Färjerederiets råd 2010 Förvaltningsberättelse Verksamheten Rederichefen har ordet Innehåll

(1)

(2)

Rederichefen har ordet ₃

Verksamheten ₄

Färjeleder i Sverige 5 Färjeverksamheten 6 Teknik 7 Säkerhet och miljö 8 Varvsverksamheten 8

Förvaltningsberättelse 9

Årets resultat 9 Likviditet och finansnetto 10 Finansiella instrument 10 Finansiering och finansiell ställning 10 Anläggningstillgångar 10 Nyckeltal personal 10 Framtidsbedömning 10 Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning 10 Resultaträkning, 11 Nyckeltal, Kkr 11 Balansräkning, Kkr 12 Kassaflödesanalys, Kkr 13 Definitioner 14 Redovisningsprinciper 14 Noter 16

Färjerederiets råd 2010₁₈

Innehåll

(3)

Förändringarnas år 2010, Vägverk blir Trafikverk tillsammans med Banverk och vissa delar även Sjöfartsverk. Väg- verket Färjerederiet blir Trafikverket Färjerederiet.

Inom Färjerederiet kan dessa förändringar uppfattas som marginella, men också ganska stora beroende på var i orga- nisationen man befinner sig.

Stora förändringar i toppen märks naturligtvis hela vägen ner, pendelns vinkel i förhållande till nollmeridianen är lika stor oavsett var man befinner sig på pendeln, däremot känns det betydligt värre ju högre upp på från golvet man befinner sig, på grund av den höga periferihastigheten.

Arbetssättet under bolagsliknande former har fortsatt.

Kunder, medarbetare och lönsamhet har hela tiden stått i fokus och så även under 2010.

Rederiet har visserligen anlitat en ny konsult för årets kund- undersökning och kan därför inte jämföra bakåt fullt ut, men kan av årets mätningar ändå uppvisa ett gott resultat.

Fartygsflottan har under året utökats med ytterligare ett fartyg, en linfärja från Finland är levererad, döpt och satt i trafik på Hamburgsundsleden. Saga är den första leveran- sen av en beställning på två linfärjor från Finland, nästa färja är beräknad för leverans hösten 2011.

Rederichefen har ordet

Administrationen i Vaxholm är utökad med ytterligare en tjänst, en informationschef.

En tjänst som ska skapa förutsättningar för att ytterligare stärka våra strategiska mål NMI, NKI och lönsamhet.

Verksamheten har under 2010 fungerat helt enastående.

Då ska man betänka att vi haft en väldigt sen och besvärlig vinter 2009/10 där allt hamnade på 2010 och en extremt tidig vinter 2010 med snö och kyla i HELA landet, vilket naturligtvis visar sig både på bunker- och underhållskost- naderna.

Personalen har som vanligt visat prov på flexibilitet och lojalitet samt på ett enastående sätt hållit trafiken igång med bra tillgänglighet.

Slutet av 2010 har också ägnats en del åt framtida verk- samhetsformer.Tillsammans med Cap Gemini har vi för- sökt att beskriva konsekvenserna utifrån olika perspektiv på en förändrad verksamhetsform. Våra två varv har länge varit föremål för diskussioner i fråga om verksamhetsfor- mer, vilka också har konsekvensbeskrivits. Inga beslut i dessa frågor har fattats, men underlag finns nu att ta ställ- ning till.

Anders Werner

Rederichef

(4)

Rederiets två varv, Tenö varv utanför Vaxholm och Frid- hems varv i Lysekil, är även de inne i en förändringsfas.

Varvens målsättning är att bli mindre beroende av under- hållet på Färjerederiets egna fartyg. Varven har under året tagit emot både interna och externa kunder för underhåll, bottenbesiktningar och ombyggnationer.

Under 2010 levererades en nybyggd lindragen vägfärja som har satts i trafik på Hamburgsundsleden i Bohuslän. I bakgrunden syns Ham- burgö kyrka. Foto: Kasper Dudzik

Verksamheten

Färjerederiet var under perioden januari-mars 2010 ett verksamhetsområde i Vägverket. I april 2010 överfördes all verksamhet i Färjerederiet till det nybildade Trafikver- ket. Färjerederiet ingår som en enhet under Trafikver- kets verksamhetsområde Resultatenheter. Färjerederiets huvudsakliga verksamhet är sjölinjetrafik med vägfärjor.

Färjerederiet driver 38 färjeleder i hela landet. De flesta av dessa färjeleder är i drift dygnet runt, året om. Färjerede- riets fartyg transporterar cirka 12 miljoner fordon och 21 miljoner passagerare årligen. Detta gör Färjerederiet till ett av världens största rederier. Verksamheten leds från Vaxholm utanför Stockholm.

Färjerederiets största kund är Trafikverkets regioner.

De beställer trafiken på de 37 allmänna färjelederna och ger rederiet ramarna för servicenivå samt tillgänglighet gentemot slutkunden. I den dagliga verksamheten är det dock slutkunden, våra trafikanter och passagerare, som är centrala när det gäller att utveckla och förbättra vår verksamhet. En av Färjerederiets leder, Ekeröleden, drivs på uppdrag av Ekerö kommun.

Under året har ett antal åtgärder genomförts för att öka andelen kunder utanför Trafikverket. Detta arbete kommer att fortsätta under nästkommande år. Den långsik- tiga målsättningen är att med tydlig rederiprofil och stor lyhördhet för kundernas behov, kunna öka andelen extern finansiering från andra samhällsaktörer än Trafikverket med bibehållen lönsamhet. Samtidigt kommer kunden Trafikverket även fortsättningsvis att utgöra basen för vår verksamhet.

Utgångspunkten för expansionen är vår kärnverksamhet, där Färjerederiet har mångårig erfarenhet av att leverera tillförlitliga och högkvalitativa sjötransportlösningar. Re- deriet ligger i framkant när det gäller utveckling av teknik och säkerhetsfrågor samt driver denna utveckling med egna resurser.

(5)

Färjeleder i Sverige

Norrbotten Avanleden

Bohedenleden Röduppleden Västerbotten Holmöleden Ångermanland Hemsöleden Jämtland Ammeröleden

Håkanstaleden Isöleden Uppland Gräsöleden Storstockholm Adelsöleden

Blidöleden Ekeröleden Furusundsleden Ljusteröleden Oxdjupsleden Skanssundsleden Vaxholmsleden

Dispensled Slagsta-Bromma Gotland

Fåröleden Södermanland Arnöleden

Närke Vinöleden

Färjeleder i Sverige

Östergötland Skenäsleden Stegeborgsleden Blekinge Aspöleden Skåne Ivöleden Småland Bolmöleden Bohuslän Björköleden Bohus-Malmöleden Gullmarsleden Hamburgsundsleden Hönöleden

Kornhallsleden Lyrleden Malöleden Nordöleden Svanesundsleden Ängöleden

Dalsland Sund-Jarenleden Värmland Högsäterleden

(6)

Färjeverksamheten

Färjetrafiken

Sammanfattning antalsuppgifter

Diagram 1 Diagram 2

Diagram 1 visar att antalet färjeleder mellan 2006 och 2010 har varit oförändrat. År 2006 övergick Adelsöleden från frigående till lindragen färja.

Av diagram 2 framgår att antalet turer från 2006 har visat en viss ökning fram till 2008. Under 2009 och 2010 sjönk antalet turer något delvis beroende på isläget. Ökningen 2007 kan till största delen relateras till extratrafiken vid

Färjor

Under 2010 levererades en av de två linfärjor som beställ- des under 2009. Den andra linfärjan beräknas bli levererad

Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder.

* Fordon <6m=1 PBE, 6-15m=2,5 PBE, 15-24m=4,5 PBE, Dispensfordon=9 PBE

Miljoner turer, t o r

Miljoner fordon, passa- gerare utan bil

under 2011. Under 2008 såldes en frigående färja, Karolina.

Under 2007 levererades en ny frigående färja, Jupiter.

Gullmarsleden i samband med att E6 stängdes under ett par månader för reparation.

Antalet överskeppade fordon har under 2010 minskat till 11,8 (12,0) miljoner fordon. Antalet ej fordonsburna passagerare visar en minskande trend och uppgår 2010 till 0,7 (1,2) miljoner. Antalet isvägar som har ingått i uppdraget är 7 (7) st.

2006 2007 2008 2009 2010

Färjeleder, statliga 37 37 37 37 37

Färjeleder, ej statliga 1 1 1 1 1

Fartyg 61 62 61 61 62

Turer, t o r 547 627 555 376 555 184 550 451 540 095

Överskeppade fordon 11 764 591 12 159 383 13 150 829 13 459 467 11 757 000

Antal personbilsekvivalenter (PBE)* 12 822 616 13 499 706 13 150 829 13 459 467 13 221 255

Passagerare utan fordon 1 538 843 1 465 033 1 328 097 1 174 822 688 240

(7)

Teknik

• Tagit leverans av nybygget ”Saga” för Hamburgsundsleden.

• Utbyggnad av vaktstuga Björkö. Planering påbörjades 2010.

• Malö Färjevaktstuga, utbyggnad. Planering påbörjades 2010

• Upphandlat nya propellrar för Mari, Gullmaj etc.

• Installerat trafikljus för Björköleden.

• Påbörjat utredning av kostnader för oplanerat underhåll kommer att slutföras 2011.

• Bolmsö färjevaktstuga. Projektering och framtagning av bygglovshandlingar är gjort under 2010.

Byggnation planeras till 2011.

• Stuga bod Ekerö. Gjordes färdigt under 2010.

• Parkeringsponton På Ekerö. Gjordes Färdigt under 2010.

• Konverterat linfärjan ”Elvira” till diesel-elektrisk framdrivning.

• Tillverkning av slipvagn till Boheden påbörjad, färdigställs 2011.

• Reparation breddning av Bolmsö bryggor. Gjordes 2010

• Blidö fri till lin. Förstudie ej klar under 2010.

• Hemsö nya lägen. Projektering och upphandling 2010.

Byggnation 2011

• Boheden bubbelslang. Material inköpt 2010.

Läggning av slang 2011.

• Holmön, byggt en svävramp 2010.

• Projektering av nya färjelägen till Hemsön påbörjad, avslutas 2011.

• Svanesund dykdalb. Färdigt med tillstånd för byggnation 2010. Byggnation 2011

• Muddring Håkansta

• Upphandlat propellrar till Nina.

• Byggt ny vaktstuga till Holmöleden.

• Trafikljus Maria

• Nytt hus i Sund- Jaren; Köpa mer mark för att placera förråds containrar på (pågår förhandling med markägare).

Riva den gamla stugan och upprätta ett hus på Jaren-sidan 2011.

Teknikavdelningen har under 2010 svarat för följande större aktiviteter.

• Projekterat storsvävare Holmön.

• Försäljning av ”Dagny” till marinstaben.

• Projekterat nybyggnad av 3 st. 80-bilars frigående färjor.

• Studerat hybridfärjedrift. ej slutfört, fortsatt arbete 2011.

• Projekterat ombyggnad av ”Nordön lll” för Holmöleden.

• Linfärja för Blidö är under utredning, färdigställs 2011.

• Genomfört torrsättningar och underhåll enligt plan.

• Uppdatering av underhållsplaner för landanläggningar.

• Projekterat för markanläggningar Visingsö leden.

• Slutfört byggnation av toaletter till Ada och Beda.

• Fortsatt arbete med registrering i ”Batman”.

• Påbörjat byggnation av ny färja för Hemsöleden.

• Projekterat för nybyggnad av färja till Visingsö leden.

• Uppdaterat underhållsplaner för frigående och lindrivna färjor.

Diskussioner om nya projekt.

• Eldrivna linfärjor med landansluten kabel.

• Diskuterat ny ”stor” linfärja för Björköleden (60 bilars).

• Uppdatering av dieselmotorer till miljövänligare modeller/typer.

• Diskuterat avgasreningsutrustning, olika typer och funktioner.

• Startat förfrågning hos leverantörer och diskuterat möjligheten att byta stålvajer till komposit eller liknande.

• Diskuterat var gränsen går för storleken på lindriven färja (större än 60 bilars), i hopp om att bygga större och laste fektivare färjor.

• Diskuterat var gränsen går för linfärjors ledlängd (mer än 1000 meter som i dag).

• Miljövänligare och ekonomieffektivare hantering av slagvatten från färjor.

• Diskuterat vilken typ av kajlägen vi skall satsa på, förslag kommer att lämnas till LG.

(8)

Säkerhet och miljö

Avvikelser

En avvikelse är allt som avviker ifrån det normala. An- talet inrapporterade avvikelser var 652 (534) st. under 2010. Antalet inrapporterade avvikelser fortsätter att öka sedan digitaliseringen.

Variationen av händelser har som vanligt varit stor. En stor del av avvikelserna handlar om tekniska problem. Under året var dessa avvikelser 261 (200) st. En ökning jämfört med året innan. Vid 60 (80) tillfällen har passagerare och/

eller fordon varit inblandade i avvikelser. Det är en minskning, jämfört med 2009.

Vid 30 (30) tillfällen har det upptäckts brister på säker- hetsutrustningen ombord. 14 (12) avvikelser handlar om vajrar som gått av eller varit nära att gå av. Vid 21 (13) tillfällen har vädret hindrat färjetrafiken. I de flesta fallen är det is, hård vind eller extremt vattenstånd som orsakat problemen. 21 (18) avvikelser handlar om skador på skrov eller förtöjningsutrustning. Vid 4 (3) tillfällen har vi råkat ut för ofrivilliga oljeutsläpp. Färjelägen har skadats eller haft brister vid 51 (31) tillfällen. Vid 14 (9) tillfällen har medarbetare skadats eller varit nära att skadas. Mindre läckage har uppstått vid 3 (4) tillfällen. Under 2010 har vi haft 3 (2) avvikelser, kategori brand, ombord på färjorna.

I två fall handlade det om brandlarm som utlösts från maskinrum, orsak varmgång i lager respektive kokande maskin. I ett fall handlade det om fyra stulna brandsläcka- re. Grundkänning har vi haft vid 1 (1) tillfälle. Bråk ombord eller hotfulla passagerare har genererat 6 (11) avvikelser.

Trafikverket Färjerederiet är ISM-certifierat sedan 1997 (ISM=International Safety Management code). Certifi- katet är 5-årigt, men efter auditering görs en påteckning varje år. Under 2007 fick vi ett nytt 5-årigt ISM-certifikat, efter auditering av Sjöfartsverket, detta påtecknades under 2010.

Den 18 mars 2005 utfärdades certifikaten som visar att vårt integrerade verksamhetssystem (ISM, ISO 9001, ISO 14001, OHSAS 18001 samt AFS 2001:1) är godkänt. Regel- bundet (nu var 9:e månad) gör SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) en revision för att säkerställa att vi

lever enligt verksamhetssystemet och att det utveck- las. I oktober 2007 gjorde SP en certifieringsrevision av Färjerederiet och i mars 2008 fick vi certifikat för en ny 3-årsperiod. I slutet av september 2010 genomfördes en ny certifieringsrevision vilken ska resultera i ett nytt 3-årigt certifikat i mars 2011.

Varvsverksamheten

Den externa verksamheten på varven 2010 uppgår till 41,6% (34,9%) av omsättningen. Tenö varv har haft en positiv resultatutveckling och resultatet uppgår till 2,8 (2,3) Mkr liksom Fridhems varv där resultatet uppgår till 0,9 (-0,7) Mkr.

Vägfärjan vid Lyrleden i Bohuslän. Foto: Kasper Dudzik

(9)

Förvaltningsberättelse

Årets resultat

Resultatet före skatt per den sista december uppgår till 52,8 Mkr vilket är 1,3 Mkr bättre än föregående år. Till stor del beror denna resultatförbättring på lägre räntekostnader med 3,9 Mkr. Räntesänkningen på rederiets lån under 2009, då den genomsnittliga räntan på upptagna lån sjönk från i genomsnitt 3,77% till 0,79% vid utgången av år 2009, har fått full effekt detta år. Dessutom har låneskulden amorterats med 20 Mkr. Stigande räntor under året har medfört att den genomsnittliga räntan ökat till 1,31% vid utgången av 2010.

Rörelseresultatet har sjunkit med 2,7 Mkr, delvis beroende på att dieselkostnaderna ökat med 9,0 Mkr. Av denna förändring är 3,3 Mkr en prisförändring som täckts via indexreglering av intäkterna, resterande 5,7 Mkr är en produktivitetsförsämring. Kalla månader med mycket is

i början och slutet av 2010, har påverkat utfallet. Antalet transporterade fordon har minskat med 1,8% vilket med- fört lägre intäkter med 2,3 Mkr. Dessa negativa avvikelser har uppvägts av lägre underhållskostnader för färjor och färjelägen med 7,2 Mkr jämfört mot 2009. Övriga positiva avvikelser är ökade reklamintäkter på 1,1 Mkr och lägre avskrivningar med 0,2 Mkr.

Varvens resultat uppgår till 3,7 Mkr varav Tenö varv står för 2,8 Mkr och Fridhem 0,9 Mkr. Jämfört med föregå- ende år har resultatet på varven förbättrats med 2,0 Mkr.

Drivmedelspriserna har ökat jämfört med 2009. Genom- snittspriset under 2010 har varit 4,97 Kr/l jämfört med 4,33 Kr/l under 2009.

Kr/liter Mkr/

Milj liter

Mkr

Mkr Mkr Mkr

Diagram 3

Diagram 5

Diagram 4

Diagram 6

(10)

Förvaltningsberättelse

Likviditet och finansnetto

Utestående lån, den 31 december 2010, uppgick till 365,0 (385,0) Mkr. Det sjunkande ränteläget under 2009, då lån omsattes till lägre räntor, har fått full effekt 2010 vilket medfört att finansnettot minskat med 4,0 Mkr och uppgår under 2010 till -3,7 (-7,7) Mkr.

Finansiella risker

Utestående lån har i sin helhet upplånats av Trafikverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en del av Trafikverket är bedömningen att Färjerederiet har en låg exponering för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödes- risk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priserna för färjedriften.

Finansiering och finansiell ställning

Soliditeten uppgick till 31,7 (29,7) %. Det egna kapitalet uppgick till 223,7 (203,3) Mkr bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanserat resultat på 144,7 (126,2) Mkr och årets resultat på 38,9 (37,1) Mkr. Under året har 18,5 (22,5) Mkr av balanserat resultat delats ut till Trafikverket enligt årsstämmans beslut.

Anläggningstillgångar

Under 2010 investerades 46,1 (52,4) Mkr i anläggnings- tillgångar, varav 9,9 (12,3) Mkr i byggnader och markan- läggningar samt 36,2 (40,1) i färjor, övriga maskiner och inventarier. Anskaffningsvärden på försålda/utrangerade anläggningstillgångar uppgick till 1,67 (0,7) Mkr.

Diagram 7 Diagram 8

Mkr

Mkr Mkr

Diagram 9

Mkr

Diagram 10

(11)

Förvaltningsberättelse

Nyckeltal personal

Kostnaden för löner och ersättningar, inklusive traktamen- ten och bilersättningar, har varit

192 363 (182 885) Kkr. Lönebikostnader uppgick till 75 158 (69 662) Kkr. I kostnaden ingår

1 049 (1 049) Kkr till rederichef och Trafikverksexterna representanter i rederiråd och internstyrelsen.

Rederirådet som ersattes av Internstyrelsen i samband med bildandet av Trafikverket den 1 april 2010, har under året haft två sammanträden. Den tillträdande internstyrelsen har under 2010 haft tre sammanträden.

Antal tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 413 (403) varav 39 (33) kvinnor och

374 (370) män.

Framtidsbedömning

Vi tror att en fortsättning på den inslagna banan, med fokus på effektiviseringar och ”fleetMittmanagement”, kommer att resultera i en fortsatt god utveckling inom Färjerederiet.

Den väl implementerade modellen med de tre hörnste- narna NMI (Nöjd Medarbetar Index), NKI (Nöjd Kund Index) och lönsamhet/måluppfyllelse, kommer även fort- sättningsvis att ligga till grund för detta arbete.

Vi kommer fortsätta våra strävanden i att hitta nya externa leder, positiva för samhällsbyggnaden och ekonomiskt

”självbärande”.

Balanserad vinst, kr 144 734 108

Årets vinst, efter skatt, kr 38 928 106

Summa 183 662 214

Förslag till disposition av resultat, enligt balansräkning

Rederirådet och rederichefen föreslår att:

disponeras så att 183 662 214 kr balanseras i ny räkning.

Internstyrelsens yttrande över utdelningsförslaget

I syfte att stärka Färjerederiets kapitalbas för framtida investeringsprogram är det Internstyrelsens uppfattning att ingen utdelning skall lämnas för verksamhetsåret 2010.

Soliditeten kommer fortsatt att ligga på över 30 % och genom att självfinansieringsgraden ökar minskar Färjere- deriet behovet av ny upplåning.

(12)

* Avser kostnader för central administration i Vaxholm, Göteborg och Härnösand.

Resultaträkning, Kkr

Nyckeltal, Kkr

Not 2010 2009

Nettoomsättning 1 563 819 541 210

Kostnad för drift 2, 10 -467 407 -443 941

Bruttoresultat 96 413 97 269

Försäljnings- och administrationskostnader * -40 979 -40 467

Övriga rörelseintäkter (försäkringsers, försäljning anläggningstillgångar) 944 2 498

Rörelseresultat 56 378 59 080

Finansiella intäkter 153 70

Finansiella kostnader -3 711 -7 658

Resultat efter finansiella poster 52 820 51 492

Intern skatt 26,3 % -13 892 -14 418

Årets resultat 38 928 37 074

Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: -43 111 -43 994

Se definitioner nedan 2010 2009

Nettoomsättning 563 819 541 210

Resultat efter finansiella poster 52 820 51 492

Andel extern försäljning av total % * 8,9 9,2

Nettomarginal % (resultat före skatt) 9,4 9,5

Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 6,9 6,9

Rörelsemarginal 10,0 10,9

Räntabilitet på eget kapital % 17,4 18,2

Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 9,6 10,0

Andel räntebärande skulder % 51,8 56,2

Soliditet % 31,7 29,7

Antal anställda vid utgången av året 413 403

(13)

Balansräkning, Kkr

TILLGÅNGAR Not 2010 2009

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och fast egendom 3 123 650 127 719

Maskiner, inventarier och ADB 4 457 588 445 710

Pågående investeringar 3, 4 44 651 50 131

Summa materiella anläggningstillgångar 625 888 623 561

Omsättningstillgångar Varulager m m

Verkstadslager 6 604 6 509

Fordringar

Kundfordringar 5 48 692 44 471

Övriga kortfristiga fordringar 3 837 3 758

Upplupna intäkter förutbetalda kostnader 6 2 680 2 956

Checkräkningssaldo, likvida medel 17 186 3 325

Summa omsättningstillgångar 78 998 61 019

SUMMA TILLGÅNGAR 704 886 684 580

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 7

Bundet kapital 40 000 40 000

Balanserad vinst 144 734 126 197

Årets resultat 38 928 37 074

Summa eget kapital 223 662 203 271

Långfristiga skulder

Lån hos centrala finansfunktionen 365 000 385 000

Summa långfristiga skulder 365 000 385 000

Kortfristiga skulder

Checkräkningssaldo 0 0

Leverantörsskulder 8 53 503 28 723

Övriga skulder 13 883 19 805

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 48 837 47 781

Summa kortfristiga skulder 116 223 96 309

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 704 886 684 580

(14)

Kassaflödesanalys, Kkr

Not 2010 2009

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 56 378 59 080

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar och utrangeringar 43 111 43 994

Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar -937 -637

Erlagd ränta + finansiella intäkter -1 981 -17 146

Betald skatt -14 418 -11 888

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 82 153 73 403

Förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning varulager -95 -599

Ökning/minskning fordringar -4 023 4 714

Ökning/minskning leverantörsskulder 24 780 1 695

Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder -5 917 6 156

Kassaflöde från den löpande verksamheten 96 898 85 370

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 -46 114 -52 356

Försäljning av anläggningstillgångar 1 614 720

Kassaflöde från investeringsverksamheten -44 500 -51 635

Finansieringsverksamheten

Amortering av skuld -20 000 -15 000

Utbetald utdelning -18 537 -22 521

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -38 537 -37 521

Ökning/minskning av likvida medel 13 860 - 3 784

Likvida medel vid årets början 3 325 7 113

Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) 17 186 3 325

(15)

Definitioner

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Resultat efter finansnetto plus räntekostnader, i förhål- lande till genomsnittligt sysselsatt kapital.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning.

Nettomarginal

Resultat efter finansnetto, i förhållande till nettoomsättning.

Vinstmarginal

Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning.

Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder

Soliditet

Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen.

Redovisningsprinciper

Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förordningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen.

Värderingsprinciper

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvär- det, om ej annat anges.

Fordringar

Fordringar har tagits upp, till de belopp varmed de beräk- nas inflyta. Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning.

Verkstadslager

Anläggningstillgångar

Färjor och reinvesteringar i färjor över 1 Mkr eller minst 10%

av anskaffningsvärdet definieras som anläggningstillgång.

Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 20 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, definieras som anläggningstillgång.

Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.

Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångar- nas anskaffningsvärde. Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod.

Avskrivningstider

Maskiner och inventarier Båtar

Färjor (nybyggda 30 år) Utbytesenheter färjor Byggnader

Markanläggningar Immateriella tillgångar

År

3 - 10 10 - 15 20 - 30 10 20 - 25 20 5

Pensionsförpliktelser

Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV).

Intäkter

Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassifi- ceras kassa- eller banktillgodohavanden.

(16)

Noter, Kkr

2010 % 2009 %

Not 1 Nettoomsättning per resultatområde, Kkr

Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket 509 969 90 491 604 91

Uppdrag åt utomstående * 53 850 10 49 606 9

Summa nettoomsättning 563 819 100 541 210 100

Not 2 Driftskostnader per resultatområde, Kkr

Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket -413 911 89 -393 651 89

Uppdrag åt utomstående ** -53 495 11 -50 290 11

Summa kostnader -467 407 100 -443 941 100

- Revisionsarvoden -162 -86

Not 3 Byggnader, mark och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader

Ingående anskaffningsvärde 73 492 69 878

Årets anskaffning 2 275 3 614

Utgående anskaffningsvärden 75 767 73 492

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar enligt plan -38 812 -36 433

Årets avskrivningar -2 398 -2 379

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -41 210 -38 812

Utgående bokfört värde byggnader 34 557 34 680

Varav pågående investeringar 4 492 6 531

Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar 30 064 28 149

Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar

Utgående anskaffningsvärden 161 295 153 650

Årets avskrivningar enligt plan -7 818 -7 552

Utgående bokfört värde markanläggningar 104 122 104 295

Ackumulerade anskaffningsvärden mark

Ingående anskaffningsvärde 883 414

Årets anskaffning 0 469

Utgående bokfört värde mark 883 883

(17)

2010 2009 Not 4 Maskiner och inventarier

Ackumulerade anskaffningsvärden färjor

Ingående anskaffningsvärde 1 061 950 1 024 893

Försäljningar/utrangeringar -317 -166

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden färjor 1 096 807 1 061 950 Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Årets avskrivningar -31 856 -32 705

Försäljningar/utrangeringar *** 0 83

Utgående bokfört värde färjor 480 378 477 377

Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier

Försäljning/utrangering -973 0

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 452 26 404

Årets avskrivningar enligt plan -1 017 -1 335

Försäljningar/utrangeringar 614 0

Utgående bokfört värde maskiner och inventarier 5 903 6 258

Ackumulerade anskaffningsvärden ADB-utrustning

Årets anskaffning 0 0

Försäljningar/utrangeringar -324 -554

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden *** 2 008 2 332

Årets avskrivningar enligt plan -22 -22

Försäljningar/utrangeringar 324 554

Noter, Kkr

(18)

Noter, Kkr

2010 2009

Not 5 Kundfordringar

Kundfordringar hos andra Vägverksenheter 41 610 40 720

Kundfordringar hos övriga 7 082 3 751

Summa kundfordringar 48 692 44 471

Not 6 Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter

Försäkringsavgift Kammarkollegiet 260 1 243

Produkter i arbete i varvsverksamheten 1 196 768

Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 1 224 945

Summa upplupna kostnader 2 680 2 956

Not 7 Eget kapital

Ingående eget kapital 203 271 188 718

Årets resultat efter skatt (internt skatt 26,3 %). 38 928 37 074

Utdelning -18 537 -22 521

Utgående eget kapital 223 662 203 271

Not 8 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder hos andra Vägverksenheter 24 974 1 086

Leverantörsskulder hos övriga 28 529 27 637

Summa leverantörsskulder 53 503 28 723

Not 9 Upplupna kostnader

Statens avtalsförsäkring, arbetsgivaravgift, övriga avgifter 492 5 760

Över-/mertid och semesterlön inkl sociala avgifter 42 308 39 939

Övriga upplupna kostnader 6 037 2 082

Summa upplupna kostnader 48 837 47 781

(19)

Noter, Kkr

2010 2009

Not 10 Personal

Antal tillsvidareanställda 413 403

varav kvinnor 39 33

varav män 374 370

Antal i ledningsgrupp 8 8

varav kvinnor 1 0

varav män 7 8

Antal i rederiråd 9 9

varav kvinnor 1 1

varav män 8 8

Lön och ersättning till rederichef och externa rådsledamöter 1 194 1 049

Lön till övriga anställda 191 169 181 836

Lönebikostnader enligt lag och avtal 75 158 69 662

Total sjukfrånvaro timmar* 8 738 13 827

varav kvinnor 640 1 322

varav män 8 098 12 504

Sjukfrånvaro - 29 år, timmar 288 112

Sjukfrånvaro 30 - 49 år, timmar 2 648 2 675

Sjukfrånvaro 50 - år, timmar 5 802 11 039

Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % 67% 1

* Från och med 2008 är personer som uppbär permanent sjukersättning exkluderade Not 11 Årets investeringar

Immateriella tillgångar 0 0

Fastigheter och övrig fast egendom 9 920 12 307

Färjor 34 957 37 223

Maskiner och inventarier 1 237 2 826

ADB-utrustning 0 0

Summa investeringar 46 114 52 356

(20)

Färjerederiets råd 2010

Övre raden från vänster

Bertil Strindmark Hans Rode Johan Fransson

Per-Arne Utbult (SEKO) Erling Borg (SACO) Hans Lundström (OFR/S)

Nedre raden från vänster

Anna Hammargren

Anders Werner (Rederichef ) Katarina Norén (Ordförande) Maria Spetz

(21)

Vaxholm den 25 februari 2011

(22)

(23)

(24)

MMER 2011:119 ISBN 978-91-7467-189-6 TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIET. MAJ 2011. PRODUKTION: CONCEPT MARKETING & PISTOL REKLAMBYRÅ