• No results found

Fascinerande växter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fascinerande växter"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

4

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se 2 - 3

minuter

Sätt i saltlösning

Material

Nyplockade maskrosor Koksalt

Kranvatten Två bägare

Kniv för att strimla stjälkarna

Utförande

1. Rör i så mycket salt i en bägare med vatten att inte allt kan lösa upp sig, utan lite blir kvar på botten. Ta rent kranvatten i en annan bägare.

2. Dela de nedersta fem centimetrarna på maskrosstjälken i strimlor (se illustrationen).

3. Sätt maskrosen i bägaren med kranvatten och vänta i cirka två minuter.

4. Titta på resultatet och diskutera. Vad har hänt? Vad kan det bero på?

5. Flytta därefter maskrosen till bägaren med den mättade saltlösningen.

6. Titta på resultatet och diskutera. Hur påver- kas maskrosstjälken och varför?

Förklaring

Vatten vandrar från vattenlösningen in i stjälken eftersom vattenhalten där är lägre – ett fenomen som kallas osmos. Detta medför att stjälken vat- tenfylls. Eftersom cellerna i det yttersta celllagret har annan form och funktion än cellerna i de inre lagren sker vattenupptaget lättare i de inre lagren, där cellerna också har större vakuoler där vattnet kan lagras. Därför expanderar de inre cel- lerna mer än de yttre och stjälkstrimlorna rullar sig utåt när man sätter ner maskrosen i bägaren med kranvatten. I saltlösningen vandrar vattnet åt motsatt håll, från stjälken till saltlösningen.

Fascinerande växters dag infaller den 18 maj och firades första gången 2012. I anslutning till denna dag anordnas allt från utställningar och experi- mentverkstäder till öppna föreläsningar och växt- bytardagar i botaniska trädgårdar, på universitet och i skolor runt om i världen. Vid det senaste tillfället firades dagen med närmare 1 000 olika aktiviteter spridda över 56 länder. Som huvud- organisatör står den akademiska organisationen EPSO (European Plant Science Organisation).

Planeringen inför Fascinerande växters dag 2017 i Sverige är i full gång och hittills har anmäl- ningar om evenemang kommit in från Uppsala, Lund och Umeå. Vill du bidra med något?

Kanske en fotoutställning om fascinerande växter, en rundvandring eller ett spännande experiment?

Mer information och kontaktuppgifter finns på hemsidan www.fascinerandevaxtersdag.se.

Nytt för i år är att det ordnas en filmtävling för högstadiet på temat människor och växter, där det vinnande bidraget tilldelas 10 000 kro- nor till klasskassan. Sista dag att lämna in ett bi- drag är den 15 april 2017. För mer information om tävlingen och tävlingsreglerna, besök: www.

fascinerandevaxtersdag.se/filmtaevling.html.

Vad händer om man stoppar ner en delad maskrostjälk i ett glas vatten?

Detta spännande experiment, som berör osmos, är ett av många som testats i samband med Fascinerande växters dag, som firas den 18 maj.

Fascinerande växter

Illustration: Cajsa Lithell

Text: Jens Sundström, universitetslektor vid Institu- tionen för växtbiologi, SLU, Uppsala, och nationell

koordinator för Fascinerande växters dag E-post: jens.sundstrom@slu.se

Maskrosexperiment

(2)

5

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 1 mars 2017 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se

Utmaningen 2017:

Möjligheter med maskrosor

Utmaningen 2016: Sortering

Vår skola ligger nära hav och skog och under hösten arbetade vi med temat vatten. När vi var nere vid stranden plockade vi snäck- och mussel- skal. Efteråt fick eleverna sortera dem på olika sätt. Det blev efter storlek, form och efter vilka som är snäckor och vilka som är musslor. Vi gick även upp till dammen och håvade småkryp. Med hjälp av en bestämningsnyckel hittade vi jung- frusländelarver, dykarbaggar, maskar, med mera.

En dag ville vi studera den biologiska mång- falden och letade efter olika mossor och lavar.

Vi grupperade dem i två högar och studerade likheter respektive skillnader, målade av och dokumenterade. En annan gång fick eleverna i uppgift att leta motsatsord i naturen. De hit- tade till exempel gammal–ny, hård–mjuk, le- vande–död och lång–kort.

Eleverna önskar ibland att vi ska ha en tema- dag med något extra roligt. Gosedjursdagen var en sådan. Då hade de med sig sina egna gosedjur till skolan och dessa sorterades efter storlek. Det

Temat för Utmaningen 2016 var sortering och gruppering. Barn och elever har bland annat sorterat blad, frön, frukt, svamp och djur. Vi tackar för alla fina redovisningar och kommer att lägga en del på vår webbsida. Texten nedan är ett utdrag ur bidraget från Brännö skola F–3, i Göteborgs södra skärgård.

ledde till många diskussioner där begrepp som stor, större, längre, tjockare, tyngre, med mera användes. Räknas öron och svans in i längden?

Att sortera och gruppera är ett sätt för barnen att tydliggöra världen. Vad hör ihop och varför?

Text och foto: Anne Eugensson, lärare i matte och NO på Brännö skola

• Mät längden på stjälkar, blad och rötter.

• Räkna hur många frön maskrosor har. Hur fly- ger ett maskrosfrö? Jämför med en fallskärms- hoppare. Hur lång tid tar det för ett frö att landa om man släpper det från en viss höjd, exempelvis 1 m? Jämför med andra frön.

• Plocka sönder en blomma och titta på alla delar. Varje del är en egen liten blomma och alla sitter tillsammans i en korg.

• Rita av en maskros.

• Vilka växter, som vi odlar, har likadana rötter som maskrosor? Varför är rötterna så tjocka?

• Finns det pollen i blomman?

• Hur ser växtsaften (mjölksaften) ut?

• Leta maskrosor. Växer de överallt, till exem- pel i skogen eller på stranden? Hur många kan växa på 1m2?

• Förklara uttrycket maskrosbarn.

Tävling:

Hitta den längsta maskrosstjälken!

Maskrosor kan användas för en mängd undersökningar. Inspireras av våra för- slag eller hitta på egna och delta i Utmaningen 2017! Era bidrag vill vi få in senast den 30 september. Utmaningen riktar sig till förskolor och årskurs F–6.

Mer informa- tion finns på vår hemsida, www.

bioresurs.uu.se, där man också anmäler sig till Utmaningen.

Anmäl er senast den 15 maj.

References

Related documents

Kapitlet undersöker Stockholm stads och andra myndigheters olika uttryck och ambitioner för kulturmiljöer, kulturarv och hållbar stad i de offentliga miljöerna och hur detta kan

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik • Bi-lagan nr 3 december 2020 • Får fritt kopieras i icke-kommersiellt syfte om källan anges • www.bioresurs.uu.se6.

Bilden till vänster visar ett enkelt modellsystem för att studera hur olika täthet på odlingar påverkar förmågan att hålla kvar jord och vat- ten och därmed minska problem

Efter sådd tar det minst tre veckor för plantorna att utvecklas innan de kan användas till försöket.. Figuren på nästa sida visar syntesvägen för cyanogena glukosider

Problemet uppstår när dessa uppgifter förläggs till lärarens ansvarsområde utan att läraren ges de redskap som krävs för att hantera dem, samtidigt som det inte klart

Hemmingssons diktutdrag har vissa likheter Byggmästars dikt genom att det finns mänskliga angelägenheter i dikten, men den representerar inte djur respektive växter fria

Detta innebär att wayshowing bör anpassas till båda strategierna (Passini, 1999, s. 733) menar att de faktorer som kan underlätta wayfin- ding i en byggnad är skyltar

Detta fenomen är tydligt i djupa havsområden, men även på grunt vatten simmar växtplankton mot den ljusa ytan under dagtid, för att flytta sig ner mot bott- narna under