olika

översvämningsskydden.

42AquaFence AS.http://aquafence.com/products.html

43Bjerkholt & Lindholm (2007), Advances in Urban Flood Management

44Olsson, M. (2010). Mobil skyddsbarriär – för att lindra effekterna vid översvämning

(31)

11. Diskussion

De barriärer som finns beskrivna i arbetet valdes tidigt med hjälp av internetsökning. Vid intervjutillfällena visade det sig att ytterligare barriärer hade varit intressanta att titta på (Inero (Räddningstjästen Karlstad), Belarbi (MSB)). Om jag hade väntat med att välja ut barriärer att undersöka till efter intervjuerna hade jag förlorat för mycket tid, då intervjuerna gjordes mot slutet av arbetets gång. Trots detta känner jag att jag kan motivera mitt val av barriärer med att de är olikartade, vilket gör dem intressanta att jämföra.

En problematik jag har stött på under mitt arbete och jämförelsen av de olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd jag har tagit upp är att det är oerhört svårt att bedöma hur bra eller dålig en barriär är utan att kunna testa den i verkligheten, och speciellt i ”skarpt läge”, dvs. vid en riktig översvämning. I vissa fall får man utgå från vad tillverkarna själva framhäver om sina produkter, vilket kan betyda att man missar viktiga aspekter i dess

konstruktion. Detta tror jag kan vara en problematik kommuner också stöter på när det gäller upphandling av temporära översvämningsskydd. I teorin kan mycket se bra ut, men håller det i verkligheten? Ett av MSBs kriterier för upphandling är att barriären måste ha använts minst en gång i skarpt läge utan att brista, vilket kan vara ett bra sätt att skydda sig mot förhastade köp. Dessvärre kan det ha dåliga konsekvenser för tillverkarna av en barriär som faktiskt är hållfast och uppfyller alla krav i verkligheten, men inte hunnit komma till användning vid en riktig översvämning. Jag anser att det är viktigt att genomföra tester eller konsultera någon som har genomfört oberoende tester av en barriär som man är intresserad av att köpa, eftersom man omöjligen kan bedöma exakt hur den kommer fungera i verkligheten enbart med hjälp av statistik och matematiska formler.

En annan sak som har framkommit under arbetet är det är svårt att dra en linje över vad för slags skydd som är bäst över lag. Det handlar mer om vad som passar bäst för den plats som ska skyddas. Man kan inte enbart tänka på underlag och höjdskillnader, utan måste även tänka på hur lång sträcka som behöver dämmas och planera väl för var åtgärder behöver vidtas. Är sträckan kort är det ekonomiskt sett bättre att använda sig av temporära skydd, men ser läget ut som i Arvikas fall där man kan dämma upp ett 100m långt sund istället för 4.1 km strandkant så är det bättre och billigare med en permanent lösning. Om man tar bort den ekonomiska aspekten av det hela så anser jag att möjligheten för permanenta lösningar alltid bör undersökas. Det säger ju sig nästan självt att den permanent lösning är att föredra framför

(32)

en temporär. Därmed inte sagt att temporära översvämningsskydd inte behövs;

översvämningar kan komma hastigt, men på grund av den låga risken för en översvämning i många kommuner i Sverige har man inte råd att spendera skyhöga summor på kilometerlånga barriärer eller permanenta lösningar innan risken för översvämning visar sig stor. Därför är det bra att MSB har temporära barriärer i sina depåer som lätt kan fraktas ut till kommuner som är i behov av hjälp. Om klimatet förändras som i de klimatscenarier SMHI har tagit fram kommer väl framtiden få visa om drabbade kommuner väljer att bygga upp ett säkert skydd innan översvämningen kommer eller om det krävs att de drabbas av en stor översvämning som Arvika innan de påbörjar sitt översvämningshanteringsarbete på riktigt.

(33)

12. Referenslista

Muntliga källor

Tommy Nilsson, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Intervju den 6 april 2011.

Anja Holmgren, Räddningstjänsten Karlstad. Intervju den 21 april 2011.

Maria Dåverhög, Arvika kommun. Intervju den 26 april 2011.

Håkan Gund, Arvika kommun. Intervju den 26 april 2011.

Litteratur

Blumenthal, B., Nyberg, L., Grahn, T., Gustafsson, K., Hindersson, E. (2010). 10 år efter Arvikaöversvämningen. Karlstad: Karlstad University Press.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Salagnac, J. (2007). An Overview of Flood Protection Barriers. I Ashley, R., Garvin, S., Pasche, E., Vassilopoulos, A., Zevenbergen, C. (red.) (2007). Advances in Urban Flood Management. [Elektronisk] Leiden: Taylor & Francis e-Library. Tillgänglig:

www.eBookstore.tandf.co.uk. s. 453-459.

Schanze, J., Zeman, E., Marsalek, J. (2006). Flood Risk Management – Hazards, Vulnerability and Mitigation Measures. Dordrecht: Springer.

Rapporter

Haartsen, A., Marrewijk, D. (2001) The Dutch Wadden Sea Region. I Wadden Sea Ecosystem No. 12 (2001). Tillgänglig:http://www.waddensea-

secretariat.org/lancewad/report/chap4.5_NL-1.pdf. [2011-05-03]

Biggar K., Masala, S. (1998). Alternatives to sandbags for temporary flood protection.

Alberta Transportation and Utilities Disaster Services Branch och Emergency Preparedness Canada. Tillgänglig:http://dsp-psd.pwgsc.gc.ca/Collection/D82-46-1999E.pdf. [2011-05-03]

Breig, K., Hamlin, R., Esbjörnsson, B. (2009). Möjligheter för ett regionalt

utvecklingsprogram om ”medborgarnivåns” roll i översvämningsskyddet. Söderhamn:

Söderhamns kommun. Tillgänglig:

(34)

http://www.eldsjalavard.se/dokument/projektdokument/Slutrapport%20f%C3%B6rstudie%20 FFCC%20090131.pdf. [2011-05-03]

Melin, S., Terra Firma (2008). Temporära skyddsvallar mot översvämning. Göteborg:

Göteborgs stad. Tillgänglig:

http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/4fedc300421651cc936ef73d2a09bb7a/Extremt+v

%C3%A4der+-

Tempor%C3%A4ra+skyddsvallar.pdf?MOD=AJPERES&amp%3BCONVERT_TO=URL&a mp%3BCACHEID=4fedc300421651cc936ef73d2a09bb7a. [2011-05-03]

Karlstad kommun (2010). Översvämningssprogram – remissutgåva. Tillgänglig:

http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad_mm.nsf/lupgraphics/Oversvamningspr ogram_Remissutgava_20100309.pdf/$file/Oversvamningsprogram_Remissutgava_20100309 .pdf[2011-05-10]

Utredningar

SOU 2007:60. Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. Stockholm: Klimat- och sårbarhetsutredningen och Miljödepartementet. Tillgänglig:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/8704/a/89334. [2011-05-03]

Arvika kommun, Redogörelse för Arvika kommuns utredning av stadsnära översvämningsskydd.

Avhandlingar

Olsson, M. (2010). Mobil skyddsbarriär – för att lindra effekterna vid översvämning. Diss.

Karlstad: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, Karlstads universitet.

Internetkällor

Centre for Research on the Epidemiology of Disasters -The International Disaster Database.

Tillgänglig:http://www.emdat.be/. [2011-05-03]

Geodesign AB. Tillgänglig:http://www.geodesign.se. [2011-05-03]

NOAQ AB. Tillgänglig:http://www.noaq.se. [2011-05-03]

AquaFence AS. Tillgänglig:http://www.aquafence.com. [2011-05-03]

(35)

Svensk vattenbarriär AB - DamLite. Tillgänglig:http://www.damlite.se. [2011-05-03]

IBS. Tillgänglig:http://www.ibsengineeredproducts.com[2011-05-03]