ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2007/22-SE
Examensarbete 15 hp December 2011
Produktionsplanering av plattbärlag
Jakob Borg
December 2007
Produktionsplanering av Plattbärlag
Jakob Borg
Detta examensarbete är tryckt på Geotryckeriet, Instutitionen för geovetenskaper, Villavägen 16, 752 36 Uppsala
ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2007/22-SE
Copyright © Jakob Borg
Institutionen för geovetenskaper, Byggteknik, Uppsala Universitet
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0
Postadress:
Box 536 751 21 Uppsala
Telefon:
018 – 471 30 03
Telefax:
018 – 471 30 00
Hemsida:
http://www.teknat.uu.se/student
Abstract
Produktionsplanering av plattbärlag
Production Planning of concrete joist
Jakob Borg
This paper have been written in associates with a division of the company
“FärdigBetong” that are producing concrete joists.
Mostly this paper is about time and quantity, regarding the producing capacity.
I studied the impact on the production that was caused by bad balance in the storage.
It was revealed that an unbalanced storage could result in a lack of drawings if the storage was too big, and trouble with delivery reliability if the storage was too small.
To precast the ideal storage level I tested several models.
The field-test reveeled some weeknes in those models, therefore I put together a more mathematical model for the precast.This formula is given the wanted theoretical results, but it needs to be testing more in field.
After I had done my costumer research I conclude that the deliveries should be planned in bigger units than m². And every project delivery should be planned in a larger and more explicit interface that give the possibility to put in more precise data during the planning process, and thereby increase the delivery precision.
Sponsor: Färdig Betong
ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2007/22-SE Examinator: Kennet Axelsson
Ämnesgranskare: Ahmad Reza Roozbeh Handledare: Johan Westlund
iv Sammanfattning
Detta arbete har jag skrivit i samarbete med företaget Färdig Betong(FB) som tillverkar plattbärlag, dvs förtillverkade betongelement till bjälklag i hus. Till största del handlar arbetet om mängd och tid dvs. om och när fabrikerna kan leverera.
Jag tittade även på lagrets inverkan på produktionen. Det visade sig att obalans i lagret hade oönskade effekter, såsom brist på ritningar vid för stort lager och riskerad leveranssäkerhet vid för litet lager .
Jag försökte hitta en formel som tog hänsyn till både aktuell produktion och lagret vid ett beslut om order. Efter olika försök så kom jag fram till en formel som uppfyllde de olika kriterierna.
I beläggningsplaneringen har varje projekt en rad och antalet m2 lades in på de aktuella veckorna. En undersökning på byggarbetsplatserna visade att de planerade i större leveransdelar än m2. Detta gav mig iden att planera produktionen och leveranserna på ett liknande sätt.
FB utryckte önskemål om att uppnå en högre precision under planeringsprocessen.
Jag utvecklade då ett gränssnitt för produktionsplaneringen som de tror kan höja precisionen.
Förord
Jag har skrivit mitt examensarbete i samarbete med ett flertal personer inom FB:s division för Plattbärlag. De personer som jag har arbetat närmast med och därmed vill tacka är
Peter Olsson på projekteringsavdelningen i Uddevalla, Janerik Kullberg fabrikschef för Heby Fabriken och Johan Westlund på säljkontoret i Upplands-Väsby som även varit min
handledare inom FB.
Jag vill även tacka min handledare på Uppsala Universitet Ahmad Reza Roozbeh
Uppsala i maj 2008
Jakob Borg
Uppsala i maj 2007
vi
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Avgränsning och disposition ...1
1.2 Syfte ...1
1.3 Bakgrund ...1
1.4 Metodik ...2
1.5 Produktpresentation ...2
1.6 En Plattas väg från anbud till leverans ...3
2. Beläggningsplanerig ...7
2.1 Beskrivning av Beläggningsplanen ...7
2.2 Beläggningsplanen ...8
2.3 Lager och leveranssäkerhet ...9
2.3.1 Formel för den ursprunliga Beläggningsgraden (BG 1): ...9
2.3.2 Formel med hänsyn till lagret men utan en veckas produktion i buffert. (BG2) ... 10
2.3.3 Formel för med hänsyn till lagret och en veckas produktion i buffert. (BG3) ... 10
2.3.4 Medelvärde av BG 1 och BG 3: (BG4) ... 11
2.4 Experiment ... 12
2.4.1 Observationer... 12
2.4.2 Resultat av experiment ... 12
2.5 Samarbete kring Beläggningsgraden ... 13
2.5.1. BG5 i praktiken ... 14
2.5.2. BG5 k=1,5 med konstant utleverans ... 15
2.5.3 Analys av diagram i figur 11. ... 15
3. Planeringsprocessen ... 17
3.1 Undersökning av Kundernas roll i planeringsprocessen ... 17
3.1.1 Enkätundersökning ... 17
3.1.2 Observationer Enkätundersökningen ... 17
3.2 Resultat ... 18
3.2.1 Projektplanering ... 18
3.2.2 Leveransöversikt ... 19
4. Analys, slutsatser och fortsatta studier. ... 21
4.2.1 Analys och förslag på fortsatta studier kring Beläggningsgraden ... 21
4.3.1 Analys Planeringsprocessen ... 21
4.3.2 Slutsatser Planeringsprocessen ... 21
4.3.3 Fortsatta studier Planeringsprocessen ... 21
Bilaga 1: Tidsplan i nuläget ... B1.1 Bilaga 2: Enkätundersökning hos kunder ... B2.1 Bilaga 3: Enkätfrågor av mer allmän karaktär ... B3.1 Bilaga 4: Bjälklagsritning ... B4.1 Bilaga 5: Montageplan. ... B5.1 Bilaga 6: Bockryggsplan ... B6.1 Bilaga 7: Produktionsritning ... B7.1
viii
1. Inledning
1.1 Avgränsning och disposition
När det gäller produkterna inom Färdig Betong (FB) så har jag fokuserat på plattbärlag i allmänhet, dvs. jag tar inte så stor hänsyn till bredder eller armeringsätt. Skalväggar behandlar jag i princip inte alls. Jag tar bara upp översiktligt hur plattbärlagen produceras.
Grundenheten är kvadratmeter(m2) om inte annat anges.
Denna rapport har två delar som löper parallellt: Beläggningsplanering och
planeringsprocessen. Ibland korsas dessa spår men oftast behandlar jag de var för sig. Jag börjar i Del 1 med det som är gemensamt, för att sedan fokusera på Beläggningsplanering i Del 2 och Planeringsprocessen på Del 3
1.2 Syfte
Syfte Planeringsprocessen” Att beskriva planeringsprocessen inför produktion och leverans av plattbärlag, samt om möjligt finna verktyg för att förenkla och förbättra precisionen i planeringen”
Syfte Beläggningsplanering:” Att utveckla en beläggningsgrad som tar hänsyn till både veckoproduktionen och lagret av producerade plattor”
1.3 Bakgrund Företagsbeskrivning
Färdig Betong (FB) är ett företag som har sin kärnverksamhet inom produktion av fabriksbetong, men har två plattbärlagsfabriker som ger en viktig breddning av
verksamheten. Den ena plattbärlagsfabriken ligger i Heby på gränsen till Västmanland och är ett före detta familjeföretag som köptes upp för tre år sen. Den andra fabriken ligger i Lane-Ryr strax utanför Uddevalla. Plattbärlagsdivisionen ligger under samma huvudkontor som fabriksbetongdivisionen, men projekteringen sköts till största delen i Lane-ryr.
I UpplandsVäsby finns det även ett mindre sälj och projekteringskontor. Båda fabrikerna producerar likartade plattbärlag och därmed föreligger ett behov av samordning mellan försäljningen inom företaget samt produktionen på de två fabrikerna
Del 3 Planerings processen Del 2
Beläggnings planering
Del 1
Figur 1: Rapportens olika delar
2 1.4 Metodik
Metodik Planeringsprocessen: De första två dagarna på mitt exjobb så fick jag praktisera på fabriken i Heby. För att få grepp om FB så intervjuade jag en säljare: Johan Westlund samt Platschef på Hebyfabriken: Janerik Kullberg.
För att se hur plattbärlagen användes ute på bygget så gjorde jag ett flertal
arbetsplatsbesök, och fick därmed en viktig inblick i hela byggkedjan. I samband med dessa besök så genomförde jag en intervju med berörd platschef, (se bilaga för
intervjufrågor).
Metodik Beläggningsplanering: Metoden för arbetet med det nya gränssnittet har främst varit mail korrespondens med chefen för projektledarna: Peter Olsson på
projekteringsavdelningen i Lane-ryr. Det har gått till som så att jag mailade förslag på olika ändringar och ringde sen upp Peter för feedback.
1.5 Produktpresentation Plattbärlag
Plattbärlag, eller filigranbjälklag som det också kallas, är en kvarsittande betongform med en tjocklek på ca 45 – 70 mm. I plattbärlaget gjuts underkantsarmering in, samt
genomföringar i form av el-dosor, el-genomföringar till lättväggar, schakter,
skyddsräckesfästen, valvavstängare m.m. Standardbredderna är 1200 respektive 2400 mm, men elementen konstrueras och anpassas efter respektive objekts förutsättningar.
Plattbärlagen har många användningsområden, främst används de till nyproduktion av bostäder pga ljudkraven.Det finns olika typer av plattbärlag, slakarmerade plattbärlag och förspända plattbärlag (www.fardigbetong.se/produkter-tjanster/plattbarlag-skalvaggar.asp) Plattorna gjuts i långa stålbäddar som form. Detta ger en slät yta som blir den färdiga ytan neråt i rummet. I fabriken lägges all underkantsarmering in, och i sekundärriktningen läggs armeringsnät Φ 6 mmcc300 för att plattan ska bära på 1,2 alt 2,4 m spännvidd mellan plattorna. För att kunna lyfta och hantera plattan gjuts de sk stegarna( se Figur 4) in.
Stegarna är den uppfinning som är själva grunden till att filigranbjälklag finns. Dessa stegar blir som en fackverksbalk och ska under pågjutningen ensam ta upp alla
tryckkrafter som blir i överkant. Antalet stegar bestämmer avståndet mellan stöden vid pågjutning, ett vanligt avstånd är ca 1,5-2 m. Gjutning sker med betongbask alt
betongmaskin och hela bäddarna vibreras.
Produktpresentation: Skalväggar
Skalväggen består av två stycken ca 50 mm motgjutna plattbärlag förbundna med ingjutna armeringsstegar. Då väggarna är gjutna mot stålformar får man fina ytor som kräver minimal efterbehandling. Väggarna är färdigarmerade vid leverans, det enda som behöver kompletteras är ett skarvnät som läggs i fogen mellan respektive väggelement. Det går att tillverka väggtjocklekar från 180 – 400 mm, vilka gjuts i på byggarbetsplatsen.
Mellanrummet i väggen, där ingjutningen sker, är 80 – 300 mm beroende på väggtjocklek.
Även i skalväggen gjuter man in nödvändiga el-dosor, genomföringar, hylsor för väggstag m.m
(www.fardigbetong.se/produkter-tjanster/plattbarlag-skalvaggar.asp)
1.6 En Plattas väg från anbud till leverans
Anbudsarbete
Processen initieras genom att en kund tar kontakt med en säljare inom FB. Denna kund är ofta en byggentreprenör (BE) inom husproduktion. Säljaren får ett förfrågningsunderlag skickat till sig av den blivande kunden, det består av arkitektritningar eller
konstruktionsritningar för det aktuella projketet.
Teknisk bedömning: Säljaren som ofta är en ingenjör med bakgrund inom konstruktion, tar först och kollar om FB:s produkter är lämpliga för bygget, dvs att kraven på spännvidder och bullerkrav uppfylls. Han mängdar även upp antalet m2utifrån underlaget.
Kapacitet bedömning: Säljaren kollar i beläggningsplanen om den gemensamma kvoten för aktuell produkt är fylld eller inte, dvs om FB kan leverera rätt mängd i rätt tid. De två fabrikerna kan ju bara producera ett visst antal m2 plattor i veckan och det gäller att produktionen och leveranserna inte ligger för långt ifrån varann i tiden.
Ekonomisk bedömning: Säljaren kontaktar ekonomiansvarig inom FB:s
plattbärlagsavdelning som kollar upp kreditrisken med kunden. Säljaren gör sedan även en affärsmässigbedömning innan han sätter det fasta priset till kunden
Offert: Hela anbudsarbetet skall resultera i en offert med fastpris och utförliga villkor för hela affären. Priset anges oftast som ett kvadaratmeterpris för betong och armeringsarbetet, ett kilopris för armeringsstål, samt a´-pris på genomföringar och ingjutningsgods.
Order
När kunden har accepterat säljarens offert och ett avtal har slutits skall säljaren skicka vidare informationen till ett flertal personer inom företaget, antingen via en
orderbekräftelse eller projektplattformen.
Indata till projektplattformen ”OLFI”: Det är den plats där projektledarna kan hämta information ifrån under sitt arbete med projektet. Här beskrivs projektet kortfattat och alla kontaktpersoner finns angivna.
Orderbekräftelse skall ges följande fem personer
De berörda fabrikscheferna, så att de är förberedda på vilken mängd m2 av respektive typ som skall tillverkas under ett bestämt antal veckor.
Avropsansvarige på berörd fabrik, så att de kan planera transporterna i tid.
Berörd ekonomieassistent skall få underlag för framtida fakturering och info om framtida intäkter.
Konstruktionschefen inom FB
Projektledarchefen inom FB
30
28
25
Tid innan produktion i
veckor
4 Projektering
FB utför den största delen av projekteringen av plattor och vägg internt. För tillfället har FB
9 projektledare (PL)och tre konstruktörer. Chefen över projektledarna tillsätter en projektledare som ska vara spindeln i nätet.
Bjälklagskonstruktion
Den av de tre interna konstruktörerna som är konstruktionschef bestämmer om projektets bjälklag skall dimensioneras internt eller med hjälp av en extern konstruktionsfirma.
Ungefär en fjärdedel av produktionen konstrueras internt.
Vid både intern och extern konstruktion tar bjälklagskonstruktören på sig ett sk bjälklagsansvar som därmed fråntas huvudkonstruktören för projektet.
Konstruktören tittar på ett helt bjälklag i sin helhet, och dimensionerar både
underkantsarmeringen som skall gjutas in i plattbärlagen och överkantsarmeringen över mittväggar som skall läggas på stegarna av byggentreprenören innan pågjutningen.
Resultatet av konstruktörens arbete blir traditionella K-ritningar i A1 format(bilaga 4) Projektledning
Projektledaren har ett flertal uppgifter, nedan följer några av dessa:
Till viss del samordna med intern och extern konstruktör.
Att samordna arbetet mellan de olika inblandade externa konsulterna:
El, ventilation och VS konsulterna. Dvs. inhämta dessas ritningar och lägga in de som bakgrund på FBs ritningar. När det är gjort ska PL rita in de eldosor och genomföringar som krävs.
Att dela in bjälklagsritningen(A1 format) i plattor som är 1,2 eller 2,4 m breda samt av varierande längd. Varje platta ska bli en tillverkningsritning i A4 format.
På denna A4 ritning ska all underkantsarmering, eldosor och genomföringar finnas med. Alla plattritningar får ett individuellt nummer (littra) Bilaga 5)
BE skall få en bockryggsritning, dvs. med vilket centrumavstånd man måste palla under plattan med bockar för att det ska tåla egenvikten från betongen under själva gjutningen.(Bilaga 6)
BE skall få en montageplan, dvs. en ritning som visar var varje platta på ett bjälklag ska ligga, med littra, mått och vikt angivet.(Bilaga 7)
Att samordna och planera leveranserna i samråd med byggentreprenören.
Den mesta av armeringen inför produktion är lagervara, men om inte så skall specialarmering beställas senast 4 veckor innan produktion.
Leverera produktionsritningar till fabrikerna, helst 4 veckor innan, men senast 1-2 veckor innan.
Produktion
När betongen har härdat så lyftes plattorna med travers och lägges på stora lastpallar i stål. Detta för att man ska kunna lyfta på en hel pall vid lastning på lastbil. I Hebyfabriken planeras formarna efter lossningsordning på bygget, så plattorna travas
i omvänd lossnigsordning på stålpallarna.
15
10
8
6
4
2
0
Tid innan produktion
i veckor
Figur 2: Gjutning av slakaarmerade plattor i Hebyfabriken
www.fardigbetong.se
På Bygget innan leverans
Resning av stämp och bockryggar:
Stämp är pelare och bockryggarna är den balken som stöttar plattan under pågjutningen.
Bockryggarna placeras ut enligt bockryggsplanen (se Bilaga 6)
Leverans
Kunden måste avropa via telefon/mail senast 5 dar innan leverans. Då planerar avropsansvarig in lastbilar från en lokal samarbetspartner.
Oftast försöker man få med så mycket som möjligt i varje lass, vilket ibland kan innebära mellanlagring av en del plattor på byggplatsen istället för att lyftas upp på bockryggarna direkt.
Fakturering sker 1-5 dagar efter leverans.
På Bygget innan pågjutning
Elektrikern kopplar eldosor.
Överkantsarmeringen läggs på stegarna över mittväggarna.
Pågjutning med ca 150-200 mm betong.
Färdigt bjälklag!
-1
-2
-3
Tid innan produktion
i veckor
Figur 3: Stämpat och klart för leverans www.doka.se
Figur 4: Montering med kran direkt från lastbil till bockryggarna www.fardigbetong.se
Figur 5: Dags för elektrikern och sedan pågjutning
www.fardigbetong.se
6
2. Beläggningsplanerig
2.1 Beskrivning av Beläggningsplanen Varje beskrivning motsvarar en siffra på s 7.
1 Bjälklagskonstruktör
Under denna kolumn anges den interna eller externa konstruktören 2 Ansvarig 1
Här anges den projektledare eller produktionsansvarige som i första hand är ansvarig för projektet.
3 Ansvarig 2
Här anges en eventuell medansvarig för ett delat projekt
4 Region
Sverige är indelat i två affärs regioner: Norr och Syd.
5 Område
De två regionerna är i sin tur indelat i 8 områden.
6 Produkttyp
Det finns tre olika produktertyper: Slaka eller förspända plattor samt skalvägg:
7 Bredd
Hebyfabriken gör bara 2,4 m plattor, Lane gör både 2,4 och 1,2 m plattor.
8 Summa
Här summeras alla m2 ett objekt ska ha, dvs. alla veckoleveranser summeras.
9 Ingående lager
Vecka 1 är ingående lagret det utgående från v 52 året före. Vecka 2 så är ingående lagret det utgående från vecka 1 osv..
10 Produktion
Här summeras vecko, helg och köpt produktion från raderna 8-36.
11 Utleveranser
Här summeras samtliga leveranser under den veckan, dvs. alla projekts leveranser under den aktuella veckan.
12 Utgående Lager
Lagret definieras som: Ingående lager + produktion-utleveranser 14 VeckoBeläggning (Beläggningsgraden)
Definieras som kvoten mellan Utleveranserna/produktionen uttryckt i procent. När kvoten är 1 dvs. 100 % så betraktas fabriken som fullbelagd 15 Såld volym 2007
Summan av alla utleveranserunder året 16 Möjlig produktion 2007
Summan av all produktion som har lagts in på raderna 8-36 under året 17 Beläggningsgrad för 2007
Definieras som: Såld volym 2007/möjlig produktion 2007
18 Produktions rader
Här lägger fabrikschefen in hur mycket som går att producera varje vecka med hänsyn till helg dagar och övriga produktions
störningarVeckoleveranser
Antal m2 som ska levereras till respektive projekt den veckan.
8 2.2 Beläggningsplanen
Figur 6: Urklipp från Excel dokumentet Beläggningsplanen
2.3 Lager och leveranssäkerhet
Ett problem vid ett för stort lager är risk för brist på produktionsritningar.
Om lagret är för stort så har fabriken gjutit plattor för långt fram i tiden. Det medför att om man jobbar allt för långt fram kan ritningarna ta slut, då det inte finns underlagsritning från arkitekt eller el och ventilationskonsulter för att kunna göra produktionsritningar.
Om fabriken producerar för långt i förväg är det ett tecken på för få kunder, och det går ju inte producera/sälja utan kunder.
Produktionscheferna som jag har pratat med säger att det behövs ungefär en veckas produktion som buffert i lager. Detta dels för att plattorna skall hinna härda och få en tillräcklig hållfasthet, dels för att säkerställa leveranssäkerheten.
Lagret får å andra sidan inte bli för stort då det ju kostar pengar i uppbundet kapital. Det går att se lagret som en försäkring: ju större säkerhet (stort lager) desto större premie (högre kapitalkostnad).Ett för stort lager leder även till produktionstekniska problem. Det blir det svårt att lagra alla plattor och få utleveranserna att fungera när det inte går att sortera på ett bra sätt (i Lanefabriken).
2.3.1 Formel för den ursprunliga Beläggningsgraden (BG 1):
Utleverans/ Produktion dvs.: G3=G1/G2
Tabell 1
Figur 7: Graf över tabell 1 -200%
-150%
-100%
-50%
0%
50%
100%
150%
200%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
A B C D E F G H I J K l
1 Utleveranser 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 2 Produktion 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 3 Beläggningsgrad 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180% 200%
10
2.3.2 Formel med hänsyn till lagret men utan en veckas produktion i buffert. (BG2) (Utleverans-ingående lager)/ produktion. Dvs: D4=(D2-(D1))/D3
Tanken var att det ingående lagret skall dras ifrån utleveranserna och när lagret är negativt så ökas utleveranserna med motsvarande.
Tabell 2
2.3.3 Formel för med hänsyn till lagret och en veckas produktion i buffert. (BG3)
Tabell 3
(Utleverans-ingåendelager+ en veckas produktion)/ produktion Dvs: I4=(I2-(I1)+5000)/I3
-200%
-150%
-100%
-50%
0%
50%
100%
150%
200%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
-200%
-150%
-100%
-50%
0%
50%
100%
150%
200%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
A B C D E F G H I J K l
1 Ingående Lager -3000 -2000 -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 2 Utleveranser 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 3 Produktion 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 4 Beläggningsgrad 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% -20% -40% -60%
A B C D E F G H I J K l
1 Ingående Lager -3000 -2000 -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 2 Utleveranser 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 3 Produktion 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 4 Beläggningsgrad 240% 220% 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40%
Figur 8: Graf över tabell 2
Figur 9 Graf över tabell 3
2.3.4 Medelvärde av BG 1 och BG 3: (BG4)
(((Utleverans-ingående lager+ en veckas produktion)/ produktion)+ (Utleverans/
Produktion))/2
Dvs: H6=(((H2-H1+5000)/H3)+(H2/H3))/2
Tabell 4
-200%
-150%
-100%
-50%
0%
50%
100%
150%
200%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
A B C D E F G H I J K l
1 Ingående
Lager -3000 -2000 -1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 2 Utleveranser 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 4000 3 Produktion 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 4 BG med en
veckas buffert 240% 220% 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40%
5 BG Vanlig 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80%
6 BG Medel 160% 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% 80% 70% 60%
Figur 10 Graf över tabell 4
12 2.4 Experiment
I juni månad 2007 driftsatte jag BG 3 under en period av två veckor. Iden med
experimentet var att prova om det fungerar att ta hänsyn till det planerade lagersaldot när man gör bedömningar i säljskedet. Till en början provade jag om det fungerade med att göra bedömning enbart utifrån BG,3 för att sedan kombinera BG1 med BG3 till BG4.
2.4.1 Observationer
BG 1: Det jag noterade med den formel är att den på ett grundläggande sätt anger om det går att sälja mer eller inte. Att utleveranserna inte ska överstiga produktionen är ju rätt självklart. Fördelen med denna formel är att den tar hänsyn till nuläget, lagret får kontrolleras manuellt/erfarenhetsmässigt.
BG 3: När denna introduceras, så blev beläggningen väldigt hög. Uppåt 200-300 % vissa veckor och vissa produkter, vilket berodde på ett för litet lager. Andra veckor så blev beläggningen negativt pga att lagret var så stort att man borde kunna ha stora utleveranser.
Detta visade sig inte heller vara så lyckat. Detta ”löste” jag genom att ersätta alla negativa procent med siffran 0.
BG4: Medelvärdet av BG 1 och BG3 visade sig bli missvisande , t.ex. om BG1 är 180%
och BG3 är 20 % så blir BG4 100%, vilket inte var lyckat. Detta samt observationerna kring
BG 3 tyder på att beläggningen inte ska variera linjärt map lagret eller produktionen, utan att ett icke linjärt samband bör användas. Denna insikt ledde fram till BG 5 som jag beskriver i avsnitt 2.5.
Reaktionerna blev rätt starka på min nya beläggningsgrad eftersom den var så olik den ursprungliga, och efter 2 veckor fick jag byta tillbaka. Detta tyder på att det fanns mycket mer att jobba på.
2.4.2 Resultat av experiment
För att få en bättre korrelation mellan utlevererat och producerat kom jag på att jämföra den innevarande veckans produktion med utleveranserna om två veckor. Detta används nu i dagsläget fast med en veckas förskjutning istället för två.
Ett viktigt resultat av mitt arbete har varit att problematiken angående
beläggningsplaneringen har lyfts fram och synliggjorts inom FB. Detta har medfört att en koordinator har tillsats inom FB för att samordna och kontrollera beläggningen på de båda fabrikerna.
2.5. Samarbete kring Beläggningsgraden
När jag insåg att jag måste ha ett mer matematiskt angreppsätt på problemet med beläggningsgraden kontaktade jag Johan Kåhrström, som arbetar som doktorand på matematiska institutionen här på Uppsala Universitet. Han tog sig ann problemet och löste det enligt följande:
” Idén bakom formeln är att ta den BG1, och sedan 'skeva' den utifrån hur långt lagret är ifrån den önskvärda storleken. Till exempel, om lagret ligger under den önskvärda storleken måste det produceras mer än det levereras(alt. minska utleveranserna), för att kompensera lagerbristen, och omvänt, om lagret ligger över den önskvärda storleken måste det produceras mindre än det levereras.
Lagret ska helst vara lika stort som en veckas produktion, så därför låter vi det optimala lagret vara medelvärdet av produktionen under ett år. Ett mått på hur 'bra' lagerstorleken är får vi då genom formeln:
Lagerkvot = Optimal lagerstorlek - Lagerstorlek Optimal lagerstorlek .
Alltså, om lagerkvoten är 0 så är lagret som det ska vara, om lagerkvoten är -1 så innehåller lagret en veckas produktion för mycket, och om lagerkvoten är 1 så fattas det en veckas produktion, för all lagrets storlek ska vara optimalt.
Nu skevar vi BG genom att multiplicera den med en faktor som är större än ett (vilket gör BG större) om lagerkvoten är för stor, och med en faktor som är mindre än ett (vilket gör BG mindre) om lagerkvoten är för liten. Enklaste sättet att hitta en sådan faktor är att ta en konstant K som är större än ett, och ta KLagerkvot som faktor. Detta ger oss Skevningsformeln(BG5):
ek lagerstorl Optimal
lek Lagerstor - ek lagerstorl Optimal Lagerkvot
Produktion K er Utleverans Produktion K
er Utleverans
=
BG5 .
14 2.5.1. BG5 i praktiken
Problemet med att använda BG5 . är att det går att lägga in för mycket utleveranser när lagret är stort. Jag anser att utleveranserna inte bör överstiga produktionen med mer än 50
% även om lagret är stort. Detta löste jag genom en OM-sats i excel.
Dvs om utleveranserna är större än 1.5*medelproduktionen så baseras BG5 på K=1,1 istället för k=1.5. Denna BG5 . tar mindre hänsyn till lagret och mer till förhållandet Utleveranser/produktion( liknande BG1). Anledningen till att jag inte vill använda BG5 . hela tiden är att det blir för låg beläggningsgrad när lagret är noll.
I Beläggningsplaneringen är det tänkt att raderna med formlerna 1,5 och 1,1 skall vara dolda och endast själva beläggningsgraden vara synlig. Nedan är ett exempel på hur det kan se ut.
Tabell 5
Tabell 6
Tabell 7
2.5.2. BG5 k=1,5 med konstant utleverans
Tabell 8
Tabell 8 forts.
Figur 11: Graf över tabell 7
2.5.3 Analys av diagram i figur 11.
Här ser vi att lutningen, dvs ändringstakten på BG5 . är låg när lagret är stort och hög när lagret är kritiskt litet( eller negativt). Detta anser jag är önskvärt eftersom risken är mindre akut vid stort lager jämfört vid för litet lager. Vi ser också att förändring i Y- led/förändring i x-led är omkring 1 om lagret ligger närheten av det önskvärda. Detta medför att BG5 . i detta intervall beter sig liknande BG1 vilket är önskvärt.
16
3. Planeringsprocessen
3.1 Undersökning av Kundernas roll i planeringsprocessen Inför undersökningen hade jag tagit fram följande huvudfrågor:
vilka personer/funktioner i kundernas projektorganisation jobbade med, och hade möjlighet att påverka leveransplaneringen av plattbärlag?
Hur planerades och avropades leveranserna?
Går det att planera leveranserna av plattor med fyra veckors framförhållning?
Undersökningen kom även att innehålla ett flertal frågor av allmän karaktär som var intressant för FB.(Bilaga 3)
3.1.1 Enkätundersökning
För att utreda kundens påverkan av leveransplaneringen besökte jag 4 byggarbetsplatser och utförde en enkätundersökning (Bilaga 2)
* På HMB Construction i Uppsala så intervjuade jag den 11april Stefan Petterson som är platschef på nybyggnationen av Herrhagens Vårdboende.
* På PEAB så intervjuade jag den 16 april 2007 Johan Hedin som är platschef på Finnboda Hamn som är ett stort bostadsprojekt i Stockholm. Jag pratade även med Fritjof Bergh på Midroc som var projektledare.
* PÅ ByggR1 så intervjuade jag den 13 april 2007Fredrik Mokvist som är platschef för byggnationen av två femvåningars punkt hus på Lidingö, kv Styrmannen.
* PÅ ByggR1 så intervjuade jag den 17 april 2007 Kristian Obleser som är platschef för byggnationen av fyra femvånings flerfamiljshus: kv Kungsängsliljan i Hägersten.
3.1.2 Observationer Enkätundersökningen
* De personer i produktion som gjorde avrop av plattbärlag samt planerade i samråd med PL på FB, visade sig oftast vara en platschef. Om bygget var stort så var det den inhyrda projektledaren på bygget som skötte detta
* Alla platschefer hade delat in bjälklagen i delleveranser av plattbärlag.
Många hade suttit med montageplanen och markerat med olika färgpennor vilka plattor som skulle med i respektive leverans.(Se bilaga5) Det verkade som att alla byggare tänkte mer i montage-delar än i m2. Ofta monterades så mycket plattor som man kunde få med på ett lastbilslast( 34 ton, ca 250 m2) i taget.
* Alla byggare som jag intervjuade sade sig kunna precisera en leveransplan med 4 veckors framförhållning.
18 3.2 Resultat
Utifrån observationerna från enkätundersökningen i 3.1 så fick jag iden till följandeprodukt som jag kallar ”Projektplanering”.
3.2.1 Projektplanering
* Varje projekt skall ha ett helt ”ark” som säljarna och främst PL jobbar i.
* För att öka precisionen och smidigheten är det tänkt att PL i planeringsprocessen skall jobba med större enheter än m2, dvs.
leveransdelar. Dessa leveransdelar skall motsvara det som byggaren planerar in på sin montageplan.
1 OrderArea: Detta lägger säljaren in i orderskedet när affären är i hamn. Han spär ut den beställda mängden m2 på det preliminära antalet leveransveckor.
2 Leveransdel: Dessa leveransdelar bestämmer projektledaren i samråd med byggaren. Det kan vara hela eller delar av våningsplan som ska levereras de bestämda veckorna.
3 Leveransarea: När plattorna är hyfsat projekterade dvs. plattindelningen av våningsplanen är gjord så lägger PL in den verkliga mängden m2 på respektive vecka
4 Producerat: När plattorna har blivit tillverkade lägger produktionschefen in Producerat Arean
5 Köpt Produktion: Om fabriken köper in produktionen från en konkurrent för att kunna säkerställa leveranserna, lägger man in den köpta arean i denna kolumn.
6 Levererad Area: När plattorna skeppas iväg så lägger produktionschefen in Utleverans Area.
Tid innan produktion
i veckor
30 10 10
0 8 -2
Figur 12:Exempel på indataarket Projektplanering
3.2.2 Leveransöversikt
Det är tänkt att projektledarna skall kunna få en överblick på ett flertal projekt under en viss tidsperiod. Denna leveransöversikt är ett utdataark. Här kan man filtrera på objekt och projektledare på samma sätt som i Beläggningsplaneringen. Detta har likheter med den leveransöversikt som används av projektledarna redan idag, men skillnaden är att den ska vara automatgenererad.(Bilaga 1)
Figur 13: Exempel på utdataarket Leveransplanering
20
4: Analys, slutsatser och fortsatta studier.
4.2.1 Analys och förslag på fortsatta studier kring Beläggningsgraden Jag tror hårt på BG5 och väntar på tillfälle att prova den i praktiken. Då arbetet med formeln blev klart helt nyligen har det inte funnits möjlighet till det. Men det skulle behövas göras studier under en längre tid med BG5 parallellt med den nuvarande BG1.
Detta för att dels kolla att BG5 fungerar, men även om berörda personer inom FB tror på den och tycker den fyller sitt syfte.
4.3.1 Analys Planeringsprocessen
Jag tog fatt på resultatet ifrån undersökningen i bilaga 2 och då speciellt på detta med att planera leveranserna i större enheter. Detta ledde mig vidare mot iden om en
projektplanering som skulle vara den plattform som leveranserna och produktionen skulle styras ifrån. Leveransöversikten blir ett utdatablad som underlättar det dagliga arbetet för PL
4.3.2 Slutsatser Planeringsprocessen
Det är svårt att dra några definitiva slutsatser då Projektplaneringen och
Leveransöversikten inte är utvecklad fullt ut och därmed inte provats i skarpt läge. Det vore intressant att programmera en testversion och få en indikation om det verkar fungera eller ej.
4.3.3 Fortsatta studier Planeringsprocessen
Det finns långt gångna planer på att koppla ihop beläggningsplaneringen med övriga Produktionssystem i fabrikerna och därmed få automatisk indata för kolumnerna ”Producerad area” och ”Levererad area” i Projektplaneringen.
22
Bilaga 1: Tidsplan i nuläget
Heby/Lane ARBETSSCHEMA Skicka handlingar Leverans Klar
Heby/Lane v14 v15 v16 v17 v18 v19 v20 v21 v22 v23 v24
Finnboda Hage Bj ö pl 5 Bj ö pl 6 Bj ö pl 7
2006254 Bj ö pl 6 Bj ö pl 7
Sahlgrenska Sjukhuset Plan 04 Plan 05 Plan 06
2006229 Plan 05 Plan 06
Sanegården plan 01
2007105 plan 01
Saltötorg Vägg
Kv Venus Bjl ö p 3 Bjl ö p 4 Bjl ö p 5 Bjl ö p 6 Bjl ö p 7
Bjl ö p 4 Bjl ö p 5 Bjl ö p 6 Bjl ö p 7 Bjl ö p 8
Kv Venus Garage bj ö p 0
Kv mars Bj ö p 1
Bj ö p 1
Bilaga 2: Enkätundersökning hos kunder
1 Hur resonerade ni vid val av bjälklagsmetod samt bjälklags leverantör?
Svar:
Herrhagen(HMB) 1 Leveranssäkerhet 2 Priset 3 Varans kvalitet
2 Tar ni hänsyn till plattornas vikt när ni väljer kran kapacitet?
Svar:
Herrhagen(HMB) Deras torn kran lyfte 2,7 ton längst ut och det räckte för de flesta bjälklag. För balkonger och tunga plattor tog man dit en mobilkran. Antalet kranar var flaskhalsen på bygget. Plattorna var inte dimensionerande för valet av kran
3 I vilket skede i projekteringen tar ni in anbud på bjälklag?
Svar:
Herrhagen(HMB) Anbudsskedet
FinnbodaHage(Peab) 6-8 månader före byggstart tar man in anbud från Johan
4 När gör ni en preliminär tidsplan för bygget?
Svar:
Herrhagen(HMB): I anbudsskedet till byggherren
FinnbodaHage(Peab) En projekttidplan görs för stommen 6-8 månader från grönt ljus genom att 30 % är sålt.Kungsängsliljan(ByggR1)
Styrmannen(ByggR1) I anbudsskedet
5 När uppdaterar ni den preliminära tidsplanen?
Svar:
Herrhagen(HMB): Vid byggstart. Ofta har men en UE till markarbetena och man preciserar ett färdigdatum för hans åtagande, och UE:n får sedan bryta ner det i en veckotidplan på egen hand. Sedan gör HMB en veckoplan för rörmokaren och övriga grundgubbar
FinnbodaHage(Peab) Sälj planen blir en reviderad projekttidplan
Midroc pratar slutdatum för deras uppdragsgivare HSB är mest intresserad av inflyttningsdatumet. Peab som bygger stomme gör en egen nogrannare tidplan Styrmannen(ByggR1) I orderskede. Man gör även en varvstid plan med en detaljerad beskrivning av en typ-våning.
6 Hur hanteras revideringar av tidsplanen, i vilken utsträckning anmäler ni förändringar till era leverantörer?
Svar:
Herrhagen(HMB) Vid byggmötet ändras tidplan och leveransplanen. Detta meddelas leverantörerna via telefon eller via mail med bekräftelse.
Kungsängsliljan(ByggR1) Ringer en vecka innan
Styrmannen(ByggR1) En vecka i förväg anmäler men ändringarna per telefon eller mail.
7 Hur skall man åskådliggöra montaget av bjälklag i eran tidplan?
I etapper eller i hela våningsplan eller jämna delar av ett våningsplan?
Svar:
Styrmannen(ByggR1) De lägger bjälklaget en hel våning i taget, men får prylarna i två lass, ett ekipage kl 7 och en bil kl 8. så etappen blir ju en våning. Det bygger bara ett hus i taget och har inga paralella projekt.
8 När får ni den slutgiltiga tidsplanen?
Svar:
FinnbodaHage(Peab) 8 veckor innan
9 Anser ni att det funkar att boka in montaget med 4 veckors framförhållning? Med vilken tolerans?
Svar:
Herrhagen(HMB)
4-veckor = verklig tidsplan får pågjutningsetapperna är möjlig att få fram.
Det kan vara vissa problem med det första bjälklaget, men de efterföljande varven brukar rulla på som planerat.
FinnbodaHage(Peab) Det funkar med 4 veckors framförhållning om det är en vecka med vardagar och utan helgdagar. Om det är vardagar så kan man ha 2-3 veckors
framförhållning.
Kungsängsliljan(ByggR1) ja, 4-5 veckors framförhållning +- 2-3 dar
10 När och hur gör ni avrop för leverans av plattor?
Svar:
Herrhagen(HMB) Max fem dar innan
FinnbodaHage(Peab) Per vånings plan, fyra leveranser per avrop.
11
Hur fungerar kontakten med FB :s Projektledare, vad va bra och vad kan göras bättre?
Svar:
Herrhagen(HMB) Både kontakten med Säljaren och Projektledaren fungerade bra.
Kungsängsliljan(ByggR1) Bra, men de ville gärna ha packlistan 2-3 dar innan leverans.
12 Hur fungerade kontakten med avropsansvariga? Vad va bra och vad kan göras bättre?
Svar:
Herrhagen(HMB) Det funkade bra
FinnbodaHage(Peab) Han ville se förslag på last ordning, ibland har han synpunkt på ordningen med hänsyn till hur elektrikern vill jobba.
13 Hur samordnar ni ritningar (el,rör,trapp,vent.K.A) inför beställning av plattbärlag?
Herrhagen(HMB) Det ska finnas en leveransplan som ska bekräftas till projektledaren på HMB.Stefan var inte främmande för ett utökat ansvar för att fixa ritningar till FB:s
8projektledare. Han förstod problematiken med att de lyssnar mer på en platschef jämfört med projektledare. Kan vara nåt att jobba vidare med.
FinnbodaHage(Peab) Samordnar på ettt projekterings möte med de ansvariga och/eller utförare. K.Ligger ofta lite efter Installalation ligger bra till A: ligger bra till
Bilaga 3: Enkätfrågor av mer allmän karaktär
Hur va samarbetet med åkarna som levererade plattorna?
Svar:
Herrhagen(HMB) Bra gennerelt sett, förutom en åkare som inte hade gått kopplingskurs och därför inte ville koppla..
Dåliga på att använda hjälm!
Hur fungerade det att komma fram med lastbilen på bygget?
Svar: Herrhagen(HMB) De lossade från gatan (fuling) Hur fungerade faktureringsrutinerna?
Svar: Herrhagen(HMB) Bra
Hur hanterades eventuella reklamationer? Hur anmäler ni en reklamation, vem vänder ni er till på FB?
Svar:
Herrhagen(HMB) Bra. Det va en förlång platta en gång men då åkte två gubbar ut från heby och kapade..
FinnbodaHage(Peab) Han brukade ta kort och skicka till micke
Vad tycker ni om kvaliteten på plattorna? Behövs det komplettering av ytskikt på pattorna på undersidan?
Svar:
Herrhagen(HMB) Bra
Hur bra är precisionen på ingjutningsdosor och genomföringar?
Svar :Herrhagen(HMB) 3-4 missar men annars bra
FinnbodaHage(Peab) Dåligt första planen, sen okej. Den bifagade checklistan är bra
Brukar bilen få lossa på en gång eller blir det längre väntetider än 2timmar?
Varför blir det väntetider?
Svar: Herrhagen(HMB) 80 % lossades inom de planerade två timmarna
Skulle det funka med leveranser endast 7.00 eller 13.00 med tanke på returlass för bilen.
Svar:Herrhagen(HMB) I nuläget lossar man 09,20 men skulle nog kunna lossa kl 7.00 om det fick en bonus.( bortskämda?)
FinnbodaHage(Peab) Nej
Hur pass nöjd är ni överlag med FB angående plattbärlag och Väggar?
Svar: Herrhagen(HMB) Betyg: 4
Bilaga 4: Bjälklagsritning
Bilaga 5: Montageplan.
Plattbärlag över plan 2 del1
Plattbärlag över plan 2 del2
Plattbärlag över plan 2 del3
Bilaga 6: Bockryggsplan
Bilaga 7: Produktionsritning
