2. godkänna miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, Åkers styckebruk.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Detaljplan Råcksta 2:1 med flera, del av "Brobyholm", Åkers Styckebruk

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. anta detaljplanen för Råcksta 2:1 m.fl., del av ”Brobyholm”, Åkers styckebruk, Strängnäs kommun,

2. godkänna miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, Åkers styckebruk.

Yrkanden

Magnus Stuart (M) och Magnus Brandel (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra cirka 350-500 bostäder, förskola, besöksverksamhet och mindre lokal service, inom ett område direkt öster om centrala Åkers styckebruk. Förslaget möjliggör därtill en ny gång- och cykelbro över Råcksta å, som kopplar samman planområdet med den befintliga tätorten.

Området angränsar i norr till Krutbruket och dess verksamhetsområde. Till väster rinner Råckstaån och söderut ligger ett skogsområde, som bl.a. omfattar ett stort fornlämningsområde.

Detaljplanen handläggs med utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900.

Efter dialog med länsstyrelsen tog miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ett beslut 2018-02-28 att en miljökonsekvensbeskrivning krävs för detaljplanen. En

miljökonsekvensbeskrivning, Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av

Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, Åkers styckebruk, har tagits fram av Tyréns, 2020-

06-17. Den samlade bedömningen är att betydande negativa konsekvenser för människa och miljö kan undvikas samt att planen inte står i konflikt med övergripande regionala eller lokala miljömål. Slutsatser från miljökonsekvens- beskrivningen redovisas i avsnittet om planens konsekvenser i planbeskrivningen.

Detaljplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har varit utsänd på

samråd från 2019-04-12 till 2019-05-10 och sändes ut för granskning från 2020-

02-24 till 2020-03-27.

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Remissinstanser, kända sakägare och närboende har givits möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen. Inkomna

synpunkter har sammanställts och koncentrerats i en samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Detaljplanearbetet bekostas av beställaren enligt träffat planavtal.

Övriga konsekvenser

Strängnäs kommun höll i september 2018 en barndialog på Åkersskolan, i syfte att inhämta barns kunskap och idéer kring utvecklingen av planområdet. Dialogerna omfattade en grupp med representanter för årskurs 7-9 och en lika stor grupp som representerade årskurs 3. Sammanfattning av dialogen finns i planbeskrivningen.

Detaljplanen bedöms ha positiva konsekvenser för barn och ungdomars aktivitet och all typ av tillgänglighet.

Uppföljning

Lagakraftvunnen detaljplan följs upp i bygglovsskedet.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag MSN § 155, 2020-10-27

Antagandehandling Plankarta, 2020-10-19 (redaktionella ändringar redovisade på sammanträdet)

Antagandehandling Planbeskrivning, 2020-10-19 Antagandehandling Granskningsutlåtande, 2020-10-19 Antagandehandling, Samrådsredogörelse, 2020-01-20

Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl.

”Brobyholm”, Åkers styckebruk, 2020-06-17

Kvalitetsprogram till detaljplan för Råcksta 2:1 m.fl. del av “Brobyholm” Åkers styckebruk Strängnäs kommun, 2020-08-01

Arkeologisk förundersökning Fornlämning L2019:535, Sörmlands arkeologi, Rapport 2020:05

Arkeologisk förundersökning Fornlämning L1983:8358, Stiftelsen Kulturmiljövård, Rapport 2020:14

Skötselplan för fornlämning/bytomt Broby L1983:8358 & Kvarnberga L1982:8357 med hällristning L2019:540 i Åkers styckebruk Sörmland, 2020-09-10

Beslutet skickas till

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadskontoret

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

MSN § 155 Dnr MSN/2019:253-214

Råcksta 2:1 m.fl., del av, ”Brobyholm”, Åkers styckebruk, Strängnäs kommun, beslut om antagande

Beslut

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. anta detaljplanen för Råcksta 2:1 m.fl., del av ”Brobyholm”, Åkers

styckebruk, Strängnäs kommun.

2. godkänna miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, Åkers styckebruk.

Yrkanden

Margaretha Furustrand (L), Yvonne Knuutinen (V), Magnus Brandel (S), Tony Raitis (M) och Ulf Wallin (MP) yrkar bifall till liggande förslag till beslut.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra cirka 350-500 bostäder, förskola, besöksverksamhet och mindre lokal service, inom ett område direkt öster om centrala Åkers styckebruk. Förslaget möjliggör därtill en ny gång- och cykelbro över Råcksta å, som kopplar samman planområdet med den befintliga tätorten.

Området angränsar i norr till Krutbruket och dess verksamhetsområde. Till väster rinner Råckstaån och söderut ligger ett skogsområde, som bl.a. omfattar ett stort fornlämningsområde.

Detaljplanen handläggs med utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900.

Efter dialog med länsstyrelsen tog miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ett

beslut 2018-02-28 att en miljökonsekvensbeskrivning krävs för detaljplanen. En

miljökonsekvensbeskrivning, Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del

av Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, Åkers styckebruk, har tagits fram av Tyréns,

2020-06-17. Den samlade bedömningen är att betydande negativa konsekvenser

för människa och miljö kan undvikas samt att planen inte står i konflikt med

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

övergripande regionala eller lokala miljömål. Slutsatser från miljökonsekvens- beskrivningen redovisas i avsnittet om planens konsekvenser i

planbeskrivningen.

Detaljplanen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har varit utsänd på samråd från 2019-04-12 till 2019-05-10 och sändes ut för granskning från 2020- 02-24 till 2020-03-27.

Remissinstanser, kända sakägare och närboende har givits möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen. Inkomna

synpunkter har sammanställts och koncentrerats i en samrådsredogörelse och ett granskningsutlåtande.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Detaljplanearbetet bekostas av beställaren enligt träffat planavtal.

Övriga konsekvenser

Strängnäs kommun höll i september 2018 en barndialog på Åkersskolan, i syfte att inhämta barns kunskap och idéer kring utvecklingen av planområdet.

Dialogerna omfattade en grupp med representanter för årskurs 7-9 och en lika stor grupp som representerade årskurs 3. Sammanfattning av dialogen finns i planbeskrivningen. Detaljplanen bedöms ha positiva konsekvenser för barn och ungdomars aktivitet och all typ av tillgänglighet.

Uppföljning

Lagakraftvunnen detaljplan följs upp i bygglovsskedet.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande Råcksta 2:1 m.fl., del av ”Brobyholm”, Åkers Styckebruk, Strängnäs kommun, beslut om antagande, 2020-10-13

Antagandehandling Plankarta, 2020-10-19 (redaktionella ändringar redovisade på sammanträdet)

Antagandehandling Planbeskrivning, 2020-10-19 Antagandehandling Granskningsutlåtande, 2020-10-19 Antagandehandling, Samrådsredogörelse, 2020-01-20

Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl.

”Brobyholm”, Åkers styckebruk, 2020-06-17

Kvalitetsprogram till detaljplan för Råcksta 2:1 m.fl. del av “Brobyholm” Åkers styckebruk Strängnäs kommun, 2020-08-01

Arkeologisk förundersökning Fornlämning L2019:535, Sörmlands arkeologi, Rapport 2020:05

Arkeologisk förundersökning Fornlämning L1983:8358, Stiftelsen

Kulturmiljövård, Rapport 2020:14

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Skötselplan för fornlämning/bytomt Broby L1983:8358 & Kvarnberga

L1982:8357 med hällristning L2019:540 i Åkers styckebruk Sörmland, 2020-09- 10

Beslutet skickas till

KS/KF

Slutligt beslut till:

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret

____________________

N 6571400

B B

B B

B

B

NATUR

NATUR

PARK

NATUR

NATUR NATUR

TORG GATA R

B

W W

1

S B

e

1

e

2

e

1

e

2

e

1

e

2

e

3

e

1

e

2

e

3

e

1

e

2

e

3

f

1

e

4 Bruksvägen

Råcksta å Råcksta å

Råcksta å

Bruksvägen

Kvarnbergavägen

9,9 10,6

10,1

20,3

9,93

9,48 9,75

9,85

10,3 9,77 9,67

10,4 10,8

10,8

9,68

10,6

10,12

14,15

11,66

11,47

10,15

10,07 10,71

10,71

12,52

15,89 16,26

13,36

14,56 13,08

11,64

11,47

12,84

14,17

16,05 19,52 34,04

28,63 24,41

30,56

35,92

22,13

21,88

21,46 21,49

22,57 26,11

26,67

24,82 20,96

20,62

21,25 21,75

21,04

26,61 23,58

15,68

15,44

15,66

15,28 14,76

12,73

11,02 10,03

12,63

13,24

15,76 14,88

12,24 11,52

13,53

17,34

17,94

10,78

10,69

10,58

10,55

10,54

10,15 11,02

11,34

11,37

10,53

10,01 10,71

10,51 10,85

10,79

10,45

10,13

10,02 10,41

10,72

10,77

10,02

10,33

10,88

2

2

1

1 Lr

Lr

Lr-

Lr-

2:1

3:6

1:7

2:1

2:1 2:1

2:2

3:6

1:7

2:1

2:3

Lr 1

Lr 2

ga:1

3:11

3:12

ga:1.

ga:1.

1:300

1:340

1:465 1:465

1:473

OTTER

VRANG

VRANG

SKÄMBY

RÅCKSTA RÅCKSTA

RÅCKSTA

RÅCKSTA

ÅKERS STYCKEBRUK

4

SERVITUT

LEDNRÄTT

GA:1 LEDNRÄTT

LEDNRÄTT LEDNRÄTT

SERVITUT

2

2

1 1:7

3:6 2:3

3:12

1:473

1:300

RÅCKSTA

f

2

n

1

g

1

g

1

g

1

g

1

q

1

p

1

p

1

p

2

BC

1

BC

1

BC B D

p

3

p

3

p

3

p

3

p

3

p

3

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

1

a

2

C Riktad belysning

väg väg

väg väg

väg

Gångväg

11

dagvatten

g

2

Riktad belysning

B

B

GATA GATA

GATA

GATA

NATUR

B

B

NATUR

B

B n

1

n

1

n

1

B

a

1

a

1

a

1

a

1

p

3

p

3

11.0

11.0

a

3

a

3

a

3

BC

1

n

1

11 16.0

20.0 20.6

21.0

11.0

17.0 12

15.5

dagvatten

dagvatten dagvatten

B

väg

p

4

p

4

p

4

p

4

p

4

p

4

p

4

fornlämning fornlämning

D

Motionsspår

Gångväg Gångväg

Gångväg

Parkering

GÅNG CYKEL

GÅNG CYKEL

E 184900 E 184900 E 185000 E 185100 E 185200 E 185300 E 185400 E 185500 E 185600 E 185600

N 6571300 N 6571300

N 6571500 N 6571600 N 6571700 N 6571800 N 6571900

N 6572000 N 6572000

n

3

NATUR

n

3

Motionsspår Gångväg

GATA

NATUR

a

1

a

1

a

1

E

1

E

2

E

1

E

2

E

1

E 184900 E 184900 E 185100 E 185200 E 185300 E 185400 E 185500 E 185600 E 185600

N 6571300 N 6571500

N 6571600 N 6571700 N 6571800 N 6571900

N 6572000 N 6572000

a

1

16.5

16.5

16.5 16.5

e

1

e

2

e

3

e

1

e

2

e

3

f

1

p

3

e

1

e

2

e

3

8.5

a

4

a

4

a

1

B g

1

a

4

a

1

a

1

a

1

a

1

a

4

a

1

a

4

e

1

e

2

e

3

p

3

n

2

p

4

f

1

16.5

e

1

e

2

e

3

e

4

p

4

b

1

e

1

e

2

e

4

f

2

f

1

e

1

e

2

e

3

p

4

f

1

f

2

e

1

e

2

e

4

e

1

e

2

e

4

p

4

p

4

f

2

p

3

f

1

f

1

e

1

e

2

e

3

f

1

e

1

e

2

e

3

f

1

e

1

e

2

e

3

f

1

e

1

e

2

e

3

f

2

e

1

e

2

e

4

f

2

e

1

e

2

e

4

g

1

f

1

p

3

e

1

e

2

e

3

f

1

f

1

p

3

m

1

21.5

f

1

f

1

f

1

e

1

e

1

e

1

e

2

e

2

e

2

20-35

e

4

f

3

f

4

a

3

a

3

20-35

e

5

f

3

f

4

p

3

f

1

a

1

f

3

f

4

20-35

e

5

10.5

n

1

n

1

n

1

B

B

B

B a

1

g

1

a

1

g

1

a

1

u

1

u

1

u

1

u

1

u

1

u

1

u

1

g

1

u

1

u

1

g

1

u

1

f

5

f

5

f

5

a

3

b

1

b

1

b

1

b

1

b

1

fornlämning

b

1

p

4

16.5

b

1

12.5

8.5

8.5 f

5

f

4

f

4

f

4

e

1

e

2

e

3

p

3

f

1

n

2

a

3

n

2

a

3

n

2

a

3

a

1

a

5

a

5

a

5

a

5

a

5

a

5

a

5

a

5

a

5

11

fornlämning fornlämning

fornlämning

fornlämning

fornlämning

e

6

e

6

e

6

e

6

e

6

e

7

e

8

e

8

e

8

e

8

11

11

Traktgräns Kvartersgräns Fastighetsgräns Ägoslagsgräns

Ledningsrättsområde

Gemensamhets resp. Servitutsgräns

SKARPSKYTTEN

MARIELUND

1

1:8

Kvartersnamn med registernummer

Traktnamn med block- och enhetsnummer

ga:1

Registernummer för gemensamhetsanläggning

Serv. Lr

Servitut resp. Ledningsrätt

Bostadshus resp. uthus karterad efter takkant Bostadshus resp. uthus karterad efter husliv Skärmtak resp. trappa resp. transformator Höjdkurvor med höjdkurvstext

27

Gångstig

Körbana vägkant Dike resp. vattendrag Berg i dagen resp. Kärr Åker resp. Äng

Barrskog resp. Lövskog

Barrträd resp. Lövträd resp. Ek Staket

Fornlämning resp. Fornlämningsområde

Beteckningar till grundkartan

Belysningsstolpe resp. Ospec stolpe

Inom område betecknat med krävs marklov för fällning av träd med en stamdiameter större än 40 cm mätt 1,3 meter över marken.

UPPLYSNINGAR

n

₁

Illustrationstext Motionsspår

väg Väg får finnas

Markens anordnande och vegetation

n

1

Värdefullt träd ska bevaras. Träd får endast fällas vid sjukdom och/eller när det kan utgöra fara för allmänheten. I samband med bygglov ska skyddsåtgärder för bevarandevärde träd redovisas.

Under byggtiden ska träd och rotsystem skyddas

n

2

Marken får inte hårdgöras och den naturliga karaktären ska bibehållas för att utgöra en mjuk övergång mot värdefull natur

Skydd av kulturvärden

q

1

Kulturhistoriskt värdefull skyddsvärn och bunker som ska bevaras till sin utformning

Skydd mot störningar

m

1

Bullerskydd ska placeras 7 meter från vägkant. Bullerplank ska vara 2,5 meter högt

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER

Huvudmannaskap

Kommunen är huvudman för allmän platsmark

Genomförandetid

Genomförandetiden är 15 år från det att detaljplanen vunnit laga kraft

Ändrad lovplikt

Villkor för lov

a

2

Bygglov får inte ges för bostäder förrän bullerskydd har uppförts

Gemensamhetsanläggning

g

1

Markreservat för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för väg

g

2

Markreservat för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning bostadsnära lek och utomhusvistelse

Strandskydd

a

1

Upphävande av strandskydd

ILLUSTRATION

Illustratrionslinje

Kvartersmark för bostad ska höjdsättas till en högre nivå än angränsande allmän plats, gata, torg samt gemensamhetsanläggning för väg, i syfte att styra dagvattenavrinning och undvika översvämning vid extrema skyfall. Gäller ej prickad mark mot allmän plats natur.

a

3

Bygglov krävs även för komplementbyggnad eller

komplementbostadshus större än 10 kvm enligt 9 kap. 4§ PBL, bestämmelser om så kallad friggebod och eller Attefallshus Bostäder ska utformas så minst hälften av bostadsrummen i varje bostad får en

trafikbullernivå som ej överskrider 55 dBA ekvivalent ljudnivå respektive 70 dBA maximal ljudnivå, frifältsvärde vid fasad.

Gemensam eller privat uteplats där ekvivalent ljudnivå från trafik som överskrider 50 dBA och maximal ljudnivå ej överskrider 70 dBA dagtid, ska anordnas i anslutning till

bostäderna.

Bostäder ska utformas så komfortvägd vibriationsnivå från passage med tungt fordon inte överskrider 0,3 mm/s i bostadsrum

n

3

Marken ska vara tillgänglig för dagvattenhantering

a

4

Villkor för bygglov är att markens lämplighet avseende

markföroreningar säkerställs. Skyddsnivå motsvarande nivå för känslig markanvändning eller motsvarande ska uppfyllas

Tillstånd från Länsstyrelsen krävs för alla markingrepp eller markförändrande åtgärder inom fornlämning och tillhörande fornlämningsområde enligt 2 kap 2 och 12§§ lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KLM).

Planområdet omfattas delvis av det allmänna biotopskyddet. Dispens från biotopskyddet krävs innan byggnation.

0.0 Markens höjd över angivet nollplan

,

Markreservat

u

1

Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar

,

a

5

Fornlämning, tillståndsprövning enligt Kulturmiljölagen (KML).

Marklov krävs för markingrepp och schaktning

^,

N 6571400 Bruksvägen

Råcksta å

Råcksta å Råcksta å

Kvarn-

Bruksvägen Kvarnbergavägen Odlarstigen

berga- vägen

Solberga- vägen

9,9 10,6

10,1

20,3

9,93 9,48 9,75 9,85

10,3 9,77 9,67

10,4 10,8

10,8

9,68

10,6

10,12

14,15 11,66

11,47 10,15

10,07 10,71

10,71 12,52

15,89 16,26

13,36 14,56 13,08 11,64

11,47

12,84

14,17

16,05 19,52 34,04 28,63 24,41

30,56

35,92

22,13 21,88

21,46 21,49 22,57 26,11

26,67 24,82 20,96 20,62 21,25 21,75

21,04

26,61 23,58 15,68

15,44

15,66

15,28 14,76 12,73 11,02 10,03

12,63 13,24

15,76 14,88 12,24 11,52

13,53

17,34

17,94

11,04 10,78 10,69

10,58 10,78 11,13 10,68

10,55

10,51 10,54

10,15 11,02

11,34

11,37

10,53 10,01 10,71 10,51 10,85

10,79

10,45 10,13

10,02 10,41

12,49

11,93 10,72

10,77

13,03

11,96 10,06

12,37 10,02

10,33

10,88

2

1 2

6

1 5 4

1 Lr

Lr

Lr

Lr Lr

16 19

ga:

ga:

Lr-

Lr-

2:1

3:6

7:1

1:7 2:1

2:1 2:1

2:2 2:2

3:6 1:7

2:1

2:3

Lr 1

Lr 2 ga:1

3:11

3:12

ga:1.

ga:1.

1:300 1:465

1:452

1:340 1:465 1:465 1:473

OTTER ENGEL

VRANG

VRANG SKÄMBY

RÅCKSTA

RÅCKSTA RÅCKSTA

RÅCKSTA

RÅCKSTA

RÅCKSTA

ÅKERS STYCKEBRUK ÅKERS STYCKEBRUK

4

SERVITUT

SERVITUT

SERVITUT

LEDNRÄTT

LEDNRÄTT

GA:1 LEDNRÄTT

LEDNRÄTT LEDNRÄTT

SERVITUT

SERVITUT 2

2 4

5

1 6

1 19

16

2:2

7:1

1:7

3:6 2:3

3:12

1:473

1:340 1:300

RÅCKSTA

E 184900E 184900 E 185000 E 185100 E 185200 E 185300 E 185400 E 185500 E 185600E 185600

N 6571300 N 6571300

N 6571500 N 6571600 N 6571700 N 6571800 N 6571900

N 6572000 N 6572000

E 184900E 184900 E 185100 E 185200 E 185300 E 185400 E 185500 E 185600E 185600

N 6571300 N 6571500

N 6571600 N 6571700 N 6571800 N 6571900

N 6572000 N 6572000

Fastighetsstorlek

Minsta fastighetsstorlek för radhus är 140 kvadratmeter Minsta fastighetsstorlek för kedjehus är 250 kvadratmeter

Minsta fastighetsstorlek för friliggande enbostadshus med bestämmelse e

₃

är 450 kvadratmeter. Minsta fastighetsstorlek för friliggande enbostadshus med bestämmelse e

₈

är 600 kvadratmeter.

GRÄNSBETECKNINGAR

Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Administrativ gräns

Administrativ och egenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN

Allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap

Kvartersmark

Bostäder B

Besöksanläggningar R

Vattenområden

Vattenområde W

Öppet vatten som får överbyggas med bro W

1

EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS MED KOMMUNALT HUVUDMANNASKAP

Mark och vegetation

dagvatten Marken är avsedd för dagvattenhantering

Skydd

Riktad belysning Gatubelysning ska placeras och riktas så att spridningen av ljus till omgivande natur minimeras

EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK

Bebyggandets omfattning

e

1

För radhus är största tillåtna byggnadsarea 90 kvadratmeter och högsta tillåtna nockhöjd 11 meter

e

2

För kedjehus är största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad 90 kvadratmeter, högsta tillåtna nockhöjd 11 meter och största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad 25 kvadratmeter

e

3

För friliggande enbostadshus är största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad 120 kvadratmeter, högsta tillåtna nockhöjd 9 meter och största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad 42 kvadratmeter

e

4

För flerbostadshus är största tillåtna byggnadsarea för

huvudbyggnad 265 kvadratmeter, högsta tillåtna nockhöjd 15,5 meter och största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad 140 kvadratmeter

e

5

För flerbostadshus är största tillåtna byggnadsarea för

huvudbyggnad 265 kvadratmeter, högsta tillåtna nockhöjd 9,5 meter och största tillåtna byggnadsarea för komplementbyggnad 140 kvadratmeter

Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 45%

00-00 Takvinkeln får vara mellan de angivna gradtalen

Placering

p

1

Bebyggelsens placering ska knyta an till arbetarbostäderna i och intill den kulturhistoriskt värdebärande bruksmiljön. Huvudbyggnad

placeras med långsida i förgårdslinje mot gata och mot fastighetens motsatta sida, med gårdsbildning dem emellan. Komplementbyggnad för garage och/eller förråd står vinkelrätt mot huvudbyggnad. Se illustration A på sida 36 i planbeskrivningen

p

2

Bebyggelsens placering ska knyta an till arbetarbostäderna i och intill den kulturhistoriskt värdebärande bruksmiljön. Huvudbyggnad placeras med kortsida i förgårdslinje mot gemensamhetsanläggning för väg. Komplementbyggnad för garage och/eller förråd ska stå med långsida mot prickmark i norr. Se illustration B på sida 36 i planbeskrivningen

p

3

Friliggande enbostadshus ska placeras minst 4 meter från

fastighetsgräns mot närmsta angränsande bostad. Kedjehus och radhus ska placeras mot förgårdsmark mot gata eller

gemensamhetsanläggning för väg

Utformning

f

1

Endast radhus, kedjehus och/eller friliggande enbostadshus f

2

Endast flerbostadshus, radhus och/eller kedjehus

f

3

Endast flerbostadshus

f

4

Bebyggelse ska ges en gestaltning som knyter an till arbetarbostäderna i och intill den kulturhistoriskt värdebärande bruksmiljön. Enhetlig

utformning med fasader i tegel, puts eller trä och kulörer i traditionella jordkulörer, exempelvis NCS S3060-Y20R och S5040-Y80R

Skola eller bostad SB

Bostäder, centrum i entréplan för lokaler för centrumändamål får anordnas

BC

₁

Bostäder, centrum och vård BCD

Utförande

Vid uppförande av skolverksamhet får högst 15% av fastigheten bebyggas. Vid bostad får högst 20% bebyggas

Marken får inte förses med byggnad

p

4

Huvudbyggnad ska placeras i förgårdslinje mot gata eller gemensamhetsanläggning för väg

TORG Torg

Gata GATA

Gång- och cykelväg GÅNG CYKEL

Park PARK

Naturområde NATUR

Elnätsstation E

1

Pumpstation E

2

0.0 Högsta nockhöjd i meter

0.0 Markens höjd över angivet nollplan

.

För frilligande enbostadshus i ett våningsplan är största tillåtna byggnadsarea 160 kvadratmeter med en högsta tillåten nockhöjd på 6 meter. För frilligande enbostadshus i två våningsplan är största tillåtna byggnadsarea 120 kvadratmeter med en högsta tillåten nockhöjd på 9 meter. Största tillåtna byggnadsarea för

komplementbyggnad är 42 kvadratmeter.

f

5

Bebyggelsens karaktär ska knyta an till tidigare pensionat.

Byggnaderna ska utformas enhetligt, med fasader i puts eller trä i ljusa kulörer, exempelvis bruten vit NCS 0502-Y till NCS 1002-Y eller motsvarande, och tak i tegel eller falsad plåt.

e

6

e

7

e

8

Detaljplan för:

Gustaf Björklund Planchef

PLANKARTA MED BESTÄMMELSER

Detaljplaneprogram Planbeskrivning med

Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande

Plankarta med bestämmelser

Beslutsdatum

Godkännande

Antagande

Lagakraft

Skala:

Miljökonsekvensbeskrivning Gestaltningsprogram

Fastighetsförteckning

Till planen hör:

Datum för upprättande/ev. revidering Diarienr:

Handling: Dokumentstatus:

Påskrifter: Planid:

genomförandefrågor

Illustrationskarta x

x x

Råcksta 2:1 m.fl.

Del av "Brobyholm"

ÅKERS STYCKEBRUK, STRÄNGNÄS KOMMUN

ANTAGANDEHANDLING

x x x

x x

2020-10-19 Diarie MSN/2019:253

Daniel Quick Planarkitekt

1:1000 vid A0

UPPHÄVANDE AV STRANDSKYDD

Inom skrafferat område upphävas strandskyddet

Skala:

80

50 100

10

0 20 30 40 60 70 90 Meter

1:1000 (A0)

www.strangnas.se

Planbeskrivning

Tillhörande detaljplan för:

Råcksta 2:1 m.fl., del av

"Brobyholm", Åkers styckebruk

TILLHÖRANDE HANDLINGAR: Plankarta med bestämmelser

Planbeskrivning inkl. genomförandefrågor Miljökonsekvensbeskrivning

Fastighetsförteckning (finns hos kommunen)

INNEHÅLL:

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG ... 4

Planförfarande ... 5

Tidplan ... 5

FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP, MILJÖBALKEN ... 5

PLANDATA ... 5

Lägesbestämning ... 5

Areal ... 6

Markägoförhållanden ... 6

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 6

Översiktliga planer ... 6

Gällande planer...7

Program för planområdet ...7

Miljöbedömning ...7

Kommunala beslut i övrigt ... 8

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR ... 9

Natur ... 9

Kulturmiljö ... 22

Bebyggelseområden ... 28

Friytor... 44

Vattenområden ... 46

Gator och trafik ... 50

Störningar ...57

Teknisk försörjning ... 60

PLANENS GENOMFÖRANDE ... 63

Organisatoriska frågor ... 63

Fastighetsrättsliga frågor ... 64

Ekonomiska frågor ... 66

Tekniska frågor ... 67

KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE ... 68

Konsekvenser för miljön och hushållningen med mark och vatten ... 68

Konsekvenser för barn ... 71

Jämställdhetskonsekvenser ... 72

MEDVERKANDE ... 73

PLANENS SYFTE OCH

HUVUDDRAG

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra cirka 350–500 bostäder, förskola, besöksverksamhet och mindre lokal service, inom ett område direkt öster om centrala Åkers styckebruk. Förslaget möjliggör därtill en ny gång- och cykelbro över Råcksta å som kopplar samman planområdet med den befintliga tätorten.

Området är till största del inte detaljplanelagt, men föreslås i Fördjupning av översiktsplanen för Åker, som antogs 2015-11- 30, att utvecklas med företrädesvis bostadsbebyggelse.

Planområdet är som helhet strategiskt beläget i direkt

anslutning till centrala Åkers styckebruk, i riktning mot och på behändigt avstånd från Läggesta tågstation, med goda

pendlingsmöjligheter till Strängnäs, Stockholm och regionen i stort. Utvecklingen gör det möjligt för Åkers styckebruk att växa centralt, sammanhållet och i riktning mot tågstationen, samtidigt som värdefulla natur- och kulturmiljöer lyfts fram och tillgängliggörs för fler. Planområdet som är delvis kuperat och omfattar både öppna marker och vegetation, är i huvudsak obebyggt.

Området utgör den första etappen i en större utveckling av det före detta krutbruket och dess omgivningar. Utvecklingen vägleds av visionen att bygga vidare på den traditionella bruksorten sett till struktur, skala och utformning av gaturum, gårdar, grönytor och så vidare. Bebyggelsen placeras med stor hänsyn till naturvärden och fornlämningar och på ett sätt som gör de kulturhistoriska värdena i området mer tillgängliga och läsbara. Här byggs bostäder i form av radhus, kedjehus, friliggande enbostadshus och mindre flerbostadshus. Planen möjliggör i utvalda lägen även lokaler för förskola,

trygghetsboende, vård, samt centrumverksamhet i bottenplan på bostadshus. Där Brobyholms pensionat (Broby gård) tidigare stått återskapas en besöksverksamhet, förslagsvis med koppling till friluftslivet.

I enlighet med Fördjupning av översiktsplanen för Åker, antagen 2015-11-30 anses en ny koppling i form av en bro över årummet i söder vara avgörande för att området ska bli en naturlig del av tätorten som helhet. Denna koppling

möjliggörs av detaljplanen. I den fördjupade översiktsplanen föreslås därtill fastigheterna Vrang 1 och Otter 2 på Råcksta ås västra sida, även kallat Börsenområdet, utvecklas till ett nytt centrum med handel och bostäder. I planen redovisas möjlig

utformning av denna ambition Utvecklingen omfattas däremot inte av detaljplanen.

Planområdet omfattar högra naturvärden, bland annat alsumpskogen utmed ån med habitat för bland annat

fladdermöss. De kulturhistoriska värdena utgörs bland annat av ett antal fornlämningar som bebyggelsestrukturen

anpassats efter.

Detaljplanen innebär att strandskyddet utmed Råcksta å upphävs för föreslagen gång- och cykelbro som förbinder området och tätortens centrala delar. Strandskyddet upphävs därtill för att möjliggöra återuppbyggnaden av Brobygård i norr, liksom runt ett mindre vattendrag i planområdets södra del.

Planförfarande Eftersom detaljplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan ska ett utökat planförandande tillämpas.

Tidplan Tidplan för detaljplanens framtagande:

Beslut om samråd: 2019-03-26

Samrådsperiod: 2019-04-12 till 2019-05-10 Beslut om granskning: 2019-12-10

Granskningstid: 2020-02-24 till 2020-03-27

Antagande: Kvartal 3/4 2020

Laga kraft: Kvartal 4 2020

FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP,

MILJÖBALKEN

Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kapitlet i

Miljöbalken. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bedömer att detaljplanens genomförande kan medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i 4 kap 34 § plan- och bygglagen (2010:900) eller 6 kap 11 § miljöbalken (1998:808). En miljöbedömning har upprättats. Denna redovisas under Tidigare ställningstaganden på s. 7.

PLANDATA

Lägesbestämning Åkers styckebruk ligger i Strängnäs kommun och är del av den kraftigt växande Mälardalsregionen. I anslutning till både Svealandsbanan och E20 har Åkers styckebruk ett strategiskt läge med goda pendlingsmöjligheter till både Stockholm och övriga regionen. Åkers styckebruk ligger 3km från Läggesta station, cirka 70 km från Stockholm och 18 km till centrala

Strängnäs. Från Läggesta station tar tågresan till Stockholms centralstation cirka 40 minuter.

Planområdet ligger öster om och i direkt anslutning till centrala Åkers styckebruk. Det angränsar i norr till Krutbruket och dess verksamhetsområde, i väster av Råckstaån, i öster av Kvarnbergavägen och i söder av ett skogs- och rekrea-

tionsområde.

Flygfoto över planområdet med Åkers styckebruk i förgrunden. Foto:

Strängnäs kommun

Areal Planområdet är cirka 40 hektar stort.

Markägoförhållanden Planområdet utgörs av delar av fastigheten Råcksta 2:1 och Råcksta 2:3 i sin helhet. Dessa fastigheter ägs av Åkers krutbruk Fastigheter AB. Området närmast ån utmed dess västra strand ägs av kommunen. En mindre yta i väster omfattas av fastigheten Vrang 1 och ägs av Malmby bilskrot AB.

TIDIGARE

STÄLLNINGSTAGANDEN

Översiktliga planer I Översiktsplan 2014 för Strängnäs kommun som antogs av kommunfullmäktige 2014-09-29, presenteras en övergripande utvecklingsstrategi där befolkningen i Mariefred-Läggesta- Åkers styckebruk-Hedlandet ska växa med cirka 30 % fram till 2040. Stort fokus ligger på att tillväxten till stor del bör ske genom att stärka utvecklingen runt kommunens

järnvägsstationer, där Åkers styckebruk ligger inom 3 km från

Läggesta station. Vidare lyfter översiktsplanen vikten av att förstärka sambandet mellan Åkers styckebruk och Läggesta genom kompletteringsbebyggelse i nordöstra Åkers

styckebruk, i riktning mot tågstationen.

Strategin utvecklas i Fördjupning av översiktsplanen för Åker som antogs 2015-11-30. Där föreslås en utveckling av i huvudsak bostäder av varierande typer i planområdets

flackare och icke beväxta delar, samt en ny passage över ån för att skapa anknytning till dagens centrala samhälle och den tänkta centrumbildningen vid Börsen/Persåker. Den

fördjupade översiktsplanen poängterar att området inrymmer kulturhistoriska lämningar som skall visas hänsyn genom att stärka förståelse för och intrycket från den historiska

markanvändningen, exempelvis genom att återanvända vissa historiska strukturer från tidigare bebyggelse, trädgårdar och vägar som anknyter till befintlig och tidigare bebyggelse.

I Grönplan del B3, Åker som antogs av kommunfullmäktige 2015-11-30 beskrivs området ha ekologiska värden i främst våtmark och sumpmark utmed Råcksta å, men även rekreativa värden i form av motionsspår, promenadstråk och möjligheter att uppleva ett rikt djurliv. Historiska lämningar från äldre bosättningar och verksamheter ger därtill området

kulturhistoriska värden. Dessa värden ska beaktas.

Gällande planer Planområdet för Brobyholm är inte planlagt sedan tidigare.

Fastigheterna Vrang 1 och Otter 2, i dagligt tal benämnda Börsenområdet, omfattas av detaljplan 0486-P99/7, VRANG 1 och OTTER 2 mm, Åkers styckebruk, antagen i

kommunfullmäktige 1999-04-26. De mindre delar som nu omfattas av aktuell detaljplan medger markanvändning handelsverksamhet men får ej bebyggas och närmast ån allmän plats NATUR.

Program för planområdet 1999 togs ett detaljplaneprogram fram för en cirka 6,5 hektar i planområdets nordvästra del. Syftet med programmet var att visa förutsättningarna och intentionerna för bebyggelse för bostäder med inslag av verksamheter inom Brobyholm.

Programmet har tjänat som kunskapsunderlag men utgör inget formellt underlag för nu aktuell detaljplan.

Miljöbedömning Strängnäs kommun tog i januari 2018 fram en undersökning (tidigare behovsbedömning) för planen (MSN/2019:253).

Kommunens samlade ställningstagande var att planen inte kunde antas ha någon betydande miljöpåverkan enligt 5 § sista stycket MKB-förordningen och bedömde därför att en

miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken (1998:808) inte behövde upprättas.

Undersökningen grundades på följande:

• Planen överensstämmer med översiktsplanens och den fördjupade översiktsplanens intentioner om utveckling av bostäder.

• Grönområdet bedöms ha en viss betydelse som rekreationsområde för människor och kommer därmed beaktas i planarbetet. Förslaget bedöms ej vara av betydelse för djur/växter inom området eftersom planområdet kommer att anpassa sig efter den befintliga miljön.

• Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa.

• Planförslaget skapar möjlighet för sina intentioner samtidigt som den befintliga kulturmiljön i Åker kommer att värnas.

• Planen bedöms sammantaget ge en ringa miljöpåverkan.

• Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas.

Undersökningen delgavs länsstyrelsen i Södermanlands län, som i ett yttrande i februari 2018 inte tillfullo delade

kommunen bedömning. Länsstyrelsens bedömning var att det beträffande riksintresset för kulturmiljövården,

fornlämningsbilden, förorenad mark, samt natur- och vattenmiljön finns risk för betydande miljöpåverkan och att underlag för att ta ställning i frågan saknas. Vidare utredning av dessa aspekter efterfrågades därför i form av en

miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Samhällsbyggnadsnämnden beslöt 2018-02-28 att en

miljökonsekvensbeskrivning krävs för detaljplanen. En MKB, ” Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan för del av Råcksta 2:1 m.fl. ”Brobyholm”, har tagits fram av Tyréns, (2020-06-17) i dialog med kommunens miljöenhet med flera.

Den samlade bedömningen är att betydande negativa konsekvenser för människa och miljö kan undvikas samt att planen inte står i konflikt med övergripande regionala eller lokala miljömål. Slutsatser från

miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i avsnittet om planens konsekvenser.

Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutade 2017-09- 13 § 83 om planbesked enligt 5 kap 2 § och 5 § plan- och bygglagen (2010:900) och bedömde att slutligt beslut om att

anta detaljplanen kan tas innan 2020 års utgång. Ambitionen beskrevs vara att utveckla området med moderna

bostadsmiljöer och verksamheter, samtidigt som områdets kulturhistoriska arv bibehålls.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2018-02-28 § 25, att detaljplanearbetet för området kan påbörjas.

Detaljplanearbetets mål angavs vara att skapa förutsättningar för funktionella och moderna bostäder, som utvecklar Åkers styckebruk i enlighet med fördjupningen av översiktsplanen och som samspelar med de kulturhistoriska miljöerna vid gamla krutbruket.

Samråd hölls mellan 2019-04-12 och 2019-05-10. Yttranden och de justeringar som gjorts efter samrådet redovisas särskilt i den samrådsredogörelse som biläggs denna handling.

Detaljplanen var ute på Granskning mellan 2020-02-24 till 2020-03-27. Yttranden och de justeringar som gjorts efter granskningen redovisas särskilt i granskningsutlåtandet som biläggs denna handling.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR

Natur

Mark och vegetation En första och mer översiktlig naturvärdesinventering utfördes av Tyréns i september 2018 (PM Naturvärdesinventering Åkers styckebruk, 2018-09-26). Denna kom att kompletteras av Calluna i (Naturvärdesinventering Vid Åkers styckebruk, Råckstaån, med kartering av groddjurs- och

fladdermushabitat, 2019-01-21) i syfte att öka

detaljeringsgraden och få med tidigare oåtkomliga delar.

Sammantaget beskrivs området som gammalt kulturlandskap som nu är under igenväxning. Mot Råcksta å finns

våtmarksmiljöer med förutsättningar för bland annat

groddjur, fladdermöss och fåglar. I söder finns värdefulla ekar och hasselbuskar, i övrigt finns gräsmarker liksom före detta åkermark. I den östra delen förekommer gles tallskog.

Landskapsbild från planområdets centrala delar. Foto: Tyréns I de delar som härstammar från tidigare mer öppen mark är naturvärdena framförallt kopplade till gamla träd, bryn- och buskmiljöer. För de skogliga värdena är det skogsområdena som helhet som är viktiga att bevara.

Det avgränsade område i söder som inledningsvis inte kunde inventeras karaktäriseras framförallt av olika skogsmiljöer som lövsumpskog, ek-hassellund och tallskog, samt vattendrag och småvatten. En ek- och hassellund i områdets södra del klassas som högsta naturvärde och är registrerad som

nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Naturvärdesobjekten tilldelas utifrån ett antal variabler en naturvärdesklass där klass 1 motsvarar högsta, 2 högt, 3 påtagligt och 4 visst naturvärde.

Inom planområdet finns därtill ett antal biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet i jordbruksmark;

småvatten i form av öppna diken samt åkerholmar. Dessa biotoper har minskat starkt till följd av rationaliserad markanvändning i jordbrukslandskapen. De biotoper som fortfarande finns kvar utgör värdefulla livsmiljöer för växt- och djurarter i ett i övrigt påverkat landskap.

Naturvärdesträd inventerades inom det område där bebyggelse planeras. Graden av naturvärde bedöms utifrån förekomsten av ett antal ekologiska attribut. 121

naturvärdesträd hittades. För att uppfylla

Länsstyrelsens/Naturvårdsverkets kriterier för särskilt skyddsvärt träd ska objektet vara ett så kallat jätteträd (med större diameter än 1 meter mätt på smalaste stället under brösthöjd), grovt hålträd (träd grövre än 40 cm i diameter i

brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam) och/eller ett mycket gammalt träd (gran, tall, ek och bok äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år). De två förstnämnda

kategorierna omfattar 24 träd inom inventeringsområdet, medan fyra träd bedöms tillhöra den tredje kategorin. Med hänsyn till fladdermushabitat har hålträd, som utgör goda boendemiljöer, lyfts fram särskilt. Samtliga hålträd i området omfattas av de skyddsvärda träden enligt Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

Detaljplanen har anpassats för att i största möjliga mån undvika större ingrepp i mark och påverkan på höga

naturvärden. Bebyggelsen placeras huvudsakligen på planare och öppna ytor, kvarterens utbredning avgränsas av terrängen, följer brynen mellan öppen mark och skogbeklädda kullar som sparas. Naturområden kopplas samman med gröna stråk genom bebyggelsestrukturen från öst till väst. Befintlig vegetation sparas även inom bebyggelsen i form av parker och lokala grönytor.

Strukturen har därtill anpassats för att freda samtliga utpekade åkerholmar (generellt biotopskydd) och i minsta mån påverka utpekade naturvärdesobjekt, med allra störst hänsyn till de med högst värde (klass 1 och 2). Bortsett från föreslagen broförbindelse lämnas den värdefulla

alsumpskogen orörd. Eventuell gångväg längs ån bör anläggas på spänger med minimal påverkan. Nyckelbiotopen i söder lämnas helt orörd och utgörs i planen av allmän plats, NATUR. Till nyckelbiotopen läggs ett skyddsavstånd på 20 meter till närmsta mark. Zonen omfattas även den av markanvändningen NATUR.

Bebyggelsen har generellt anpassats för att freda så många naturvärdesträd som möjligt. Särskilt skyddsvärda träd enligt Länsstyrelsen och Naturvårdsverket prioriteras högst.

Detaljplanen har utformats så att samtliga av dessa kan stå kvar. I områden där dessa träd hamnar inom kvartersmark skyddas de med bestämmelse n2 – Värdefullt träd som ska bevaras. Träd får endast fällas vid sjukdom och/eller när det kan utgöra fara för allmänheten. I samband med bygglov ska skyddsåtgärder för bevarandevärda träd redovisas.

Under byggtid ska träd och rotsystem skyddas. (PBL 4 kap 10 § och 13 §)

Kopplat till bestämmelse n2 regleras detta även under Ändrad lovplikt i plankartan: Inom område betecknat med n2 krävs

Bild till höger illustrerar hur förslaget i bakgrunden anpassats efter områdets högsta naturvärden; orange motsvarar naturvärdesklass 1 (högsta), rött klass 2 (högt), blått är generellt biotopskydd för dike, lila generellt biotopskydd för åkerholme. Gröna cirklar visar särskilt skyddsvärda träd inkl. skyddsavstånd.

Bild: Tyréns

marklov för fällning av träd med en stamdiameter större än 40 cm mätt 1,3 meter över marken.

Egenskapsområdena runt träden där skyddsbestämmelsen gäller har i huvudsak mätts upp utifrån följande princip:

• träd 20- 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meter radie mätt från stammens mitt.

• träd över 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt.

Skyddsavståndet innebär inte att alla sorters ingrepp

omöjliggörs. Med rätt metod är mindre ingrepp som bevisligen inte skadar det aktuella trädet möjliga, som exempelvis

mindre grusväg och komplementbyggnad. En bedömning måste göras av sakkunnig i fall till fall.

Ambitionen är att den historiska trädgårdsmiljön runt Brobyholm ska återställas så att fruktträd med mer friläggs från den vegetation som växt upp sedan gården revs.

För det område som väster om ån tas i anspråk för anslutning mellan gc-bron och Solbergavägen, gjordes en översiktlig inventering (Naturvärdesbedömning Brobyholm väst, Åkers styckebruk, 2019-02-25) av Strängnäs kommuns

Naturskyddsområden

Groddjur och fladdermöss

kommunekolog. Området omfattas av strandskydd men omfattar ingen skyddad natur. Större del av ytan utgörs av hårdgjord industrimark utan naturvärde. Närmast ån växer en yngre alsumpskog av samma typ och med samma värden som på åns östra sida. En grov al av visst naturvärde står intill planområdets södra gräns och kan komma att påverkas.

I områdets allra sydligaste del finns en nyckelbiotop utmärkt av Skogsstyrelsen och benämns som Lövskogslund. Denna utmärks av bukettformiga växtsätt, rikligt med bärande buskar, hällar som ger karaktär åt objektet samt att området anges ha värdefull kryptogamflora samt värdefull lägre fauna.

Inom planområdet finns även småvatten i form av öppna diken samt åkerholmar; biotoper som omfattas av det så kallade generella biotopskyddet. För ingrepp i generellt biotopskyddad miljö ska dispens sökas hos Länsstyrelsen.

Förslaget är utformat för att spara lövskogslunden i sin helhet med en bebyggelsefri buffert om 20 meter. Förslaget har även justerats för att bevara samtliga åkerholmar som nu integreras och blir värdefulla gröna inslag i bebyggelsestrukturen.

Åkerholmarna planläggs som allmän plats NATUR som omges av en obebyggd skyddszon om minst 5 meter. Det större diket i norr kan bevaras med mindre ingrepp för korsande lokalgata.

Det mindre diket i områdets centrala delar kan däremot inte bevaras, möjligen delvis. Ingreppet är nödvändigt för breddning av den historiska vägdragningen och dispens för detta kommer att sökas.

Ingen radonprovtagning har utförts. Enligt den översiktliga SGU:s översiktliga karta för gammastrålning, uran, daterad 2018-10-29 bedöms stora delar av planområdet ligga inom normalriskområde, medan området närmast ån ligger inom lågriskområde för radon. Det rekommenderas att en radonprovtagning utförs i projekteringsskedet.

I naturvärdesinventering inför samråd (Calluna, 2019) bedömdes och avgränsades potentiella groddjurs- och fladdermushabitat i hela inventeringsområdet. Området bedömdes ha goda förutsättningar för deras existens men observationer av faktiska djur gjordes inte. Kartläggningen visade att en fördjupad artinventering av fladdermöss och groddjur behövdes, med hänsyn till planens möjliga påverkan på arter upptagna i Artskyddsförordningen.

Naturvärdesinventeringen (Calluna, 2019) rekommenderade som helhet att samrådsförslaget skulle utformas så att livsmiljöer för rödlistade fladdermöss eller ovanligt artrika fladdermusmiljöer inte berörs negativt, samt att jaktmark och spridningskorridorer bevaras eller återskapas. Detsamma gäller groddjur.

Kartan visar potentiella fladdermushabitat. Bild: Calluna

Med utgångspunkt i naturvärdesinventeringen (Calluna, 2019) och Artskyddsförordningen anpassades detaljplanen inför samråd i syfte att inte skada eller störa djuren och deras möjlighet till jakt, fortplantning och sammantaget inte försämra arternas bevarandestatus.

Under vår och sommar 2019 genomfördes fördjupade artinventeringar av groddjur (Fördjupad artinventering av groddjur vid Brobyholm, Åkerstyckebruk, Ecocom, 2019-10- 14) och fladdermöss (Inventering av fladdermöss inom detaljplanområde för bostadsbebyggelse, Åkers styckebruk, Strängnäs kommun, Ekoscandica, 2019.09-30).

Groddjursinventeringen visar att det trots goda

förutsättningar inte finns några groddjur i området. Det innebär att detaljplanen är förenlig med

artskyddsförordningen gällande groddjur. De anpassningar av bebyggelsen som gjordes inför samrådet till förmån för groddjurens potentiella habitat och rörelsemönster bibehålls

ändå för att inte försvåra för arterna att bebo området framöver. Viktiga åtgärder var att låta parken och det

befintliga vattendraget i söder hänga samman med sumpskog och våtmark närmast ån utan att korsas av gator.

Inventeringen av fladdermöss kan sammanfattas med att artsammansättningen i området är relativt enkel. Inga

ovanliga eller direkt hotade arter, så som fransfladdermus, har registrerats. Något exceptionellt fokus på bevarande eller kompensation av rödlistade arters habitat behöver därmed inte vidtas. Men då även de allra vanligaste arterna är fridlysta utgör kunskap om fladdermössens användning av området ett viktigt underlag för planeringen.

För att få ökad förståelse kring vad fladdermushabitaten innebär för planläggningen konsulterades inför samråd en expert från Calluna. I syfte att upprätthålla fortsatt goda förutsättningar för fladdermöss generellt listades ett antal skydds- och kompensationsåtgärder och lämpliga

anpassningar som varit vägledande under planläggningen och ska vara under hela genomförandet framgent:

• För att inte skada/döda djuren får nödvändig avverkning av hålträd och rivning av ruckel (yngelplatser) inte ske under yngelperioden som infaller andra halvan av maj till och med augusti.

• Potentiella övervintringsplatser kan potentiellt vara utrymmen med hyfsat konstant låg temperatur, så som jordkällare, bergrum, byggnadsverk av sten.

Dessa får inte rivas mellan oktober och mars.

Störande verksamhet bör inte heller förekomma i närheten under övervintringsperioden.

• En yngelplats för fladdermus är typiskt sett ett ihåligt träd eller en sparsamt använd byggnad, fri från ljus och buller. Om en befintlig boplats måste tas bort bör det kompenseras med utplacering av holkar på lämpliga plaster.

• Minimera störningar från ljus och ljud (nattetid) i djurens livsmiljöer. Där belysning är nödvändigt utmed bron i alsumpskogen ska dess spridning skärmas av och minimeras. Ingen belysning utmed eventuell gångvägen genom alsumpskogen. Om belysning ändå bedöms krävas ska åtgärder som minimerar störningen vidtas.

• Påverkan på sumpskogen bör begränsas så mycket som möjligt. Gallringen av vegetationen runt bron måste ske varsamt, luckor i vegetation bör ej överstiga

40 meter.

• Vissa arter söker jaktmiljöer med täta buskskikt med lövträd (hassel, klibbal, hägg mm) med en variation av fuktiga miljöer, vattendrag, småvatten, alkärr,

stränder. Bibehålls sammanhängande träd- och buskskikt.

• Valv på bro bör vara tillräckligt högt för att djuren ska kunna flyga lågt utmed vattenytan.

• Som kompensation till påverkan på jaktmarker ska vegetationsrika trädgårdar med inhemska

pollinerande och näktarproducerande växter, samt träd utmed gator, uppmuntras.

Den huvudsakliga anpassningen av detaljplanen har varit att säkra jaktmarker med mer sammanhängande vegetation.

Ingreppen i alsumpskogen har minimerats och vägstrukturen har utformats för att binda samman parken runt vattendraget med alsumpskogen utmed ån. Gallringen runt gång- och cykelbron kan hållas betydligt snävare än 40 meter. Därtill skyddas alla hålträd i enlighet med naturvärdesinventeringen.

Längs med passagen och bron genom alsumpskogen ska belysningen begränsas, riktas och skärmas av så att ljuset inte sprids ut i skogen. Detta regleras med skyddsbestämmelse Riktad belysning – Gatubelysning ska placeras och riktas så att spridningen av ljus till omgivande natur minimeras.

För att minimera störningar från ljud och ljus i djurens livsmiljöer ytterligare regleras bostadskvarter närmast utpekade bryn, sumpskog och nyckelbiotopen, så att huvudbyggnader placeras mot gatan. På så sätt säkras en tilltagen buffert.

Däremot finns ingen möjlighet att bevara fallfärdiga

byggnader, varför holkar och andra utrymmen för boplatser måste säkras framgent.

Fladdermusinventeringen (Ekoscandica, 2019) bekräftar Callunas tidigare förslag till åtgärder för djurens fortlevnad i området och lyfter särskilt vikten av att bevara utpekat höga naturvärden, skyddsvärda träd (hålträd i synnerhet), naturlig och sammanhängande vegetation och våtmarker, säkra gröna förbindelser, minimera barriärer i födosöks- och

förflyttningsstråk, vidta försiktighet under etablering och vid ljussättning och att vidta potentiella kompensations-åtgärder så som fladdermusholkar. Sammantaget bedöms detaljplanen ta god hänsyn till erhållna kunskaper.

Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning har utförts av Tyréns (PM Geoteknik Råcksta 2:1 och delar av Råcksta 2:3, Åkers styckebruk, 2019-12-02) i syfte att utreda områdets byggbarhet.

Jordartskarta, SGU

Enligt (Sveriges geologiska undersökning) består jorden inom undersökningsområdet av lera (gult), sandig morän (blått), berg i dagen (rött) och kärrtorv (beige). Utförda

undersökningar tyder på att jordartskartan stämmer relativt väl. Jordlagerna varierar över området och består generellt av lera ovan friktionsjord på berg, morän på berg och berg i dagen. Leran är som djupast i områdets västra, östra och södra delar där mäktigheter på upp till 6,5 m påträffats.

I den södra delen av området längs med ån påträffas ett större sankmarksområde bestående av gyttja och gyttjig lera där djup till friktionsjord uppemot 15 m påträffats vid Råckstaån.

Grundvattnets trycknivå följer topografin relativt väl och ligger generellt 1–2 meter under markytan.

Lerans sättningsegenskaper varierar över området men generellt är leran överkonsoliderad vilket innebär att en viss last kan påföras utan att några konsolideringssättningar förväntas. Stora delar av området består av ingen eller små mäktigheter lera där inga eller mycket små sättningar kan förväntas vid belastning.

Med avseende på skred och ras bedöms stabiliteten som tillfredställande för den planerade byggnationen.

Vid ytan förekommer generellt gyttja eller lera närmast ån och

med avseende på de flacka slänterna mot ån samt åns flacka bottenlutning föreligger ingen stor risk för erosion. Längs hela ån ligger skyddande vegetation som gör att

strömningshastigheten minskar och reducerar risken för erosion.

Inom området kommer grundläggning kunna utföras med olika metoder. I områden med fasta jordar och/eller berg samt även i områden med lera av begränsad mäktighet kan

grundläggning utföras med platt- och/eller

plintgrundläggning. I områden med djupare lager lera kan grundläggning utföras med spetsburna pålar eller platta vid begränsad lastpåverkan.

Inom området finns goda förutsättningar för byggnation av gator och vägar. Stora delar av området består av ingen eller små lager lera vilket gör att höjdsättning kan utföras relativt fritt i dessa delar. I övriga delar, där djupare lager med lera förekommer, finns vissa restriktioner på laster med avseende på sättningar och stabilitet, vilket också preciseras i

utredningen.

I det planerade broläget består jorden generellt av djupa lager gyttja och lera med mycket höga vattenkvoter vilket gör att marken är sank och svårtillgänglig. I samband med detta kommer brons på- och avfart vara nödvändig att anlägga utanför sankmarksområdet där mer pålitliga jordar finns.

Detta gör att bron blir lång i förhållande till åns faktiska bredd.

De flesta naturliga hällar inom det undersökta området är låga, släta och med få sprickor. Vid bergskärningen i sydöst finns en del mindre stenar nedanför hällen men inga större blockutfall har observerats. Inga synliga block som riskerar att falla ner mot eller ifrån planområdet har påträffats vid

observationen. Bergskärningen ligger inom naturmark och inga bostäder planeras i närheten.

Förorenad mark En miljöteknisk undersökning har utförts av Tyréns

(Miljöteknisk undersökning, Mark, yt- och grundvatten, 2019- 12-02). Undersökningen omfattar mark över hela planområdet samt ytvatten, grundvatten och bottenmaterial i diken.

Planområdet har delats in i tre egenskapsområden baserat på jordlager/mark och tidigare verksamhet;

Delområde 1, norra delen av området, karaktäriseras idag av åkermark och skogsmark som genomkorsas av grusvägar och