1989 I SAMMANDRAG

Telekommunikationernastår i många avseenden pdgrämm till en ny era, på sprdng mot ny teknik, nya använd- ningsområden, ny marknad.

"Televerktt i m ny era" är samlings- namnet pd ett presentationspaket som utformades r989; broschyr, vitkom m.

Videoprogrammet harspecialkom- ponerad musik ur Wlotkk Gulgowskis

"Symfoni nr r for Televerket", opus r6r.

Symfonin i sin helhet finns på kamtt och på CD, framford av Radio- symfonikerna och Radiokören under ledning av Stig Westerberg.

Läsare av års~dovisningen erbjuds eget ex av broschyren "Televerket i början av m ny era" och av ljudkasset- ten med Televerkssymfonin.

!Ung 020-77 7I 48

H

m

~~

....

c

8

1989 I SAMMANDRAG

TELEVERKSKONCERNENS RESULTAT 1989 VAR TILLFREDSSTÄLLANDE. Omsättningen steg med knappt 15 procent till27 225 miljoner. Resultatet efter finansiella poster blev 3 570 miljoner, vilket är en ölrning från 1988 med 28 procent. Räntabiliteten på totalt kapital blev 10,5 procentvilket överstiger föregående års räntabilitet med drygt en procentenhet.

Koncernen är en av Nordens största investerare. Under 1989 investerades 8 355 miljoner, varav merparten gick till utbyggnad och modernisering av telenätet.

ARBETSPRODUKTIVITETEN ÖKADE UNDER ARET med knappt 12 procent.

TRAFIKEN öKADE 1989 med 8,5 procent. Framkomligheten i nätet överträffade målet 98 procent.

1989 firade rikstelefonkatalogen sitt roo-års jubileum, vilket innebär motsvarande jubileum för rikstelefonnätet.

TELEVERKETs SJSTA KVARVARANDE EN SAMRÄTTER FÖR TELEUTRUsTNING -.gällande kontorsväxlar-slopades under året. Den svenska telemarknaden är därmed en av värl- dens friaste. Flera internationella konkurrenter tillTeleverket etablerar sig nu i Sverige.

TELEINVESTGRUPPENS DOTTERBOlAG TELELOGI C gick samman med amerikanska T el e- soft i San Diego, vilket innebär en viktig internationell satsning på marknaden för da- taprogramvaror.

DEN r OKTOBER BILDADEs Swedish T elecom International AB som dotterbolag i Teleinvestgruppen. Bolaget skall marknadsföra och utveckla Televerkets internatio- nella nättjänster.

3

4

•

•

•

•

INNEHÅLL

1989 i sammandrag

Generaldirektörens kommentar 6 Sverige, världens friaste tdemarknad 8

Televerkskoncernen 9

Förvaltningsberättelse lO

Resultatområde Kund 14

Resultatområde Nät r8

Resultatområde Radio 21

Resultatområde Kabel-TV 7.4

Resultatområde AD B-Service 2.5

Resultatområde Teleinvest 26

Teleområdena ₂₇

Resultaträkningar 28

Finansieringsanalyser ₂₉

Balansräkningar 30

Bokslutskommentarer 32

Noter 35

Revisionsberättelse 42

Televerkskoncernens organisation ₄₃ Televerkskoncernens styrelse ₄₄ Televerkskoncernens ledning 45

Fem år i sammandrag ₄₇

GENERALDIREKTÖRENs KOMMENTAR

6

1989 har kännetecknats av en fonsatt gynnsam utveckling för Televerkskoncernen. Försäljning- en ökade med cirka15 procent till27 miljarder kronor. Resultatet efter finansiellt netto ökade med 28 procent till 3,6 miljarder kronor. Telefontrafiken växte under året med 8,5 procent i volym. Den internationella trafiken fortsatte att öka ännu snabbare- cirka 14 procent. Framkomligheten i rikstrafiken-mätt över hela dagen- var med uppnådda 98,4 procent mycket god (målet är 98 procent).

Investeringarna låg på en fortsatt hög nivå (8,3 miljarder kronor). Huvuddelen avsåg telenä- tet. Utbyggnaden av det digitala nätet fortsatte. Vid årets slut fanns 132 AXE-stationer till vilka var anslutna 2,5 miljoner abonnenter. I november kunde Televerket börja upplåta sitt nät till företag, som ville sälja informationstjänster per telefon. Via telefonnätet kan nu svenska folket från SMHI köpa detaljerad information om vädret - troligen det vanligaste samtalsämnet i Sverige.

Mobiltelefonen (NMT) fortsatte sin fantastiska utveckling. Omsättningen ökade med 48 procent och vid årets slut uppgick antalet abonnenter till 330 ooo. Tillkomsten av ficktelefoner har naturligtvis stimulerat utvecklingen. Under 1989 har NMT definitivt etablerats som en publik nättjänst-en volymtjänst.

Ytterligare en ny tjänst etablerade sig under 1989 som en volymtjänst, nämligen Kabel-TV.

Kabel-TV-divisionen ökade antalet anslutna kunder med nästan 50 procent och är därmed mark- nadsledande. Vid årets slut fanns totalt 775 ooo kunder anslutna. Under 1989 har tyngdpunkten i försäljningen flyttats över till Betal-TV.

Ansträngningarna att effektivisera verksamheten fortsatte oförtrutet under 1989. Arbetspro- duktiviteten vid Televerket ökade med 12 procent - en siffra som fll. företag kan överträffa.

Televerket har nnder flera år knnnat uppvisa höga tal för produktivitetsförbättringar samtidigt som de svenska teletaxorna är bland de lägsta i världen.

Under 1989 fullföljdes i stort sett avregleringen av den svenska telemarknaden. Den svenska telemarknaden är nu en av de mest öppna i världen. Det finns inga legala hinder för etablering av nya företag, inte ens när det gäller vanlig telefoni. Alla typgodkända utrustningar f'ar anslutas tillTeleverkets nät. I Sverige är strävan att så långt möjligt ha samma regler för telemarknaden som för andra tjänste- och varuproducerande marknader.

När man våren 1990 ser tillbaka på 1989 känns det naturligt att vidga synfalter till att omfatta hela 8o-talet. 8o-talet var för telekommunikationsbranschen ett revolutionärt årtionde i ordets sanna mening. Den tekniska utvecklingen förändrade på några

ra

år helt förutsättningarna för verksamheten. Detta ledde inte bara till nya tekniska lösningar utan också till en omvälvning av de marknadsmässiga förhållandena. Grundläggande institutionella förhållanden ifrågasattes och förändrades- i vissa länder radikalt.

Få företag i Sverige har under senare år genomgått så stora förändringar som T eleverkskoncer- nen. I stort sett har man bytt teknik. En kraftig marknadsorientering av verksamheten har skett.

En professionell försäljningsorganisation har byggts upp. Televerket har kompletterats med en bolagssektor via bildandet av förvaltningsbolaget Teleinvest. Jag tror man med fog kan säga att Televerkskoncernen har klarat denna omställning under 8o-talet framgångsrikt. Glädjen häröver grumlas av att en av förgrundsgestalterna i detta arbete- ekonomidirektören Sven-Roland Letzen -så tragiskt omkom i en flygolycka i maj 1989.

På många sätt har arbetet under 1989 präglats av förberedelserna inför 90-talets hårdnande konkurrens. Genom projektet "SÄLJ 90" har försäljningsorganisationen effektiviserats. Genom

•

•

•

•

Tony Hagström, generaldirektör och koncernchef

projektet "FÄLT 90" satsas mycket på en ytterligare effektivisering av fältverksamheten. Den r oktober bildades Swedish T elecom International, som gavs det samlade ansvaret för internationell marknadsföring av Televerkskoncernens internationella nättjänster. Under året lades också mycket förberedelsearbete ner på den kraftigt utökade servicen gentemot hushållen, som inleddes i januari 1990.

1989 satsade Televerkskoncernen 950 miljoner kronor på Forskning ochUtveckling (F o U) och är därmed ett av de företag i Sverige, som satsar mest på FoU. Televerkskoncernen deltar i omfattande forskningssamarbete med EG.

Den svenska Televerkskoncernen står väl rustat inför 1990-talet. Ett årtionde som kommer att kännetecknas av att konkurrensen allt mindre känner några nationella gränser.

T on y Hagström

7

SVERIGE, VÄRLDENS FRIASTE TELEMARKNAD

8

Under hela 1980-talet har en liberaliserings- vågsvept över telekommunikacionsbranschen.

De traditionella teleförvaltningarna är inte längre de enda och självklara leveran-

törerna av telekommunikations- lösningar till företag och all- mänhet. Liberaliseringen

har tagit sig uppmärk- sammade uttryck i USA,

J

^apan och England, men även inom EG finns förslag som kommer att be-

gränsa teleförvalt- ningarnas mono- pol. Bakgrunden till liberaliseringen är den nya tekniken (optiska fibrer, satel- liter och radiolänkar) som gör det möjligt att relativt snabbt och till överkomliga priser etablera alternativa nät som konkurrerar med de

"gamla" telefonbolagens. Men liberaliseringen är också uttryck för en polirisk vilja att skapa mång- fald och valmöjlighet för telekonsumen- terna och ge nya aktörer tillf'ålle att etablera sig i den expansiva telekommunikations- branschen.

Sedan början av 8o-talet har den svenska terminalmarknaden successivt öppnats för konkurrens. Under 1989 upphörde Telever- kets ensamrätt även för stora och medelstora kontorsväxlar. Därmed råder nu fri konkur- rens i Sverige för alla typer av utrustning avsedd att anslutas till telenätet.

När det gäller nätet och nättjänsterna har Televerket - till skillnad från de flesta andra teleförvaltningar-aldrig haft något lagstad- gat monopolskydd. Den svenska telemarkna- den är nu en av de mest öppna i världen och det står vem som helst fritt att etablera tele- och dataförbindelser och erbjuda nättjänster.

MÅNGA AKTÖRER

Inom EG finns nu förslag som kommer att begränsa teleförvaltningarnas lagstadgade monopolrättigheter. Går förslagen igenom kommer EG-ländernas teleförvalmingar att

fä behålla monopolskydd för nät och grund- läggande teletjänsrer, som telefoni, men i öv- rigt konkurrera på lika villkor. En direkt jäm- förelse visar att den svenska telemarknaden så- ledes redan idag är mer öppen än vad EG:s te- lemarknad förväntas bli under 90-talet.

Mot slutet av 8o-talet tog den internationella konkurrensen fart på allvar. Stora internatio- nella dataserviceföretag eller företag med servi- cebyråverksamhet hyr förbindelser av teleför- valtningarna och binder ihop dem till globala nät. Sådana nät anvä~~~ d~lvis f~~ eget ~t~~nt·

bruk men företagen sälJer aven qanster ¹ natet till utomstående.

En för Televerket mer avgörande konkur- rens, kommer från stora internationella nät- operatörer som etablerar sig i Sverige. Dessa.

företag erbjuder både nätkapacitet och nät- tjänster.

En tredje form av konkurrens består i att företag och myndigheter bygger egna fysiska nät som är åtskilda från Televerkets. Detta är endast möjligt i de länder, som i likhet med Sverige ej har nätmonopoL

INTERNATIONALISERING

Sverige är ett liret men ur telekommunika- tionssynpunkt intressant land. I förhållande till sin folkmängd har Sverige flest multinatio- nella företag inom sina gränser. Multinatio- nella företag har behov av globala, heltäckande lösningar och de vill ofta ha en ansvarig leve-·

rantör för samtliga länder.

Televerkets konkurrenter inriktar sig främst på att tillgodose de stora företagens behov av global kommunikation som med dagens taxe- struktur är den mest lönsamma delen av trafi-.

ken. Utiandstrafiken svarar för närmare en fjärdedel av Televerkets trafikintäkter, och T e- leverket använder en väsentlig del av överskot- tet till att fmansiera telekommunikationerna i glesbygd och till hushåll.

Den nationella och internationella trafiken hänger samman. I fortsättningen måste därför Televerket kunna erbjuda sina kunder både nationella och internationella nädösningar.

Detta är en viktig grundval för Televerkets fortsatta verksamhet.

TELEVERKsKONCERNEN

T elenätet - lokalt, nationellt och globalt - gör i allt' högre grad skäl för benämningen samhällets nervsystem. De tjänster telenätet erbjuder spelar en allt viktigare roll i det moderna informationssamhället.

Försäljning av öppna nättjänster är kärnan i Televerkskoncernens verksamhet. Främst syftar dessa till att erbjuda kunderna nätlös- ningar för tal, text, bild och data, öppna nät som ger möjlighet till kommunikation "alla- till-alla" .

.r-- Telenätet är Sveriges mest komplexa tekni-

'ska system.

'

Ett system med hög säkerhet och

framkomlighet - telekommunikation måste fungera - och med en enkelhet i hanteringen som gör det tillgängligt för alla.

Därutöver säljer koncernen en rad tjänster och produkter som kompletterar och förstärk- er de öppna nättjänsterna.

Inom koncernens verksdel bedrivs den hu- vudsakliga verksamheten av de 20 teleområ- dena. Teleområdena arbetar som självständi- ga geografiska resultatenheter. För andra delar av verksamheten svarar specialinriktade lands- omfattande divisioner - Radio, Kabel-TV, ADB-Service och Katalog.

Koncernens bolagsdel är samlad under för- valtningsbolaget T eleinvest.

Teleinvestgruppen stödjer och komplette- rar koncernens verksdel såväl i utveckling och marknadsföring av nättjänster som då det .,gäller produktion av hård- och mjukvara m m.

!

Några exempel är:

• Säljstödgenom Telefinans och Teleannons.

• Speciella nättjänster genom Swedish T elecom International och T eleDelta.

• Industriproduktion genom Teli.

• Mjukvaruproduktion genom Telesoft.

• Internationell konsultverksamhet genom Swedtel.

Under 1989 konstaterades att Sveriges första telefoner inte var importerade Bellapparater,·sam man tidigare tro". Denna hand- telefon, tillverkad av ingenjör Hakan Brunlus l Jönköping, var l bruk redan hösten 1877 och var därmed först på plan.

9

FÖRVALTNINGSBERÄ1TELSE

TELEVERKSKONCERNEN

Försäljning Mkr

~sooo

2.0000

15 000

10000

-ss -86 -87 -ss -89

• Löpande priser Fast pris

TELEVERKSKONCERNEN

Resultat efter finansiellt netto

Mkr 3500

/

~8oo

~JOO

1400

700

-8s -86 -87 -88 -89

TELEVERKSXONCERNEN

Röntabilitet på tutalt kapital

'l6 l •

-8s -86 -87 -88 -89

10

1989 har varit ett händelserikt år för T eleverks- koncernen. De sista ensamrätterna på kon- torsväxlarna upphörde och koncernen gjorde flera företagsköp och internationella satsning- ar.

Under året lades också grunden för en stor satsning gentemot privatkunderna. Den ökan- de konkurrensen har gjort att Televerket de senaste åren främst inriktat sig på företagskun- derna. Nu är det dags att förbättra servicen till hushållen bl a genom kortare leverans- och fel- avhjälpningstider.

Televerkskoncernen gjorde en storsatsning på världsmarknaden för mjukvaruprodukter när T elelogic gick ihop med amerikanska Telesoft i San Diego. Telesoft AB ägs till 58 procent av Teleinvest AB.

Den r oktober bildades Swedish T elecom International AB som ett helägt dotterbolag till T eleinvest AB. Bolaget ska marknadsföra Televerkets internationella nättjänster. Det nya bolaget kommer att överta T eleinvests ak- tier i dotterbolaget TeleDelta samt intressebo- lagen Scandinavian Telecommunication Ser- vices (STS), INTERPAK, INFONET och VESATEL.

Den r juli ombildades katalogverksamhe- ten till en ny division inom Televerket.

Vid slutet av året tecknade Televerket och Ericsson ett avtal om utvidgat samarbete i ut- veckling och marknadsföring av telekommu- nikationsutrustning. I avtalet ingick också att Televerkskoncernen vid årsskiftet skulle för- värva verksamheten i Ericssonkoncernens svenska försäljningsbolag, Ericsson Sverige AB.

Samtliga 8oo anställda erbjöds anställning i T eleverkskoncernen.

Mcinatliga telefonkostnader för företag i olika länder (SEK)

Noderliirukma - • ~9

Svmge - •• 93

Danmark - 1191

lldgim - ljOI

USA

- · m

Frankrike - I 615

Väsnysldaru! • 907

Finland lVnad:~

Italien Spa.njcn Srorbrit::mnien Nooge Schweiz J•pan

1}19 1 )71

14-43 1 541 'S4S

TELEVERKET

Index (1980·100}

z so

200

150

100 ^{-8o .g, ·81.} -83 ·84 -Hs -86 -87 -88 -89

•

- Konw.mencprisindc:x - Index ll;c tdc:foncaxo•

Under 1989 upphörde Televerkets sista en-·

samrätt på kontorsväxlar. Därmed är markna- den helt öppen i Sverige för anslutning av alla typer av telekommunikationsutrustningar.

Den svenska telemarknaden är idag en av de mest öppna i världen. Efterfrågan på telekom- munikation är hög både inom landet och in- ternationellt. Den ökande konkurrensen från svenska och utländska tele- och dataföretag stärker behovet av att kostnadsanpassa teletax- orna.

Under 1989 fortsatte kostnadsanpassning- en av taxorna. Den ^I januari höjdes bland annat abonnemangsavgiften för telefon ~ch taxorna på uthyrda förbindelser. Trafikavgif- . terna låg däremot stilla. Televerket

sträv~

efter att hålla den genomsnittliga prisföränd- . ringen under inflationstakten. De senaste årens taxehöjningar ligger klart under konsument-

prisindex. •

Mcinatliga telefonkostnader för hushåll i olika ländar (SEK)

N oddänderna

Svmge

USA 0anm3:rk Bdgim Spanien K.n.d.

Storb:ritannicn Frankrike y;,,tysldand Italien Finland Schweiz N.xge

Japan

•H IH

·~ •ss

•Gs

Killbt: loge• (=j rplp)

l ?J '73

•85

191

1os

11s

161

Sverige är ert av telefonins lågprisländer. Dia- grammen bredvid visar månadskostnaden för en medelförbrukning av telefonsamtal, abon- nemangsavgifter och en viss del av anslut- ningsavgiften.

FÖRSÄLJNING

Televerkskoncernens försäljning ökade med knappt 15 procent till27 225 miljoner kronor.

Priserna på produkter och tjänster steg under året med drygt 4 procent. Räknat i fasta priser blev försäljningsökningen 10 procent.

1 Televerkets försäljning ökade med 14 pro- cent till25 895 miljoner. I fast pris var ökning- en 9,5 procent. T!-'afiken i det allmänna tele- - fonnätet (tal, telefax, datel uppringt) är basen

i Televerkets verksamhet och svarade för 35 procent av Televerkets totala intäkter under 1989. Trafikvolymen växte under året med 8,5 procent. Den internationella trafiken ökade med 13,7 procent.

Försäljningen av telefoner och telefonsva- rare låg kvar på samma höga nivå som 1988.

Försäljningen av stora växelsystem låg också kvar på en hög nivå. Däremot minskade för- säljningen av mindre och medelstora växlar under året.

Efterfrågan på datakommunikation fon- satte att öka, särskilt överföring med höga ha- stigheter. Datatrafik erbjuds dels i det allmän- na telefonnätet, dels i de öppna datanäten - patex och Datapak. Datextjänsten fortsatte

~~tt växa. Vid årsskiftet var 38 ooo anslutning- ar inkopplade. Ett nytt Datapaknät ersätter f n i snabb takt det gamla. Under året har också ett antal företagsanpassade paketnät sålts.

Framgångarna för mobiltelefontjänsten (NMT) fortsätter. Vid årets slut fanns 330 ooo abonnenter anslutna, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 1988. Merparten av de nya abonnenterna valde NMT 900. Telever- ket har kraftigt ökat utbyggnaden av bas- stationsnätet för NMT 900. Systemet kom- mer i likhet med NMT 450 att bli rikstäckan- de.

RESULTAT

Koncernens resultat efter finansiella poster blev 3 570 miljoner, vilket är en ökning jäm- fört med 1988 på knappt 28 procent.

Vissa teleanläggningar har omvärderats med

hänsyn till att priset per kapacitetsenhet för ny teknik sjunkit i reala termer under de senaste åren. Under 1989 har anläggningsvärdena skrivits ned med 476 miljoner. Nedskrivning- en redovisas som extraordinär kostnad. Av- skrivningarna utöver plan har minskats· med motsvarande belopp, vilket innebär att netto- resultatet ej påverkas.

Koncernens nettoresultat efter dispositio- ner och skatt blev 202 mil joner, vilket motsva- rar statens inleveranskrav. Dispositionerna utgörs bl a av avskrivningar utöver plan I 502 miljoner och avsättning till konsoliderings- fond ¹ 145 miljoner.

Koncernens räntabilitet på totalt kapital blev 10,5 procent vilket överstiger föregående års räntabilitet med 1,3 procentenheter.

Koncernens soliditet har av statsmakterna fastställts att uppgå till65 procent senast 1992.

Under 1989 blev soliditeten 56,6 procent, vil- ket är något bättre än 1988. Ändrade redovis- ningsprinciper och upplösning av ackumule- rade överavskrivningar i samband med om- värdering av teleanläggningar har dragit ner soliditeten.

Televerkets resultat efter finansiella poster blev 3 442 miljoner vilket är 17 procent bättre än 1988. Räntabiliteten på totalt kapital blev 10,2 procent, en mindre ökning.

INVESTERINGAR OCH ÖVRIG KAPITALBINDNING

Televerkskoncernen har under hela 8o-talet varit Nordens största investerare. De sam- manlagda investeringarna under 1989 blev 8 355 miljoner, vilket är på samma höga nivå som 1988. Av investeringsbeloppet står Tele- verket för 7 476 miljoner och Teleinvestgrup- pen för ^I 852 miljoner. Resten är koncerneli- mineringar.

Av Televerkets 7 476 miljoner investerades 5 004 mUjoner i telenätet, 966 miljoner i radioanläggningar, 318 miljoner i Kabel-TV- anläggningar, 450 miljoner i ökat aktiekapital i Teleinvest AB, 703 miljoner i maskiner och inventarier samt 35 miljoner i goodwill i sam- band med förvärv av Ericsson Sverige AB.

Kundfordringarnas andel av omsättningen i Telc::verket ökade något under 1989 efter att ha minskat betydligt under 1987 och 1988. En bidragande orsak var en tillfällig försening vid

FÖR\.AL'rniNGSBERÅTIF.l.SE

TELE\'ERKSKONCERN EN

Investeringar

10000

5 000

l

- Telenätet Övrigt

III

Avskrivningar ~nligt plan

TELE\'ERKSKONCERNEN

soliditet

% 100

so

6o

=

20

-ss -86 -87 -88 -89 - Televerket

- T c.lcverkskono::rnen

II

FORVALTNINGSBERATT.El.SE

TELEVERKET

Kapitalbindning i förråd och lager i % av utrekvirerad materiel

}O

20

ro

TELEVERKET

Kapitalbindning l abonnentkrediter i % av omsättningen

2j

I j

IO

-8s -86 -87 -88 -89

TElEVERKET

Årlig ökning av arbetsproduktivitet

%

I2

9 6

l

-8s -86 -87 -88 -89

12

utskicket av teleräkningarna i december.

Kapital bundet i förråd och lager ökade också under 1989 efter att ha minskat de tre senaste åren. Vid årets slut var kapitalbindningen i förhållande till värdet av utrekvirerad materiel för drift och investering 29 procent jämfört med 25 procent året innan. Orsaken är att lagerhållningen på vissa produkter ökat samt att lagren av analoga telefonstationsutrust- ningar (A2o4-materiel) vuxit mer än beräk- nat.

FINANSIERING

Koncernen är en av landets största låntagare på den svenska kreditmarknaden. Vid årets slut uppgick koncernens utestående lån till n I44 miljoner, vilket är på samma nivå som före- gående år.

Televerkskoncernen finansierar sitt lånebe- hov på den öppna kreditmarknaden genom emissioner av TeleCertifikat och TeleObliga- tioner.

Upplåningen sker genom en enhet inom T eleinvestAB, Centrala Finansenheten ( CFE), varigenom det blir möjligt att uppnå alla stor- driftsfördelar. Emissionerna garanteras av Televerket till ett fastställt belopp som för närvarande är I4 miljarder. Senaste årens libe- ralisering av de finansiella marknaderna har påtagligt bidragit till att pressa koncernens effektiva räntekostnader. En kostnadseffektiv och flexibel kapitalanskaffning är en allt vikti- gare faktor när den svenska telemarknaden öppnas för konkurrens bland annat från stora, internationellt verksamma företag.

PRODUKTIVITET

Den långsiktiga målsättningen inom Telever- ket är att öka arbetsproduktiviteten med minst fem procent per år, mätt som försäljning i fast pris per anställd. Under 1989 överträffades målet med god marginal. Arbetsproduktivite- ten ökade med knappt 12 procent, vilket är en procentenhet högre än föregående år. Den genomsnittliga produktivitetsökningen för de senaste fem åren ligger på 7,5 procent.

UTVECKLINGEN I TELEINVESTGRUPPEN

1989 blev gruppens försäljning 5 253 miljoner vilket är en ökning med 6,5 procent från 1988.

U t! andsfaktureringen ökade under året med 4

procent ti11537 miljoner. Försäljningen utan- för Televerkskoncernen var 2 903 miljoner, en ökning med knappt 4 procent under året. Fak- tureringen på Televerket uppgick till 2 350 miljoner eller 45 procent av gruppens omsätt- ning. Inköpen från Televerket uppgick till I 573 miljoner.

TELEINVESTGRUPPENS REsULTATRÄKNING

Rörelseintäkter Rörelsekosmader Rördseresultat

Avskrivningar enligt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar Ränteintäkter

Räntekostnader

Resultat efter fmansidla poster Extraordinärt netto

Minoritetsandelar Resultat före bokslutsdisp Förändring av lagerreserv Avskrivningar utöver plan ÖVriga dispositioner Resultat före skatt Skatt

Årets resultat

I989 5253 -3 ?II 1542

-I 054 .oj.88

I 328

-r 561 255 25

:z.8x 13 -174 -Bo 40

-2)

15

I988

493~·

-3 513 1.p.o

-I 154 266 122.

-r 462 32 -14

19 7

-:n

20 13 -50 -37

Resultatet efter finansiella poster förbättrades med 223 miljoner och uppgick till 255 miljof ner. Antalet anställda minskade med 288 per- . soner (5 procent) till 5 627.

Teli är åter ett konkurrenskraftigt och lön- samt företag efter de senaste årens omstruktu-a

rering av verksamheten. ~

Televerkskoncernens internationella sats- ningar under året har främst påverkat bolags- sektorn. För att kunna erbjuda svenska företag och privatpersoner internationella nättjänster bildades Swedish T elecom InternationaL

T eleinvestgruppens sammanlagda investe- ringar i byggnader, maskiner och inventarier blev under året I 852 miljoner, vilket är en ökning med 7,4 procent jämfört med 1988.

Gruppens investeringar i aktier I989 uppgick till 6 miljoner.

FORSKNING OCH UTVECKLING (F OU)

F o U ligger efter senare års ökningar på en hög nivå inom T eleverkskoncernen. Den snabba tekniska utvecklingen och en allt öppnare telemarknad ställer krav på nya teletjänster och produkter. Under 1989 satsade Televerks- koncernen 950 miljoner eller 3,5 procent av omsättningen på FoU. 750 miljoner gick till utveckling och 200 miljoner till forskning.

Televerket deltar även i olika internationella

1 forskningssamarbeten på tele-, radio- och

· datakommunikationsområdet. Forsknings- samarbete med EG spelar en viktig roll.

ELLEMTEL Utvecklings AB ägs till lika delar av Televerket och Ericsson. Verksamhe-

J ten omfattar forskning och utveckling inom produktionsområdena telefonnät och datanät samt företagsväxlar. Av figuren framgår verk- samhetens fördelning. 1989 var omsättningen 576 miljoner vilket är en ökning med 17,5 procent jämfört med 1988.

ELLEMTELs verksamhet under 1989

PERSON AL

lHl'FONSl UIONI:R.

,.,o ..

Under året har antalet anställda i koncernen minskat med 850 personer. Vid årets slut fanns 4 7 52 7 anställda i koncernen varav 41 900 i Televerket. Av dessa var 24 587 män och 17 313 kvinnor. Teleområdenahar reduce- rat antalet anställda med 1 ooo personer. Bl a har 130 personer överförts till den nybildade Katalogdivisionen. T di har minskat med 8oo personer. Samtidigt har antalet anställda hos Kabel-TV, ADB-Service och Televerket Ra- dio ökat. Antalet anställda i Televerket om- räknade till heltidstjänster (årsarbetare) var vid årets slut 38 400.

Personalomsättningen i Televerket är låg

och uppgick under 1989 till 6 procent varav 2 procentenheter avsåg pensioneringar. Perso- nalomsättningen skiljer sig mellan olika delar av landet och olika yrkesgrupper. Till exempel var personalomsättningen i Stor-Stockholms- området 6,4 procent medan den i Norrbottens län var 1,4 procent, pensionsavgångarna oräk- nade.

Televerket har ett marknadsanpassat sys- tem för lönesättning av praktiskt taget all per- sonal och har nu lämnat även den formella bindningen till de statliga löneplanerna. 1989 var löneutbetalningarna 6 507 miljoner, en ökning med 9 procent. De sociala avgifterna uppgick till2 928 miljoner vilket är en ökning med 9 procent. Arvoden till styrelsen och lön till generaldirektören uppgick till 882 ooo kronor.

PERsONALUTVECKLING

Televerket satsar stora resurser på personalens utbildning och kompetensutveckling. Utbild- ningen bedrivs till 90 procent internt. Den totala utbildningsvolymen är 195 ooo elev- dagar, vilket för 1989 motsvarar ungefar 5 dagar per anställd. Den sammanlagda utbild- ningskostnaden blev 601 miljoner kronor.

Under 1989 ägnades särskild uppmärksam- het åt chefsförsörjningen inom T eleverkskon- cernen. Interna utvecklingsprogram har ar- rangerats för såväl blivande chefer som redan verksamma. Chefer och blivande chefer har under året också deltagit i externa manage- mentprogram.

FRÅNVARO

Under 1989 uppgick den sammantagna från- varon i Televerket på grund av semester, sjuk- dom, vård av barn m m till 29,3 procent. Det ligger ungefär på samma nivå som 1988. Från- varon på grund av enbart sjukdom minskade något under 1989 till 8,3 procent.

ARBETSSKADOR

1988 anmäldes 678 arbetsskador i Televerket.

Det motsvarar en skadefrekvens på u,3 skador per miljon arbetstimmar. Jämfört med 1987 är det en ökning med 6 procent. Ökningen för- klaras framförallt av att olika förslitnings- och belastningsskador samt nedsatt hörsel m m i högre grad än tidigare kopplas till arbetsplat- serna.

FORVALlNINGSBERATTELSE

TELEVERKsKONCERNEN Antal anställda l 000-tal 50 45

40

35

30

- Tdcvcck.slroncemen Televerket - Arsanställda i T dcvcrket

I3

RESULTATOMRÅDE

KUND

ResultatomrJdd omfott4r a.ffiirspltznning och marlmadsforing av niittjänstn-och ltundplace- raå utrustning. 1989 öluuk intäkterna TMd 19 procmt till 8 868 miljoner kronor.

NYA TELEVERKET

Under senare år har grunden lagts till det mo- derna serviceföretaget, det Nya Televerket.

Utvecklingen av Televerket kan liknas vid' en trestegsraket:

Steg r, den nya tekniken, är basen. I slutet av 1989 fanns 132AXE-växlar i 20 procent av rikt- nummerområdena. Ett rikstäckande digital~'

"

nät finns sedan drygt två år. Mobiltelefoner,' digitala kontorsväxlar och telefax expanderar kraftigt.

Steg ² är den marknadsorientering T elever- ket driver sedan anslutningsmonopolet på kundplacerad utrustning helt försvunnit. Te- leverket har byggt upp en modern säljorgani- sation, skärpt resultatstyrningen och i starkt ökad omfatming kostnadsanpassat sin pris- sättning.

Steg 3 är satsningen på att bli ett trovärdigt och effektivt serviceföretag.

Under 1989 förbereddes en kraftig ambi- tionshöjning på privatmarknaden som fr o m 1990 bl a innebär kottare leveranstider, ökad leveransprecision och snabbare felavhjälpning}

FLEXIBLA HELHETSLÖSNINGAR FÖR FÖRETAGSSEKTORN

1989 innebar en tydligare inriktning på att tjänster och produkter hänger samman. Kun- den erbjuds helhetslösningar istället för en- skilda produkter. Ett viktigt led i denna för- ändring är det systemkoncept Televerket ut- format.

SYSTEMKONCEPTET

Systemkonceptet omfattar ett basutbud av samverkande produkter och tjänster. Varje kund flr en komplett och skräddarsydd lös- ning av sina kommunikationsbehov, med möjligheter till utveckling.

Konceptet består av dels Televerkets nättjäns- ter i publika eller enskilda lösningar, dels av kontorsväxlar, fastighetsnät, lokala nät och 'skräddarsydda företagsnät. Basutbudet om-

fattar även service som består av kundanpassat driftstöd och underhåll, samt finansiering, utbildning och personliga tjänster.

1 Som komplement till basutbudet erbjuds arbetsplatsutrustning i form av terminaler m m samt produkter och tjänster i televerkskoncer- nen som t ex mobil kommunikation från Te- leverket Radio. Detta görTeleverkets system- koncept näst intill heltäckande för kundernas behov av tjänster och produkter inom tele- och datakommunikation.

FÖRSÄLJNINGSUTVECKLINGEN Omsättningen ökade 19 procent jämfört med 1988. Tillväxten var i stort sett tillfredsställan- de inom samtliga områden. Mest glädjande är ökningen inom områden där konkurrensen är ny för Televerket.

'PERSONLIGA TELETJÄNSTER

Personliga Teletjänster-där en telefonist ger personlig service - har utvecklats under året för att bättre möta kundernas behov. Såväl en ,förbättring av servicen som introduktion av nya tjänster har skett. Under 1989 infördes avgift för nummerupplysningen som tidigare inte var avgiftsbelagd. Volymen av nummer- förfrågningar har därvid minskat märkbart vilket lett till betydande kostnadsminskningar.

Om hänsyn tas till såväl intäktsförstärkning som kostnadseffektivisering har avgiftsbelägg- ningen av nummerupplysningen lett till en resultatförbättring med 230 miljoner under 1989.

DATAPAK

Datapaktjänsten uppvisade ett stadigt tillflö- de av kunder 1989. Ett nytt paketnät ersätter i

snabb takt det gamla datapaknätet. Under 1989 har nya noder installerats på flera teleom- råden. Marknadsföring av ett differentierat utbud av paketnättjänster har genomförts. Ett antal företagsanpassade paketnät har sålts under året. Protokoll och prestanda skräddarsys efter kundens individuella behov. Bl a har Tullver- ket köpt ett Datapaknät med mervärdetjäns- ter av Televerket.

DATEX

Datextjänsten fortsätter att växa. Vid årsskif- tet 1989/90 var 38 ooo Datexanslutningar in- kopplade. Därutöver var trafikökningen mycket stor. Datex har under 1989 fått allt större betydelse när det gäller POS-applikatio- ner. Det står för Point Of Sale som är butiks- terminaler för kontroll av betal-/kontokorts- saldon. Dessa applikationer möjliggör en smi- digare användning av kontokort och betal- kort. Konsum Stockholm är exempel på en stor Datexkund.

Vid Röda Fjädern-galan i november gick informationen om insamlade pengar via Da- tex till en huvuddator. TV-tittarna fick fortlö-

RESULTATOMRADE KUND

Efter varje installation och felavhjCilpning ringer kund- tjänst och hör om kunden Cir tillfreds.

15

RESULTATOMRÅOE KUND

16

pande insamlingsresultat via sina TV-appara- ter. Datex har en omfattande användning när det gäller olika typer av spelverksamhet med kunder som Tipstjänst och ATG (AB Trav och Galopp).

KONTORSVÄXLAR

Satsningen på fjärrövervakning av kontors- växlarnas driftförhållanden ger kunderna ännu säkrare telekommunikationer. Under året har NerWork Management startat för att åstad- komma ett gemensamt system för övervak- ning av olika växlar och utrustningar.

Under 1989 avvecklades monopolet på väx- lar helt. Full konkurrens råder nu på utrust- ningsmarknaden. Televerket har hävdat sig väl och försäljningsvolymen ligger fortfurande på en hög nivå. I slutet av året utvidgade Televerket samarbetet med Ericssonkoncer- nen. Verksamheten i Ericssons svenska försälj- ningsbolag, ESA, med 8oo anställda övertogs av Televerket. Televerket blev därmed ensam representant i Sverige för Televerkets och Erics- sons gemensamt utvecklade produkter samt återförsäljare av ett flertal andra produkter.

Ett annat betydelsefullt steg under 1989 var attTeleverket gick över från A 345 till Meridian 345, den internationella versionen av Nort- hem T decoms växel. Detta ger tillgång till Northern Telecoms internationella produkt- sortiment. Men det innebar också utökad ka- pacitet och nya funktioner, såsom automatisk anropsfördelning med köfunktioner och nät- gruppsfunktioner. De kunder som har A 345- växeln kan få den uppgraderad. De små växel- systemen var de som mest utsatts för konkur- rens. Televerkets utbud har hävdat sig väl.

Coronaväxeln har blivit en storsäljare.

FÖRETAGSSERVICE

Företagsservice har under 1989 utvecklats så att marknaden nu kan erbjudas såväl bättre grundservice som utökad företagsindividuell service.

Grundservicen för företagen innebär:

• Felanmälan dygnet runt året runt

• Servicetid vardagar 7-30- 18.oo (tidigare 8.oo - 16.oo)

• Felavhjälpning vid trafikhindrande fel.

Arbetet garanterat påbörjat inom åtta tim- mar mot tidigare "nästa arbetsdag"

• Felavhjälpning, icke trafikhindrande fel.

Arbetet påbörjas senast nästa servicedag mot tidigare senast tredje arbetsdagen.

Utveckling av antalet huvudledningar

Miljontr 6

4

-8! -82 -83 -84 -85 -86 -87 -88 -89 -90

NÅGRA FAKTA OM RESULTATOMRÅDE KUND

1989 Ökn%

Telefon

Nya an~lutnmgar 394 000 s.o

Be<Jtlnd _{5 752 000} 2,2

Trafik, nu!Jonet

markermgar . ' 381,92 6,6 FoJsal)oing telefon-

apparater _{571 000}

Datapak

Bestlnd 3 6so 33

Datl'x

Bestårid ₁₅

Uthytda data- forbmdelset .

Be~cånd 8

RESULTATOMRÅDE KUND

Televerkets kontars- växlar hävdar sig väl på den nu helt fria.

marknaden.

RESULTATOMRÅD E NÄT

Antalet AXE-stationer ökade 1989 med 22 till 132 med sammanlagt 2,5 miljoner abonnenter.

TEI.EVERKET

Procentandel fel av- hjälpta inom 8 tjänstgöringstimma r

96

100

8o 6o

40

o

III I l

TELEVERKET

Framkomlighet i riotrofik 96 99

97

95

-ss -86 -87 -88 -89

IB

Resultatområdet producerar nättjänsterna telefoni och telex och levererar nåtkapacitet for övriga 11ättjdnster, radiotjänster och for Kabel~ Tv. lntäktema blev r6 6r6 mil;one1·. Investe- ringarna i nätet uppgick till 5 miljarder kronor.

TELEFONITJÄNSTEN

Tillväxten har varit kraftig under 1989 både mätt i huvudledningar och trafik. Försälj- ningsökningen liksom trafiktillväxten är störst på privatkundsidan. Televerket har stimulerat försäljningen genom att utveckla grundtjäns- ten med PLUS-tjänster som t ex medflyttning och väckning samt genom trafikrabatter. Be- ståndet av huvudledningar ökade med 2,2

procent. Totalt ökade trafikvolymen 8,5 pro- cent i snitt. Den internationella trafiken ökade med 13,7 procent.

Under 1989 kunde de viktigaste servicemå- len uppfyllas med god marginal. Det gäller framkomligheten i telenätet som, i likhet med föregående år, kunde uppvisa mycket positiva värden. Utfallet för framkomlighet i rikstrafi- ken mätt över hela dagen var 98.4 procent jämfört med målet som är 98 procent.

Kundanmälda fel och kundklagomål är ett mått på hur Televerkets kunder uppfattar

kvaliteten. Den uppsatta servicenormen är' högst r6o klagomål per ¹ ooo anslutningar och år, d v s i genomsnitt ett klagomål vart sjätte år per kund. Servicemålet uppnåddes.

Målet för medelleveranstid för vanliga tele-· fonabonnemang var 17 dagar. Målet klarades under 1989. Målet för felavhjälpning på vanli- ga telefonabonnemangvar att 55 procent skulle klaras inom 8 arbetstimmar. Målet klarades.

UTBYGGNADEN MED AXE- TEKNIKEN FORTSÄTTER

Utbyggnaden av de digitala AXE-stationerna fortsätter och under 1989 sattes 22 nya statio- ner i drift med en kapacitet på r8o ooo anslut- na ledningar. Därmed uppgår vid årets slut den samlade AXE-kapaciteten till 132 statio-:

ner med anslutning för 2,5 miljoner abonnen- ter. De digitala förbindelserna mellan AXE- stationerna i riksnätet uppgick vid årsskiftet

till drygt 35 ooo, d v s 18 procent av kapacite- ten. I januari 1989 sattes ytterligare en AXE- utlandsstation i drift.

En mera kraftfull och snabb processortyp för AXE-stationer sattes i drift i maj.

Vidareutveckling av stationssystemen har fortsatt och en ny produkt, AXE 90, kunde börja fältprovas. AXE 90 är en "bantad" ver- sion av AXE-systemet för användning i små stations-områden- en produkt som bl a läm- par sig för glesbygdsområden.

, Till utvecklingen av glesbygdslösningar hör

·också de provanläggningar, med kombination av traditionell nätteknik och radiolösningar, som byggts i Småland och Jämtland och som planeras anläggas i Tärnaby/Lappland.

r FORTSATT DIGITALISERING AV

TRANSMISSIONSNÄTET

Under 1989 fortsatte den snabba utbyggnaden av nätet med optoteknik. Totalt installerades 3 ooo km optokabel varav två tredjedelar i riksnätet. Merparten av kablarna i riksnätet bestyckades med system för 565 Kbit/s (768o telefonikanaler). Genom val av modernaste teknologi kunde förstärkaravstånden för dessa system mer än fördubblas under året, vilket innebär förbättrad ekonomi.

Inom projektet LOKALNÄT 90 utarbeta- des riktlinjer för modernisering genom intro- duktion av ringnät, realiserade med optotek- nik. Dessalösningar innebär bland annat bättre tillförlitlighet och kortare leveranstider för nätkapacitet.

Det digitala nätet har under året byggts ut med 30-kanals PCM-system, totalt 3 ooo.

Förberedelserna för övergång till en mera

"intelligent" generation av sådana system och primärmultiplexorer (analog/digitalomvand- lare) har genomförts under året.

Det digitala videokonferensnätet har byggts ut med nya växlar i Jönköping, Sundsvall och Stockholm.Nätetingår i det europeiska video- konferensnätet och fortsatt utbyggnad pågår.

Vid årets slut fanns fem digitala växlar och ett antal ² Mbitls-förbindelser för kommunika- tion.

MOBILTELEFONNÄTET VÄXER Mobiltelefontjänstens starka expansion krä- ver mycket stor nätkapacitet i linjenätet och på telefonstationerna. Förberedelser startade un-

der året i Stockholmsområdet med de första svenska nätavsnitten av det paneuropeiska digitala mobiltelefonsystemet, GSM.

NYA NÄTTJÄNSTER

Prov startade 1989 med nya nättjänster, så kal- lade informationstjänster. Televerket upplå- ter nätet till olika kunder som säljer informa- tionstjänster per telefon. En sådan tjänst går under namnet 071-linjen. Det kan vara infor- mationstjänster av typen väder, börsnyheter musik, etc.

Fältprovet med Nätcentrex inom Kalmar teleområde fortsatte under 1989 och den första externa kunden, ett försäkringsföretag med kontor på skilda orter i landet, kunde fram- gångsrikt kopplas in.

INTERNATIONELLA TRAFIKEN ÖKARSTARKT

Telenätet har under 1989 avverkat en ökad mängd trafik. Antalet samtalsmarkeringar (SM) steg med 6,6 procent jämfört med före- gående år och uppgick 1989 til139,6 miljarder.

Om hänsyn tas till taxesänkningarna som gjordes 1988 blir SM-ökningen 8,5 procent.

Den internationella telefontrafiken fortsätter att öka i snabbt - 1989 var den 13,7 procent högre än föregående år.

BEREDSKAP FÖR INTERNATIONELL TRAFIK

Även under 1989 ökade utiandstrafiken starkt, trots begynnande konkurrens från andra nät- operatörer. Drygt en fjärdedel av de totala tra- fikintäkterna kommer från utlandstrafiken och

RESULTATOMRÅDE NÅT

Elektroniken gör telenCitet allt intelligentare, snabbare, säkrare och tjän•tvilligare.

19

RESVLTATOMRÅDE NÄT

De klassiska stolpskorna har snart tjänat ut och kommer succesivt ersättas av en ny modell, som bilden visar.

20

Televerket gjorde under året flera strategiska insatser för att öka beredskapen på den inter- nationella teletrafikmarknaden. Genom bild- andet av Swedish T elecom International in- rättades en kanal speciellt för service mot kunder med internationella trafikbehov.

För att säkra kapaciteten i internationella linjeanläggningar gick Televerket under 1989 in som delägare i ett flertal nya internationel- la fiberoptiska sjökabelanläggningar. Ett lång- tidsavtal tecknades med INTELSAT angåen- de förbindelsekapacitet. Överenskommelser har gjorts om det framtida kapacitetsbehovet med bland andra Nederländerna, Storbritan- nien, Spanien och USA.

Till Storbritannien och USA infördes under året G K-signalering (gemensam kanalsignale- ring) som medför mycket snabb uppkoppling av förbindelserna.

Beslut togs om nya antenner vid jordstatio- nen i Tanum, riktade mot de satelliter som täcker regionen kring Indiska Oceanen. Den fiberoptiska sjök~beln mellan Sverige och

Danmark togs i drift under året och nya sjö- kablar till Finland, Danmark och Västtysk- land har planerats.

Under året bytteTeleverket ut sitt kabelfar-l tyg mot det större och modernare "KS Pleijel"

som sedan hösten 1989 opererar i Östersjön, både för nationella och internationella sjö- kablar.

För att öka tjänsteutbudet skall en ny SMS- ( station (Satellite Multiservice System) byggas i Agesta för EUTELSAT -trafiken. En ny sepa- rat utiandsstation har dessutom tagits i bruk i Hammarby.

U n der senare delen av året har Televerket fört förhandlingar med de baltiska staterna och Sovjet om utökad trafikkapacitet österut.

OFÖRÄNDRAD INVESTERINGST AKT Investeringarna i det svenska telenätet fonsat- te under 1989 i stort sett oförändrad omfatt- ning och uppgick totalt till5 miljarder kronor.

Jämfört med föregående år ökade stationsin- vesteringarna något, vilket dock uppvägdes av en motsvarande minskning i investeringarna i ^1• lokal-och mellanortsnät.

NÅGRA FAKTA OM TLLENATET.

- 6,5 ID.LIJoner loblledningar, vara"

: ca2,5 miljoner .u amluma till AXl>statJ.onet.

:·.·~ ^Ovet 6 7~0 telescaoonet,·~~av 1~2 avAXI-cyp ·

-~'-

^-

Ö~~ 2~

^mtlJoner mänskl;ga

ko~·r

^{1 form}

·· · av telefonsamtal. VarJe dag ·

. .

.·,, _ _. .·

RESULTATOMRÅDE RADIO

RadiodiYisionens IJmsättning rteg med drygt 26 pt:ocent till3 522

miljoritr främst gm om framgJngar for Nmt·'tj'änsten. I n'[)(sfe.- ringatn4i radioan/4ggningar uppgick till! 1.18y n;iljonereUer IS procrotmer än förra aret. l nom l/i vistonen fonns2 j73 anställda

.:.._en ökni1Jl

på s

^procent.

Radiotekniken har stor betydelse för vårt samhälle. Divisionen arbetar inom många områden. Den radiotekniska utvecklingen kommer sannolikt att leda till att radioteknis- ka lösningar kommer att ingå i en ännu större del av vår vardag i framtiden och revolutione- ra morgondagens kommunikation av tal, text, bild och data.

Televerket Radio kommer att i samarbete med terminaltillverkare och dataföretag skapa goda kommunikationslösningar för männis- kor även i framtiden.

Resultatutvecklingen inom divisionen har under 1989 varit fortsatt god. En av de främsta orsakerna är den starka utvecklingen av Nord- isk Mobiltelefon (NMT).

Avgiftsinkassering och kontroll av TV-av- gifter har under året i sin helhet överförts till Sveriges Radios dotterbolag Radiotjänst i Kiruna AB. Överföringen skedde etappvis och var helt klar vid slutet av 1989.

MOBILA TELETJÄNSTER

Området omfattar överföring av information till och från rörliga enheter som tex bilar, båtar och flygplan.

Mobiltelefon

NMT, Nordisk Mobiltelefon, är utvecklad på uppdrag av de Nordiska teleförvaltningarna gemensamt. Vid slutet av året var 330 ooo kunder i Sverige anslutna till NMT. I hela Norden var antalet 787 ooo.

I mars startade NMT:s automatiska tele- fonpassningstjänst, Mobilsvar. Tjänsten är ett komplement till manuell telefonpassning och blev snabbt populär.

Arbetet med att skapa ett europeiskt, digi- talt mobiltelefonsystem (GSM) har fonsatt planenligt.

Personsökning

Personsökning omfattar den rikstäckande MBS-tjänsten.

Sökning sker från en vanlig telefon och via det ordinarie FM-rundradionätet. MBS hade vid årsskiftet 88 ooo kunder.

Med MINICALL är det möjligt att sända ton-, text- och siffermeddelande. Tjänsten hade vid årsskiftet 29 ooo kunder.

Under året togs beslut om att bygga ut tjänsten och ge större täckning än nuvarande 85 procent av befolkningen.

Mobitex

Mobitex är en tjänst för överföring av text-, tal och data mellan kontor och mobila enheter.

Mobitex' erbjuder på så vis en förlängning av det moderna datoriserade kontoret ända ut i fordonet.

Ett stort antal kunder tillkom under året.

Avtal har bl a tecknats med Göteborgsregio- nens lokaltrafik samt länstrafiken i Örebro län. Dessutom har ett ramavtal tecknats med Överstyrelsen för Civil Beredskap och Försva- rets Materielverk som omfattar totalförsvaret samt statliga myndigheter.

Mobitex med mobila dataterminaler finns nu i 1 OOO·tals fordon bl a i Postens budbilar.

TELEVERKET RADIO

Försäljning i löpande priser

Mkr 3 jOO

3 000

2000

I jOO

l 000

jOO

-85 -86 -87 -88 -89

21

RESULTATOMRÅDET RADIO

Mobiltelefonerna blir fler - 1/3 miljon passerades vid år11skiftet - och mindre och mindre. NMT 900- 11ystemets små ficktelefoner ökar mest.

TELE\'ERKET RADIO

Investeringar i löpande priser Mkr

1000

8oo 6oo

100

-85 -86 ·87 -88 ·89

- lnV<Steringat Av.skrivning:u enligt plan

TELEVERKET RADIO

Antal NMT-anslutningar

JOO

100

!50

[00

so

-85 -86 -87 -88 -89

22

Mobitexhadevid årets slut drygt 4 ooo mobila abonnemang i avtal. Utbyggnaden har varit kraftig under året och nätet täcker nu större delen av Sverige utom Norrlands inland.

Under året slog Mobitex igenom interna- tionellt.

En konferens som arrangerades av Mobitex Operatars Association i Stockholm i novem- ber blev en stor succe med ¹⁶² deltagare från I7 länder.

RUNDRADIO

Af:Fårsområdet omfattar tjänster inom pro- gramöverföring och distribution av radio- och TV-program samt överföring av radiosänd enkelriktad datatrafik

Affärsområdet svarar för distributionen av radio- och TV-program som produceras av Sveriges Radios fyra dotterbolag.

Under 1989 har bl a en landsomfattande utbyggnad av ett fjärde ljudradionät för Lokal- radion slutförts.

Rad t ex

Tjänsten har lanserats under 1989 och innebär att information distribueras till användarna, via TV-nätet i dataltext~form. Ett exempel är finansiell information.

Taltidningar

Denna tjänst utnyttjar FM-näten för överfö-.t ring av radiotidningar till synskadade. Riksda- gen har beslutat permanenta taltidningsverk- samheten och under 1989 har antalet radiosän- da taltidningar för synskadade fördubblats.

FREKVENSFÖRV AL TNING

Af:Fårsområdet är en myndighetsfunktion och utredning pågår om hur den skall flyttas utan- för Televerkets verksamhetsram.

FASTRADIO

Affärsområdet tillgodoser behovet av fasta ra- dioförbindelser för ljud, bild samt data.

Tjänsteområdena är bland andra radiolänk-

system och satellitkommunikation. Markna- den för Fast Radio finns i första hand inom - jfeleverket, framför allt inom resultatområde

"""Nät.

Radiolänksystem

_ En utbyggnad av ett digitalt r40 Mbit/s radio- 'länknätför television har påbörjats under r989.

Fonsatt utbyggnad med digitala länkar för kapaciteter från ² till34Mbit/s har skettför att tillgodose behovet av förbindelser i lokal- och mellanortsnäten samt för anslutning av bas- stationer för de mobila teletjänsterna.

Det första yttäckande radiolänksystemet av typ FYLKE 500 sattes i trafik i Kalmar i början av året. Systemet är främst avsett för anslut- ning av telefonabonnenter i glesbygd. Under året har ett flertal sådana system projekterats för utbyggnad i olika regioner. Utveckling pågår för att anpassa denna nätkomponent så att samtliga s k PLUS-tjänster i AXE kommer att finnas tillgängliga för anslutna abonnenter.

satellitsystem

Fast Radio driver telesatellitstationerna dels i T anum i Bohuslän, dels i Agesta utanför Stock- holm. Under året har de högkvalitativa för- bindelserna för företagskommunikation (IBS) expanderat kraftigt.

NÅGRAFAKTA OM RADIO:

Yrd 1989 års slut f.mns det

- 330 ooo mobiltelefonabonnemang i NMT-

~)'Stemet (oknmg under 89. 100 ooo) - 88 ooo kunder 1 per~onsokningssystemer MBS - Z9 ooo kunder i Minicall-~y~temet

- 4 ooo Mobitex-kunder

- 55 stora och 550 mmdre FMnv.

~d.u~tanoner for TV och ljudradio

- radrolankn:it som motsvarar mer an 50 milJoner km talk.uw.ler och som bl a mkluderar mer an halfeen av det drguala nksnätet (140 Mbr/ s).

Antalet mo blitelefanet ok:u snabbt och väntas passera milJongransen fore 1995

RESULTATOMRÅDE RADIO

RESULTATOMRÅDE KABEL-TV

Klassiker med bl a Cary Grant visas på FilmNet.

K.ABEL-TV

Försäljning i löpande priser

Mltr 340

255

'70

l

•• 1

-ss -86 -87 -88 -89

KABEL-TY

Anslutningar l 000-tal 750 6oo 450

300

-8s -86 -87 -88 -89

Vid slutet av 1989 fanns totalt 775 ooo inkopp- lade anslutningar och av dessa var 750 ooo hushåll. Det innebär att över I, 5 miljoner kon- sumenter nu har tillgång tillTeleverkets Kabel- TV. Divisionen är fortfarande det klart domi- nerande företaget på marknaden och bland världens tio största Kabel-TV -företag.

Antalet anslutningar ökade under året med 245 ooo. Liksom tidigare år har man kunnat konstatera att sista kvartalet innebär en kraftig ökning av antalet inkopplingar. Hela 40 pro- cent av det totala antalet inkopplingar gjordes un_der årets tre sista månader vilket innebar hårda påfrestningar både personellt och orga- nisatoriskt.

Under 1989 har också det betydelsefulla beslutet tagits att flytta tyngdpunkten av för- säljningsinsatserna till Betal-TV. Betal-TV är kort uttryckt periodisk prenumeration påspe- cialprogram. Eftersom denna marknad kan karaktäriseras som en ren konsumentmark- nad har ett antal genomgripande förändringar i divisionens arbetssätt genomförts.

Under slutet av året tog utvecklingen av Betal-TV ytterligare ett steg framåt då två nya kanaler med svensktextade långfilmer lansera- des. Dessa två kanaler-SF Succe och TV woo -har tillsammans med lanseringen av tjänsten

"utökat basutbud", ett programpaket med sex olika kanaler, bidragit till att antalet Betal-

Kabe/-1V-Jivisionm iir ltbzrt dominerande på martmad;n. ·Under twkumhets.?rtt va;· ²¹⁹ pmonet anstiillda. Fiirsä/jningm ö~ade muier r989 m~d h~la 7) procent ot:h ttppgick till ^J22 rni/jonn-.

{)

TV-kunder mer än fördubblats under året.

På tekniksidan har den expansiva utveck- lingen av Kabel-TV under 1989 ställt stora krav på divisionens leverantörer av olika pro- dukter som förstärkare, kablar m m. För att klara alla egna åtaganden har nya logistiklös- ningar tagits i bruk. Dessutom har Betal-TV- systemet vidareutvecklats så att verksamheten bättre skall kunna anpassas till marknadens krav.

NÅGRA F.AKT A OM KABEL-TV -K.a.bel-TV ~ 400 pal'.tbob.ntenet motw.u.u

200 ooo p.uaholamenne1 hos fasnghet~re

och buslilll. .

-1986 sandes program 1 8 kanaler- 1989 ~ands

.. det 1 22 kanalet

. '-7 av ro Kabd-TV-ttttate ar anslutn.-. ttll-Tele- vetkec Kabel.;;TV · ': '. ^-~-~-· . -··-.

·. __ -.-:· ..

RESULTATOMRÅDE ADB-SERVICE

ADB-&rvice erbjudn tjänster inom området informationsbehandling till andra enheter inom koncernen. Försäljningen ökatk umkr 1989 med

12 procmttiil totalt 894 miljoner.lnv~teringarna

uppgick tiO 48 miljoner. Vid slum av året var

I ooo personer anställda.

Under året har ADB-Service effektiviserat och moderniserat datacentralerna som möjliggjort en sänkt prisnivå inför 1990. Översynsarbete pågår för att ytterligare öka effektiviteten i datacentralerna. Därigenom väntas prisnivån kunna pressas ner ännu mer under 1990 och de närmaste kommande åren.

Televerkets snabba förändring bl a mot ökad kundinriktning innebär stora behov av affärsstödjande informationssystem. Detta tälJer stora krav på AD B-Service verksamhet.

- 1989 har präglats av ett intensivt arbete för att anpassa och utveckla Televerkets datasystem för att möta dessa specifika behov.

( Under året har Televerkets nya fakture-

~ ringssystem för telefoni tjänster, F AKT, tagits i drift. FAKT utnyttjar den senaste tekniken för att årligen producera Televerkets 25 miljoner fakturor. Det nya systemet är ett on-line- system vilket bl a innebär att frågor från T de- verkets kunder kan besvaras betydligt snabba- re. Nya FAKT erbjuder dessutom en mycket smidigare felhantering.

Den moderna tekniken ger nya möjligheter att lagra data ändamålsenligt och med åtkomst·

via standardiserade gränssnitt. Ett omfattande arbete inom informationsadministration (lA) har pågått under 1989. Arbetet ger en bra grund för en effektiv informationsförsörjning i framtiden.

Televerkets AD B-Center i Luleå är en gemen- sam satsning mellan Luleå teleområde, T de- soft och ADB-Service. En kraftig expansion skedde under 1989. Bl a har en datacentral etablerats för Luleå teleområde och katalogdi- visionens nya informationssystem.

Utanför landets gränser har ADB-Service varit engagerat i en installation av ett s k TIMS-system i· Quatar och ett projektarbete på Grönland som avslutas under 1990. TIMS, som står för T elecom Integrated Management System, är ett heltäckande administrativt sy- stem för teleförvaltningar.

NÅGRA FAKTA OM ADB-SERVICE

1989 Förättdring %

Om8attmng 894 u

Invesrermgar ₄₈ -.f5

Antal anställda. 971 4

Omkring 25 000 data- terminaler/persondatorer är nu i bruk i Televerket.

De flesta har anslutning till centrala Unisys- och 18M-system hos ADB-Service.