Ale kommun

(1)

ÅF-Infrastructure AB

Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg

Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com

Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

X:\Göteborg\Geoteknik -13955-\ANBUD OCH UPPDRAG\2020\222219\G20085 Ale komplettering\Projektdokument\Dokument\PM\Reviderat PM\PM 12037 Ale Backa 1-13 m.fl 170915_gulmarkeringar.docx

Ale kommun

Geoteknisk utredning för detaljplan för Backa 1:13 m fl

Teknisk PM Geoteknik

2013-03-14

Reviderad 2015-03-10 rev A Reviderad 2015-09-22 rev B Reviderad 2017-04-30 rev D Reviderad 2017-09-15 rev E Reviderad 2020-12-14 rev F Upprättad av: Virginia Bengtsson Reviderad av: Darko Asanovic REV F

010 505 60 76

Darko.Asanovic@afry.com Granskad av: Axel Josefson 010 505 48 72

Axel.Josefson@afry.com

(2)

Uppdragsnr: 576383/733937 Geoteknisk utredning för detaljplan för Backa 1:13 m fl 2 (27) GNR: 12037/17024 Teknisk PM Geoteknik

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Revideringshistorik

Revidering A utförd 2015-03-10. Följande kompletterande arbete har utförts:

1. Utbredning av kvicklera har kontrollerats genom tolkning av redan tidigare utförda CPT-sonderingar.

2. Sektion C-C har kontrollerats med avseende på markytans topografi. Denna har justerats och varit grund för nya stabilitetsberäkningar i sektionen.

3. På grundval av den nu karterade kvickleran och risken för en bakåtgripande skredutveckling har den godtagbara säkerhetsfaktorn höjts till Fc 1,65 och gränsen mellan område A och B har förskjutits mot nordväst.

Revidering B utförd 2015-09-22. Följande kompletteringar har utförts:

1. Komplettering av avsnitt 5.1 Topograf samt Figur 1 2. Komplettering av avsnitt 7.1.5 Område F

3. Komplettering av avsnitt 12.5 Område F

4. Komplettering av avsnitt 12.6 Kompletterande undersökningar Revidering D utförd 2017-03-12

Nu utförda ändringar redovisas på kommande sidor med revideringsstreck i vänstermarginalen. I korthet har följande kompletterande arbete har utförts:

1. Virginia Bengtssons kontaktuppgifter har tagits bort då hon inte längre arbetar hos ÅF.

2. Avsnitt 9 har kompletterats och förtydligats med avseende på möjliga svaghetszoner i berg.

3. Jordmodellen, särskilt i stabilitetsberäknad sektion D, har kontrollerats.

Stabiliteten i D har räknats om på grund av att tidigare bedömning av lerans skjuvhållfasthetsegenskaper har ändrats.

4. Gränsen mellan område A och B har förskjutits norrut för att ta ökad hänsyn till ett värsta skredscenario i kvicklerområdet som finns här.

5. I tillägg till tidigare redovisade beräkningar har en känslighetsanalys med avseende på erosion och små skred i släntfoten utförts.

6. Ritning 12037-G02 har kompletterats med tidigare utförda borrpunkter.

7. Förtydligande text angående byggnationsplaner har lagts till i avsnitt 1.

8. Ett beskrivande avsnitt har lagts till för att komplettera bilagor som beskriver kvicklereutbredning och sekundärskred.

9. Ny illustrationsplan (2017-03-21) har lagts till för att beskriva planerad bebyggelse.

10. Bilaga 9, Svar på samrådskommentarer, har lagts till.

Revidering E utförd 2017-09-14:

1. Gränsen mellan område A och B har reviderats efter en mer detaljerad kartering av gränsen mellan kvicklera och mellan- till högsensitiv lera.

2. En kontroll av den antagna jordlagerföljden i slänten mellan område C och E har utförts.

3. Jordlagerföljden och stabiliteten i slänten mellan område F och C har kontrollerats.

4. Revision av berörda text-, beräknings och ritningsdelar (MUR och PM med bilagor).

5. Den äldre delen av den geotekniska databasen har transformerats till höjdsystem RH2000 från GH88.

(3)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Revidering F utförd 2020-09-00:

1. Uppdatering av sektion S2 och S3 med ändrad last.

2. Uppdatering av tabell med avseende på sektioner S1 och Q i befintlig utredning.

3. Geotekniska fältundersökningar (jb-sondering) för planerad väg i bergskärning och hydrogeologisk utlåtande i bilaga 12.

4. En överslagsberäkning m.h.t. hydraulisk bottenupptryckning i området kring Lodingebäckens västra biflöde.

5. Uppdatering av befintligt stabilitetsberäkningar med avseende på marklovslast och planerad bebyggelse.

(4)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Innehållsförteckning

OBJEKT 6

ÄNDAMÅL 6

UNDERLAG 6

PLANERAD BEBYGGELSE 6

BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6

5.1 Topografi 6

5.2 Befintliga konstruktioner 8

GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 8

6.1 Tidigare utförda undersökningar 8

6.2 Nu utförda undersökningar 8

GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 9

7.1.1 Område A 9

7.1.2 Område B 11

7.1.3 Område C 11

7.1.4 Område D, E 11

7.1.5 Område F 11

HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 12 BERGTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 13

RADON 14

HYDRAULISK BOTTENUPPTRYCKNING 15

STABILITET 15

12.1 Stabilitetsberäkningar 15

12.2 Känslighetsanalys med avseende på erosion 21

12.3 Bedömning angående möjligheter för sekundär skredutveckling 22 12.3.1 Kvicklerkartering 22

12.3.2 Bedömning av skredutveckling 24

SÄTTNINGAR 24

REKOMMENDATIONER OCH RESTRIKTIONER 24

14.1 Område A 25

14.2 Område B 25

14.3 Område C 25

14.4 Område D, E 25

14.5 Område F 26

14.6 Kompletterande undersökningar 27

(5)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

BILAGOR 27

(6)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Objekt

På uppdrag av Ale kommun, sektor Samhällsbyggnad, Plan och bygg har ÅF Infrastructure AB utfört en geoteknisk utredning för Backa 1:13 m fl.

Parallellt med den geotekniska undersökningen har radonmätning samt miljötekniska och bergtekniska undersökningar utförts. De miljö- och bergtekniska resultaten redovisas i Bilaga 1 och 2. I avsnitt 9 ges förtydliganden med avseende på möjliga bergtekniska problem.

Ändamål

De geotekniska undersökningarna syftar till att utgöra underlag för en beskrivning av de geotekniska, hydrogeologiska och bergtekniska förhållandena inom det aktuella området.

Syftet med utredningen är att utgöra underlag för fortsatt projektering och detaljplanearbete för Backa 1:13 m fl.

Underlag

Underlag till den geotekniska undersökningen har utgjorts av grundkartan vilken tillhandahållits av beställaren samt en illustration för planprogrammet daterad 2012-07-02 framtagen av Liljewall Arkitekter (se bilaga 10). Dessutom har nytt material erhållits från kommunen 2017-03-21, se figur 1. Det kan under det fortsatta planarbetet bli aktuellt med en tätare och högre bebyggelse inom vissa delar av planområdet t ex genom flerbostadshus i 3-6 våningar. Det finns i dagsläget inga fastslagna ritningar eller skisser på detta vilket innebär att den geotekniska utredningen utgår från det tidigare förslaget med småhusbebyggelse.

Planerad bebyggelse

Nu planerad bebyggelse inom detaljplaneområdet framgår av figur 1. Den tidigare planerade bebyggelsen (enligt illustration daterad 2012-07-02, bilaga 10) består av ca 500 småhus i form av villor och parhus/kedjehus. 2012 års planillustration har använts för denna undersöknings huvudsakliga utformning. Planerad bebyggelse i den södra delen har flyttats längre från bäcken för att möta restriktioner som tagits fram tidigare (2012-2015).

Befintliga förhållanden

5.1 Topografi

Detaljplaneområdet ligger inom Ale kommun. Området ligger i Backa och begränsas av E45 i väster och Nödige i norr. Nordost om området ligger Nödinge golfklubb.

Lodingebäcken avgränsar planområdet i sydost.

Området är kuperat och består av två höjdpartier i väster (Lahallsåsen) och söder som delas av en dalgång (Jakobsdal). Exploatering är tänkt att ske i huvudsak på

(7)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

jordbruks- och skogsmark samt det uppfyllda området som tidigare var en gokartbana.

Enstaka bostadshus ligger inom detaljplaneområdet.

Planområdet är vidsträckt med varierande förhållanden. Området har delats upp i mindre delområden som behandlas separat, se Bilaga 3.

Områdets östra och centrala delar består i huvudsak av lerjordar på friktionsjord och benämnts områden A, B och C. Områden A och B består i huvudsak av åkermark med marknivåer som varierar mellan ca +46 och ca +30. Marken sluttar ner mot Lodingebäcken (ravinområde) vilken avgränsar de två områdena i öster. Område C består i huvudsak av åkermark med marknivåer som varierar mellan ca +35 och ca +23. Marken är relativt plan med en svag lutning mot norr.

Figur 5.1. Planerad bebyggelse inom detaljplanområdet (Illustrationsplan mottagen 2017-03-21 från kommunen). Planen är preliminär och ändringar kan ha skett efter angivet datum. Röda etiketter refererar till beskrivningen nedan. Se även bilaga 3 och 10.

De två höjdpartierna (områden D, E) består främst av fastmark med inslag av synligt berg i dagen. Fastmarksområdet består av kuperat skogsmark vars marknivåer varierar mellan ca +90 och ca +35.

D

C A

B E

F4 F3

F2 F1:

F.d.

Gocart -bana

(8)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Område F i söder utgörs av utfylld mark. 4 olika utfyllda delar kan urskiljas. Centralt inom område F har utfyllnad utförts inom ytan för den fd Gokartbanan, markerad F1 Marken faller svagt åt norr från +44 till +41. Väster om Gokartbanan finns en utfylld kulle av äldre datum med krönet på ca +49, markerad F3. Norr om kullen och väster om Gokartbanan har marken fyllts ut på senare tid upp till nivå +37 á +38, markerad F2.

Söder om Gokartbanan har mer omfattande utfyllnader utförts i samband med utfyllnad av Jakobsdals sand- och grustäkt med schaktmassor från utbyggnaden av E45/Norge Vänerbanan, markerad F4. Utfyllnaden är utförd med lutning så att markytan stiger från +44 inom Gokartbanan södra del till ca+60 vid planområdets gräns. Släntlutningen är relativt flack med en medellutning på 1:4 närmast Gokartbanan. Längre söderut har utfyllnad utförts till ca +90.

5.2 Befintliga konstruktioner

Inom det studerade området finns befintlig bebyggelse i form av friliggande hus. Inom området finns bl.a. en gammal banvall samt stenmurar. Genom området går ett dike i nordvästlig riktning som ansluter till Lodingebäcken.

Mellan 2008 och 2012 fylldes området för Jakobsdal grustäkt ut med

överskottsmassor från utbyggnaden av E45/Norge Vänerbanan. Massorna har utgjorts av jordarter varierande från finkorniga lerjordar till morän och fyllnadsmassor. För en beskrivning av upplagets utformning hänvisas till ”Materialupplag vid Jakobsdal, beskrivning av upplagets utformning utgiven av Trafikverket 2012-04-02 (Bilaga 4).

Inom det studerade området finns VA- och elledningar samt fjärrvärme och optokablar.

Geotekniska undersökningar

Information om, samt resultat från, de utförda fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik, MUR/Geoteknik, daterad 2017-09-15.

6.1 Tidigare utförda undersökningar

Under 2008 utförde GF Konsult AB, på uppdrag av Ale kommun, en geoteknisk undersökning i området. Den tidigare utförda geotekniska undersökningen finns redovisad i ”Södra Backa – Bräckans väg, etapp1” Rapport Geoteknisk Undersökning samt Geoteknisk Utredning - PM daterade 2008-06-27.

Enstaka punkter har utförts i samband med utfyllnaden av Jakobsdal under 2008 och 2012.

6.2 Nu utförda undersökningar

Geotekniska fältundersökningarna har utförts av ÅF Infrastructure AB under augusti och december 2012, januari 2013, augusti 2017, augusti 2020 och november 2020.

Totalt omfattar fältarbetet 65 st. undersökningspunkter. Jordprover har analyserats på WSP Sverige AB geotekniska laboratorium i Göteborg under september 2012, januari 2013 och i augusti-september 2017. Jordprover upptagna augusti och november 2020 av AFRY har analyserats på AFRY:s geotekniska laboratorium i Göteborg.

(9)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Undersökningspunkterna har mätts in med GPS av ÅF Infrastructure AB. Inmätning har utförts enligt geoteknisk mätningsklass B.

Bergtekniska undersökningar (se MUR, bilaga 2) har utförts under 2012.

Geotekniska förhållanden

I nedanstående kapitel görs en sammanfattande beskrivning av de geotekniska förhållandena inom varje delområde (fig. 2). Beskrivningen baseras på resultat från de undersökta punkterna, således kan de geotekniska förhållandena variera mellan punkterna och inom det undersökta området.

Figur 7.1. Områdesindelning använd för beskrivning i 7.1.1-7.1.5. Grundkartan visar befintliga byggnader och anläggningar.

7.1.1 Område A

Jordlagerföljden består av upp till 2 m torrskorpelera ovan lera på friktionsjord. Djup till berg har inte undersökts. Sonderingar utförda inom området visar att lerlagrets mäktighet varierar mellan 9 m och 16 m och att friktionsjordens mäktighet är minst 2 m. Utförda CPT-sonderingar visar på en relativ homogen lera med tunna skikt av friktionsmaterial som överlagrar friktionsjorden.

(10)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Lerans densitet varierar mellan 1,6 och 1,8 t/m³ där de högre värdena antyder att leran innehåller silt eller sandskikt. Vattenkvoten i leran varierar mellan ca 40 och 80

% och konflytgränsen mellan 35 och 60 %. Leran i området är ställvis högsensitiv till kvick. Detta bekräftas eller indikeras i kolvprover och CPT resultat (se Bilaga 7;

punkterna 114, 117 och 132). Den utförda tolkningen ger indikationer på kvicklera från 4-8 meters djup och neråt (se Tabell 1). Generellt kan det, med det aktuella

dataunderlaget, inte uteslutas att leran är kvick från denna nivå ända ner till underliggande friktionsjord. Ytligare liggande indikationer (jmf Bilaga 7) har tolkats som en effekt av högre mobiliserad friktion i torrskorpan eller ett grunt liggande sandskikt. Enligt utförda undersökningar varierar den korrigerade skjuvhållfastheten mellan 17 och 40 kPa.

Utförda kompressionsförsök (CRS) visar att leran är svagt överkonsoliderad i de övre lerlagren med en OCR på ca 2. På större djup är leran normal- till svagt

överkonsoliderad med en OCR på ca 1,6.

Tabell 1. Sammanfattning av fastställda och tolkade förekomster av kvicklera i område A och B från kolvprover (Kv), trycksondering (Tr), CPT-sondering (CPT) och fältgeoteknikers bedömning (FG) där ljusgul visar dokumenterad ickekvick lera, orange möjlig kvicklera och röd konstaterad eller mycket trolig kvicklera.

ID

Metod

Kommentar

Kvicklera, registrerade djup (m) 114 Kv, CPT Kv och CPT indikerar samstämmigt

kvicklera.

Kv: 8, 10, 13 CPT: 6,0-15,4)

117 CPT Kvicklera indikerad. CPT: 3,0-8,6

och 13,4-16,0)

132 CPT Indikationer på kvicklera. CPT: 3,4-7,4

133 Tr Viss indikation. Tr: 2-7

134 Tr Hela lerlagerföljden indikerad kvick. Tr: 1,9-6,2 135 Tr Ingen indikation.

136 Tr Endast svag indikation.

GF8 CPT Ofullständig registrering – tolkning ej möjlig. - GF7 Kv Mellansensitiv lera i samtliga provtagna

djup (4-10 m).

GF9 Tr Relativt svag indikation. 2-5

GF10 Ingen indikation.

201 Tr, FG Ingen indikation från Tr eller FG.

202 Tr, FG Mkt svag indikation fråm Tr. Ingen från FG.

203 Tr, FG Tr indikerar svagt kvicklera. Ingen indikation från FG.

Tr: 9,0-13,5 204 Tr, FG Endast mkt svag indikation. Ingen indikation

från FG.

205 Kv, CPT, FG

Kv dokumenterat ickekvick. Starka indikationer på kvicklera i CPT-resultat Ingen indikation från FG.

CPT: 2,7-12,4.

Kv: - 206 Tr, FG Inga indikationer på kvicklera.

207 Tr, FG Svaga indikationer i Tr. Ingen indikation från FG.

Evt. 8,5, 10-12 208 Tr, FG Inga indikationer på kvicklera.

209 Tr, FG FG rapporterar om rinnande lera på sonderingsstängerna. Leran bedöms av expert vara kvick och lättstörd.

4,5-8, 9-14

210 Kv, CPT, FG

CPT och kv indikerar samstämmigt kvicklera.

CPT: 2,5-16,5.

Kv 8-14 211 Tr, FG Inga indikationer på kvicklera.

212 Tr, FG Inga indikationer på kvicklera.

(11)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

7.1.2 Område B

Jordlagerföljden består av upp till 2 m torrskorpelera ovan lera på friktionsjord. Djup till berg har inte undersökts. Sonderingar utförda inom området visar att lerlagrets mäktighet varierar mellan 10 m och 22 m och att friktionsjordens mäktighet är minst 3 m. Utförda CPT-sonderingar visar på en relativ homogen lera med tunna skikt av friktionsmaterial som överlagrar friktionsjorden.

Enligt utförda undersökningar varierar den korrigerade skjuvhållfastheten mellan 18 och 37 kPa.

7.1.3 Område C

Jordlagerföljden består av upp till 2 m torrskorpelera ovan lera på friktionsjord. Djup till berg har inte undersökts. Sonderingar utförda inom området visar att lerlagrets mäktighet varierar mellan 2 m och 16 m och att friktionsjordens mäktighet varierar mellan 0 och 5 m är i de undersökta punkterna. Utförda CPT-sonderingar visar på en relativ homogen lera med tunna skikt av friktionsmaterial i leran samt skikt som överlagrar den underliggande friktionsjorden.

Lerans densitet varierar mellan 1,5 och 1,8 t/m³ där de högre värdena antyder att leran innehåller silt eller sandskikt. Vattenkvoten i leran varierar mellan ca 40 och 95

% och konflytgränsen mellan 40 och 75 %. Leran är mellan- till högsensitiv. Enligt utförda undersökningar varierar den korrigerade skjuvhållfastheten mellan 6 och 40 kPa.

Utförda kompressionsförsök (CRS) visar att leran är normal- till svagt överkonsoliderad med en OCR på ca 1,4 - 1,8.

7.1.4 Område D, E

Består av i huvudsak fastmarksområde med ytnära berg med tunna jordtäcken eller berg i dagen med omväxlande med områden där jordmäktigheten är upp till ca 5 – 10 m. Jordlagren består av torrskorpelera eller friktionsjord. Ett fåtal jordbergsonderingar har utförts i den norra delen av område D, ca 10 m söder om dammen.

Område D har under augusti 2020 kompletterats med 4 st. jord-bergsonderingar, 2 st.

sticksonderingar och 2 st. skruvprovtagningar nordost om dammen.

7.1.5 Område F

Område F består av ett relativt plant uppfyllt område (f.d. gokartbana, omr F1) samt ett område väster om uppfyllnaden som utgörs av en plan yta (sidoutfyllnad, omr F2) och en cirkulär kulle (omr F3)

Fyllnadsmassorna i det uppfyllda området, omr F1, består av packad torrskorpelera och friktionsjord av varierande sammansättning. För en utförligare beskrivning av utfyllnaden i den före detta gokartbanan hänvisas till ”Materialupplag vid Jakobsdal, beskrivning av upplagets utformning”, relationshandling utgiven av Trafikverket 2012-04-02, bilaga 4.

Två trycksonderingar utfördes på det flacka utfyllnadsområdet, ca 70 m norr om den s.k. norra begränsningsvallen. Sonderingarna stoppade på ca 2 respektive 6 m djup.

Den djupare sonderingen (punkt 130) visar på omväxlande fasthet i jorden med djupet och är utförd i utfyllnadsmassorna. Den andra sonderingen (punkt 131) är utförd på utfyllnadsområdets randparti.

(12)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

I den västra delen av område F, på sidoutfyllnaden, omr F2, är jordmäktigheten 1,5 – 6 m. Där jordtäcket är tunt, på den plana ytan, består jordlagren av blandad

fyllning/friktionsjord på berg. Där jordtäcket är mäktigare, finns ca 3-4 m blandad fyllning på friktionsjord. I bilaga 5:22-23 visas en bedömd jordlagerföljd (sektion S3) där naturligt avsatt lera underlagrar fyllnadsmassorna.

I anslutning till sektion S3 har kompletterande sonderingar genomförts under november 2020 för att få en bättre bild av den faktiska jordlagerföljden. I norra delen av det uppfyllda området består jordmassorna av friktionsjord ovanpå ett tunnare lerlager. Leran vilar på ett tunt lager friktionsjord ovanpå berg.

Från utförd skruvprovtagning i släntfoten har friktionsmaterialet utvärderats som sand.

Sandens inre friktionsvinkel har utvärderats till 34°. Den underliggande leran har en skjuvhållfasthet på 14 kPa och ökar med 2,8 kPa/m mot djupet. Leran under det uppfyllda området bedöms ha en högre skjuvhållfasthet på grund av den högre ovanliggande belastningen. Lerans skjuvhållfasthet under uppfyllnaden antas kunna ökas med ca 2 kPa/m uppfyllnad. Uppfyllnaden motsvarar ca 8 m vilket resulterar i en höjning av skjuvhållfastheten med totalt 16 kPa.

På kullen söder om sidoutfyllnaden, omr. F3, visar sonderingar att jorddjupen är ca 5 - 6 m och att jordlagren består av fyllning/torrskorpelera på sand eller lera.

Hydrogeologiska förhållanden

Portrycksobservationer har utförts i friktionsjorden under leran i punkt 102 samt i punkt 114 i anslutning till Lodingebäcken, se Tabell 2.

Tabell 2. Resultat från porttrycksutjämningsförsök i friktionsjorden vid CPT-sondering och skruvborrning.

ID Nivå markyta Grundvattenyta, djup under markytan (m)

102 +23,5 0,35

GF3 +26,5 artesiskt (flödar)

205 +23,0 ~3

211 +21,7 Fuktigt på 2,5

214 +24,0 ~2

215 +22,2 1,2

217 +23,6 1,2

219 +21,5 0,6

222 +18,6 1,3

Grundvattenobservationer har utförts i två punkter inom område C, se Tabell 3.

Grundvattenytan, dvs grundvattentrycket i friktionsjorden under leran, har uppmätts i öppet grundvattenrör i punkt 102 till ca 0,35 m under markytan. I punkt GF3 flödar vattnet, dvs artesiska förhållanden råder.

Tabell 3. Resultat från grundvattenobservationer

ID Nivå markyta Djup under markytan (m) Portryck (kPa)

102 +23,5 8,7 82

114 +30,3 17,9 110

205 +23,0 12,4 39

210 +21,2 18,2 31

Grundvattenytan i det övre magasinet bedöms ligga i nivå med torrskorpans underkant ca 1,5 m under markytan.

(13)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Det pågår strömning av grundvatten mot de centrala delarna av planområdet från höglänta partier samt från det uppfyllda området i Jakobsdal, se Bilaga 4.

Bergtekniska förhållanden

De identifierade sprickgrupperna (se MUR, bilaga 2) bedöms vara del i ett större regionalgeologiskt system och således förekommande även där direkta observationer inte varit möjliga på grund av jordtäckning. Detta innebär att riktningarna är gällande för hela planområdet. Av särskild vikt är den regionala foliationen. Förutom de regionalt utbildade sprickriktningarna finns möjligheter för lokalt utbildade sprickvarianter som är omöjliga att förutse utan omfattande borrningar.

Områdesindelningen har baserats på den som gjorts för geoteknik.

Område A och B: Behoven för nya skärningar och schakter i berg är obefintliga på större avstånd från naturliga bergförekomster, där jorddjupen i regel överstiger normala schaktdjup.

Område C: Bergschakt i de flesta fall ej nödvändigt. Om schaktbehov ändå uppstår ska situationsbeskrivningen för område D, E och F beaktas.

Område D, E och F: Områdets fastmarkkaraktär med berg i dagen och måttliga jorddjup gör att sprängningsarbeten kan komma att bli nödvändiga. De naturliga slänterna bedöms vara relativt säkra även om utfall västerut, utanför planområdet inte har studerats. I de flesta fall kan en släntlutning på 1:2,5 accepteras men eftersom bergarbeten (sprängning och schaktning) kan påverka bergets stabilitet ska en ny bedömning göras efter det att byggnadsritningar gjorts tillgängliga. Här tas hänsyn till geometri och geografisk utsträckning hos schakter och skärningar. Figur 3 visar befintliga, ev. farliga slänter. Vid markerande av slänten har ingen hänsyn tagits till eventuella befintliga bergförstärkningsinsatser eller nedfallande blocks vidare transport nedåt (s.k. Run-out distance). I nuläget ska bebyggelse undvikas i område markerat B1. I B2 kan byggnation ske efter det att besiktning och ev. förstärkning utförts.

(14)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Figur 9.1. Översiktliga bergstabilitetsförhållanden.

Radon

Uppmätt radongashalt i porluft i friktionsjorden redovisas i

Tabell 4. Mätvärdena motsvarar normalradonmark m h t rekommendationer avseende klassificering av mark ur radonsynpunkt. Gränsvärden för klassificering av radonmark redovisas i

Tabell 5.

Tabell 4. Resultat från mätning av radongashalt i porluft i jord.

ID Radongashalt [kBq/m³]

R1 46

R2 35

R3 22

(15)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

R4 11

R5 23

R6 43

Tabell 5. Gränsvärden för klassificering av radonmark (Statens Planverk 1982).

Klassificering Gränsvärde radongashalt [kBq/m³]

Lågradonmark < 10 kBq/m³ Normalradonmark 10 - 50 kBq/m³ Högradonmark > 50 kBq/m³

Vid normalradonmark bör byggnader radonskyddas enligt Boverkets anvisningar.

Hydraulisk bottenupptryckning

Hydraulisk bottenupptryckning har kontrollerats i punkt GF7 där djupet på

överliggande jord/lera har en mäktighet på 8 m. Grundvattenytan 1 m samt 2 m under markytan har beräknats och medger tillräcklig säkerhet för hydraulisk

bottenupptryckning, se Figur 11.1. Punkten ligger tillräckligt nära Lodingebäcken och anses som representativ för jordprofilen under bäcken.

Figur 11.1 Sammanställning av beräkning för hydraulisk bottenupptryckning i GF7/Lodingebäcken.

Hydraulisk bottenupptryckning för dagvattendamm med 1 m schaktdjup i punkt GF3, där djupet på överliggande jord/lera har en mäktighet på 5,5 m, samt där det

förekommer artesiskt grundvattentryck, se Figur 11.2. Grundvattentrycket uppgår till en nivå på ca 2 m ovan markytan i punkten enligt grundvattenmätningar utförda under augusti 2012.

Figur 11.2 Sammanställning av beräkning för hydraulisk bottenupptryckning i GF3/Lodingebäckens västra biflöde.

Avseende planer på att placera dagvattendammar inom området för Lodingebäckens västra biflöde så är säkerheten mot hydraulisk bottenupptryckning inte tillräcklig. Enligt beräkning med ersättning av 1 m jordmaterial mot 1 m vatten i området är säkerheten mot hydraulisk bottenupptryckning inte tillräcklig.

Stabilitet

12.1 Stabilitetsberäkningar

Stabilitetsberäkningarna är utförda i programmet Geosuite Stability med beräkningsmetoden Beast 2003 i både odränerad och kombinerad analys map

cirkulärcylindriska glidytor. Beräkningarna har utförts med karakteristiska värden enligt totalsäkerhetsanalys.

Pm g d Yd Vattendjup i Lodingebäcken Överliggande tyngd från jord och vatten i bäcken (q2 ↓) Pw g H Yd 1,2 Upplyftande kraft (q1 ↑) Kvot Resultat

16,5 10 8 0,9 0 1188 10 10 9 0,91 1,2 983 1,21 Ok

16,5 10 8 0,9 1 1197 10 10 9 0,91 1,2 983 1,22 Ok

16,5 10 8 0,9 2 1206 10 10 9 0,91 1,2 983 1,23 Ok

16,5 10 8 0,9 0 1188 10 10 8 0,91 1,2 874 1,36 Ok

16,5 10 8 0,9 1 1197 10 10 8 0,91 1,2 874 1,37 Ok

16,5 10 8 0,9 2 1206 10 10 8 0,91 1,2 874 1,38 Ok

Beräkning i punkt GF7, lerdjup på ca 10 m

Pm g d Yd Vattedjup i damm (m) Överliggande tyngd från jord och vatten i bäcken (q2 ↓) Pw g H Yd 1,2 Upplyftande kraft (q1 ↑) Kvot Resultat

16,5 10 4,5 0,9 1 677 10 10 7,5 0,91 1,2 819 0,827 Inte ok

Beräkning i punkt GF3, lerdjup på ca 6 m

(16)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

För att ett område ska klassas som stabilt för nyexploatering enligt IEG:s Rapport 4:2010 ”Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar” erfordras att erhållna säkerhetsfaktorer mot stabilitetsbrott ska uppnå Fc = 1,7 – 1,5 och Fkomb = 1,5 – 1,4 för en detaljerad

utredning. I det aktuella fallet har lägst godtagbara säkerhetsfaktor tagits fram genom en sammanvägning av ogynnsamma och gynnsamma förutsättningar enligt IEGs rekommendationer (se Tabell 6). Sammantaget bedöms att Fc och Fkomb bör ligga i den övre delen av det angivna spannet till följd av kvicklereförekomst och risken för bakåt- eller framåtgripande skred. Lägst godtagbara säkerhetsfaktorer för

beräkningarna har valts till Fc = 1,65 och Fkomb = 1,45.

Tabell 6. Förutsättningar vid val av säkerhetsfaktor

Förutsättning Gynnsamma Ogynnsamma

Konsekvenser av skred

Risk för människoliv eller stor ekonomisk skada.

Risk för bakåt- eller framåtgripande skred.

Kvicklereområde enligt IEG 4:2010 kap. 4.4.3.

Släntens beständighet

Inga tecken på rörelser i slänten.

Intakt gräs-, busk- eller trädvegetation.

Jordens egenskaper Homogen jord Kohesionsjordar. Hög

sensitivitet, kvicklera.

Analys- och beräkningsarbetets tillförlitlighet

Stort antal beräknade glidytor.

Kritiska glidytor omfattar mycket stor jordvolym med ett stort antal hållfasthetsbestämningar och mindre glidytor har god beräkningsmässig säkerhet.

Förhållandena är enkla med små variationer i yta, jordlagerföljd eller hållfasthet.Glidytan läge i plan vald i farligaste delen av slänten i stabilitetssynpunkt.Tvådimensionell analys (som regel något på säkra sidan).

Fält- och

laboratorieundersökningens innehåll och omfattning

CPTsonderingar är utförda. In-situ provning med vingförsök är utförda.

Kompressionsförsök saknas. Direkta skjuvförsök saknas.

Triaxialförsök saknas.

Släntens geometri Välkänd geometri. Lokala branta partier finns ej i slänten.

Grundvatten- och portrycksförhållanden

Begränsade förväntade tryckvariationer.

Känslighetsanalys med avseende på grundvatten- och portrycksförhållandena inte utförd. Ringa

kännedom om

portrycksfördelningen i slänten.

Ytvattenförhållanden Små vattenståndsvariationer.

Långsam förändring i vattenstånd.

Sju sektioner, markerade i blått i Bilaga 3, har valts för stabilitetsberäkning.

Beräkningarna är utförda inför byggnation av en planerad bebyggelse enligt Liljewalls Arkitekters skiss för att undersöka behovet av belastningsrestriktioner inför detaljplan.

Lerans odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats från vingförsök, konförsök på ostörda prover samt Conradutvärdering från CPT-sonderingar. Skjuvhållfastheten är korrigerad med hänsyn till konflytgräns för vinge och kolv. CPT är även korrigerad

(17)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

med avseende på OCR. Figur 12.1 visar en sammanställning av den utvärderade lerans skjuvhållfasthet. Indikationer på kvicklera har analyserats enligt SGIs Excelbaserade utvärderingsmetod (Löfroth, 2011).

Tabell 7. Utvärderad skjuvhållfasthet i område A, B

Djup ök lager Odränerad korrigerad skjuvhållfasthet

2 m 20 kPa

7 m 27 kPa + 1,4*z

16 m 36 kPa + 1,0*z

Där z=0 i lagrets överkant

Tabell 8. Utvärderad skjuvhållfasthet i område C

Djup ök lager Odränerad korrigerad skjuvhållfasthet

1 m 11 kPa

8 m 21 kPa + 1,43*z

Där z=0 i lagrets överkant

Figur 12.1. Utvärderad skjuvhållfasthet i områden A, B och C.

20; 2

27; 7

36; 16 11; 1

21; 8

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

0 10 20 30 40 50 60 70

Djup [m]

Odränerad skjuvhållfasthet (alla) Djup, cu [kPa]

114 vb 114 kv 114 cpt 117 cpt 132 cpt GF8 cpt GF9 vb 205 kv 210N kv Utvärderad A, B 102 vb 102 kv 102 cpt 124 vb GF3 vb GF3 cpt GF7 vb GF7 kv GF7 cpt Utvärderad C

(18)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Dränerad skjuvhållfasthet i lerjorden uppskattas empiriskt med kohesionsinterceptet c’=0,1cu.

Beräkningarna är utförda med hydrostatiskt portryck och med grundvattenytan i underkant torrskorpa.

I område A är sektioner A, C-C, E och Q kontrollerade. Beräkning i sektion A och E visar på fullgod släntstabilitet med en utbredd last på 20 kPa. I sektion C-C

(GF/Norconsult) har avvikelser i markyteläge från avvägda höjdvärden och grundkartans höjdlinjer konstaterats. Markytan har ritats in 1-2 meter för lågt i den ursprungligen beräknade sektionen fram till 144.5m (ca 40m söder om ån). En reviderad beräkning visar fullgod släntstabilitet med en utbredd last på 20 kPa 20 m från släntkrön alternativt 10 kPa 10 m från släntkrön. Den låga stabiliteten i

angränsande område B, ett indikerat sammanhängande kvicklerområde som sträcker sig från område B och in i A (se Bilaga 7) samt områdets jordskredshistorik (jmf SGUs skredärrskartering) gör att en bakåtgripande skredfortplantning inte kan uteslutas (jmf.

avsnitt 11.2).

I område B är sektioner D2, D, B och Q kontrollerade. Sektion D är utförd med en utbredd last på 20 kPa 20 m från inmätt släntkrön och visar på fullgod släntstabilitet.

Jordmodellen har i sektionen reviderats 2017-03-12 vilket har ändrat

säkerhetsfaktorerna något, dock utan att erforderliga säkerhetsfaktorer underskrids.

Sektion D2 är utförd med en utbredd last på 20 kPa 10 m från inmätt släntkrön och visar på fullgod släntstabilitet. Stabilitetsberäkningen för sektion B visar på mycket låg säkerhet mot stabilitetsbrott för befintliga förhållanden.

I område C är sektion C och S1 kontrollerad. Sektion C är utförd med en utbredd last på 20 kPa och visar på fullgod släntstabilitet.

På gränsen mellan område C och E har en sektion (S2) stabilitetsberäknats.

Stabiliteten i sektionen är tillfredsställande.

På gränsen mellan område F och C har en sektion (S3) stabilitetsberäknats.

Stabiliteten är ej tillfredsställande enligt de intervall för säkerhetsfaktorer som använts för befintliga förhållanden. Stabiliteten i sektionen är tillräcklig efter avschaktning och släntlutning på 1:3 eller flackare. Se bilaga 11 för berört område.

Resultat av utförda beräkningar redovisas i Tabell 9. Beräkningar redovisas i Bilaga 5.

Tabell 9. Resultat av utförda stabilitetsberäkningar

Beräkning Säkerhetsfaktor Bilaga

Område A, sektion A Befintliga förhållanden

Odränerad analys Fc = 3,91

Kombinerad analys Fkomb = 3,98 5:1 Område A, sektion A

Belastning 20 kPa

Odränerad analys Fc = 3,23

Kombinerad analys Fkomb = 3,22 5:2 Område A, sektion A

Belastning 20 kPa (pådrivande sida)

Odränerad analys Fc = 2,76

Kombinerad analys Fkomb = 2,74 5:3 Område A, sektion E

Befintliga förhållanden

Kombinerad analys Fkomb = 2,28 5:4 Område A, sektion E

Belastning 20 kPa

Kombinerad analys Fkomb = 1,90 5:5 Område A, sektion E

Kombinerad analys Fkomb = 1,74 5:6 Område B Sektion D

Kombinerad analys Fkomb = 1,90 5:7

(19)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Område B Sektion D Belastning 20 kPa 20 m från släntkrön

Kombinerad analys Fkomb = 1,59 5:8 Område B Sektion D2

Kombinerad analys Fkomb = 1,88 5:9 Område B Sektion D2

Belastning 20 kPa 10 m från släntkrön

Kombinerad analys Fkomb = 1,82 5:10 Område B, sektion B

Kombinerad analys Fkomb = 0,94 5:11 Område C, sektion C

Belastning 20 kPa

Kombinerad analys Fkomb = 1,85 5:14 Område A, sektion C-C

Befintliga förhållanden¹

Odränerad analys Fc = 2,08 Kombinerad analys Fkomb = 1,93

5:15

Område A, sektion C-C¹ Belastning 20 kPa 10 m från släntkrön

5:16

5:17

5:18

Odränerad analys Fc = 1,61 (kort glidyta) respektive 1.89 (längre glidyta)

Kombinerad analys Fkomb = 1,40 (kort glidyta) respektive 1.78 (längre glidyta)

5:19

Område A och B, sektion Q Befintliga förhållanden, totalstabilitet

Odränerad analys Fc = 2,90 Kombinerad analys Fkomb = 2,90

5:24-25

Område A och B, sektion Q Planerade förhållanden 30 kPa, totalstabilitet

5:26-27

Område A och B, sektion Q Befintliga förhållanden, lokalstabilitet

Odränerad analys Fc = 1,30 Kombinerad analys Fkomb = 1,30 𝐹_𝜙≥ 1,30

5:28-29

Område A och B, sektion Q Planerade förhållanden, lokalstabilitet

Odränerad analys Fc = 1,30 Kombinerad analys Fkomb = 1,30 𝐹_𝜙≥ 1,30

5:30-31

Område C, sektion S1 Befintliga förhållanden, totalstabilitet

5:32-33

Område C, sektion S1 Planerade förhållanden 27 kPa, totalstabilitet

5:34-35

Område C, sektion S1 Befintliga förhållanden, lokalstabilitet

5:36-37

Område C, sektion S1 Planerade förhållanden 10 kPa ca 10 m från släntkrön, lokalstabilitet

5:38-39

Område F och C, sektion S3 Befintliga förhållanden uppdaterad

5:40-41

(20)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Område F och C, sektion S3 Analys schakt och fyll 1:3

5:42-43

Område F och C, sektion S3 Analys schakt och fyll 1:3 med last 10 kPa

5:44-45

Område F och C, sektion S2 Analys med 10 kPa

5:46-47

1Sektion reviderad. Ursprungligen stabilitetsberäknad av GF/Norconsult, 2008.

(21)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

12.2 Känslighetsanalys med avseende på erosion

En känslighetsanalys har utförts för att utreda hur erosionsskador och små skred i släntfoten kan utvecklas. Valda scenarier framgår av figur 5 och tabell 10. För beräkningar har samma jord- och beräkningsmodeller använts som i de traditionella stabilitetsberäkningarna (jmf bilaga 5). Två sektioner, C-C och D i område A

respektive område B, valdes ut för tester då de har förhållandevis låga

säkerhetsfaktorer, som i händelse av små massrörelser skulle kunna påverkas.

Sektion B, sektionen med lägst säkerhetsfaktor, har hanterats på andra sätt (beskrivning av händelseutveckling med sekundära kvicklerskred och

områdesrestriktioner i detaljplanen) och undantas därför från analysen. Dessutom, förhållandevis små ändringar i släntfoten här (ex. p.g.a. erosion) kommer omedelbart resultera i brott.

Figur 5. Beskrivning av scenarier för känslighetsanalys med avseende på erosionsskador och små skred.

Vattendragets erosiva funktion är i nuläget starkt begränsad av den låga

vattenföringen i vattendraget varvid scenario 2a och 2b kan ses som överskattningar vid nu rådande flödesregim. Eftersom förhållandena i vattendraget kan komma att ändras med ändringar i dagvattenhantering eller genom de blötare förhållanden som förväntas i regionala klimatmodeller har några olika scenarier studerats.

Dagvattenhantering och dess möjliga effekter hanteras i separat PM av SGI, 2017.

Tabell 10. Säkerhetsfaktorer beräknade per scenario. ¹hämtad från reguljära

stabilitetsberäkningar. ²Rapporteras till 1,56 i bilaga 5 - avvikelsen är förväntad då olika beräkningsprogram använts.

Scenario Sektion D Sektion C-C,

20 kPa 20 m från krön Fc Fkomb Fc Fkomb

1 Befintliga förhållanden 1,94 1,90 1,76 1,66²

2a Begränsad erosionsskada, inbegriper material ca 1 m in från åkanten

1,92 1,87 1,74 1,62

2b Erosionsskada, inbegriper material ca 2 m in från åkanten.

1,88 1,82 1,73 1,60

3 Litet skålskred i å kanten, inbegriper material ca 5 m in från åkanten.

1,83 1,79 1,70 1,53

(22)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

I tabell 11 återges kvarvarande andel säkerhetsfaktor som en funktion av ursprunglig.

Tabell 11. Säkerhetsfaktor, % av ursprunglig värde (%). ¹hämtad från reguljära stabilitetsberäkningar.

Scenario Sektion D Sektion C-C, 20

kPa 20 m från krön

Fc Fkomb Fc Fkomb

1 Befintliga förhållanden¹, 100 100 100 100

2a Begränsad erosionsskada, inbegriper material ca 2 m in från åkanten

96,91 94,73 98,86 97,59

2b Erosionsskada, inbegriper material ca 2 m in från åkanten.

98,97 98,42 98,30 96,39

3 Litet skålskred i å kanten, inbegriper material ca 5 m in från åkanten.

94,33 94,21 96,59 92,17

12.3 Bedömning angående möjligheter för sekundär skredutveckling

12.3.1 Kvicklerkartering

Kvicklera har, i anslutning till område B, karterats med tre av varandra oberoende metoder (se nedan och tabell 1).

1) Fallkonförsök på ostörda kolvprover har jämförts mot gällande gränsvärden där kvicklera kännetecknas av en sensitivitet ≥ 50 och en omrörd

skjuvhållfasthet ≤ 0,4 kPa.

2) SGIs metod för tolkning av kvicklera från CPT- och trycksondering har använts (jämför ex. SGI GÄU delrapport 29).

3) Okulärbesiktning har utförts sensommaren 2017. Fältgeotekniker har, efter särskilda instruktioner, registrerat misstänkt lerbeteende på sonderings- stänger och provtagare. Bedömning har skett i samråd med kvartärgeolog väl insatt i kvicklera.

Ovan beskrivna undersökningar har resulterat i en samlad bedömning där ett sammanhängande kvicklerområde i område A har registrerats (se fig. 5). Lokalt kan lera med förhöjd sensitivitet och låg omrörd skjuvhållfasthet förekomma även i områden rapporterade som icke-kvicka.

(23)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

Figur 12.2. Samlad bedömning av kvickleras utbredning i område A och B (se även bilaga 7).

Kvicklera förekommer i området främst på mellan 5 och 14 m djup under markytan (fig 6.).

Figur 12.3. Karterad kvickleras läge relativt farliga glidytor i anslutning till sektion B i område B.

Sektion presenterad från SÖ till NV (Jmf. sektion Q, MUR-ritning 12037-G123 och 124).

(24)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

12.3.2 Bedömning av skredutveckling

Den traditionella stabilitetsberäkningen (11.1) tillsammans med kvicklerkarteringen (11.2.1) har givit underlag till en analys av skredutveckling. Sekundär skredutbredning Det är viktigt att, i sammanhanget, påpeka att inga säkra, internationellt eller nationellt erkända, metoder för att bedöma sekundärsskredsutveckling finns.

Ett flertal förhållanden gör att sannolikheten för att små initialskred i närheten av stabilitetssektion B ska utvecklas mot område A i norr.

1) Merparten av lervolymen mellan kritiska glidytor i område B och område A är ickekvick. Betydande volymer ickekvick lera finns mellan området med dålig stabilitet och område B där Fc och Fkomb i regel når över 2 vilket bedöms vara betryggande.

2) Om all lera mellan stabilitetssektion B och område A skulle vara kvick eller nära kvick, vilket den till största delen inte är, skulle ett skred bara kunna utvecklas till det stadie när kanalen som vattendraget utgör fyllts upp med ostörd, fast lera (ex. från lagerföljdens första fem meter under markytan).

Denna kommer sedan blockera en ytterligare skredutveckling när jordmaterialet inte har någonstans att ta vägen.

3) Topografin är flack från stabilitetssektion B mot område A. Detta gör att ett eventuellt skred i söder inte får den hjälp av gravitationen som krävs för att röra om leran den fortsatta skredutvecklingen.

Kvickleran i område A finns i ett område med god stabilitet och så länge laster och släntgeometrier anpassas efter den erforderliga säkerhetsfaktorn bedöms området som säkert.

Sättningar

Områden med lera kan betecknas som sättningsbenägna även om leran bedöms vara något bättre i område A jämfört med område C. Leran är normal- till svagt

överkonsoliderad med OCR ca 1,6 – 2 inom område A och med OCR ca 1,4 – 1,8 inom område C. Rådande spänningssituation i punkter 102, 114 och GF7 redovisas i Bilaga 6.

Inom område A visar undersökningar av lerjorden att den är normal- till svagt överkonsoliderad och kan vara sättningskänslig för stora laster viket innebär att tilläggsbelastning större än ca 30 kPa som påförs jorden kan ge upphov till långtidsburna sättningar.

Rekommendationer och restriktioner

De planerade byggnaderna (enligt underlag daterat 2017-03-20) kan i stort

genomföras enligt planens intentioner under beaktande av angivna rekommendationer och restriktioner. I planområdets sydöstra del krävs, utan ytterligare utredning,

åtgärder enligt figur 6. Här har en detaljerad genomgång av dålig stabilitet i område B, eventuellt kopplad till närbelägen kvicklerförekomst gjort att gränsen mellan område A och B har förskjutits..

Denna PM ska uppdateras med avseende på nya planritningar gällande ändringar i planerad bebyggelse.

Där uppfyllnader krävs inom lösjordsområden bör man räkna med att sättningar sker.

Särskilt påtagligt blir sättningarna i anslutningar mellan grundförstärkt och oförstärkt mark. För att minska eller undvika differenssättningar vid t.ex. entréer kan

(25)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

grundförstärkning med lättfyllning utföras. Flexibla inkopplingar bör utföras på ledningar till pålgrundlagda byggnader för att förhindra ledningsbrott vid eventuella marksättningar.

Inom lösjordsområden bör höjdsättning av vägar och marknivåer utformas så att befintliga marknivåer följs och att eventuell utfyllnadshöjd minimeras ur

sättningssynpunkt. Där uppfyllnader krävs bör man räkna med att sättningar sker.

Byggnader ska radonskyddas enligt Boverkets anvisningar.

14.1 Område A

En last på högst 10 kPa kan läggas med ett avstånd på minst 10 m till Lodingeåns släntkrön. Laster på 20 kPa får inte läggas närmare än 20 m från ån. Laster större än 20 kPa får inte påföras utan ytterligare kontroll av stabilitet.

Lättare byggnader (<20 kPa marktryck) kan grundläggas på platta på mark. Större byggnader eller byggnader känsliga för sättningar ska grundläggas på pålar.

14.2 Område B

Ingen byggnation eller annan belastning av marken får ske på område B om inte stabilitetshöjande åtgärder utförs. Detta kan ske genom kulvertering av Lodingeån och igenfyllnad av åfåran.

14.3 Område C

Stabiliteten inom lerområdet bedöms tillfredsställande för befintliga förhållanden samt med en utbredd maximal belastning på 20 kPa. Ingen belastning får läggas på marken inom 5 m till vattendrag om inte lokalstabiliteten kontrolleras.

Lerjorden är sättningskänslig. Byggnader grundläggs på berg/fast mark, på pålar alternativt på packad fyllning efter bortschaktning av de lösa jordlagren.

I de fall bergschakt blir nödvändigt ska en bergteknisk besiktning göras i anslutning till bergarbetets påbörjande.

Inom områden med kohesionsjord finns på grund av artesiskt grundvatten risk för hydraulisk bottenupptryckning vid schaktning. Öppna dagvattenlösningar bör utformas på sådant sätt att avlastning/schaktning av befintlig jord undviks. Alternativa

dagvattenlösningar kan utformas som dagvattendammar med vallar ovanpå befintligt mark, alternativt stenkistor med sprängsten som masskompenserar för eventuellt mindre avschaktningar. Där eventuella lasttillskott från placering av dagvattenlösning förkommer ska den lokala stabiliteten kontrolleras.

14.4 Område D, E

Grundläggning kan ske på berg, plintar på berg eller på packad fyllning efter bortschaktning av de lösa jordlagren. Där berg i dagen förekommer kan bergschakt behöva utföras. Bergschakter föregås av bergtekniska undersökningar när

byggnaders och schakters utformning bestämts.

I område Ds västra delar finns sannolikt farliga slänter i berg. Dessa ska undersökas efter det att ett planförslag tagits fram.

(26)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

I de fall bergschakt blir nödvändigt ska en bergteknisk besiktning göras i anslutning till bergarbetets påbörjande.

På gränsen mellan område E och F finns möjligen farliga slänter i berg. Dessa ska undersökas innan tillstånd för byggnation kan ges.

Det anses ej sannolikt att en grundvattensänkning innebär att dammen dräneras. Det går dock inte att utesluta helt, däremot bedöms dessa åtgärder kunna lösas med detaljprojektering, se bilaga 12.

14.5 Område F

Byggnation inom det utfyllda gokartområdet bör företrädesvis ske inom områdets norra flacka del d.v.s. norr om markerad släntfot, belägen ca 70 m norr om

begränsningsvallen, se Figur 14.1. Övriga delar av den utfyllda gokartområdet och området söder därom utgörs av mycket mäktiga utfyllnadslager. Vid bebyggande av denna del ska den otillfredsställande stabiliteten beaktas genom åtgärd.

Någon kvalificerad och kontrollerad packning av fyllnadslagren har inte utförts, vilket medför att ojämna egensättningar kan förutsättas pågå i fyllnadslagren. Utfört packningsarbete består av den kompaktering som skett i samband utläggning av jordmassorna med bandtraktor. Dessutom kan ytterligare sättning förväntas uppkomma vid påförande av ny belastning från tex byggnader.

Byggnader inom utfyllnadsområden bör därför förutsättas bli grundlagda på pålar eller plintar nedförda till underliggande fastare jordlager för att undvika sättningsproblem.

Områdets nordvästra del (sidoutfyllnaden) består av okontrollerade fyllnadsmassor med varierande sammanställning. Här bör byggnader grundläggas på plintar, pålar eller på packad fyllning efter bortschaktning av de lösa jordlagren. Man bör räkna med att sättningar pågår i de uppfyllda jordmassorna.

I områdets sydvästra del (kullen) kan grundläggning ske på platta på mark eventuellt i kombination med urgrävning av befintliga sämre massor. Alternativt måste

grundläggning ske på pålar eller plintar, beroende på höjdsättning och fyllnadens mäktighet.

Figur 14.1. Område F

Flackt ut- fyllnadsområde Sidoutfyllnad

Kulle

Begränsningsvall Släntfot

Brant ut- fyllnadsområde

(27)

Datum: 2013-03-14 Rev F. 2020-12-14

På gränsen mellan område E och F finns möjligen farliga slänter i berg. Dessa ska undersökas innan tillstånd för byggnation kan ges. I de fall bergschakt blir nödvändigt ska en bergteknisk besiktning göras i anslutning till bergarbetets påbörjande.

Enligt stabilitetsberäkningar bör släntkrönet schaktas av och placeras längre ner i slänten för att uppnå en generell släntlutning på 1:3 i norra delen av området.

14.6 Kompletterande undersökningar

I samband med detaljprojektering kommer kompletterande geotekniska

undersökningar att krävas. Bland annat måste jordlagerföljd och jordlagermäktighet närmare undersökas inom fyllnadsområden om ytlig grundläggning övervägs.

Förslagsvis etableras ett antal markpeglar inom de utfyllda områdena för kontroll av pågående sättningar.

I samband med arbetet med denna reviderade PM har bebyggelse med en- till trevåningsbebyggelse, enligt tidigare planförslag, förutsatts. Om annan typ av bebyggelse föreslås inom området kan detta PM behöva arbetas om eller kompletteras.

Vid detaljprojektering bör även en detaljerad bedömning för sättningar göras.

Det är av stor kostnads- och konstruktionsmässig betydelse att man om möjligt lägger bergslänter så att utglidning av block och skivor förhindras. Farorna eller

förstärkningsbehoven ska uppskattas med hjälp av riktningar bifogad i bergteknisk PM (MUR, bilaga 2) tillsammans med konstruktionsritningar för planerade byggnader och anläggningar.

Vid utförande av bergschakt, särskilt vid höga schaktväggar, bör sprickor i berg hanteras genom en bergteknisk besiktning i byggskedet för att undvika personskador.

Besiktningen utförs lämpligen efter det att avbaning av jord och sprängning inletts varvid erforderliga förstärkningar (ev. bultning) kan dimensioneras och installeras på ett effektivt sätt.

Eventuella åtgärdsförslag i SGIs erosionsutredning (2017) ska följas angående hantering av dagvatten.

Bilagor

Bilaga 1 Miljöteknisk undersökning Bilaga 2 Bergteknisk undersökning

Bilaga 3 Planområde med områdesindelning

Bilaga 4 Relationshandling, Materialupplag vid Jakobsdal Bilaga 5 Stabilitetsberäkningar

Bilaga 6 Spänningssituation

Bilaga 7 Utbredning av kvicklera, område A Bilaga 8 Tolkning av kvicklera från CPT Bilaga 9 Svar på granskningskommentarer

Bilaga 10 Illustration för planprogrammet framtagen av Liljewall (2012-07-02) Bilaga 11 Ritning med område där slänter ska utformas med lutning på 1:3 Bilaga 12 Hydroutlåtande för planerad schakt för ny väg

(28)

RAPPORT

^{1 (11)}

ÅF-Infrastructure AB , Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg

Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 30 09. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 Handläggare

Elisabet Pennman

Datum 2012-11-11

Uppdragsnr 576384

Tel +46 10 505 31 63

Mobil +46 72 533 25 61

Fax +46 10 505 30 09

elisabet.pennman@afconsult.com

Rapport nr G106712

Ale kommun

Ale / Södra Backa, Backa 1:13 m fl

Översiktlig miljöteknisk markundersökning för detaljplan PM Miljöteknik

2012-11-11

ÅF-Infrastructure AB

Environment Granskad

Elisabet Pennman Bertil Carlsson

Bilaga 1, sid 1 av 46

(29)

RAPPORT

2012-11-11 2 (11)

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ...3 1 BAKGRUND OCH SYFTE ...4 2 OMRÅDESBESKRIVNING ...4 2.1 Topografi, jordlager och geohydrologi ...5 2.2 Verksamheter och potentiella föroreningar ...5 3 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR...6 4 NU UTFÖRD UNDERSÖKNING ...7 5 MARKANVÄNDNING OCH RISKBEDÖMNING ...7 6 FÄLT- OCH LABORATORIERESULTAT ...8 6.1 Jord ...8 6.2 Vatten ...9 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 10 8 REFERENSER ... 11

Bilagor

Bilaga 1 Situations- och provtagningsplan Bilaga 2 Fältprotokoll jord

Bilaga 3 Sammanställning analysresultat jord Bilaga 4 Analysrapporter

Bilaga 1, sid 2 av 46