GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR

--

INNEHALL

Generaldirektörens kommentar Vattenfallgruppen

Verksamhetsåret 1983/84 Fem år i sammandrag Förvaltningsberättelse och ekonomisk redovisning

Kraftverksrörelsen Kanalrörelsen

Förslag till resultatdisposition Revisionsberättelse

Ekonomisk analys år 1983184 Vattenfall och bolagen Vattenfalls regioner

1 2--3 4 4 6-25 6-23 24-25 2.6 26 28--29 30--34 36 Vattenfalls huvud-

organisation Omslag,. sid 3 Styrelse, direktion och

revisorer

Namnförkortningar

Omslag, sid 3

FKA Forsmarks Kraftgrupp AB

BGK AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning SEAB Svensk Energiverksgrupp AB

NAK Nämnden för hantering av använt kärnbränsle SKB Svensk Kärnbränslehantering

Förkortningar

1 TWh = 1 terawattimme = 1 000 GWh 1 GWh = 1 gigawattimme = 1000 MWh 1 MWh=1 megawattimme=1000 kWh 1 kWh = 1 kilowattimme = 1 000 Wh 1 MW

=

1 megawatt = 1000 kW 1 kW =1 kilowatt =1000 W 1 kV = 1 kilovolt = 1 000 V 1 kkr = 1 kilokrona = 1 000 kr 1 Mton = 1 miljon ton

Vattenfalls årsredovisning för budgetåret 1983/84 som omfattar tiden 1 juli 1983--30 juni 1984.

Produktion: Vattenfalls informationsavdelning.

Tryckt hos Tryckindustri AB, 1984.

Vattenfall, 162 87 Vällingby. Tel 08/739 50 00

6'sv .. .. _.. .. _{.. ..} l 9

. ..

GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR

Vattenfall fyllde 75 år under verksam- hetsåret. Jubileet inträffade under ett verksamhetsår, som i stort sett var lyckosamt för Vattenfall och som in- . nehöll flera viktiga milstolpar i Vatten-

falls och energisvariges historia.

Aldrig tidigare har de fasta leve- ranserna ökat så mycket som under

1 det här året- mer än 5 TWh motsva- rande ca 11 procent. Självklart har utvecklingen av oljepriserna och den ökande industriproduktionen bidragit till den noteringen, men lika viktig är ) den prispolitik som Vattenfall inledde

vid årsskiftet 1983/84 med en real alprissänkning och därtill en kon- traktsmässig fortsatt gynnsam alpris- utveckling under fem år. Detta är i sin tur ett resultat av vårt lönsamhetsin- riktade arbete tillsammans med det faktum att vi har vattenkraften och kärnkraften som tillsammans är både kostnadsvänliga och pålitliga. Vi nådde den högsta vattenkraftproduk- tionen någonsin, 34 TWh, och våra kärnkraftverk ökade till 26 TWh mot- svarande 40 procent av vår krafttill- gång.

Vad gäller kärnkratten kunde vi un- der året notera viktiga framsteg.

Ringhals uppnådde full drift på

~samtliga fyra block, sedan ombygg- . ~~ nadsarbetena på änggeneratorerna i

block 3 och 4 slutförts med gott resul- tat. Ringhals är därmed landets största kraftverk.

Under våren godtog regeringen , den lösning för kärnbränsleavfallets

1 omhändertagande, som utarbetats inom KBS-3 projektet och som dess- förinnan nått erkännande inte bara bland svensk expertis utan i hög grad internationellt.

Som en konsekvens av godkän- nandet beslöt regeringen, att Fors- mark 3 skulle få sättas igång. Där- med fullbordas kärnkraftprogrammet för Vattenfalls del inom ramen för det beslut, som fattats av statsmakterna.

Vi kan se fram emot ett krafttillskott som bär oss in i 90-talet och som är kostnadsmässigt gynnsammare än andra alternativ som står till buds.

Med gängse sätt att bokföra kostna- der blir kraften från Forsmark 3 rela- tivt dyr de första åren för att därefter

successivt bli allt billigare. Som ge- nomsnitt blir kostnaden för krafttill- skottet helt tillfredsställande.

Men allt har inte varit frid och fröjd.

Jag tänker på den storstörning, som drabbade större delen av Sverige den 27 december 1983. Självklart kommer vi att dra all möjlig lärdom av händelsen. Men det vore fel att tro, att störningar av denna omfattning helt går att undvika. l en internationell jämförelse ligger vi bra till- men som alltid gäller regeln att bra kan bli bätt- re och det är vårt mål. Närmast gäller nu att fullfölja de utbyggnader av storkrattnätet, som vi efter lång vän- tan fått tillstånd till.

Riksdagens beslut om ytterligare vattenkraftutbyggnader är bra för landet, även om de anvisade projek- ten är små och dyra. För Vattenfalls del blev utdelningen särskilt klen, vil- ket påskyndar den smärtsamma neddragning, som vår bygQ_ande

verksamhet står inför. Vi måste ac- ceptera en kraftig personalminskning på anläggarsidan, men hoppas kun-

na komponera ett byggprogram som medger en neddragning i rimlig takt och samtidigt ger möjlighet att beva- ra kompetensen inom företaget.

Summan av verksamhetsårets an- strängningar blev full kostnadstäck- ning inklusive fulla avskrivningar och ränta på statskapitalet samt därtill ett överskott på 248 miljoner. Jag riktar ett varmt tack till Vattenfalls anställda för ett synnerligen gott jobb.

J. V. Norrby

.... ,.i' .. ,~ ~ • ""

.t# o -o ·• ,. .-tll:

; c·~ • \& • . ^.l

' ; ., f • # • " ... c. ,, :>

~ 4'. ' ' 1 ~ III Q O'\'< 11 ~

~ 1 , .:: 1 • c !P. • o .,

~ ^{' e# • •}

't•

~

• ' • ' . ·.~ • • , . o .;·,>

•. ^{~.Q· '}

o. , •

·~

•. , f., · .

^{ff •}

, ·. ,, - ~ .. ' o .... "

Jonas Norrby promoverades till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola den 25 maj 1984. På bilden tillsammans med fru Anna. Foto Stig R. Welin.

VATTENFALLGRUPPEN

Vattenfallgruppen består av två juri- diskt olika företagsformer. Moderfö- retaget- Vattenfall - är ett statligt af- färsdrivande verk, medan dotterbola- gen och intressebolagen är aktiebo- lag.

Affärsverksformen

Vattenfall är underställt industride- partementet.

Verksamheten bedrivs affärsmäs- sigt och självständigt. Vissa statliga bestämmelser gäller dock bland an- nat på ekonomiområdet och perso- nalområdet

Investeringarna finansieras med kapital via statsbudgeten med för- räntningsplikt. Kapitalet återbetalas genom att ett belopp motsvarande verkets avskrivningar årligen inbeta- las till staten.

. Driftutgifterna täcks med inkoms- ter från den löpande verksamheten.

Räkenskapsår är statens budgetår men avses läggas om till kalenderår från och med 1985.

Vattenfalls verksamhet

Vattenfall handhar statens kraft- verksrörelse samt skötseln av Troll- hätta kanalverk. l uppgifterna ingår att verka för en rationell elenergiför- sörjning, att uppföra och driva an- läggningar för el- och värmeförsörj- ning samt att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet på ener- giområdet.

Vattenfall svarar för ungefär hälf- ten av landets elförsörjning.

Kraftverksrörelsen omfattar

e

produktion av el energi främst i ett 70-tal vattenkraftstationer och vid Ringhals kärnkraftverk samt vid Forsmarks kärnkraftverk som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB men drivs av Vattenfall på entreprenad

e

drift och underhåll av storkraftnä- tet som användes även för överfö- ring åt ett antal större kraftföretag enligt särskilt s k stamnätsavtal

/ /

e

distribution och försäljning av högspänd kraft till ca 600 industri- er och återdistributörer

e

lokal distribution samt försäljning till ca 300 000 småförbrukare, t ex hushåll, småföretag och jordbruk

e

konstruktion och byggande av produktions- och distributionsan- läggningar i såväl egen regi som på entreprenad

e

forskning och utveckling för ny energiteknik och rationell energi- användning

Kanalrörelsen omfattar driften vid Trollhätta och Säffle kanaler.

Samverkan mellan af- färsverk och bolag

Vattenfall äger helt eller delvis ett 50- tal aktiebolag inom energiområdet.

l l

l l

l .

Dessa har kalenderår som räken- skapsår och är

e

13 st elproduktionsbolag

e

22 st eldistributionsbolag

e

8 st värmebolag

e

7 st övriga bolag

Samverkan inom bolagen regleras i de flesta fall i konsortialavtal.

Vattenfall disponerar enligt kon- sortialavtalen elproduktionsbola- gens produktion i förhållande till ver- kets ägarandel i respektive bolag med skyldighet att svara för bolagens motsvarande kostnader.

Vattenfalllevererar råkraften till el- distributionsbolagen enligt normala tariffer. Dessa säljer den vidare till abonnenterna. Samverkan består alltså i dessa fall av sedvanliga kund-/

leverantörsrelationer.

Vattenfalls samverkan med övriga bolag innefattar oftast ansvar för kostnadstäckning med hänsyn till verksamheternas starka samband med Vattenfalls egen verksamhet.

Vattenfalls årsredo- visning

Vattenfalls officiella årsredovisning omfattar förvaltningsberättelse, re- sultat- och balansräkning samt finan- sieringsanalys för affärsverket. Bok- slut för kraftverksrörelsen och kanal- rörelsen redovisas var för sig. Redo- visningen revideras av riksrevi- sionsverket och fastställs av rege- ringen.

Affärsverkets resultat påverkas av elproduktionsbolagen genom att Vat- tenfalls andel av kraften från dessa disponeras till självkostnad. Resulta- tet av verksamheten inom bolagen kommer härigenom att tillföras af- färsverksröre Isen.

Eldistributionsbolagen påverkar affärsverkets resultat genom försälj- ningsintäkter och av de utdelningsin- komster som eldistributionsbolagen lämnar Vattenfall.

Vattenfall presenterar även en koncernsammanställning där affärs- verkets kraftverksrörelse samman- läggs med dotter-och intressebo- lagen per kalenderår enligt principer som framgår på sid 30.

Vattenfalls kraftstationer

5 MW och dåltMlr. ha4-och delägda l drift

l

under byggnad

j typ •v hnlblltion

• D Vanankratt$alion

e O Kärnkraftstation A 6. 04jekondan8Siation ,.. V Kranvarmestation

*

^(l Gasturbinstation

Siffrorna efter namnen anger ,stationens eloffekt i MW. Unden~trukna namn avser delägda stationer

Uppgifterna avser.t juli 1984.

VERKSAMHETSÅRET19~84

e Fasta elleveranser ökade med 11 o/o

e Nya femåriga högspänningstarif- fer fr o m 1984 innebär real pris- sänkning

e Högsta vattenkraftproduktionen någonsin - 34 TWh

e Kärnkraften svarade för 40% av krafttillgången

e Ränta på statskapitalet betalades med 1 897 Mkr, motsvarande 13%

e Arets överskott efter ränta' och av- skrivningar på nuanskaffnings- kostnad blev 248 Mkr

e Räntabiliteten på totalt kapital blev 10%

e Investeringarna uppgick till ca 3 200 Mkr- hälften i överförings- anläggningar

e Nära 200 Mkr utnyttjades för forsk- ning och utveckling

FEM AR l SAMMANDR. AG

KRAFTVERKSRÖRELSEN 1979/80 1980/81 198H82 1982/83 1983184 EKONOMI (Mkr)

Rörelseintäkter 6059 6636 9227 9753 11504

Rörelseresultat före avskrivningar 3020 3115 2814 3148 4006

Resultat före avsättningar och skatt 2807 2943 2917 2897

3sn

Ränta på statskapitalet 1 348 1260 1 428 1677 1879

Arets resultat 407 215 147 66 248

Statskapital, genomsnitt¹l 14572 13263 13285 13 971 14452

Ränta på statskapital l procent av d:o 9,25 9,5 10,75 12,0 13,0

Räntabilitet på totalt kapital i procent 10,6 9,8 9,1 8,8 10,1

Bokföringsmässiga avskrivningar 1 380 1 642 1 503 1 679 1 811

Investeringar 1959 1 932 3554 3105 3173

Balansomslutning 28179 30844 33321 35116 38259

PERSONAL²l

Byggande avdelmngar 4370 4295 4265 4095 3670

Drift- och administrationsavdelningar 6301 6380 6812 6926 7102

Utbetalda löner, Mkr 902 1 003 1140 1 217 1295

KRAFTTILLFÖRSEL

Total krafttlllgång, GWh 48642 49169 53427 55356 65722

1} Stalskapttal bundet t dnfttagna aniAggmngar 2) Antal anstalida 1 tJanst, medeltal for budgetår.

Turbinhallen till block 4 i Ringhals kärnkraftverk. Blocket togs l kommersiell drift i november 1983. Foto Börje Försäter.

Montage av stolpe pA 400 kV ledningen Grantoq:rKolbotten. Foto Bo Dahlin. .,..

Utläggning av plastslangar med vatten/glykolblandning för värmepumpar vid vårdcentralen i Flen. Foto Nils Forsgren.

l'

1:

o

Eltillförsel

l

/lm

r

¹

/1m;wf

Köp inom landet 3%

Foss~kraft0,2%

Efterfrågan

/ / ,

~:,,nts'r.hlt:nz: t:!~) /

/ h!Co'1.)1 :.:1 .,..,

, 1'\' - .

1: l \ '

/1 o '

l l l ' ...

l '{~·.:u1'

l ' ' . .,

1 / ; \ , ...

.

^\.

l . r ^l

^{övnba kunder10%}

Egen detaljdistribution 7%

Kommunikationer 3 o/o

Vattenfalls huvudsakliga avsättningsområden ,

LULEA Ilatlertoll

_,; N-

~/

'

^SUNDSVALL

l

Vattenfall

MelerstaNoomd

l '

STOCKHOLM Vattenfall Mellansverige

Q~~~~~=~~~~

D

~~u~e~:~~~totala

råkraftbehovet

i:] 0.0•• kraft!O-

FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE

Prognos och konjunktur

Prognoserna för elkonsumtionen 1983/84 baserades på antaganden om en bättre konjunktur inom nä- ringslivet och fortsatt konvertering till el från olja på grund av de höga olje- priserna. Övergång till elvärrne inom bostadssektorn väntades öka ytterli- gare. På grund härav förutsattes en ökad elförbrukning för alla konsu- mentgrupper jämfört med budgetåret 1982/83.

Den verkliga förbrukningen över- steg prognoserade värden. Ökning- en var markant inom industrin och inom hushållssektorn.

Försäljning

Vattenfall har i enlighet med sin nya instruktion vidgat sitt verksamhets- område och arbetar nu även på vär- memarknaden med både el baserade lösningar som elpannor och värme-

VATTENFALLs LEVERANSER TILL

pumpar och andra energialternativ som torv, flis m m.

Leveranser till avkopplingsbara el- pannor som körs i kombination med befintliga oljapannor har ökat väsent- ligt och medfört en betydande oljeer- sättning. En speciell försäljnings- form, så kallade avbrytbara leveran- ser, har introducerats. Dessa leve- ranser utnyttjar marginell ledig kapa- citet i produktions- och distributions- systemen under icke höglasttid och kan därför ske på särskilt förmånliga villkor.

E/leveranser

Den helt dominerande delen av Vat- tenfalls el leveranser utgörs av s k fasta leveranser enligt långsiktiga kontrakt. En mindre del omfattar till- fälliga leveranser, där överenskom- melse om villkoren träffas löpande mellan säljare och köpare alltetter den aktuella situationen på produk- tions-resp förbrukningssidan.

OUKAKONSUMENTGRUPPER,G~ 1982/83 1983184 Andnng%

FASTA LEVERANSER

Industri 11 655 13 001 11,5

Malmgruvor 1278 1424 11,4

Massa- och pappersindustn 3936 4273 8.6

Kermsk tndustri 1 801 2113 17,3

Ethyttor. stålverk och stålgjuterier 1646 1863 13,2 Andra metallverk och metallgjuterter 1759 1869 6,3

Ovrtg lndustn 1235 1459 18,1

Kommumkat1on 1 519 1627 7,1

Kraftfåratag

so on

^{32861 9,3}

F6retag utom landet 269 172 -36,1

Foratag inom samkörningsgruppen 2367 2415 2,0

Aterd1stnbutorer 27441 30274 10,3

Egen detaljdtstnbutton 3921 4435 13.1

Ovnga konsumentgrupper 222 205 - 7.7

Reserv- och ersattnmgskraft 897 1290 43,8

SUmma fasta leveranser exklusive

eaxrungskratt 48291 53419 10,6

Saxmngskraft ¹²⁵⁷

Summa fasta leveranser 48291 54676 13,2

TILLFÄLLIGA LEVERANSER 4800 9706 102,2

Summa fasta och tillfälliga leveranser 53091 64382 21,3

Overfonngsforluster m m 3963 4769 20,3

Total kraftomsättning · 57054 69151 21,2

Oårav export 2317 4610 99,0

c

Vattenfalls leveranser av fast kraft under 1983/84 uppgick till 53 419 GWh, en ökning med 10,6% jämfört med föregående år. Ökningen är en av de högsta någonsin.

Leveranserna till industrin ökade med icke mindre än 11,5% efter det att leveransvolymen varit oförändrad under de närmast föregående två åren. Detta är i huvudsak en följd av det förbättrade konjunkturläget och exportindustrins ökade konkurrens- kraft efter den kraftiga devalveringen hösten 1982.

Elförbrukningen inom den s k öv- rigsektorn (hushåll, handel m m) uppvisar en fortsatt kraftig tillväxt.

Leveranserna till återdistributörer ökade således med 10,3% och till Vattenfalls egen detaljdistribution med 13,1 %. Huvuddelen härav är ökad användning av el för uppvärm- ningsändamål genom fortsatt konvertering från oljevärme.

Installation av avkopplingsbara el- pannor tillväxer och bidrager tillsam- mans med exporten till de tillfälliga leveransernas ökning.

Eltariffer

Vattenfall införde den 1 januari 1984 nya högspänningstariffer för femårs- perioden 1984-1988. De medförde för en genomsnittsabonnent en pris- ökning på ca 4% mellan åren 1983 - och 1984, innebärande en fortsatt

L

realprissänkning. De väsentligaste förändringarna av tariffernas utform- ning är att sommarperioden med dess lägre energiavgift nu omfattar även september månad samt att

~-- högbelastningsavgiften baseras på

~ effektuttaget endast under månader- na november till och med mars.

De nya högspänningstarifferna in- nebär låga och stabila elpriser under en femårsperiod och utgör därmed ett tillförlitligt beslutsunderlag för kundernas investeringar i elanlägg- ningar av olika slag.

För att ersätta eldningsolja med elenergi i hyreshus, blockcentraler m m har Vattenfall infört särskilda leveransvillkor för s k avbrytbara le- veranser till elpannor inom storleks- området 50 kW- 1 MW. Vidare har villkoren för avkopplingsbara leve- ranser till elpannor större än 1 MW · modifierats, innebärande att Vatten- fall garanterar att kunderna ej får nå-

gon ekonomisk förlust på de alpan- neinstallationer som sker i samråd med Vattenfall.

Under budgetåret 1983/84 tilläm- pade Vattenfall de lågspänningstarif- fer, som infördes den 1 april1983. På grund av kostnadsökningar inom de- taljdistributionen beslutade Vattenfall våren 1984 att höja lågspänningsta- rifferna fr o m den 1 juli 1984. Höj- ningen senarelades till den 1 sep- tember 1984 till följd av mellankom- mande allmänt prisstopp.

Kraftanskaffning

Vattenfalls totala elkrafttillgång be- står dels av produktion i egna eller samägda kraftstationer, dels av inköp från andra kraftproducenter. Sam- manlagt svarar Vattenfall för drygt hälften av landets elproduktion.

Produktion

Vattenkraft

Tack vare riklig tillrinning under må- naderna september-november och maj blev 1983/84 ett bra vattenår.

Den totala tillrinningen översteg nor- malårsvärdet med 22%. Vattenma- gasinens fyllnadsgrad, som vid bud- getårets början var 75%, ökade till ett högsta värde 97% vid månadsskiftet september/oktober. Det motsvarar 19,9 TWh och är det högsta värde som uppnåtts u

n

der de senaste 1

o

åren. Magasinen började återfyllas efter vinterns avsänkning vid fyll- nadsgraden 29% i slutet av april för att åter stiga till 81 % vid budgetårets utgång, 11 procentenheter över bud- geterad nivå. Uppbyggnaden av vat- tenmagasinen under budgetåret motsvarar 1,8 TWh.

Vattenkraftproduktionen inklusive andels- och ersättningskraft uppgick till34 151 GWh eller 52% av den to- tala krafttillgången. Produktionentvar den högsta som någonsin uppnåtts.

Kärnkraft

Av den totala krafttillgången kom ca 40% (26 071 GWh) från kärnkraft- verken. Härav kom 8 586 GWh från Forsmarksverket, som ägs till 74,5%

av Vattenfall. Produktionen i Ring- halsverket var 17 485 GWh. Detta in- nebar en ökning av kärnkraftproduk- tionen med nära 34% jämfört med

föregående år. Så var fallet trots att

vattenkraftproduktion 1983/84

••••• Tdlriming

- Pioduktion GWh/månacl

- - - - - -10000

Magasinsinnehåll

- Verkligt magasin

- - Gränsvärden för

9000 -8000 7000 6000 . 5000 .. ·-· 4000

. .. 20()()

--1000

senasie 1 0-årsperioden

--- Enligt budget %

r---100

- t :

90

. _. A _i(; i- 60

50

.

_~

A .

_~

_'

⁴⁰

. . '.'' 1 ·-30

. .

\ _ .) .:

r-r---r---r---,--,1 .,-· r -1- 1 o

a s o n d j f m a .m j

Prisutvecklingen för normala elleveranser

••••• Detaljleveranser

- Engrosleveranser öre/k'A'h - - -···--·-·· .. - - --·- - -. 26

·-- -·-·-'-·-- ··- - -· _ .... 2

1---,- T " '- 1- , - o

73 74 75 76 77 78 79 BO 81 82 83

stamnätsöverföring

\

15%

\

\

Södra e lområdet

Östra elområ:det

kärnkraftblocken vid vissa tillfällen gått med reducerad effekt på grund av god tillgång på vattenkraft.

Den främsta orsaken till den stora ökningen är att block 4 i Ringhals togs i kommersiell drift und~.?r budget- året {21 november 1983). Anggene- ratorerna i block 3 och 4 i Ringhals har byggts om och blocken kan nu le- verera full effekt, dvs 915 MW varde- ra. Block 1 i Ringhals genomgick en omfattande revision under hösten 1983 vilket gjorde att blockets pro- duktion blev mindre än föregående år.

Energitillgängligheten för kärn- kraftblocken var bra vid en internatio- nell jämförelse. Energitillgänglighet är ett mått på i vilken omfattning en anläggning är tillgänglig för energi- produktion. De fyra Ringhalsblocken uppnådde i medeltal68% och de båda Forsmarksblocken 85%. Ett aktuellt medelvärde för världens kärnkraftblock är 65%.

Regeringen gav tillstånd den 28 juni 1984 för idrifttagning av block 3 i Forsmark.

Annan värmekraft

Elproduktionen med fossila bränslen minskade ytterligare och uppgick un- der driftåret endast till 144 GWh (0,2% av hela krafttillgången). Härav producerades 104 GWh på Gotland, huvudsakligen i dieselkraftverket vid Visby. Andelskraften från mottrycks-

PRODUKnON OCH KÖP, GWh Egen produktion

Vattenkraft Kamkraft FOSSIIkraft

verket i Uppsala utgjorde knappt 1 GWh.

Under störningen den 27 decem- ber 1983 levererade fossilkraftver- ken ca 17 GWh, vilket är 12% av de- ras totala produktion under året.

Kraftutbyte- tillfällig kraft Vattenfalls inköp av tillfällig kraft upp- gick tills 77 4 GWh, varav 4 852 GWh var import. Försäljning av tillfällig kraft uppgick till 9 768 GWh, varav 5 368 GWh inom landet och 4 400 GWh exporterades. Kraftutbytet re- sulterade således i en nettoförsälj- ning från Vattenfall på 3 994 GWh.

stamnätsöverföring

Överföringen från Norrland och sö- derut på stamnätet, dvs den del av storkraftnätet, som omfattas av stamnätsavtalet mellan Vattenfall och övriga berörda kraftföretag, var under året 33,1 TWh mot 26,9 TWh föregående år. Totala inmatningen till hela stamnätet var 83,0 TWh jämfört med 70,3 TWh förra året. Högsta timvärdet av inmatningen inträffade 17 februari och utgjorde 14 061 MWhlh, vilket är 1 628 MWh högre än högsta värdet under 1982/83.

stamnätets totala ledningslängd, dvs 400 kVoch 220 kV näten, var vid slutet av driftåret 12 632 km.

Vattenfalls sammanlagda investe- ringar i stamnätet uppgår till 3 770

1982/83 1983184 Andring%

26180 31 165 19,0 11106 17485 57,4

416 143 -65,6

37702 48793 29,4 Produktlon l dellgda anllggnlngar eamt k6p

Andelskraft Vattenkraft Kamkraft Fosstlkraft Köptnom landet Import

1831 2986

8392 8586

11 1

1 900 1750 5520 4 863 17654 18186 Summa produktlon och köp 55 358 66 979 Avgår saxningskraft till Sydkraft - 1 257

63,1 2,3 -90,9 - 7,9 -11,9 3,0 21,0 Total krafttlllgång• 55 356, 65 722 18,7

• Sk~lnaden mot uppg1ft om total kraftomsattnmg på sld 6 beror på alt kfalt som direkt disponeras

fN andra kraftforetag 8J medt8glf.s .

'...i

STÖRRE PROJEKT UNDER BYGGNAD Mkr (historisk anskaffningskostnad).

Nedlagda kost· Kapital· samt drift- och underhålls- Jdntttag- Effekt, nader, Mkr kostnader uppgick 1983/84 till 784 Projekt ningsår spanning 1983184 Totalt Mkr. Transiteringsavgifterna för de tö-

Egna snlllggningar retag, som förutom Vattenfall ut-

nyttjar stam nätet, uppgick under

VATTENKRAFTSTATIONER driftåret till 402 Mkr.

V1etas tJiloppstunnel Den 27 december 1983 inträffade

(Stora Lule alv) 1985186 139 301 den mest omfattande driftstörningen MessaureG3

(Stora Lule ålv) 1985186 140MW 61 217 på stamnätet sedan 1955. Ett fel i

stomorrfors G4 m m ställverket i Hamra ledde till att led-

(Umeålv) 1985186 170MW 50 126 ningar i nord-sydöverföringen kopp-

stenkullafors lades bort Följdutlösningar delade

( Ångermana !ven) 1983184 56MW 114 463 nätet i två delar. Produktionsunder·

Laxede G3 (Lule ålv) 1986'87 70MW 34 40 skottet i det södra nätet kunde inte

VÄRMEKRAFTSTATIONER kompenseras utan frekvens och

Ringhals block 4 m m 1983184 915MW 14 2216 spänning sjönk snabbt, samtidigt

Ringhals gemensamt 143 588 som nätet delades ytterligare genom

TRANSFORMA~RSTATIONER reläskyddsutlösningar. Samtliga

Skara 1983184 130/40 kV 3 13 kärnkraftblock utom block 1 i Fors-

E kudden 1983184 400/220 kV 10 51 mark stoppade i samband med nät·

VasteMk (Gotlandskabeln) 1983/84 Ls 130kV 17 101 sammanbrottet.

Ygne (Gotlandskabeln) 1983/84 Ls 130 kV 28 123 Det norra delnätet kunde balanse-

Ange 1984/85 220/70kV 7 12 ras och utgöra grunden för driftåter-

Kimstad 1984/85 400/130 kV 48 69 uppbyggnaden. stamnätet var åter

Hallsberg 1985186 400/220 kV 3 4

Alvesta 1985186 400/130 kV 1 1 sammankopplat inom ca en timme.

~:,

1984/85 400/130 kV 2 2 Störningen berörde ca 11 000 MW

1985186 400kV 13 14 belastning. Ca 213 av leveranserna Tuna 1985186 400/220 kV 11 13 var återställda inom två timmar. Den

KOPPUNGSSTATIONER fortsatta lasttillkopplingen hejdades

Horndal 1983184 220kV 3 13 på grund av bortfall av produktionen i

Hall 1983.'84 400kV 5 34 kärnkraftverken. Under kvällen blev

OdMSala 1984/85 400kV 28 51 värmekraft tillgänglig i sådan grad att

Glan 1984/85 400kV 17 18 belastningsrestriktionerna kunde

LEDNINGAR hävas.

Gulse~EJ.Långbjöm 1983184 220kV 1 14

Haii·Ekudden 1983184 400kV 3 50

Ekudden-Högdalen 1983/84 2x220kV 18 36

An

läggnl~gsverksamhet

VAsteMk·Ygne 1983184 Ls130kV 39 140

Timmersdala-skara 1983184 130kV 2 13 Vattenkraft

Svartbyn·HJAlta 1984185 400kV 255 436 l Luleälven pågick konstruktions- och Forsmark-Odenssia 1984185 2X400kV 62 237 byggnadsarbeten vid sex kraftsta-

(=

Odensala-Grantarp 1984/85 2x400kV 37 70 tioner. Arbetena har främst avsett ef- Odensala·Hagby 1984/85 400kV 4 55 taktutbyggnader i befintliga anlägg- Simpevarp-Glan 1984/85 400kV 95 117 ningar. Restarbeten efter slutbesikt·

Slmpevarp-Aivesta 1985186 400kV 8 19 ningar utfördes vid Harsprånget, Lig- Gusum-Vastervik 1985186 130kV 6 11 ga och Porjus. Arbetena med ett Klmstad-langhem·llflkoptng 1984185 130kV 14 16 tredje aggregat i Laxede påbö~ades.

Sådva·Rebnis 1985186 130kV 1 1

Tenhult-Nassjö 1986'87 130kV 1

a;

Det tredje aggregatet i Messaure Söderåsen-Sjålland 2 1985186 400kV 3 4 togs i kommersiell drift i februari

AnliJggningar i ssm~gda bolag 1984. Betongarbetena i Vietas andra

tilloppstunnel hade vid årets slut näs-

VATTENKRAFTSTATlONER tan slutförts.

Sädva (Skellefteålven) 1985186 32MW 70

as•

l Skellefteälven fortsatte berg- och

VARMEKRAFTSTATIONER betongarbeten vid Sädva kraftsta-

Forsmark block 3 1985186 1 050MW 900 4098. tian. Stationen ägs av Bastusels

ÖVRIGA ANlÄGGNINGAR Kraft AB, där Vattenfall är delägare

stutförvar tor reaktoravfall till72%.

(SFR) 1987/88 50 55 l Umeälven pågick arbeten i Stor·

·>

^{/IN8IJl endast} Vattenfalls entreprenad. norrfors kraftstation med det fjärde

aggregatet. Upprustnings-och re-

:

l

l

! !

Kraftverksrörelsen

investeringsarbetena, omfattande upprustning i befintlig station, trans- formatorbyte och nytt ställverk, fort- skred planenligt.

Kraftstationen stenkullafors i Ångermanälven togs i kommersiell drift i december 1983.

l stadsforsens kraftstation i lndals- älven pågick reinvesteringsarbeten.

Projekteringsarbete bedrevs för 18 skilda objekt, bl a för kraftstationerna Porsi, Gallejaur, Vargfors, Stadsfor- sen, Sillre och Vargön.

Kärnkraft

Ombyggnaden av änggeneratorerna i block 3 och 4 i Ringhals på grund av konstruktionsfel avslutades under året. Blocken togs åter i drift hösten 1983. l Ringhals pågår även kom- pletterande anläggningsarbeten. En förstudie pågår huruvida änggenera- torerna i Ringhals 2 skall bytas ut, vil- ket skulle kunna vara genomfört tidi- gast hösten 1988.

l Forsmark har byggnadsarbetena vid block 3 fortgått enligt planerna med beräknad idrifttagning av bloc- ket under 1985. Under året har även uppförande av en inpasseringsbygg- nad för block 2 pågått. En byggnad för information och utbildning har fär- digställts.

Anläggningar för reaktoravfall På uppdrag av Svensk Kärnbränsle- hantering AB skall ett underjordiskt slutförvar för reaktoravfall (SFR) uppföras vid Forsmark. Mark- och bergarbeten har påbörjats.

överföringsanläggningar Ett antal större ledningar och trans- formatorstationer färdigställdes un- der året.

Arbetena med utförande av en ny likströmsförbindelse till Gotland med bl a utläggning av den 90 km långa kabeln avslutades under budgetåret.

Förbindelsen togs i drift hösten 1983.

För kraftöverföring från Norrbotten söderut fortsatte arbeten med en ny 400 kV ledning Svartbyn-Stornorr- fors-Hjälta. Arbetena inkluderar 400 kV ställverk och 400/130 kV transfor- matorer i Svartbyn och Stornorrfors.

Arbeten pågick med en ny 400 kV dubbelledning på sträckan Fors- mark-Odensala-Grantorp och ny 400 kV ledning Odensala-Hagby för

att förstärka matningen till storstock- holmsområdet l södra stockholms- området byggs ny 400 kV förbindelse Hall-Ekudden och ny 220 kV dubbel- ledning Ekudden-Högdalen. Båda ledningarna färdigställdes under budgetåret.

För anslutning av Oskarshamns kärnkraftverk under 1985 byggs två 400 kV ledningar, Simpevarp-Glan respektive Simpevarp-Aivesta. Ar- betena inkluderar 400 kV ställverk i Alvesta samt en kopplingsstation i Glan.

l södra Sverige förstärks 400 kV förbindelsen till Danmark med en ut- ökning av kabelförbindelsen under Öresund och en dubblering av 400 kV ledningen mellan Kristinalund och Söderåsen. Förbindelsen skall tas i drift i november 1985.

För förstärkning av matningen till östra Svealand har byggnadsarbete- na på en 400/220 kV transformator- station i Tuna påbörjats.

1 övrigt fortsatte utbyggnad liksom ombyggnad och upprustning av led- ningar och stationer inom samtliga regioner.

Förvaltningsbyggnader

Nya regionala huvudkontorsbyggna- der har tagits i bruk under året i Lu- leå, Motala och Trollhättan.

Forskning, utveckling, demonstration (FUD)

Under 1983/84 har Vattenfalllagt ner 186 Mkr på FUD, varav ca 151 Mkr enligt särskilt FUD-program. Medlen har främst använts till utveckling och introduktion av nya energislag, ny energiteknik samt en rationellare energianvändning. Utvecklingsarbe- te bedrivs även inom traditionella områden såsom vattenkraft-, kärn- kraft- och elteknik. Hälso- och miljö- aspekter behandlas inom samtliga områden.

Vattenfalls största FUD-projekt är Solenergiprojektet med stark sats- ning på utveckling och introduktion av värmepumpteknik.

Ett Utvecklingsråd med fyra utom- stående medlemmar bildades under 1983 för att bl a bistå Vattenfalls led- ning i bedömningen av FUD-arbetets inriktning.

Förvärv och avyttringar

AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning

Under 1983 skedde en omstrukture- ring av AB Bergslagens Gemensam- ma Kraftförvaltning (BGK). l sam- band härmed förvärvade Vattenfall samtliga aktier i bolaget. Vattenfall har övertagit BGK:s samtliga distri- butionsanläggningar. BGK:s verk- samhet inriktas mot att bygga och driva vattenkrattstationer samt att äga aktier i andra vattenkraftbolag.

Vattenkraftstationer m m i Dalsland

Vattenfall har under året förvärvat sex mindre vattenkraftstationer i Upperudsälven med en samman- lagd effekt av 11 ,3 MW, outbyggd fallhöjd samt en 20 kV ledning i Dals- land.

Förvärvet av vattenkraftstationer- na har skett genom köp av fem an- läggningar från Värmlandsenergi AB. En station har förvärvats genom Vattenfalls inträde som delägare till 40 procent i Bengtstors Kraft & Indu- stri AB.

l samband med dessa förvärv har Vattenfall till Värmlandsenergi AB överlåtit en 130 kV ledning och vissa distributionsan läggningar.

Svenska Petroleum AB (SP) l slutet av året har Vattenfall till kam- markollegiet överlåtit aktieinnehavet i Svenska Petroleum AB med samti- digt överlåtande av det delägarlån som Vattenfall tidigare har lämnat bolaget.

SwedegasAB

Vattenfall har i början av år 1984 för- värvat samtliga aktier i Swedegas AB från Svenska Petroleum AB. Bolaget har till uppgift att svara för tillförset av naturgas och i anslutning härtill be- driva utredningsarbete angående förutsättningar för utvidgad gasan- vändning i landet.

Bolaget medverkar i sydgaspro- jektet bl a genom utbyggnad av stamledning för gasdistribution i Skå- ne.

Fem bolag l östra Norrbotten Bildandet av bolag med var och en av kommunerna Haparanda, Kalix, Pa- jala, Överkalix och Övertorneå har

c

genomförts under året. Bolagens uppgift är att handha fjärrvärmeför- sörjning samt basera produktionen på inhemskt bränsle.

Distributionsföretag

Vattenfall har under året förvärvat el- distributionsrörelsen i eldistributions- föreningarna Anundsjö, Björkseleor- ten, Råby-Bärbo och Årdala-Ripsa med sammanlagt ca 2100 abonnen- ter.

Vattenfall har den 1 juli 1983 över- låtit detaljdistributionen i Kalix med 4600 kunder till Kalix Elverk AB, som ingår i SEAB-koncernen.

Personal

Antalet anställda inom Vattenfalls kraftverksrörelse var vid utgången av budgetåret 1983/84 11 406 perso- ner, varav 900 deltidsanställda. Detta innebär en minskning med 228 {2%) sedan föregående år. 17% av de an-

ställda är kvinnor. Under den senaste femårsperioden ligger medeltalet an- ställda på 11 495 personer.

Den totala summan utbetalda löner till verkets personal uppgår till 1 295 Mkr, varav 934 Mkr tilllöne- plansanställda och 361 Mkr till an- ställda enligt specialavtaL

Bortfallet av arbetstillfällen inom anläggningsverksamheten har under budgetåren 1982/83 och 1983/84 va- rit ca 500. Uppsägningarna av sådan personal, som inte är visstidsanställd för avgränsade projekt, har kunnat begränsas till ca 25 på grund av främst naturlig avgång.

Sysselsättningen inom anlägg- ningsverksamheten fortsätter att minska under de närmaste åren.

Under året har utbildningsverk- samheten omfattat ca 65 000 kurs- dagar. Utbildningen som till större de- len bedrivits i egen regi har omfattat ren yrkesutbildning, utbildning i ad- ministrativa ämnen och ledarskap.

Prov l syfte att bestamma minsta isolationsavstAnd vid konstruktion av ny 400 kV ledning. Utvecklingen sker i samarbete med Tekniska Mgskolan i Stockholm och Chalmers tekniska h(jgsko/a i Göteborg. Foto Bobo E m- mark.

Borrning med upptagning av borrkärnor för Djupgaspro- jektet i Siljansringen. Foto Eric Forsgren.

Personalena !ldåratördelning Anställda enligt specialavtal

- ·Löneplansanställda

r--r-

r-r--:'"

% 20 15 10 5 o o 5. 10 15 20%

-~---

IIi

,,,

l i.

l

J 'l ~

⁽¹

l' i

Kostnader

Rörelsens kostnader Avskrivningar enligt plan Avsättningar · Finansielfa och extraordinära kostnader samt skatt

~Ränta på statskapital Mkr ---1~0

Arets res u l ta t

Det ekonomiska resultatet 1 983/84 blev tillfredsställande. Efter kalkyl- mässiga avskrivningar enligt statens krav samt avsättning tilllagerreserv för finansiering av köp av kärnbräns- le m m med sammanlagt 1 408 Mkr kvarstod ett överskott på 248 Mkr. En ökad försäljningsvolym, ett gott val- tenår och god tillgänglighet för kärn- kraften har bidragit till det goda resul- tatet.

Rörelseintäkterna uppgick till 11 504 Mkr, en ökning med 18%.

Investeringar och avskrivningar . . . Investeringar

Bokföringsmässiga avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar Avskrivningar enligt plan Mkr - - - 4000

,.. ^{.. ,..}

Il ... .

l

3000

l l

•••••••• 2000

Den kontrakterade fasta kraftförsälj- ningen ökade volymmässigt med 11%.

Rörelsens kostnader ökade med 14% och uppgick till 7 498 Mkr. Ök- ningen förklaras främst av den högre vatten- och kärnkraftproduktionen, som medfört högre vattenkraftskatt samt ökade bränslekostnader och ökade avgifter för kärnkraftens fram- tida kostnader.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar blev 3 199 Mkr. F i-

Totalt kapital

Kortfristiga skulder Långfrisliga skulder - Särskilda avsättningar - statskapital och disponibla

medel

Mkr - - - 40000

30000

20000

10000

o

B4

nansnettot försämrades med 65 Mkr beroende på en sämre likviditet un- der första halvåret.

Efter avsättningar och skatter kvarstod 2 127 Mkr.

Räntan på statskapitalet har för 1983/84 fastställts till 13%, vilket in- nebär att 1 879 Mkr skall betalas till staten i ränta på statskapitalet Årets verksamhet uppvisade därmed ett överskott på 248 Mkr.

Räntabiliteten på totalt kapital före

skatt blev 1 O%.

f·

-·~·------·---

RESULTATRAKNING ••

198.2183 1983/84 Rörelsens intäkter

Energiförsäljning Not 1 8178 9793

Arbeten åt utomstående Not 2 1484 1 590

Övriga rörelseintäkter 91 121

9753 11 504

Q Rörelsens kostnader

--

Produktions- och distributionskostnader Not 3 ^-4628 -5386

Arbeten åt utomstående Not 2 -1 484 -1590

Administrations-, utvecklings- och försäljningskostnader Not 4 - 493 - 522 --8 605 -7498

RÖRELSERESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR 3148 4006

Avskrivningar enligt plan Not 5 - 737 - 807

RÖRELSERESUL TAT EFTER AVSKRIVNINGAR 2 411 3199

Finansiella Intäkter Not 6 559 511

Finansiella kostnader Not 7 - 121 - 138

RESULTAT EFTER FINANStELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 2849 3572

Extraordinära intäkter Not 8 254 133

Extraordinära kostnader Not 9 - 206 - 128

RESULTAT FÖRE AVSÄ TTNINGAR OCH SKATT 2897 3577

Avsättningar

c

Avsättning 1illlagerreserv - 193 - 404

Upplösning av lagerreserv 79 38

Avskrivningar utover plan Not 10 - . 942 -1004

-1056 -1370

RESULTAT FÖRE SKATT 1 841 2207

(

Kommunalskatt Not 11

-

⁹⁸

-

⁸⁰

RESULTAT FÖRE RÄNTAPA STATSKAPITALET 1 743 2127

Ränta på statskapitalet Not 12 -1677 -1879

ARETS RESULTAT Not 13 66 248

.,;

--

Kraftverksrörelsen

- -- - · -- - - - -

BALANSRÄKNING

(Mkr)

TILLGÅNGAR

Omaättnlngstillgångar Kassa, bank, postgiro Kundfordringar .

Fordringar hos dotterföretag

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar

Pågående ej fakturerade arbeten Lager och förråd

Förskott tillleverantörer

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar i dotterföretag Aktier i andra företag

Fordringar hos dotterföretag Andra fordringar

Inventarier, fordon och byggnadsmaskiner Förskott tillleverantörer

Anläggningar under uppförande Maskiner och inventarier Byggnader

Markanläggningar Mark och vattenrätter

SUMMA TILLGÅNGAR

---~----·---

30juni 1983 30Juni1984

Not 14 549 1 281

1101 1157

119 128

207 292

151 195

15 81

Not15 2727 2937

22 18

4891 6089

Not 16 278 1 037

Not16 1 461 522

Not 16 3375 3776

Not

16 170 120

Not17 392 359

98 99

4090 3658

Not 18 12351 14206

Not 18 6398 6724

Not18 356 403

Not 18 1 256 1266

30225 32170 35116 38 259

f\1

SKULDER OCH STATSKAPITAL Kortfristiga skulder

Skulder till dotterföretag Skulder tillleverantörer skatteskuld

Skuld till statsverket

l}pplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ovriga skulder

Långfristiga skulder Skulder till dotterföretag Reverslån

övriga skulder

Avsatt för framtida kostnader för kärnkraften

Särskilda avsättningar Lagerreserv

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

statskapttal Disponibla medel Balanserat resultat Årets resultat

SUMMA SKULDER OCH STATSKAPITAL

Borgensåtaganden

il - Ataganden enligt kf?nsortialavtal

'l,'

Övriga ansvarsförbmdelser

Not

19 Not20

Not21 Not22 Not23 Not24

Not25

Not26

Not27 Not28 Not29

. .,

30juni 1983 30juni1984

3 12

369 497

106 31

480 495

413 277

705 574

2076 1886

824 1217

340 170

94 353

106 132

1 364 1 872 1 649 2 015

12 707 13448

14356 15463 17107 18577

147 213

66 248

213 461

35116 38259

10123 11 254

FINANSIERI GSANALYS

(Mkr)

1982/83 1983/84

Arets

verksamhet

Resultat före avsättningar och skatt 2897 3577

Avskrivrungar en1igt plan 737 807

Realisationsvinst på sålda anläggningar m m 10

-

²⁶

Ränta på statskapitalet -1677 -1879

().

Kommunalskatt

-

98

-

80

INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 1 849 2399

Förändring av rörelsekapital

Förändring av tager - 260 - 210

l

Förändring av kortfristiga fordringar 6 - 256

Förändring av kortfristiga skulder

-

^{43 - 190}

- 309 - 656

NEITOFINANSJERING 1540 1743

Investeringar m m

Investeringar i anläggningstillgångar -2333 -2766

Investeringar i aktier och andelar - 341 - 28

Förändring av långfristiga fordringar - 431 - 442

Försäljning av anläggningstillgångar 14 20

Amortering på lån till bolag 15 25

-3076 -3191

ANANSIERINGSUNDERSKOTT -1536 -1448

Extern finansiering

Förändring av långfristiga skulder - 127 508

Förändring av statskapital 863 1 672

736 2180

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA

MEDEL -800

732

t

,----·

^·-

---·-·---

^------·~---

- - - - - ·--

-· -.. · - - -----~--- ~--

·- -

. ...

-- ---· --·

^~-----

KOMMENTARER TILL BOKSLUT ,

Redovisningsprinciper

Allmänt

Vattenfall ar bokföringsskyldigt enligt

"Forordningen med fareskritter om statliga myndigheters bokföring"

(SFS 1979:1212). Forordningen är ett efter bokföringslagen uppbyggt regelsystem som anpassats trtl de speciella förhållanden

som

finns inom statKg verksamhet.

Redovisningen omfattar kraft~

verksrorelsen. Resultatet av verk- samheten inom hel· och delagda produktionsföretag tillfors kraftverks- rörelsen genom att Vattenfalt dispo- nerar kraften från dessa till sjalvkost- nad enligt konsortialavtal.

Anläggningar

Vattenfalls anläggningar ar i balans- rakliingen uppdelade i avsknvnlngs- gruppema maskmer och mventarier, byggnader, markanlaggnmgar samt mark och vattenratter. Anlåggningar·

na grupperade i an laggningsslag framgår av not 18.

Anläggmngarna har på tillgångssi·

dan redovisats till planenligt restvär- de, dvs histonsk anskaffningskost- nad med avdrag for ackumulerade avskrivningar enhgt plan. Ackumule- rade avskrivningar utöver plan redo- visas på balansråkmogens skuldsr-

d a. 1 anskaffningskostnaden for an- läggningar ingår ranta under bygg- (~ nadstld.

Avskrivningar

Avskrivning sker enligt linJär metod over beräknade ekonamtska livs·

langder som varierar beroende på anläggningsslag och avskrivnings- grupp.

Vattenfalls avskrivningar skall en·

hgt beslut av statsmakterna be rak- nas på nuanskaffningskostnader.

Dessa s k katkylmassiga avsknv- ningar baseras på anlaggningarnas anskaffmngskostnader indexupprak- nade till prisnivån vid avskrivningstid·

punkten. Avskrivniogama delas upp i avsknvningar enligt plan och avskriv- ningar utöver plan.

De planenliga avskrivningarna be- raknas på historiska anskaffnings- kostnader, medan avskrivningar

ut-

över plan utgörs av skillnaden mellan kalkytmassiga och planenliga av- skrivningar. Avskrivningar utöver plan redovisas som avsåttning i re- sultatråkmngen. Ackumulerade var- den for dessa avskrivningar redovi·

sas i balansrakningen under rubriken sarskilda avsättningar.

Lager och lagerreserv

Lager och förråd ar 1 balansraknrng- en varderada till det lagsta av an- · skaffningsprrs och verkligt varde- läqsta vårdats princip.

Arets forbrukning av olja och kärn- brånsle från lagret sker enhgt FIFU- metod (''forst

m -

forst ut") och redo- visas under egen produktion som bränslekostnad till anskaffningspris.

For att forbrukade kvantiteter av olja och kårnbransle ska kunna åter- anskaffas utan extra tillskott av stats- medel avsatts skillnaden mellan an- skaffningspris och nuanskaffnings- pris for förbrukat brånsle till lagerre- serven. Nuanskaffmngspriset beräk- nas enligt ganande kontrakt och ak- tuella marknadspriser.

Engångsavgifter

Engångsavgifter från abonnenter inom detaljdistributionen redovisas som rorelseintakter med motsvaran- de engångsavskrivmng samma år.

Engångsavskrivningarna redovisas bland avsattniogama som avskriv·

ningar utover plan.

"'

Pensioner

Vattenfalls pensionsåtaganden ad- ministreras av statens pensionsverk.

Resultatet belastas med utbetalda pensioner och någon reservering for pensionsskuld gors inte. Vattenfalls pensioner behandlas följaktligen en- Ngt kontantprincipen.

Ttdlgare redovisad pensionsre- serv (66 Mkr)-

som

byggts upp en·

ligt tidigare gällande regler- har un·

der åretOverförts till statskapttalet utan förrantningsplikt. Balansråk- niogen den 30 juni 1983 har Justerats for detta.

Skulder i utländsk valuta

Skulder i utländsk valuta har varde- rats till den högsta av kursen på ba·

lansdagen och anskaffningskursen- högsta vardets princip.

Skatter

Vattenfall betalar kommunalskatt för garantibelopp på fastigheternas taxeringsvarden i kraftverksrörelsen.

Dessutom ertaggs kommunalskatt for inkomst från annan fastighet, jordbruk och rörelse. Vattenfalls in·

komster från kraftverksrörelsen är undantagna från statlig inkomstskatt.

Definitioner

Investeringsanslag och investeringsram

Vattenfalls investeringar finansieras med anslag som beviljas av riks·

dagen på förslag av regeringen. An- slaget redovisas som utgift i statens budget.

Investeringsanslaget anger den tilldelmng av medel som står till rege- ringens forfogande för Vattenfalls in·

vesteringar.

Investeringsramen beslutas av re- geringen och anger det högsta be·

lopp som Vattenfall får använda un- der året for sina investeringar. Anslag och ram ar så beräknade att en re- serv alltid finns t1llganghg om rege- ringen vill höja mvesteringsramen under löpande år.

statskapital

De medel som tillfors Vattenfall via investenngsanslaget upptas 1 ba~

lansrakningen som okn1ng av stats- kapitalet. Gentemot s1atens budget

- '--- ----~---'-·--

.. - ···-- - - -- -· ---·-- · --- · - - ---

behandlas statskapttalet som lång- fristtg upplåning med ovillkorlig ran- ta.

Disponibla medel

Vattenfall år dessutom ålagt att göra kalkylmasstga avskrivningar, vilket innebar att agaren-staten- har ett högre krav på avkastning ån det egentliga forrantningskravet.

Amortering sker genom att ett be- lopp som i stort sett motsvarar Vat- tenfalls kalkylmassiga avskrivningar årligen inbetalas till staten och avrsk- nas mot tidigare erhållet statskapitaL Som amortering redovisas aven in- komster från forsåiJntng av anlagg- nmgstillgångar samt lånaåterbetal- ningar från dotter-och mtresseföre- tag. Beloppen redovisas som in- komst i statens budget Dessa medel betraktas 1 redovisningen som Vat- tenfalls sjålvfinansienng.

Vattenfall avsatter uppkomna over- skottutover statens tbrrantningskrav till disponibla medel for resultatut- jåmmng. Dessa medel får rnte an- vändas till rnvesteringar

Avskrivningsanslag

Forändnngen av statskapitalet ut- gbrs i pnncip av skillnaden mellan årets investeringar och de kalkyl- mässiga avskrivningarna. Se not 26.

statens förräntningskrav

Vattenfall skall betala ranta på det statskapital som dtsponeras for inve- steringar. Rantasatsen motsvarar det ovagda medeltalet av räntan for långa statsobligattonsfån under nar- mast foragående tre kalenderår med ttllagg av 1/4 procentenhet. Rante- satsen beslutas av regenngen for varje år och galler för hela det förrånt- ningspliktiga statskapitalet

Sårskilda avskrivningsanslag var en finansieringsform som t o m budget- året 1979180 anvandes for mveste-

ringar som av oltka skal inte behövde ~

forråntas till sitt fulla varde Avskriv- ~­

ningsanslaget medtorde att investe- ringarna blev omedelbart avskrivna.

Anslagen redovisas bland avsknv- ningar utöver plan Numera erhålls statskapital utan förråntningsplikt for

t

denna typ av mvesteringar.

Resultaträkningen

(Mkr)

Not 1. Energiförsäljning

1982/83 1983/84

---

Fast kraftförsäljning ^-~--- Engrosforsatining

Detaljforsäljning T11tfalftg kraftförsal)ntng Transitering

Engångsavgifter Varmeförsaljmng

6189 948 558 439 27 17 8178

Not 2. Arbeten åt utomstående 1982/83 Byggnadsverksamhet

Driftverksamhet Övrigt

1 076 325 83 1484

7394 1043 837 473 25 21 9793

1983/84 1079 403 108 1590 l angivna belopp ingår Vattenfalls byggnads- respektive dnftentreprenad för Forsmarks kamkraftverk med 894 Mkr (1 035) respektive 398 Mkr (321 ).

Not 3. Produktions- och distributionskostnader

f' :

1982/83 1983/84

Egen produktion 1 838 2 429

(varav bransfe) (294) (313)

Fråmmande produktion 2 2n 2 372

(varav tillfälliga kop) (474) (270)

f /

Distribution 4 73 543

Fastighetsskötsel (ofördelade

kostnader)

40 42

-4 628 5386

l kostnaderna for egen produktlon ingår vattenkrattskatt med 475 Mkr (240} och den från den 1 januari 1984 mför- da avgiften på kårnkraftproducerad el med 21 Mkr.

1 kostnaderna för karnkraftproduktlonen, såvål egen som framroande, ingår avsattmng för framtida kostnader för kamkraften med sammanlagt 508 Mkr (463).

Enligt finansieringslagen (SFS 1981 :669) skall en av- gift baserad på producerad energi från kamkraftverken inbetalas tiH Nämnden for hantenng av anvant kårn- brånsle (NAK} Avgiften, som utgor huvuddelen av ovan- stående summor, hOjdes den 1 januan 1984 från 1, 7

oret

kWh tHI1,9 orelkWh. Medlen insatts på ett råntebarande

---·-·---~---·----··

---

l

^l

konto i riksbanken. Av dessa medel kan kamkraftfora- tagen återlåna upp t1U 75%.

l takt med att kamkraftföretagen har utbetalningar for omhändertagande av anvånt karnbransle m m sker åter- betalning från NAK.

1982/83 1983184

Ingående behållmng 626 596

Avgift till NAK 190 318

Ranta/vardesåkring 43 59

Utnyttjat -263 -378

Utgående behållning 596 595

De totala ackumulerade avgifterna uppgick per den 30 jun1 1984 t1111 565 Mkr varav 970 Mkr har utnyttJats.

Not 4. Administratk>ns-, utvecklings-och försälj- ningskostnader

1982183 1983184 Administrations- och for-

saljningskostnader 190 209

Forstudier 60 ⁶⁰

Forskning, utveckling,

demonstration (FUD) 115 186

Ovriga kostnader 128 67

493 522

Not 5. Avskrivningar på i drifttagna anläggningar 1982183 1983/84 Avskrivningar enligt plan

Maskiner och inventaner

-1ngående i anlaggmngar¹l 555 615

Byggnader 167 173

Markanlaggningar 15 19

Summa avskrivningar enligt

plan 737 807

Avskrivningar utover plan 915 979

- - -

Kalkylmåssiga avskrivningar 1 652 1786 1) Betraftande redOV!Sntng av avsknvomg på kontorsmventaner, for-

don, byggnadsmaskmer m m han vtsas t1U not 17

Not 6. Finansiella intäkter

Utdelning på aktier och andelar

Rantor från dotterföretag ÖVriga rantsintakter Kursvinster

1982/83.

13 370 175 1

~---~---~----559

1983/84

13 379 117 2 511 övriga rantamtakter avser i huvudsak erhållna rantor 1rån riksgäldskontoret och banker dar Vattenfalt placerar

tillfåJliga överskott av likvida medeL

Not 7. Finansiella kostnader

Avser 1 huvudsak råntar for lån 1 samband med forvarvet av Gränges kraftrorelse och rantor for lånfrån NAK samt for skulder till Svensk Kambrånslehantering AB,

Not 8. Extraordinära intäkter

Vinst v1d forsaiJmng av maskiner och mventaner byggnader

mark och vattenratter Ersattning för försenad idrift- tagning av kamreaktorer ¹'

\nvestenngsavdrag

Bidrag från staten for bortskriv- ning av proJekteringskostnader för Tjakovarats kraftstatlon övngt

1982183

8 1 1

158

78

5 3 254

1983/84

9 2

16 102

----

4

- - - -

133

1) Ersattmogen avser Alng/l als M tnskmngen Jamfort med toregående budgetår beror pa att berakmngspnncJpen for ersattmogen modifie- rats med retroaktivverkan och att äterbetalnmg har skett av for hogt beraknad ersattning for tfdtgare år

Not 9. Extraordinära kostnader 1982183 Lamnade rabatter till Fors-

marks Kraftgrupp AB (FKA) avseende urananskaffmng Bortskrivning av nedlagda projekteringskostnader för TJakovarats kraftstation Extra kraftavgift tt11 FKA ¹l

Extra kraftavwtt till Fynskraft AB J

övngt

79

5 80

40

2 206

1983184

38

87

3 128 1) Avser att tacka meravsknvntng på anlaggmngar t nom delagda fore-

tag

Not 10. Avskrivningar utöver plan 1982183 Skillnad mellan planenliga och

kalkylmåss~ga avskrivningar Engångsavsknvntng motsva- rande intaktsbokforda engångsavgifter

915

27 942

1983184

979

25 1004

Forandringen i balansrakningen av posten "Ackumule- rade avskrivningar utover p!an" uppgår bli 7 41 Mkr. Sklll- naden mot resultatrakning en, 263 Mkr, avser återforda avskrivningar utover plan motsvarande aweckllng av anläggningstillgångar finansierade med avskrivnmgs·

-

^{- ·} ----·--···-· --~--~- ·----···----.~· -·---~--~--~---··---·---

anslag (se definition sid 18). Avveckling och återfOrcia avskrivningar har inte redovisats over resultaträkningen,

Not 11. Kommunalskatt

Arets kommunalskatt baraknas till 130 Mkr. skattekost- nader har reducerats med 50 Mkr beroende på återto- ring av f6r hög avsattning for skatter för 1982/83

Not 12. Ränta på statskapitalet

Rantan, som rnbetalas till statsverket, motsvarar det fast-

Balansräkningen

(Mkr)

Not 14. Kassa, bank, postgiro

l beloppet ingår 804 Mkr, som utgör insatta medel hos riksgaldskontoret. Den goda likviditeten beror bl a på gjorda avsattmngar till disponibla medel samt på att kraftavgifter till FKA annu inte inbetalats t1ll företaget.

ställda förräntnlngskravet, 13% på det 1 medeltal dispo- nerade fornintningspliktiga statskapital et.

Not 13. Arets resultat

Enligt sin mstruktion (SFS 1982?05) kan Vattenfall fon- dera overskott som kvarstår sedan kravet på kalkylmäs- siga avskrivningar och Inbetalning av ranta på statskapi- talet har tillgodosetts. Mot denna bakgrund toreslår Vat- tenfall i årets bokslut att årets resultat får avsattas till dis- ponibla medel. Beslut fattas av regenngen i samband med bokslutets fastställande.

Not 15. Lager

Kambra n sie Olja

Driftreserv m m Produkter i arbete

30Juni1983 1 854 565 292 16 2727

30juni1984

Not

16. Aktier och andelar i samt fordringar hos dotterföretag och andra företag Dotterföretag

Lån från

Vattenfalls Nomtr~eflt Bokfort Vattenfall.

andel r% Antal varde, Mkr varde. Mkr Mkr

Etproduktionsföretag Aktter

Bastusels Kraft AB 72 1296 13

o

⁴¹

Bergeforsens Kraft AB 60 3240 3 3 10

AB Bergslagens Gemensamma Kraft-

forvaltning 100 360000 360 717

Forsmarks Kraftgrupp AB 74,5 223500 223 223 3125

AB Kattstrupeforsen 55 3410 3 3

Ljusfors Kraft AB 99 99 ^{1 1 44}

Rebnis Kraft AB 52 195 2

o

³

Saclerfors Kraft AB 99 99 1 1 127

948 3350

Eldistributionsföretag

Bjorko-Arhrnma El AB 100 1 800

o

2

Grundsunda El AB 100 500

o o

Kolbäcks Belysnings AB 78 13960 1 6

AB Saltsjöbadens Elverk¹i 100 150

o o

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)2l 100 30000 30 36 310

Umeå Elektriska Distributlons AB 100 60000 6 10 42

Val bo Kraft AB 100 130

o

3

o

VIkbolandats Elektriska Kraft AB 88 4637

o

^{2 1}

59 353

- --

C F ' .

t