Intellektuell produktion 3. Högskoleutbildning

(1)

Intellektuell produktion 3

Högskoleutbildning

Innehåll

Författare ... 3

Förkortningar ... 3

Inledning och fokus ... 4

Didaktisk ram ... 4

Innehåll ... 5

Kursens gruppstruktur ... 7

Allmänna inlärningsresultat ... 7

Modul 1: Introduktion till kursen ... 9

Innehåll ... 9

Inlärningsresultat ... 9

Metoder och material ... 9

Strukturschema ... 10

Modul 2: Kritisk reflektion... 14

Innehåll ... 14

(2)

IO3 – Högre utbildning – Sida 2av 63

Modul 3: Språk ... 19

Modul 4: Migrationens komplexitet ... 27

Modul 5: Tillträde till och inkludering i systemet ... 37

Modul 6: Att gå längre än stödåtgärder ... 46

InlärningsresultatInlärningsresultat ... 47

Bilagor och referenser ... 52

Lista över undervisningsmaterial ... 52

Lista över extra material ... 59

Referenser ... 62

(3)

Författare

Salim Atay, Anne Chant, Ralph Conrads, Ursula Engelen-Kefer, Lea Ferrari, Fredrik Hertzberg, Neşe Gülmez, Karin Hirasawa, Karl-Heinz P. Kohn, Doris Mir Ghaffari, Hazel Reid, Teresa M. Sgaramella, Åsa Sundelin, Peter C. Weber Redigering: Karl-Heinz P. Kohn

Mannheim, 2018

Förkortningar

CGC yrkesvägledning och rådgivning

CGCMR yrkesvägledning och rådgivning för migranter och flyktingar

T00 initialen T står för material som är direkt nödvändigt för att genomföra kurslektioner (undervisningsmaterial)

A00 initialen A står för resurser som fungerar som bakgrundsmaterial antingen för att förbereda eller fördjupa innehållet utöver lektioner (extra material)

(4)

Inledning och fokus

Syftet med CMinaR är att tillhandahålla pilotkurser för högre utbildning och vidareutbildning i offentliga arbetsförmedlingar för att stärka yrkesvägledare i hanteringen av nya utmaningar som uppkommer genom en växande flyktingbefolkning och därefter stigande antal klienter och miljöer med flyktingbakgrund. Kompetensen för att utforma denna högskoleutbildning utgår från projektpartnernas långa erfarenhet av yrkesvägledning och migrationsfrågor men också från intellektuell produktion (IO) 1 och 2 i CminaR-projektet, där relaterad litteratur, media och resurser har granskats och där krav och preferenser av föreläsare, studenter och yrkesvägledare som arbetar med rådgivning för integration av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden har undersökts.

Didaktisk ram

^0F¹

Som ett resultat av partners granskning av material (IO 1 och 2 bland annat) och diskussioner om val och ordning av innehåll är kursen uppdelad i sex moduler med 270 minuters klassrumsundervisning var (255 minuter för undervisning och lärande plus 15 minuter för utvärderingsfrågor om dessa pilotmoduler). Modulernas innehåll och ordning visas i följande diagram:

1 Dessa första textsegment handlar bara om den allmänna didaktiska ramen. Didaktiken som helhet utvecklas tillsammans med alla andra sex segment där vart och ett introducerar våra sex moduler.

Tillträde till + inkludering i systemet Inledning Kritisk

reflektion

Språk Att gå

längre Migrationens

komplexitet

Högskoleutbildning

didaktisk ram och kursenheter

(5)

Innehåll

1. Introduktion till kursen (utarbetat av den tyska gruppen)

Kursen inleds med en introduktionsmodul till kursen som kombinerar en bedömning av deltagarnas erfarenhet av att leda, delta i eller bara höra eller läsa om yrkesvägledning och rådgivningsmöten med flyktingar med tyngdpunkt på särskilda utmaningar och krav i sådana situationer. Efter att ha lagt grunden fokuserar vi på deltagarnas intressen och på kursens program och belyser ämnen som sammanfaller samt olika önskemål. Vi levererar sedan grundläggande kunskaper om de senaste migrationsstrukturerna samt utvecklingen inom demografi och arbetsmarknaden. Vi levererar sedan grundläggande kunskaper om de senaste migrationsstrukturerna samt utvecklingen inom demografi och arbetsmarknaden.

2. Kritisk reflektion (utarbetat av den brittiska gruppen)

Där vi i våra första diskussioner var säkra på att ha en modul om kritisk reflektion men tänkte på det som något som vanligtvis sker efter att man har gjort en del arbete som man reflekterar över efteråt och därmed ha det i den senare kursen ändrade vi till att ha det ämnet direkt efter introduktionen.

Eftersom vi alla är präglade av en särskild kultur som vi har uppfostrats i, av en särskild socialisering i vårt yrkesliv och av den offentliga och politiska diskursen om gemensamma frågor, särskilt migrationsfrågor, flyktingar och integration av nya invandrare, behandlar vi effekterna av allt detta på vårt tänkande, arbete, undervisning och lärande innan vi börjar med konkreta frågor. Vi behöver ett kritiskt reflekterande perspektiv på allt som händer i undervisningen och under inlärningen.

3. Språk (utarbetat av den svenska gruppen)

Språk är ett ämne som ofta uppfattas och diskuteras när det handlar om migrationsfrågor och integrationen av nyanlända invandrare. Och ja, kompetensen i mottagarlandets språk är en grund för att alla ytterligare steg på flyktingarnas integrering i samhället och på arbetsmarknaden ska bli effektiv.

Men språket är också det viktigaste instrumentet i själva rådgivningsmiljöerna.

Det är därför vår kurs inte bara behandlar sätt att främja språkförvärv av flyktingklienter. Den behandlar också yrkesvägledarnas förmåga att använda språket som ett rådgivningsinstrument när yrkesvägledarnas och klienternas modersmål tillhör olika språksystem. Detta gör också språket till ett metaämne, och det är därför modulen om språk bäst utnyttjas som en brygga mellan kritisk reflektion och följande ämnesinnehåll.

(6)

4. Migrationens komplexitet (utarbetat av den turkiska gruppen)

Modul 4 handlar om kultur ur alla synvinklar, som hjälper till att interagera interkulturellt och förstå processer för kulturell anpassning av nya invandrare i deras mottagarländer och om att kulturell förändring i dessa samhällen stimuleras av den ökande mångfalden. Olika begrepp om kulturell medvetenhet, kulturella skillnader och ackulturation presenteras inte bara i teoretiska föreläsningar, utan görs också praktiskt begripligt genom övningar och fallstudier för att fördjupa perspektiven om den process som yrkesvägledning och rådgivning måste spela en roll i.

5. Tillträde till och inkludering i systemet (utarbetat av den tyska gruppen)

I den femte modulen behandlas sedan en rad olika ämnen som tangerar ämnena mervärdesskatt och arbetsmarknaden, genom att analysera specifika gränser för målgruppen, ta upp redan utvecklade sätt och instrument för att sänka och överskrida dessa gränser och bygga upp kompetens för att hitta nya sätt för rådgivning och främjande som mycket sannolikt kommer att behövas inom den framtida utvecklingen av migrationen till arbetsmarknaden.

Vi växlar från de akademiska disciplinerna psykologi, lingvistik och sociologi, som lade grunden för de tidigare modulerna, till juridiska, politiska och administrativa frågor.

6. Att gå längre (utarbetat av den italienska gruppen)

Efter att ha färdats från en kritiskt reflekterad självpositionering och hittat en egen roll i de migrationsprocesser vi står inför, uppfattat metaperspektivet för språk och interkulturell kommunikation, tagit itu med de konkreta utmaningarna för språkinlärning, kulturell anpassning och överskridit gränserna för yrkesutbildning och arbetsmarknad, och därmed förberett grunden för kreativt tänkande och handlande, tar vi i den sista modulen uttryckligen upp framtida perspektiv. Teorier om mod, sätt att förbättra kraften och det koncentrerade arbetet med att sätta och fullfölja framtida mål läggs i slutet av kursen. Vi vill att deltagarna ska ta med sig bilder av och tilliten till att hantera och överträffa utmaningar som de i början kunde uppfatta som nästan ouppnåeliga – för sig själva och sina klienter.

(7)

Kursens gruppstruktur

Gruppen deltagare i pilotkursen kommer att variera lite mellan våra fem partnerländer på grund av olika strukturer i de högre utbildningsorganisationer som vi undervisar och forskar inom. Följande egenskaper bör dock vara gemensamma:

Gruppstorlek: ca 20 deltagare

Deltagarnas ålder: Studerande i åldrarna 17–50 år

Deltagarnas kön: Erfarenheten är att de flesta deltagarna är kvinnor.

Deltagarnas utbildningsbakgrund:

sträcker sig från utexaminerade från gymnasiet till innehavare av universitetsexamen (på grund av pedagogisk karriär innan man börjar CGC studier)

Deltagarnas erfarenhet av rådgivning (teoretisk och praktisk):

Alla deltagare kommer att ha minst insikter i de (teoretiska) grunderna i yrkesvägledning och rådgivning när vi väljer avancerade studenter i CGC-studier.

Vissa kan också ha praktisk erfarenhet från praktikplatser i rådgivningsinstitutioner eller – som i Tyskland där CGC-studier på HdBA alternerar mellan teoretiska och praktiska terminer – ännu längre faser av praktisk rådgivningserfarenhet där de själva praktiserar eller åtminstone sitter med på rådgivningssessioner.

Allmänna inlärningsresultat

^1F²

• Deltagarna känner till och är medvetna om den stora omfattningen av specifika utmaningar, ämnen och behov för CGC-miljöer med flyktingar – för både rådgivare och konsulter – och är motiverade och förberedda för särskild utbildning som tar upp dessa krav.

• Deltagarna känner till CMinaR-projektets ursprung och förstår kursprogrammet som ett empiriskt baserat urval av ämnen som specifikt behandlar krav och preferenser som föreläsare, studenter och yrkesvägledare har betonat när de hanterar kompetenser som krävs i rådgivningsmiljöer för integreringen av flyktingar på arbetsmarknaden.

2 I detta textsegment skisserar vi de övergripande målen för denna pilotkurs som helhet. Beskrivningen av allmänna inlärningsresultat kompletteras med mer differentierade beskrivningar av resultaten i början av varje modulavsnitt.

(8)

• Deltagarna förstår den särskilda betydelsen av kritisk reflektion när de arbetar i CGC för flyktingar, känner till centrala begrepp för kritisk reflektion och kan arbeta med lämpliga instrument för reflektion.

• Deltagarna förstår språkets roll i själva rådgivningsmiljöerna, som en inkörsport till arbetsmarknad och social integration, och kan själva använda sig av metoder för avancerat språk i rådgivning samt främja klienternas språkutveckling.

• Deltagarna känner till olika kulturella begrepp och förstår hur processer för ackulturation och framgångsrik interkulturell kommunikation och interaktion fungerar. De kan använda lämpliga interkulturella metoder för att främja sitt eget kritiska tänkande och en framgångsrik kommunikation med sina klienter.

• Deltagarna känner till grunderna för rättsliga, politiska och administrativa instrument för tillträde till och integrering i mottagarlandets utbildnings- och arbetsmarknadssystem. De kan hålla sina kunskaper uppdaterade i denna ständigt föränderliga miljö av bestämmelser och identifiera de instrument som de själva kan använda för att främja flyktingarnas integrering.

• Deltagarna kan utveckla realistiska men ambitiösa perspektiv både för sina klienters sociala integration och arbetsmarknadsintegration och för sitt eget rådgivningsarbete. De kan stödja sina klienter med att identifiera relaterade mål och utforma metoder för att fullfölja dem.

(9)

Modul 1: Introduktion till kursen

(Tyskland)

Innehåll

Introduktionsmodulen består av två delar. I första halvan vill vi att gruppen ska bilda ett inlärningsteam som har ett gemensamt intresse i kursens ämnen och som delar med sig av sina erfarenheter av CGC för flyktingar och de utmaningar de stöter på i denna uppgift. Bidragen kompletteras och överförs sedan till den Delphi-baserade strukturen av krav, utmaningar och ämnen och kursprogrammet presenteras som ett urval av centrala ämnen som matchar den efterfrågade och begärda utbildningen.

Den andra halvan ger en introduktion till CGC:s makroekonomiska och politiska ramverk för flyktingar, vilket understryker den här uppgiftens roll, användning och relevans och dess yrkesmässiga slutförande. Som ett resultat av båda delarna av denna introduktionsmodul kommer i idealfallet motivation för aktivt deltagande i följande kursmoduler från individuellt erfaren efterfrågan samt från insikt i mänskliga, sociala, ekonomiska och politiska nödvändigheter.

Inlärningsresultat

• Deltagarna känner till utmaningarna inom yrkesvägledning och rådgivning (CGC) för migranter och flyktingar (CGCMR).

• Deltagarna förstår dimensionerna av utmaningarna i CGCMR, som framgår av två olika Delphi-undersökningar, och det cirkulära systemet för effekterna på CGCMR-processen.

• Deltagarna accepterar kursstrukturen och innehållet som ett adekvat svar på deras och de empiriskt baserade kraven i utbildningen av (framtida) CGC- yrkesvägledare för flyktingar.

• Deltagarna känner till de grundläggande trenderna inom demografin och arbetsmarknaden och förstår deras ömsesidiga beroende.

• Deltagarna känner till begreppen fördelar och kostnader för flyktingars integration.

Metoder och material

Blandning av informativa presentationer, reflexivt grupparbete och paneldiskussioner.

PowerPoint-presentationer T01, T02, T03, T04, T05; anslagstavla och modereringskort:

arbetsblad ”Inledning” T08; publikationer A02, A03.

(10)

Strukturschema

Olika typer av färger används för att markera delarna för olika föreläsare.

Seminarieschema för modulen introduktion till kursen (O3-1) (3 x 90 = 270 minuter)

Nr Tid Inlärningsmål

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/

media 1 10

min Studenterna känner till föreläsare, övergripande mål och kursens ursprung som ett EU-finansierat projekt.

Välkomsthälsning och introduktion Presentationen av - CMinaR som ett

projekt, särskilt projektets syfte och mål.

- Föreläsare som kommer att delta under veckans lopp.

Föreläsarens presentation Kort PPT- presentation (T01) av CMinaR- projekt- utformningen (alternativ:

denna del med projektaffisch) med bilder av föreläsare 2 80

min Studenter känner - varandra

- alla deltagares motiv för att delta i kursen

- strukturen för utmaningarna inom yrkesvägledning och rådgivning (CGC) för migranter och flyktingar (CGCMR)

Deltagarnas motiv för att ta kursen Utmaningar inom CGC för migranter och flyktingar

Eleverna ombeds att skriva två utmaningar som de förväntar sig eller redan har uppfattat under praktikfaserna i CGC för migranter och flyktingar, var och en på ett kort Varje elev ombeds sedan att

- presentera sig själv för gruppen, berätta om sina motiv för att delta och

- läsa upp sina två utmaningar med en kort förklaring och - överlämna korten till

föreläsaren Föreläsarna fäster korten på anslagstavlan och försöker strukturera dem som utmanande ämne – om möjligt med hjälp av dimensioner som

Anslagstavla med kort

(11)

media - kunskapsgap

- språk - tillträde till

arbetsmarknaden - diskriminering och

traumatisering - stödjande åtgärder - potentiell analys och

stärkande - kulturfrågor och

självreflektion kort gruppdiskussion om använda dimensioner och utveckling av gruppsamtal om saknade aspekter 3 25

min Studenterna förstår dimensionerna av utmaningarna i CGCMR, som framgår av två olika Delphi- undersökningar, och det cirkulära systemet för effekterna på CGCMR-processen.

Dimensioner av utmaningar i CGCMR visas av tyska Delphi 2011 och CMinaR Delphi 2017 och cirkulationseffekter

Föredragshållare, utdelning av 2 artiklar (T03, T04) PPT-

presentation med Delphi- resultat (T02)

4 12

min Studenterna vet vilka ämnen som

ingår i kursens program och varför Ämnen och tidtabell

under veckans lopp Föreläsarens presentation PPT- presentation (T05) 5 53

min Studenterna har grundläggande kunskaper om kopplingar mellan demografi och sysselsättning i allmänhet/för regioner, yrken och målgrupper

Introduktion till demografins och sysselsättningens utveckling och struktur

Föreläsning

Fördjupning och differentiering av

förståelsen av de allsidiga ämnen som nämns av dialog, kort, anslagstavla...

Parallella arbetsgrupper med följande centrala frågor:

Hur hänger befolkning och sysselsättning samman,

PPT-presentation (T06) Artikel T08 Länksamling

”Internationell arbets- marknads- data” (T09) Arbetsblad

”Inledning”

(T10)

(12)

media vad är migrationens

inverkan på arbetsmarknaderna?

Vad är utvecklingen i ditt land: befolkning, sysselsättning/

arbetslöshet?

6 45

min Studenterna har grundläggande kunskaper om flyktingars migration och arbetskraftsinvandring:

definition, rättslig ram, praktisk erfarenhet, nationaliteter/etniska grupper av migranter/flyktingar, kön, ålder, familjestatus, språk och kulturell bakgrund, utbildning, kvalifikationer, arbetslivserfarenhet

Migrationsbegrepp med särskilt fokus på flyktingmigration

Arbetsgrupper om följande ämnen:

migration/flyktingar differentierade efter region, kön, ålder, migrationsstatus – i händelse av anställning även efter ekonomisk sektor, företagsstorlek, yrke, kvalifikationer skillnader mellan flykting- och arbetskraftsinvandring – mål, rättslig grund, effekter på

arbetsmarknaderna konkurrensen på

arbetsmarknaderna mellan migranter/flyktingar och inhemska grupper av anställda som är svåra att placera.

Arbetsblad

”Inledning”

(T10)

7 30

min Deltagarna känner till begreppen fördelar och kostnader för flyktingars integration.

Utvärdering av kostnader och fördelar med integration och inkludering på arbetsmarknaderna – kortsiktiga och långsiktiga

överväganden/privata och offentliga institutioners engagemang.

Arbetsgrupper:

grundläggande faktorer för att utvärdera kostnader och fördelar med integration i allmänhet och för särskilda åtgärder

skillnader i tidsperspektiv, regioner, sektorer, yrken, uppgifter, särskilda målgrupper

Arbetsblad

”Inledning”

(T10)

(13)

media 8 15

min Utvärdering Studenterna fyller i Utvärderings-

formulär

(14)

Modul 2: Kritisk reflektion

Storbritannien

Innehåll

Syftet med modulen är att ägna sig åt kritiska reflektioner kring deltagarnas framtida arbete med flyktingar. Modulen kommer att använda en rad reflektionstekniker för att deltagarna ska bli medvetna om sina egna reflektioner kring funderingar, farhågor, antaganden och perspektiv i arbetet med asylsökande och flyktingar. En blandning av föreläsning, grupparbete i par och små grupper och diskussioner i hela gruppen kommer att användas. Dessutom kan vissa kreativa tekniker tillämpas.

Inlärningsresultat

• Deltagarna kan utforska en rad olika sätt att tillämpa en reflexivt metod.

• Deltagarna kan utvärdera sin egen mångkulturella kompetens.

• Deltagarna kan engagera sig i en kritisk reflektionsövning för att klargöra och komma överens om vidareutveckling.

Metoder och material

Blädderblock och pennor, papper och blyertspennor, post-it-lappar, material för kreativ träning såsom färgat papper, tidskrifter, sax, lim och A3-papper, PPT-presentation T01, T07, T11, faktablad T02, T03, T05, T08, T10, aktivitetsblad T09, ljud och videoinspelningar T04 och T06, resurs T12 – proforma för individuell utvecklingsplan och utvärderingsformulär.

(15)

Strukturschema

Seminarieschema för modulen Kritisk reflektion (O3-2) (3 x 90 = 270 minuter)

Nr Tid Inlärningsmål (allmänna och detaljerade)

Innehåll Metoder Material/media

1.1 15

min Deltagarna kommer överens om det bästa sättet att arbeta tillsammans med denna modul

Deltagarna kommer att dela erfarenheter eller tankar om att arbeta med den här klientgruppen.

Inledning till modulen för övningar i reflektion Gruppens struktur och överenskomna sätt att arbeta tillsammans t.ex.

• Icke-dömande

• Lyssna respektfullt på alla

• Samtala med alla

• Upprätthålla sekretessen Utbyta erfarenheter eller tankar om att arbeta med asylsökande och flyktingar

Föreläsare och deltagare presenterar sig på lämpligt sätt.

Föreläsare leder en diskussion om de bästa sätten att arbeta tillsammans med denna modul och man kommer överens om och dokumenterar dessa

I små grupper delar deltagarna med sig av sina idéer, funderingar och känslor om att arbeta med den här klientgruppen. Idéer samlas in på post-it- lappar och sätts på ett gruppblad uppdelade på ämnen. Dessa diskuteras.

Blädderblock, papper och penna Post-it-lappar

1.2 45

min Studenterna kommer att förstå ett flertal modeller och teorier om reflexiva metoder.

Modeller och teorier om

reflexiva metoder Föreläsning PPT-presentation (T01)

Faktablad:

- T02 modeller av RP

- T03 arbeta med mångfald Resurs T04. Intervju med utövare om modeller i praktiken

(16)

1.3 30

min … fortsättning Utforska fallstudier

I små grupper läsa 3 fallstudier om erfarenheter av flyktingar - Betrakta utövarens plats

i dessa erfarenheter och i synnerhet dess egen världsåskådning/kulturella normer/bakgrund - Individer överväger bästa

praxis i sådana situationer och hur de tror att de skulle ha hanterat situationen i praktiken Sammanfattning av lärande och tankar

Grupparbete och diskussion och återkoppling till grupp

Fallstudier (dela ut T05) Resurs T06 - Chant/Ntung intervju att se/lyssna på innan modul eller mellan sessioner

2.1 30

min Deltagarna kommer att förstå begreppen mångkulturalism, interkulturalism och integration

Deltagarna kommer att förstå de utmaningar som vart och en av dessa begrepp tillför.

Granskning av mångkulturell kompetens

Mångkulturalism,

interkulturalism och integration Inkludera missförstånd, felaktig bestämning

Föreläsning med hänvisning till resurs T02/T03

PPT-presentation T07

Resurs T02

2.2 15

min Deltagarna kommer att reflektera över sitt eget och andras mångkulturella lärande.

Mångkulturell kompetens Dela exempel på när upplevelser/möten/lärande har förändrat vår uppfattning om/perspektiv på oss själva i relation till andra kulturer och samhällen. Använd exempel om det behövs

Arbeta i par Blädderblock, papper och penna Post-it-lappar Exempel på transformativa erfarenheter

min 15 Deltagarna är överens om de viktigaste 10 mångkulturella kompetenser som behövs för att arbeta

Granskning av mångkulturell kompetens

Enas om viktiga budskap och förhållningssätt för att övervinna

2 eller 3 går ihop för att bilda större grupp och förhandla

Jämför listan med de i

Blädderblock och pennor

Post-it-lappar Resurs T08 och T09

(17)

med flyktingar och

asylsökande. hinder när de arbetar

mångkulturellt resurs T08 och T09 om mångkulturell kompetens och hur man bedömer dem

2.3 30

min Deltagarna förstår gränserna för etiska metoder och kulturellt präglade metoder.

Etisk metod

Undersöka gränserna för etisk metod och de värden som inte är förhandlingsbara

- Referera till exempel i etiska riktlinjer från yrkesorganisationer - Diskussion om skillnaden

mellan en etisk fråga och ett etiskt dilemma (det senare är inte lätt att lösa med uppförandekoder och riktlinjer)

I små grupper lista icke- förhandlingsbara värden och reflektera över deras kontextnatur

- Diskussion om

grundläggande värden och exempel på när de testas (t.ex. kvinnlig

könsstympning, tvångsäktenskap, barnarbete?)

Föreläsning

Diskussion i liten grupp

Resurs T10/T11- vedertagen praxis från relevanta yrkesorganisationer t.ex. IAEVG Post-it-lappar Blädderblock, papper och penna

3.1 15

min Deltagarna kommer att utmana sin egen uppfattning om sin mångkulturella kompetens.

Reflektion i praktiken Ett personligt engagemang med reflektion

Genom att hänvisa till överenskomna mångkulturella kompetenser uppmanar kursledaren deltagarna att reflektera över sina egna kompetenser i förhållande

Individuell reflektion

och övning PPT-presentation

T11

Exempel på möjliga bevis på kompetens Papper och pennor för varje deltagare vid behov

Använd resurs T08 och T09

(18)

till de som överenskommits av gruppen och på faktabladen.

Bedömning av egen kompetens kommer att utnyttja resursen T08/T09

Varje kompetens bör styrkas – handledare ger exempel på varje

min 15 Deltagarna skriver sin egen personliga utvecklingsplan.

Diskussion om tidigare övning – hur svår/ärlig/självmedveten?

Kompletta individuella utvecklingsplaner

Stor gruppdiskussion Individuell planering

Format/proforma för utvecklingsplaner (T12)

3.2 15

min Deltagarna identifierar sitt föredragna förhållningssätt till reflektion och samtalar om detta i samband med yrkesrådgivning av asylsökande och flyktingar

Hänvisar tillbaka till session ett när olika modeller och förhållningssätt till reflexivitet diskuterades läraren ber deltagarna att välja ett tillvägagångssätt.

Deltagarna bildar grupper med samma valda strategi och diskuterar sina skäl till varför detta fungerar bäst för dem.

Diskussion som leds av kursledaren

Små eller medelstora grupper bildas

Rummet måste tillåta att flytta runt och bilda större grupper

min 30 Deltagarna engagerar sig med

sin föredragna reflektionsövning att tänka på karriärrådgivning med asylsökande och flyktingar.

- Konst/kollage - Skriva - Skriva ned

medvetandeström - Prata med en

partner/byta efter 15 minuter

Konstnärsmaterial Papper och pennor Rummet måste vara gynnsamt för var och en av metoderna och möjliggöra konfidentiella utrymmen för att prata i par.

3.3 15

min Utvärdering Studenterna fyller i Utvärderingsformulär

(19)

Modul 3: Språk

Sverige

Innehåll

Syftet med modulen är att utveckla kursdeltagarnas förståelse av språket som en betydelseskapande resurs för karriärrörlighet och i yrkesvägledning och rådgivning (CGC) med migranter/flyktingar, och deltagarnas förmåga att hantera utmaningar med språkasymmetrier och interkulturell kommunikation i CGC.

En utgångspunkt för modulen är Kolbs teori om experimentell inlärning som föreslår att inlärningsaktiviteter bör ge deltagarna en integrerad inlärningsupplevelse där tankar, känslor och handlingar är delaktiga. Modulen kommer att använda en blandning av olika inlärningsaktiviteter: föreläsningar, grupparbeten, reflektioner (individuellt och i grupp), diskussioner och workshop. Deltagarna kommer under modulen att utforska flera CGC-metoder som syftar till att ge deltagarna en personlig upplevelse. Deltagarna kommer att återkommande relatera innehållet till CGC- arbetsmiljöer och yrkesvägledarens yrkesroll.

Inlärningsresultat

• Deltagarna kan hantera frågor i CGC om hur förmågan att lära sig språket i mottagarlandet påverkar migranternas/flyktingarnas karriärrörlighet – på ett möjliggörande sätt.

• Deltagarna kan använda rådgivningsmetoder för att hantera språkbarriärer och stödja migrantklienter deltagande i CGC

• Deltagarna kan utforma CGC-situationer med tolkar.

• Deltagarna kan utforma CGC-aktiviteter som stödjer migrantklienters lärande om karriärsfrågor (språkasymmetrier).

Metoder och material

Blandningen av informativ presentation, film och grupparbete och enskilt arbete, paneldiskussioner och praktiska övningar.

Blädderblock och pennor, papper och penna, post-it-lappar, handout, artiklar, video/YouTube, moderatorkort

(20)

Strukturschema

Seminarieschema för modulen Språk och interkulturell kommunikation (O3-3) (3 x 90 = 270 minuter)

Nr Tid Inlärningsmål

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media 1 20

min Introduktion av modulen Studenterna känner till modulens syfte, innehåll och utformning.

Studenterna har formulerat ett personligt inlärningsmål för modulen

Presentation av modulens syfte, innehåll och utformning

Översikt över språkförhållanden och utmaningar i CGC med flyktingar.

Studenterna utvecklar ett personligt inlärningsmål för modulen

Föreläsare introducerar modulen.

Föreläsare ger en introduktion till språkförhållanden och utmaningar i CGC med flyktingar.

Individuell skrivuppgift - personligt lärandemål Efter denna modul skulle jag vilja veta mer om/hantera...etc.

Presentation i par och sammanfattning av nyckelord på blädderblock.

PPT 1 (T01) PPT 1.1 (T02)

Artikel 1 (kursmaterial) (T03)

Blädderblock

1.1 30

min Utveckla deltagarnas förmåga att stödja flyktingklienternas inlärning av språket i mottagarlandet och förstå de utmaningar för lärande som kan finnas.

Deltagarna blir medvetna om och förstår erfarenheter, kunskaper och åsikter i

Introduktion av enheten:

Inlärningsmål och innehåll

Tema: Språkets inverkan på

Föreläsning

1. Gruppdiskussion om frågan:

PPT 2 baserat på artikel 1 (kursmaterial) (T04)

Modereringskort

(21)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media gruppen om hur språket

påverkar flyktingars karriärrörlighet

flyktingars

karriärrörlighet ”Betydelsen av språk för flyktingars framtid – åsikter, erfarenheter, kunskap”.

Diskussionen sammanfattas på blädderblock:

Varför är det viktigt att flyktingarna lär sig språket i mottagarlandet?

I allmänhet och i samband med frågor om karriärrörlighet.

Blädderblock

1.2 10

min Studenterna känner till möjligheterna till språkutbildning/-träning i mottagarlandet.

Orientering om möjligheter för flyktingklienters språkutbildning i mottagarlandet.

Föreläsning och

gruppdiskussion Handout 1 (T05):

möjligheter för flyktingklienters språkutbildning i mottagarlandet.

Svenskt exempel som ska anpassas nationellt 1.3 25

min Deltagarna förstår processerna i andraspråksinlärning och utmaningar för andraspråkstalare inom kommunikation och interaktion.

Orientering om individuella inlärningsprocesser och utveckling av ett andraspråk (gemensamt språk – språket i karriärslivet)

Utmaningar för andraspråkstalare i samspel

Hantering av språkliga brister i interaktionsprocess er (Face Work,

Inledning

Gruppövning för att skapa en integrerad förståelse av känslomässiga och kognitiva utmaningar i kommunikation på ett andraspråk.

(Humoristiskt alternativ:

film som illustrerar komplexiteten i att förstå ett nytt språk)

Se bilaga I (T06) om föreslagna övningar Material: kort, post-it- lappar, pennor osv.

Video 1 (T07):

https://www.youtube.com /watch?v=RAGcDi0DRtU

&t=8s

PPT 3 (T08) baserat på artikel 1 (kursmaterial) (T03)

(22)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media Goffman) Föreläsning:

Sammanfattning av individuella inlärningsprocesser för andraspråk och hantering av språkliga brister.

1.4 5

min Sammanfattning

av kursenheten Skrivuppdrag i par:

Slutsats om rådgivares roll och strategier för att stödja flyktingars/

invandrarklienters lärande av det nya språket.

Papper och penna

2 Utveckla deltagarnas förmåga att hantera språkasymmetrier och interkulturell kommunikation i CGC med flyktingklienter 2.1 20

min Deltagarna kommer att kunna känna igen utmaningar i interkulturell kommunikation och stödjande strategier för att hantera språkasymmetrier i CGC

Orientering om utmaningar i CGC med flyktingklienter:

Språkasymmetrier Interkulturell kommunikation Förväntningar på CGC Karriärfrågornas språk

Strategier för att hantera interkulturell kommunikation och språkasymmetrier i CGC.

Föreläsning PPT 4 (T09), baserat på O2-rapport, artikel 1 (T03) och 2 (T10)

Handout 2 (T11):

Exempel på ”karriärspråk och begrepp”

(23)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media 2.2 30

min Deltagarna kommer att kunna känna igen personliga strategier och färdigheter för att stödja klienternas deltagande och förståelse i CGC

Deltagarna kommer att reflektera över sin egen yrkesväglednings- stil i förhållande till innehållet i föreläsningen, inspirerad av en SWOT-analys

Rådgivningsverksamhet i par

Intervju med mindmapping som rådgivningsmetod.

Uppgiften är att använda mindmapping som ett verktyg för att deltagarna ska kunna intervjua varandra om sin personliga rådgivningsstil i samband med

föreläsningen i 2.1.

Skifta mellan rollen som rådgivare och klient och kartlägg varandras styrkor och svagheter i att hantera

språkasymmetrier och interkulturell kommunikation.

Gruppreflektion över aktiviteten och slutsats om möjligheter:

Vilka färdigheter, kunskaper, attityder etc.

behöver rådgivare utveckla för att hantera CGC med flyktingklienter?

Hur utvecklar man detta?

Papper, pennor och kritor

2.3 25

min ”Konsten att tala genom tolk”:

Deltagarna blir medvetna om framgångsfaktorerna för samarbete med tolkar i CGC

Orientering om kommunikation, möjligheter och hinder i CGC med tolkar

Föreläsning

Film om professionella samtal med tolkar

Individuell läsning – fallbeskrivningar i artikel Sundelin (2017)

Video 2 (T12):

https://CSP.screen9.co m/video?auth=6Tn8dO GfssyIBBcBlGbeONlbQ g6gJyFJpWJmmQmlD mlUCebx2EL8J35ePoD QCjP19UezjqfxoOsSpT 3cd-z0JRfojxTjc1TxC7- VlvVJPLXhMxkVbfaud9

(24)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media sWp7mihPZnqmbnsAb u4ZzoeeOyVDbFqn67T 38T8vNfvBxsAGCpNaq BxQ8EZP_AIw

Handout 3 (T13):

Fallbeskrivningar från artikel Sundelin (2017), arbeta med tolkar i CGC min 15 Varje deltagare vet vad

man ska utveckla för att lyckas i samtal genom en tolk

Deltagarna identifierar och reflekterar över möjligheter och hinder från filmen och egna erfarenheter.

Gruppdiskussion

Individuell slutsats: Min utmaning i nästa samtal med en tolk är att … Eller

Utmaningarna för yrkesrådgivare som arbetar med tolkar verkar vara att …

Blädderblock

3 Utveckla deltagarnas förmåga att utforma CGC-aktiviteter som stödjer lärande om karriärfrågor med tanke på de språkliga utmaningar och

inlärningsutmaningar som flyktingar/migrerande klienter har.

3.1 30

min Deltagarna förstår innebörden och fördelarna med att använda metoder och verktyg som stöder klienternas lärande och förståelse av karriärsfrågor

Hur man stöder migrantklienters lärande om karriärsfrågor.

Motivation för det brådskande behovet att utveckla strategier

Introducerande föreläsning om kursenheten

Föreslagen inledning Övning för att skapa förståelse för flyktingars erfarenheter och

PPT 5 (T14), baserat på artikel Sundelin (2017)

(25)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media som stöder

flyktingars/

migrantklienters lärande om karriärsfrågor.

Migrantklienters lärande av utmaningar Illustration av de olika bilderna av

”arbetslivet”

beroende på etnisk bakgrund (t.ex. Sverige).

Införande av CGC- strategier som stödjer inlärning i karriärfrågor:

Aktivera och visualisera metoder

inlärningsutmaningar:

Deltagarna ombeds att riva en bit papper i tre delar. På första biten skriver deltagarna ner något de gillar att göra.

På den andra biten ombeds de att skriva namnet på en plats som betyder något för dem.

På den tredje biten ombeds de att skriva ett namn på en person som är viktig för dem.

I nästa steg uppmanas deltagarna att riva isär varje bit, en i taget: du kommer aldrig att få chansen att göra detta, att besöka denna plats eller att träffa denna person längre.

Övningen är mycket känslosam.

Utbyte av erfarenheter från övningen

Gruppreflektion: Vilka visualiserande och aktiverande metoder använder du i ditt arbete idag? Varför?

Blädderblock

3.2 45

min Deltagarna känner till några visualiserande och aktiverande metoder/

verktyg som stödjer flyktingars/migrantklienters

Verktyg och metoder för att aktivera klienter och visualisera

Workshop.

Gruppaktivitet.

Metoderna i bilaga 2 föreslås.

Tillägg 2 (T15)

Moderatorkort:

yrkesinriktade och

(26)

(allmänna och detaljerade) Innehåll Metoder Material/media lärande om karriärsfrågor. karriärsinformation.

Deltagarnas reflektioner kring lärande och karriärsfrågor.

Individuell

sammanfattning: Jag ska prova det här i nästa vecka …

pedagogiska bilder.

Blädderblock

3.3 15

min Inlärningsresultat: i slutet av denna modul kommer deltagarna att kunna:

på ett möjliggörande sätt hantera frågor i CGC om effekterna av att lära sig språket i mottagarlandet på migranternas/flyktingarnas karriärrörlighet.

använda

rådgivningsmetoder för att hantera språkbarriärer och stödja migrantklienters deltagande i CGC utforma CGC-situationer med tolkar.

utforma CGC- aktiviteter som stödjer migrantklienters lärande om karriärfrågor (språkasymmetrier)

Utvärdering av modul med avseende på inlärningsresultatet

Utvärderingsformulär

(27)

Modul 4: Migrationens komplexitet

Turkiet

Innehåll

Syftet med denna modul är att förbereda yrkesvägledare för kulturella skillnader som kan förhindra effektiv rådgivning och att tillhandahålla ett verktyg som kan användas som källa när de kulturella skillnaderna påverkar arbetsmarknadsorienteringen. Fokus ligger på kulturella skillnader och anpassning. Att få insikt om dessa ämnen kommer att hjälpa yrkesvägledare att förstå vissa utmaningar som flyktingar och invandrare kan stöta på i arbetet. De kan alltså vara medvetna om och redo för den roll som kulturella skillnader spelar för integrationen på arbetsmarknaden.

Kulturell medvetenhet (del 1): Studievägledarnas medvetenhet om sina egna kulturer, förståelse för kulturella skillnader och tvärkulturell kommunikationsförmåga visar om de är behöriga att tillhandahålla konsulttjänster till utlänningar. I detta sammanhang diskuteras ”kulturell medvetenhet” i fyra undertitlar; ”Definition, egenskaper, kulturkomponenter”, ”Kulturella skillnader”, ”Tvärkulturell kommunikation” och ”Att visa respekt och förståelse och undvika stereotyper”.

Kulturell anpassning (del 2): Nivån på invandrarnas/flyktingarnas socioekonomiska anpassning beror främst på ackulturationsattityder. I detta kapitel kommer yrkesvägledarnas medvetenhet om ackulturation och den kulturella anpassningsprocessen att ökas för att göra dem redo att erbjuda det stöd som mottagarna behöver för att underlätta deras integration i den nya gemenskapen.

Särskilda frågor (del 3): Huvudsyftet med de båda titlarna (religion och kön) är att informera yrkesvägledare om nyckelfrågor/regler för de viktigaste religiösa grupperna (förrätta bön, halalmat osv.) och ge en ståndpunkt om kvinnornas roll i samhället i olika kulturer som kan orsaka svårigheter för arbetsmiljön och arbetsgivare.

Inlärningsresultat

• Deltagarna har både en gemensam syn på ”kulturbegreppet” och kulturens funktion.

• Deltagarna förstår skillnaderna mellan de nationella kulturerna och effekterna på beteenden.

(28)

• Deltagarna lär sig om och förvärvar en tvärkulturell kommunikation som är nödvändig för att effektivt kunna ge råd åt migranter och flyktingar.

• Deltagarna är medvetna om ackulturation och kulturella anpassningsprocesser. De kan därmed erbjuda det stöd som mottagarna behöver för att underlätta deras integration i sin nya gemenskap (arbetsmiljö, medarbetare osv.).

• Deltagarna har en insikt och är medvetna om nyckelfrågor/regler för de viktigaste religiösa grupperna och kvinnornas roll i samhället i olika kulturer.

Metoder och material

En blandning av inputpresentationer, praktiska övningar, fallstudier, gruppdiskussion och handledarledd diskussion.

(29)

Strukturschema

Seminarieschema för modulen Migrationens komplexitet (O3-4) (3 x 90 = 270 minuter)

1. 10

min Deltagarna kommer att få en uppfattning om den allmänna ramen för delen ”Kulturell medvetenhet”. Och lära sig stegen för att utveckla kulturell medvetenhet.

Introduktion till del 1

”Kulturell medvetenhet”

Syftet med ämnet "kulturell medvetenhet" kommer att förklaras och undertexter kommer att presenteras.

Steg i kulturell medvetenhet (att förstå vad kultur och kulturella skillnader är – vara medveten om sin egen kultur – lära sig om och förstå nya kulturer) och betydelse för deras karriär förklaras.

Föreläsning Presentation T01

2. 15

min Deltagarna kommer att få en inblick i varandras tankar om kulturella skillnader.

Anteckningar från diskussionen är användbara för att följa deltagarnas utveckling.

Gruppdiskussion:

Deltagarna kommer att få dela befintliga tankar/åsikter om vad kultur/kulturella skillnader är och hur den/de fungerar.

Deltagarna kommer att dela med sig av sin åsikt om definitionen av kultur och dess funktioner.

Nyckelord noteras på post-it-lappar och varje grupp fäster sina kommentarer, kunskaper och erfarenheter på blädderblock.

Blädderblock, papper och penna Post-it-lappar