Presentation av stratigrafisk information i GIS-miljö

Magnus Åsman

Presentation av stratigrafisk information i GIS-miljö

1998:130

EXAMENSARBETE

Civilingenjörsprogrammet

Presentation av

stratigrafisk information i

GIS-miljö

Magnus Åsman

Uppsala augusti 1997

Presentation av stratigrafisk information i GIS-miljö

Förord

Detta arbete genomfördes på Enheten för hydrogeologi på Sveriges Geologiska Undersökning i

Uppsala under tiden februari -95 t o m augusti -95. Målet med arbetet var att finna en metod där man

kan presentera stratigrafisk information i digital form, samt se hur man på ett lättöverskådligt sätt kan

presentera de mätdata som samlats vid en kartering. Jag vill speciellt tacka min handledare Johan

Anderberg som hjälpt mig att komma igång med arbetet och bistått med allehanda tips och råd

angående programvaror och lämplig referenslitteratur. Ett stort tack också till Göran Risberg som kört

mig till Södertälje flera gånger, samt introducerat mig för berörd personal på Södertäje kommun och

Vattenverket i Djupdal.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

1 Inledning ... 1

2 Geologisk beskrivning av området ... 2

2.1 Allmän beskrivning...2

2.2 Södra delen – Malmtorp...3

2.3 Mellersta delen...3

2.4 Sydöstra delen: (Ängsbacken – Källtorp) ...3

3 Metodbeskrivning ... 4

3.1 Insamling av information ...4

3.2 Lagring i databas ...4

3.3 Tillverkning av applikationer i MapBasic...7

3.4 Interpolation av bergyta...11

4 Interpolationsmetoder ... 12

4.1 Kriging ...12

4.1.1 Effekter av olika parametrar i variogrammet ... 17

4.2 Interpolering med viktade medelvärden...17

4.3 Jämförelse mellan viktade medelvärden och kriging ...18

5 Resultat... 19

5.1 Stratigrafistaplar...19

5.2 Profiler ...20

6 Diskussion och slutsatser ... 22

7 Litteraturförteckning... 23

Förteckning över bilagor

Bilaga 1a Översiktskarta Södertälje kommun Bilaga 1b Jordartskarta över Djupdal

Bilaga 2a MapBasic kod på menyer för utvecklad applikation

Bilaga 2b MapBasic kod för kvittoplottar av stratigrafistaplar

Bilaga 2c MapBasic kod för kvittoplottar av profiler

Sammanfattning

Efterfrågan på digital kartinformation ökar kraftigt. För en kartproducent räcker det inte alltid att bara förse användaren med en papperskopia. Istället efterfrågas ofta en digital kartbild där objekten är kopplade till en databas som användaren lätt kan uppdatera allteftersom informationen förändras.

Målet med detta arbete var därför att hitta en metod att datalagra och visualisera stratigrafisk information. I detta arbete har information från gjorda borrningar och seismiska profiler från ett område i Södertälje kommun samlats in och strukturerats på ett sådant sätt att de kan användas i ett GIS-system. Resultatet består bl a i en applikation som läser från en databas och visualiserar

jortartsinformation. Rapporten beskriver också hur man m h a geostatistik kan interpolera bergnivåer utifrån uppgifter från borrprotokoll och seismiska profiler. Genom variogramanalys kan man

bestämma den rumsliga korrelationen för bergnivåerna. Därefter kan man med t ex krigingsmetod interpolera fram en bergyta.

1. Inledning

Med dagens jordartskartor är det svårt att bilda sig en uppfattning om lagerföljd och mäktighet, men i och med att digitala kartor blir allt vanligare öppnas nya möjligheter. Digitala kartor har dessutom möjligheten att koppla attribut till objekten. Man kan t ex klicka med pekdonet på en brunn och få fram information om kapacitet, jorddjup, fastighet etc.

Enheten för hydrogeologi på SGU har sedan något år tillbaka börjat med kommunkartering. Syftet med kommunkarteringen är bl a att tydliggöra grundvattenakvifärernas kapacitet, sårbarhet och värde.

Som ett led i att kundanpassa kartorna behöver det utvecklas nya former för att leverera data, detta arbete kan ses som ett led i denna process. I rapporten har information från ett område i och omkring Södertäljes vattenskyddsområde samlats in och bearbetats för att kunna presenteras på lämpligt sätt.

Södertälje vattentäkt är en av de äldsta vattentäkterna i landet. Vattenverket byggdes 1902 och man använder samma byggnad i dag. Södertäljes vattenverk försörjer idag hela kommunen med vatten.

Från början räckte den naturliga grundvattenbildningen för att försörja de kommunalt anslutna hushållen, men i takt med att befolkningen ökade och fler anslöt sig till kommunalt vatten, började man på 1950-talet med konstgjord infiltration. Eftersom vattenverket har varit på samma plats i nästan 100 år finns det mycket information att hämta på ett relativt litet område, vilket medför att området blir lättare att studera.

För att t ex göra tvärsnittsprofiler över området måste man ha en allmän geologisk kännedom över det undersökta området, därför börjar jag med en geologisk beskrivning över Malmsjöstråket (Södertälje åsen). Därefter går jag in på vilka metoder och verktyg jag använt för att samla in och strukturera data, samt en kort teoretisk beskrivning hur jag bearbetat data. Rapporten avslutas sedan med några

exempel på hur den insamlade datan kan presenteras, samt slutsatser och en diskussion om vilka

möjligheter till vidareutveckling som finns.

2. Geologisk beskrivning av området

2.1 Allmän beskrivning:

När den sista landisen kom över området tog den med sig både äldre jordlager och material från berggrunden. Landisen bearbetade materialet och avsatte det sedan som en osorterad jordart, morän.

Den hårt packade moränen vilar direkt på berggrunden och består av block, sten, grus, sand och till viss del av finkornigare fraktioner i varierande mängder. Bottenmoränen repade bergshällarna, speciellt på stötsidorna. Dessa sidor kan vara avrundade och släta, medan läsidorna ofta är skrovliga.

Reporna (räfflorna) visar vilket håll isen rört sig över området.

För ca 10 000 år sedan drog landisen sig tillbaka från området, utanför isfronten utbredde sig en issjö (baltiska issjön) , vilken senare övergick till ett ishav - Yoldiahavet. Hela området låg alltså till en början helt under vatten. Vid issmältningen bildade en stor del av smältvattnet stora älvar, som rann fram i tunnlar i isens undre del. Morän som kom i isälvens väg sorterades och transporterades. Vid isälvarnas mynning minskade strömstyrkan och det grövsta materialet, isälvsgrus och isälvssand, avlagrades. I takt med issmältningen försköts mynningarna, därigenom kom isälvsavlagringarna (fig 2.1) att bilda långa stråk. Dessa stråk benämns ofta som rullstensåsar. Malmsjöstråket har emellertid inte bildat en sammanhängande egentlig åsform, därför betecknas Malmsjöstråket som isälvsavlagring med ryggform.

Det finkornigaste materialet transporterades längre bort och avlagrades som glacial lera och glacial mo. När dessa lager avsattes kom genom landhöjningen tidigare avsatta lager att komma ovanför havsytan, dessa omlagrades p g a vågornas inverkan. Materialet avlagrades runt stränderna som svallgrus, svallsand, grovmo och finmo med det grövre materialet närmast stränderna och det finare längre bort. Det allra finkornigaste materialet fördes längre ut på djupt vatten och sedimenterade där som postglacial lera.

Figur 2.1 Schematisk bild över mellansvensk ås (från SGU serie Ah nr 17)

Avlagringarna inom Malmsjöstråket (bil 1b) är ett stort komplex av isälvsmaterial som bildar åsavsnitt av skilda typer, samt flacka områden utanför åsavsnitten av i ytan finkornigt isälvsmaterial.

Mäktigheten av isälvsmaterialet är mycket varierande, det finns t ex förekomster av morän och häll inom området. Stora delar av Malmsjöåsen är omlagrade genom svallning, speciellt i dödissänkor och markerade sänkor.

Isrörelsen norr om det beskrivna området har huvudsakligen varit riktad mot ostsydost. Denna isrörelse tillhör troligtvis ett av de äldsta skedena av den sista nedisningen. Räfflor från denna epok har inte påträffats i området. Räfflorna är istället riktade mot sydost och kommer troligen från den sista nedisningens huvudfas. I slutskedet av huvudfasen inriktades isrörelsen sannolikt mot sydsydost.

2.2 Södra delen - Malmtorp

Här framträder ett antal berg och moränblottningar vilket antyder att isälvsmaterialets mäktighet är liten. Ca 1 km ostnordost om Malmtorp finns en nedlagd grustäkt, som drivits i en tvärås till Malmsjöåsen. Materialet i åsen är huvudsakligen sand med ett par meters mäktighet.

2.3 Mellersta delen

Denna del består av ett centralparti och här finns de högst belägna delarna av stråket. Centralpartiet omges av isälvsmaterial med små kuperad yta. I detta område varierar mäktigheten mycket, vilket tyder på att berg- och morän underlaget är starkt brutet. Centralpartiet domineras av grovt material emedan de perifera delarna består av finkornigt eller växlande material. Vid det inritade krysset på bilaga 1b finns en väl markerad rygg utsträckt i västnordväst - ostsydost. Denna rygg är kärnan i åsen och kan, med vissa avbrott, följas längre norrut. Mäktigheter på mer än 40 m har registrerats i ryggens södra delar.

2.4 Sydöstra delen: (Ängsbacken - Källtorp)

Mellan Ängsbacken och Källtorp bildar en serie åsavsnitt ett centralt stråk utsträckt i sydsydost- nordnordväst, dvs ungefär parallellt med slutskedets dominerande räfflor. På båda sidor om

centralstråket utbreder sig ett antal tväråsar där ovanligt många dödisgropar förekommer. Detta kan

bero på att isrecessionen varit långsam och underlaget starkt brutet och kuperat. Tväråsarna har varit

avsatta av strömmar, som varit vinkelräta mot centralstråket. Troligtvis har den centrala isälven delvis

blockerats av berg och isälvsmaterial, vilket medfört att stora strömmar tillfälligt letts in i tvärgående

sprickor innanför isfronten. Området utanför åsavsnitten består i stort sett av sandigt isälvsmaterial

som bildar flacka ytor. Isälvsmaterialet utbreder sig också under de ofta torvfyllda dödisgroparna och

området med lera vid Olofsskog.

3. Metodbeskrivning

Den metod som utvecklats för att behandla stratigrafisk information består av följande steg:

x Insamling av information x Lagring i databas.

x Tillverkning av applikationer i MapBasic för presentation av vald profil.

x Interpolation av bergyta

Nedan följer en kortfattad beskrivning av varje steg 3.1 Insamling av information

Stratigrafisk information kan finnas tillgänglig i flera olika former som borrprotokoll, ving- och hejarsonderingsresultat och seismiska profiler. Det mesta materialet samlades in under veckorna 4 och 6 1995. I försöket inhämtades data från arkivet på gatukontoret i Södertälje kommun som stod till mitt förfogande.

3.2 Lagring i databas

Syftet med detta moment är att mata in data i en databas på ett enhetligt sätt. Detta innebär att enhetliga begrepp skapas samt att data matas in via formulär.

Informationen över försöksområdet bestod av 148 st protokoll från rör eller brunnar, 435 st

sonderingar, 8 punkter från jordartskartan där ett minsta djup var givet, samt 3 st seismiska profiler som lagrades som punktinformation med ett intervall på 10 m. För att kunna presentera all insamlad information behövdes samtliga punkter koordinatsättas i ett gemensamt koordinatsystem. Som gemensamt koordinatsystem valdes rikets nät, RT90. De flesta sonderingspunkterna var angivna i Södertälje lokala system. Genom linjär transformation från tre fixpunkter som omringade området kunde ungefärliga koordinater i RT90 räknas ut. Koordinater från övriga punkter fick utläsas från kartskisser och ritningar. Till varje punkt följde olika attributdata såsom lagerinformation, grundvattennivåer vid olika tidpunkter, marknivå, konsult som utförde arbetet etc. Eftersom grundvattennivåerna varierar med tiden bör nivåerna vara uppmätta vid ett tillfälle. Under 2 dagar i april med en veckas mellanrum mättes nivåerna med klucklod på 76 punkter, 60 vid första tillfället respektive 16 vid andra tillfället. Vid det andra tillfället mättes dessutom fyra punkter om för att kunna kontrollera om nivåerna hade ändrats mellan mättillfällena.

Informationen lagrades m h a databasprogrammet Access. Access är en relationsdatabas och den

lagringsstruktur som användes framgår av Tabell 3.1. Denna databas kallas JORDB i texten som

följer.

Tabell 3.1 Lagringsstruktur för databasen

Huvud

Id Heltal Id bestående av initialer + årtal + löpnummer

X Långt heltal¹ Y-koordinat i RT 90 (Databasen änvänder Y Långt heltal X-koordinat i RT 90 Cartesiskt koordinatsystem) Hojdsys Text Om det är det lokala eller rikets höjdsystem

Z Decimaltal Nivå på rörets överkant

My_riket Decimaltal Nivå på markytan (Höjdsystem 1970) My_lokal Decimaltal Nivå på markytan (Lokalt system) By_riket Decimaltal Nivå på bergytan (Höjdsystem 1970) By_lokal Decimaltal Nivå på bergytan (Lokalt system)

Klass Heltal Säkerheten på uppgiften om bergytan

Mstal Decimaltal Antal meter neddrivet rör

Jordtyp Text Om punkten är i morän, isälvsavlagring etc

Datum Text Borrdatum ellet datum på rapport om borrdatum inte är angivet

Konsult Text Konsult som utfört arbetet

Konsultbet Text Konsultens beteckning på röret/brunnen

Altbet Text Annan beteckning på röret/brunnen

Metod Heltal Om det är ett rör, brunn, seismisk profil eller sondering

Totdjup Decimaltal Observationens totaldjup

Avslut Heltal Om bergträff, troligt berg, eller ej bergträff

Sondmetod Text Vilken typ av sondering (Vikt-, hejarsondering etc.)

Lager

Id Heltal

Lagernummer Heltal Lagerföljden, 1 för översta 2 för nästa osv Kornstl Heltal Finmaterial, sand, grus etc.

Genes Heltal Genes

Djup_fran Decimaltal Startnivå (meter under markytan) Djup_till Decimaltal Slutnivå (meter under markytan) Anmarkning Text

Grundvattennivaer

Id Text

Matdatum Text Mätdatum

Niva r o k Decimaltal Nivå på grundvattenytan från rörets överkant Niva Decimaltal Nivå på grundvattenytan (meter över havet ) Anmarkning Text

Ett problem att beakta är benämningen av jordlagren. Olika konsulter använder olika namn på samma jordlager, även noggranheten varierar mellan konsulterna. Detta beror bl a på att bedömningen nästan uteslutande gjorts in situ och inga siktanalyser gjorts. Dessutom sträcker sig rapporterna från

tjugotalet till nästan dagsfärska rapporter. För att få enhetliga benämningar användes värdeförådet i tabell 3.2 för kolumnen kornstl respektive värdeförordet i tabell 3.3 för kolumn genes

1

f

f

Tabell 3.2 Värdeförord för kolumn kornstl

Värdeförord kornstl 0 ej bedömd 1 ospec.

2 diamikton, ospec.

3 blockig diamikton 4 stenig diamikton 5 grusig diamikton 6 sandig diamikton 7 sandig-siltig diamikton 8 siltig diamikton 9 lerig diamikton 10 lerig sandig diamikton 11 lerig sandig siltig diamikton 12 diamikt lera

13 diamikt grovlera 14 diamikt finlera 15 block

16 block sten 17 sten 18 grus 19 sand

20 mellansand grovsand 21 finsand

22 finsand grovsilt 23 silt

24 grovsilt

25 mellansilt finsilt 26 silt-lera, kohesionsjord 27 varvig silt med lerskikt 28 varvig lera

29 lera 30 grovlera 31 finlera

32 siltig-grusig diamikton 33 block-sand, friktionsjord 34 grovsand

35 mellansand

Tabell 3.3 Värdeförord för kolumn genes

Värdeförord genes 0 ej bedömd 1 ospec.

2 rösberg 3 morän 4 lokalmorän 5 sedimentmorän 6 fyllning/rasmaterial 7 isälvssediment

8 glaciala havs-/issjösed.

9 postglaciala havs-/sjösed.

10 postglaciala fluviatila sed.

11 yngre svämsediment 12 eoliska sediment 13 talus

14 vittringsjord 15 blocksänka 16 torv, ospec.

17 mosse 18 kärr 19 blandmyr 20 rikkärr 21 gyttja 22 lergyttja 23 gyttjelera

24 lergyttja-gyttjelera 25 skalförande sediment 26 skaljord

27 kalktuff 28 kiselgur 29 kaolin 30 sulfidlera 31 se kommentar

3.3 Tillverkning av applikationer i MapBasic.

För att presentera den stratigrafiska informationen i JORDB gjordes två applikationer i MapBasic, som är ett utvecklingsverktyg till MapInfo. I bilaga 2a till 2c framgår MapBasic koden med

förklaringar till de olika momenten. Sytet med den första applikationen är läsa data från JORDB så att:

x Observationspunkten representeras av en punkt

x Lagerföljderna plottas som staplar med olika färg beroende på genes och kornstorlek x Attributdata såsom id kornstorlek och genes ska plottas i anslutning till punkten

x Kvittoplottarna ska vara anpassade för skalorna 1:20000,1:50000, 1:100 000 och 1:250 000 x Ej ha möjlighet att uppdatera data i MapInfo, dvs endast kvittoplottar på JORDB

I den andra applikationen ska den stratigrafiska informationen i JORDB kompletteras med höjddata och bergnivå data och sedan plottas som profiler. Det ska ocskå vara möjligt att välja start- och slutpunkt på en profil, samt välja vilka attribut som ska plottas tillsammans med stapeldiagrammen.

Applikationen som gör kvittoplottar på jordlagren i JORDB som staplar kan beskrivas som en process i fyra steg. Steg 1 är inmatning av plottval. Vid presentation av stratigrafistaplarna ska 1 meters jorddjup motsvara 5 mm på skärmen. För att detta ska vara möjligt i MapInfo måste detta ske med verklig längd, dvs vill man plotta något i skala 1:100 000 representeras 1 meters jorddjup med en 25 meter lång stapel osv. Därför är det nödvändigt att göra en meny där man kan välja vilken skala man vill ha stratigrafistaplar plottade i (fig 3.1). I bilaga 2a finns MapBasic koden för denna meny. Steg två består i att man selekterar de data från JORDB som behöver användas. Genom att skicka en SQL- sats via ODBC till Access hämtar man data från JORDB och lagrar dem i MapInfo tabeller.

Figur 3.1 Meny för val av skala, samt vilka attributdata som ska plottas.

Nästa steg består i att man ändrar tabellstrukturen i de MapInfo tabellerna så att det går att plotta ut stratigrafistaplarna på skärmen. I tabell 3.4 visas vilka data som hämtas från JORDB och

tabellstrukturen i MapInfo filerna.

Från Mapinfo tabellen stap_tmp ska stratigrafistaplar skapas, längden på staplarna hämtas från differansen mellan kolumnerna djup_till och djup_fran. Därefter multipliceras differansen med en faktor som beror på vilken skala utplotten ska ske vid. Färg och text till staplarna beror på

kombinationen mellan kornstorleken och genesen. I tabell 3.5 framgår vilka färger på staplarna olika

kombinationer ger (Se också bil 2b:14). Det fjärde och sista steget är utplott på skärm enligt valt

alternativ. Det ska vara möjligt att plotta olika attributdata till punkterna. I figur 5.1 till figur 5.3 visas några exempel på detta.

Alternativet som beskrivs ovan plottar jordlagren i JORDB som staplar i MapInfo.

Observationspunkten representeras av en punkt som visas i xy-planet på skärmen. Den andra applikationen visar istället profiler. Tillgången till LMVs höjddatabas och en interpollerad grid av bergytan gör att mark- och bergytan kan representeras av en linje. Lagerföljd och grundvattennivå hämtas från JORDB. Skapandet av en sådan applikation följer i princip samma steg som tidigare, dvs 1. Inmatning

2. Selektering av de data från JORDB som behöver användas 3. Ändra strukturen på MapInfo tabellerna

4. Utplott pä skärm

I figur 3.2 visas menyn för indata. Exempel på resultat från olika altenativ visas i figur 5.4 till 5.6.

Tabellstrukturen för MapInfo tabellerna framgår av tabell 3.4.

Figur 3.2 Val av profilens start- och slut punkt, samt val av vilka attributdata som ska plottas.

Tabell 3.4 Tabellstruktur för Mapinfo filer.

Tabellnamn Beskrivning

Tabellstruktur

Obs_tmp Punktdata från tabell HUVUD i JORDB

Som tabell HUVUD i JORDB

Stap_tmp Staplar över lagerföljden

Id (Från HUVUD I JORDB) X (Från HUVUD I JORDB) Y (Från HUVUD I JORDB) Z (Från HUVUD)

Lagernr (Från LAGER I JORDB) Kornstl (Från LAGER I JORDB) Genes (Från LAGER I JORDB) Text (Beräknad)

Djup_fran (Från LAGER I JORDB) Djup_till (Från LAGER I JORDB) Totaldjup (Från HUVUD I JORDB) Avslut (Från HUVUD I JORDB)

Huvud_tmp Observationspunkter

Id (Från HUVUD I JORDB)

lm Längd i profilriktningen

z

Profiler Staplar över lagerföljden, i profilplanet Id (Från HUVUD I JORDB)

Lagernr (Från LAGER I JORDB) lm

Djup_fran Djup_till Text

Gvniv Grundvattennivåer, i profilplanet

Id (Från HUVUD)

Matdatum (Från GRUNDVATTENNIVAER I JORDB)

Niva (Från GRUNDVATTENNIVAER I JORDB)

My Markytan

lm Längd i profilriktningen

z

By Bergytan

lm Längd i profilriktningen

z

Skala Skalstock

Tabell 3.5 Kombinationer av genes och kornstorlek styr text och färgval

Text kornstlk genes Röd Grön Blå Mönster Röd Grön Blå

Odefinierad alla övriga alla övriga 255 255 255 0

Talus 15-21, 33 13 255 0 0 1 10 10 10

Rösberg 0-1 2 255 0 0 1 10 10 10

1

Frostmarksjordart, osp 0-1, 22 15 0 0 0 1 255 255 255

Frostmarksjordart, grus block eller sten 15-18 15 0 0 0 1 255 255 255

Frostmarksjordart, sand 19-21, 34-35 15 0 0 0 1 255 255 255

Frostmarksjordart, silt 23-25, 27 15 0 0 0 1 255 255 255

Frostmarksjordart, lera 28-31 15 0 0 0 1 255 255 255

Morän, osp 0-2 3 217 255 255 0

Morän, grusig 3-5 3 217 255 255 0

Morän, siltig-grusig 32 3 217 255 255 0

Morän, sandig 6 3 217 255 255 0

Morän, sandig-siltig 7 3 217 255 255 0

Morän, siltig 8 3 217 255 255 0

Morän, lerig 9 3 217 255 255 0

Morän, lerig sandig 10 3 217 255 255 0

Morän, lerig sandig-siltig 11 3 217 255 255 0

Moränlera 12-14 3 217 255 255 0

Lokalmorän, osp 0-2 4 101 178 229 0

Lokalmorän, grusig 3-5 4 101 178 229 0

Lokalmorän, siltig-grusig 32 4 101 178 229 0

Lokalmorän, sandig 6 4 101 178 229 0

Lokalmorän, sandig-siltig 7 4 101 178 229 0

Lokalmorän, siltig 8 4 101 178 229 0

Lokalmorän, lerig 9 4 101 178 229 0

Lokalmorän, lerig sandig 10 4 101 178 229 0

Lokalmorän, lerig sandig-siltig 11 4 101 178 229 0

Lokalmoränlera 12-14 4 101 178 229 0

Sedimentmorän, osp 0-2 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, grusig 3-5 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, siltig-grusig 32 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, sandig 6 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, sandig-siltig 7 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, siltig 8 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, siltig 9 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, lerig sandig 10 5 0 76 204 0

Sedimentmorän, lerig sandig-siltig 11 5 0 76 204 0

12-14 5 0 76 204 0

Isälvssediment, osp 0-1 7 102 255 51 0

Isälvssediment, grus 15-18 7 102 255 51 0

Isälvssediment, sand 19-21, 34-35 7 102 255 51 0

Gl havs- sjösediment, osp 0-1 8 255 217 76 0

Gl havs- sjösediment, finsand 21 8 255 217 76 0

Gl havs- sjösediment, finsand-grovsilt 22 8 255 217 76 0

Gl havs- sjösediment, silt 23-25 8 255 217 76 0

Gl havs- sjösediment, varvig silt m lerskikt 27 8 255 217 76 0

Gl havs- sjösediment, lera 28-31 8 255 217 76 0

Svallsediment, osp 0-1 9 255 127 38 0

Svallsediment, sten 15-17 9 255 127 38 0

Svallsediment, grus 18 9 255 127 38 0

Svallsediment, sand 19-21, 34-35 9 255 127 38 0

Pgl havs-/sjösed, osp 27 9 255 255 102 0

Pgl havs-/sjösed, silt 23-25 9 255 255 102 0

Pgl havs-/sjösed, lera 28-31 9 255 255 102 0

Tabell 3.5 (forts)

Text kornstlk genes Röd Grön Blå Mönster Röd Grön Blå

Pgl äldre älv- svämsediment, osp 0-1 10 255 166 127 0

Pgl äldre älv- svämsediment, grus 15-18 10 255 166 127 0

Pgl äldre älv- svämsediment, sand 19-21, 34-35 10 255 166 127 0

Pgl äldre älv- svämsediment, finsand-grovsilt 22 10 255 166 127 0

Pgl äldre älv- svämsediment, grovsilt 24 10 255 166 127 0

Pgl yngre svämsediment, osp 0-1 11 255 166 166 0

Pgl yngre svämsediment, grus 18 11 255 166 166 0

Pgl yngre svämsediment, sand 19-21, 34-35 11 255 166 166 0

Pgl yngre svämsediment, finsand-grovsilt 22 11 255 166 166 0

Pgl yngre svämsediment, grovsilt 24 11 255 166 166 0

Pgl yngre svämsediment, silt-lera 26 11 255 166 166 0

Pgl eoliska sediment, osp 0-1 12

Pgl eoliska sediment, sand 19-21, 34-35 12

Pgl eoliska sediment, finsand-grovsilt 22 12

Vittringsjord, osp 0-1 14 176 176 176 2 10 10 10

Vittringsjord, grus 15-18 14 176 176 176 2 10 10 10

Vittringsjord, sand 19-21, 34-35 14 176 176 176 2 10 10 10

Vittringsjord, silt-lera 26 14 176 176 176 2 10 10 10

Osp sorterad jordart, block-sand, friktionsjord 33 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, block 15 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, block sten 16 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, sten 17 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, grus 18 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, sand 19-21, 34-35 0-1, 31 255 127 38 3 10 10 10

Osp sorterad jordart, silt 23-25 0-1, 31 255 255 178 0

Osp sorterad jordart, lera 28-31 0-1, 31 255 255 178 0

Osp sorterad jordart, silt-lera, kohesionsjord 26 0-1, 31 255 255 178 0

Torv,osp 0-1 16 203 140 140 0

Torv, mosse 0-1 17 203 140 140 0

Torv, blandmyr 0-1 19 203 140 140 0

Torv, kärr 0-1 18 203 140 140 0

Torv, rikkärr 0-1 20 203 140 140 0

Gyttja 0-1 21 191 114 114 0

Lergyttja-gyttjelera 0-1 24 191 114 114 0

Gyttjelera 0-1 23 191 114 114 0

Lergyttja 0-1 22 191 114 114 0

Fyllning 0-1 6 0 0 0 2 10 10 10

Annan jordart, skalförande sediment 0-33 25

Annan jordart, skaljord 0-1 26

Annan jordart, kalktuff 0-1 27

Annan jordart, kiselgur 0-1 28

Annan jordart, kaolin 0-1 29

Annan jordart, sulfidlera 0-1, 27-31 30

3.4 Interpolation av bergyta

För att applikationen ska kunna rita ut en bergyta behövs en grid på bergnivåerna. Gridden skapades

m h a de inmatade värdena på bergytan i JORDB, samt m h a uppgifter från SGUs brunnsarkiv där

bergytan är angiven. Interpolationen gjordes med krigings metod. Metoden, som tar hänsyn till

rumslig korrelation, finns beskriven i kapitel 4.

4.Interpolationsmetoder

I detta kapitel beskrivs först krigings metod och därefter interpolering med viktade medelvärden, samt en jämförelse mellan de två metoderna.

4.1 Kriging

Kriging är en minimum-mean-squared-error metod för att förutsäga rumsliga koordinater. Med minimum-mean-squared-error menas att summan av kvadraten på residualerna är minimerad.

Matherron(1963) namngav denna metod efter D. G. Kriege, en sydafrikansk gruvingenjör som på femtiotalet utvecklade empiriska metoder för att bestämma malmklassfördelning från fördelningar baserade på insamlade malmklasser. Det finns flera varianter av kriging t ex ordinary kriging, robust kriging, och universal kriging, bl a beroende på vilken typ av variogram man använder och hur man anger nugget variansen. Kriging bygger på att data är rumsligt korrelerade. Korrelationen undersöks m h a semivariogram-analys. Därefter sker viktning av omgivande punkter. Vikterna standardiseras så att summorna av dem blir 1 (unbiased estimation). Z-värdena multipliceras med sin standardvikt och en summering görs. Detta kan uttryckas:

Ekv 4.1 :

¦(j=1,n) w^jCij + P = Cⁱ⁰

, i = 1 ,…, n

¦(j=1,n)wⁱ

= 1 ; där

C

ij

är semivariansen mellan i och j.

0 är punkten vars värde ska beräknas w är vikten

P är slumpmässigt fel ekvivalent med den lokala nugget effekten

Vid interpolering med kriging används inte punkter utanför det område man definierar (range). För att bestämma vilka punkter och på vilket sätt de påverkar en punkt (xi, yi) ansätter man ett

semivariogram. Ett semivariogram är helt enkelt en funktion som beskriver variationerna. Man antar att skillnaden i värde mellan två punkter beror på avståndet mellan dem och deras relativa orientering.

Vid variogramanalys (eg semivariogramanalys) plottar man semivariansen mellan mätpar mot avståndet mellan mätparen. Om man hade haft mätpunkter på alla ställen hade det varit möjligt att beräkna ett ”sant variogram” dvs variansen för samtliga kombinationer av mätpunkterna i ett intervall och därefter medelvärdesbilda varianserna i intervallet.

Vid variogramanalys tas också hänsyn till att avstånden mellan mätpunkterna är riktningsberoende, dvs de är vektorer (fig 4.1). En definition för det exprimentella variogrammet kan uttryckas:

J(d) = 1/2n * 6 (i=1,n) [z(x + d) - z(x)]²

, där d =

~d~ är avståndet mellan mätparen n = antalet mätpar i intervallet dmind ~d~ d d^max

Semivariogrammet är alltså lika med halva variansen av mätvärdesdifferanserna.

Tolerans vinkel Maximal bandvidd

Riktning Intervall 1

Intervall2

P7

P6

P5 P2

P3

P4

P1

Figur 4.1 Riktningsparametrarna vid variogramanalys. Genom att ange intervall, riktning, toleransvinkel och maximal bandvidd bestäms vilka mätvärdespar som ska ingå i beräkningarna. I exemplet ovan ingår paret P1,P7 i beräkningarna för intervall 1 respektive paren P1,P2 och P1,P6 i beräkningarna för intervall 2.

*

*

*

*

* *

* *

*

* *

*

*

*

*

*

* *

*

*

Distance

Parameters

File :cl.pcf Pairs :16322 Direct : .00 Tol : 90.00 MaxBand : n/a

Chloride Limits

Minimum: 0 Maximum: 564

Mean: 34.564

Var: 564.37

Variogram for Chloride

0 500 1000 1500 2000

200 400 600 800 1000

Range

Nugget varians Sill

Figur 4.2 Exempel på variogramanalys, här är variansen på kloridhalten plottad mot avståndet.

Figur 4.2 visar ett exempel på ett experimentellt variogram där varje punkt är beräknad enligt ekv. 4.1.

Därefter anpassar man en analytisk semivariogramfunktion som används för att beräkna krigingvikterna.

Ju högre nugget effekt man anger ju mjukare grid kommer man att få. Nugget effekten består av två

delar, No = NMS + NME, där NME är felvariansen i mätvärdena och NMS är variationerna i

mikroskalan (lokal avikelse från regionala förhållanden) Om man sätter N o till 0 är kriging en exakt

metod, dvs en punkt (x, y) har samma värde i gridden som den gjorda observationen.

Exempel på kriging:

Ekvation 4.1 kan skrivas i matrisform som:

C * w = D

C11 . C1n 1 w1 D10 . . . . * . = . Cn1 . Cnn . wn Dn0 1 . 1 0 P 1

där C är klustringen, dvs C tar hänsyn inte bara till punkten som ska estimeras, utan också till varje annan punkt. w är vikten och D är avståndet

Efter att ha kommit fram till ett variogram som passar med sina data kan man beräkna krigingvikterna.

Anta att vi har följande variogram (fig 4.3):

J (h) =

[ 0, om

_h_ = 0 ; Cu + C¹

(1 - exp

^(-2_h_/a)

om

_h_ > 0

] då blir kovariansfunktionen C(h) = [ C

0

+ C

1

, om

_h_ = 0 ; C¹

exp

^(-2_h_/a)

]

där C

0

= Nugget variansen a = Range

C

0

+ C

1

= Sill

a 2 0 h

C0

C + C0 1

a 2 0 h

C0

C + C0 1

γ(h ) C (h )

Figur 4.3 Variogram med motsvarande kovarians

I diagrammet ovan ser man att

J

(

f) är detsamma som kovariansvärdet för _h_ = 0.

Antag att vi ska beräkna krigingvärdet för punkt 0 i figur 4.4. Tabell 4.1 visar värden för alla möjliga avstånd mellan punkterna. Vi antar för enkelhetens skull att det inte är någon anisotropi

¹

. Om så skulle vara fallet kan kriging ta hänsyn till det genom att transformera koordinatsystemet. För att inte göra beräkningarna onödigt tidsödande sätter vi C

0

= 0, a = 10 och C

1

= 1. Kovariansfunktionen blir då : C(h) = 10e

^-0.2_h_.

1 Data är riktningsberoende

Figur 4.4 Exempel på mätvärdesdata (HCO3/l) och dess orientering

Tabell 4.1 Avstånd mellan punkterna i figur 4.4

0 1 2 3 4 5

0 0,00 3,20 2,90 4,20 3,00 3,50

1 3,20 0,00 5,09 6,49 5,09 5,60

2 2,90 5,09 0,00 1,50 5,21 5,39

3 4,20 6,49 1,50 0,00 6,00 6,05

4 3,00 5,09 5,21 6,05 0,00 0,70

5 3,50 5,60 5,39 6,05 0,70 0,00

5 4

3 2

0 1

75

50

125 150

175

Tabell 4.1 ger avstånden mellan alla punkter.

C matrisen blir då

C11 C12 C13 C14 C15 1 C21 C22 C23 C24 C25 1 C31 C32 C33 C34 C35 1 C41 C42 C43 C44 C45 1 C51 C52 C53 C54 C55 1 1 1 1 1 1 0

10.00 3.61 2.73 3.61 2,90 1,00 3,61 10,00 7,41 3,53 3,40 1,00 2,73 7,41 10,00 3,01 2,98 1,00 3,61 3,53 3,01 10,00 8,69 1,00 2,90 3,40 2,98 8,68 10,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0,00

D-matrisen blir

5,27

5,60 4,32 5,49 4,97 1,00

Ekvation 4.1 ger:

w = C^-1 * D Inversen av C = C-1 =

0,106 -4,06 -1,48 -5,17 1,28 0,31 -4,06 0,24 -0,17 -0,015 -1,69 0,10 -1,48 -0,17 0,21 -4,40 -2,40 0,26 -5,15 -1,48 -4,28 0,43 -0,36 7,00 1,07 -0,017 -2,41 -,036 0,40 0,26 0,31 0,10 0,26 0,071 0,25 -5,19

w blir då w = 0,3007 0,3396 0,0141 0,2718 0,0739 -0,1963

Det estimerade värdet för punkt 0 blir då v

0

=

¦(i=1,n)wi * vi =

= 0,3007*175 + 0,3396*150 + 0,0141*125 + 0,2718*75 + 0,0739*50 =

= 129,3 mg HCO

3

/l

4.1.1 Effekter av olika parametrar i variogrammet

Nugget effekten: Ju större nugget effekt man anger ju mindre kommer vikterna att skilja sig förutsatt

att sill, range och modellen i övrigt är densamma. En jämnare fördelning i vikterna orsakar att

krigingvariansen blir högre. För en ren nugget effekt modell kommer alla vikter att ha värdet = 1/n för n st observationer. I en sådan modell finns inte autokorrelation. Införandet av en nuggeteffekt jämnar ut värdena. Höga riktiga mätvärden kommer att underskattas. Om man inte har någon nugget effekt kommer de estimerade värdena att bli lika med de uppmätta mätvärdena.

Område (Range): Om området blir mycket liten kommer också alla mätvärden att vara mycket nära

interpolationspunkterna och resultatet blir detsamma som en ren nugget effekt modell, dvs ingen autokorrelation. Det estimerade värdet blir då helt enkelt ett medelvärde av alla punkter som ingår i modellen. Om rangen för en modell är dubbelt så stor jämfört med en i övrigt likvärdig modell kommer krigingvariansen att bli lägre för den modell som har den längre rangen eftersom proverna uppfattas som hälften så långt ifrån jämfört med modellen som har den kortare rangen.

Sill (Tröskel): Om tröskeln är dubbelt så stor i en modell men i övrigt likvärdig kommer vikterna och

de estimerade värdena att bli lika, men krigingvariansen kommer att bli den dubbla.

En stor fördel med kriging är att man kan ge konfidensintervall för de uppskattade värdena.

Förutsättningen för att man ska kunna göra det är att följande antaganden måste vara riktiga:

1. Att de uppskattade felen följer en normalfördelning.

Detta stämmer oftast när man ser på stora områden. Ser man på mindre områden, speciellt de extrema, är detta antagande inte korrekt.

2. Att krigingvariansen från den geostatistiska modellen är en korrekt uppskattning av variansen av de

faktiska felen.

Särskilt viktigt är att tröskeln (sill) blir en bra uppskattning för den globala variansen. Klustering leder ofta till att man underskattar den globala variansen. Det är därför viktigt att man anger ett minsta avstånd mellan mätparen för att de ska ingå i modellen.

4.2 Interpolering med viktade medelvärden

Denna metod beskrivs också eftersom det är en mycket vanlig interpolationsmetod inom

geovetenskapen. Metoden interpolerar genom viktade medelvärden och kan vara såväl en exakt metod som en utjämnande metod. Med denna metod viktas data så att påverkan från en punkt relativt en annan minskar med avståndet från gridpunkten. Genom att ge faktorn

E ett högt värde minskas

betydelsen av punkter långt borta från gridpunkten. Med ett lägre värde på

E blir vikterna mer jämt

fördelade bland de närliggande punkterna. Normalt är interpolering med viktade medelvärden en exakt interpolationsmetod (en observation som sammanfaller med en gridnod ges vikten 1), men om man anger en utjämningsfaktor ges inte någon punkt vikten 1. En nackdel med metoden är att den lätt genererar sk bull’s eye. Detta kan emellertid reduceras om man ansätter en utjämningsfaktor. När ingen utjämningsfaktor sätts är viktningsalgoritmen:

Z = [

¦(i=1,N) Zi / hijE ] / [¦(i=1,N) 1 / hijE];

h

ij

=0 Ÿ ^{Z = Z}

i

Z = [

¦(i=1,N) Zi / (hij + G)E ] / [¦(i=1,N) 1 / (hij + G)E ]

där,

Z är värdet på den interpolerade gridnoden Zi är den närliggande punkten

hij är avståndet mellan gridnoden och den närliggande punkten

E

är viktningsfakorn

G

är utjämningsfaktorn

4.3 Jämförelse mellan viktade medelvärden och kriging

D matrisen i ekv 4.1 påminner om matrisen för interpolering med viktade medelvärden. Precis som i denna metod minskar kovariansen mellan ett mätvärde och den uppskattade punkten ju längre bort från punkten mätvärdet befinner sig. D-matrisen tar dock hänsyn till mer än avståndet. För

kovariansen i exemplet blir vikterna mindre till ett visst avstånd, a, för att sedan bli 0. D-matrisen kan därför ses som det statistiska avståndet istället för det geometriska. Finessen med Kriging ligger däremot i C-matrisen. C-matrisen förser krigingsystemet med information om klustering på mätdata.

Om två värden ligger väldigt nära varandra representeras det av ett högt värde i C-matrisen. I

exemplet tidigare blir vikten för prov 2 lägre än vikten för prov 4, trots att punkt 4 ligger närmare

punkt 0. Multiplikation av D med C

^-1

justerar alltså de statistiska avstånden i D för eventuella synergi

effekter. Möjlig synergi mellan mätdata beror inte enbart på avståndet mellan dem utan också på den

rumsliga kontinuteten. En mätning av grundvattenytan från två brunnar med 10 meters avstånd skiljer

sig mindre än t ex sulfatkoncentrationen i samma brunnar. Faktumet att grundvattenytan har en högre

rumslig kontinutet kommer att påverka utseendet på det experimentella variogrammet och därmed

också kovariansfunktionen. Kriging tar därför hänsyn till två viktiga aspekter när man interpolerar,

nämligen avstånd och klustring.

5. Resultat

5.1 Stratigrafistaplar

Resultatet av arbetet består i en Access databas som lagrar stratigrafisk information, samt ett program skrivet i MapBasic. MapBasic applikationen låter utföraren välja vilka data i Accessdatabasen som ska plottas på skärm och om plotten ska bli en planbild eller profilbild. I figur 3.1 visas menyn för programmet som låter utföraren välja vad som ska plottas. I figur 5.1 till figur 5.3 visas skärmdumpar från olika val. Valmöjligheterna framgår av figur 3.1. Bilaga 2a till 2c innehåller programkoden för applikationen

Figur 5.1 Resultat på skärm vid valet ”Punkt och id”. Resultatet är plottad i skala 1:100 000. Bakgrundskartan är hämtad från GSD250

Figur 5.2 Resultat på skärm vid valet ”Punkt och staplar”. Resultatet är plottad i skala 1:100 000.

Figur 5.3 Resultat på skärm vid valet ”Allt”. Resultatet är plottad i skala 1:100 000. Bakgrundskartan är hämtad från GSD250

5.2 Profiler

I figur 5.1 till figur 5.3 visas skärmdumpar från olika val. Valmöjligheterna framgår av figur 3.2.

Bilaga 2c innehåller programkoden för applikationen

Figur 5.4 Resultat vid valet ”Visa staplar, visa markyta”

Figur 5.5 Resultat vid valet ”Visa staplar, visa text”

Figur 5.6 Resultat vid valet”Visa staplar, visa markyta, visa bergyta, visa grundvattennivå, visa text”

6. Diskussion och slutsatser

Det primära syftet med arbetet, att hitta ett sätt för presentation av stratigrafisk information, har uppnåtts. Med hjälp av verktygen Access, MapInfo och applikationerna i MapBasic kan man datalagra stratigrafisk jordartsinformation i Access och visualisera den i MapInfo.

Applikationerna i detta arbete skrevs med MapInfos utvecklingsverktyg MapBasic. Vill man bygga ut applikationen så hade det varit bättre om den hade varit skriven i ett mer öppet språk som C++, Delphi eller Visual Basic. Det hade då varit möjligt att låta flera personer jobba med olika delar av

applikationsutvecklingen. En annan slutsats man kan dra av arbetet är att det är svårt att datalagra stratigrafisk information i rummet. All startigrafisk information lagrades därför i detta arbete som punktdata.

Förutom interpolering av bergytan gjordes även försök med att interpolera de enskilda jordarternas utbredning i rummet. Detta visade sig vara svårt bl a beroende på att benämningen av jordarterna skiljer sig mellan olika uppgiftslämnare, samt att det fanns få tillförlitliga uppgifter med

lagerföljdsdata. Ett annat problem var att avgränsa de områden där man kan förvänta sig rumslig korrelation. Efter diskussion med handledaren bedömdes att det skulle vara alltför tidskrävande att få godtagbart resultat vid interpolation av jordarterna. Det bestämdes därför att arbetet skulle inrikta sig på att skapa en applikation för presentation av stratigrafisk punktinformation.

Detta arbete visar på ett sätt att presentera stratigrafisk information i den digitala kartbilden. Andra

möjligheter är att koppla rasterbilder till punktobjekt i planbilden. Rasterbilderna kan då bestå av t ex

resultat från geofysiska metoder, fotografier från skärningar eller grustag eller ritade profil bilder.

7. Litteraturförteckning

Adamowski, K. och Feluch, W.; Application of Nonparametric Regression to Ground water Level Prediction, Can. J. Civ.Eng., 18, 600-606; 1991

Björnbom, S.; Beskrivning till jordartskartan Strängnäs SO - SGU Ae39; Uppsala 1981 Cressie, N.; Statistics for Spatial data; Wiley-Interscience; New York 1991

Draper, NR. och Smith, H.; Applied regression analysis 2nd edition; John Wiley & Sons; New York 1981

Gembert, B.; 1991: Kvarärgeologi - Kompendium för grundkurs i geovetenskap.;

Kvartärgeologiska avdelningen Uppsala Universitet.

Grip, H. och Rodhe, A.; Vattnets väg från regn till bäck; Hallgren & Fallgren; Karlshamn 1988

Loberg, B.; Geologi; Nordstedts; Stockholm 1987

Möller, H och Stålhös, G.; Beskrivning till geologiska kartbladet Stockholm SV - SGU Ae04;

Stockholm 1969

Rosenbaum, N.; Geostatistics in the earth sciences; Göteborg 1991

Triumf, C-A.; Geofysik för geotekniker; Statens råd för byggnadsforskning; Stockholm 1992

Östman, A.; 1995: Interpolering av geografiska data.; Tekniska högskolan i Luleå

10

kilometer

0 5

SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE

NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARN NYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARNNYKVARN

JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNA JÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNAJÄRNA

PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGEN PERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGENPERSHAGEN

MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBO MÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBOMÖLNBO

HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖ HÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖHÖLÖ HÖLÖ EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBY EKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBYEKEBY

Bilaga 1a

Skala 1:250 000

Bilaga 1b

ÖVERSIKTSKARTA SÖDERTÄLJE KOMMUN

Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp

Malmtorp

Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp Malmtorp

Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp

Källtorp

Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Källtorp Malmsjön

Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön Malmsjön

Malmsjön

Glaciala finsediment Postglacial lera, gyttjelera Svämsediment, lera-silt

Isälvsavlagring med ryggform

Infiltrationsområde Kommunal vattentäkt

Rörbrunn eller obsrör

Seismisk observationspunkt

Jordarter

Våtmark

TECKENFÖRKLARING

Sondering Sand, grus Silt

Morän Urberg

Jordartskarta över Djupdal

Bilaga 1b

Bilaga 2a:1

Include "MapBasic.def"

Declare Sub Main

Declare Sub Dlg_stratstaplar Declare Sub Dlg_profil Declare Sub Stratstaplar Declare Sub Profiler Declare Sub Close Declare Sub ByeBye

Global MAP_WIN_ID,TAB_NR As Integer

Global STRATVAL,PLOTTVAL,NUM_OPEN_WINS,HOJD_TRANSFORM As SmallInt

Global NEW_MAP,TAB_OPEN As Logical

Dim START_RTY,START_RTX,SLUT_RTY,SLUT_RTX As Integer

Dim PROFILBREDD As Float

Dim SHOW_MY,SHOW_BY,SHOW_GVY,SHOW_TEXT As Logical

Dim SHOW_STAP As Logical

'***************************************************************** Sätter koordinatsystemet till RT90 Sub Main

Set CoordSys Earth Projection 8, 112, "m", 15.8082777778, 0, 1, 1500000, 0 Bounds (0,0) (2000000,8000000)

'***************************************************************** Skapar dialogruta för stratigrafistaplar Create Menu "P&lottning" As

"&Stratigrafistaplar " Calling Dlg_stratstaplar,

"&Profiler " Calling Dlg_profiler,

"S&täng alla temporära filer " Calling Close,

"A&vsluta " Calling ByeBye Alter Menu Bar Add "Plottning"

End Sub

Sub Dlg_stratstaplar

Dialog

Title "Stratigrafistaplar"

Control GroupBox

Title "Ange vad som ska plottas"

Position 3,3 Width 90 Height 95 Control RadioGroup

Title "&Allt;Endast &punkt;Punkt och &staplar;Punkt, staplar och &text;Punkt, stap&lar och id;Punkt och &id"

Value 1

Into STRATVAL ID 1

Position 8,15 Width 75 Control GroupBox

Title "Ange vilken skala"

Position 105,3 Width 65 Height 65 Control RadioGroup

Title "1:20000;1:50000;1:100000;1:250000"

Value 2

Bilaga 2a:2

Into PLOTTVAL ID 1

Position 110, 15 Width 45 Height 10 Control CheckBox

Title "Nytt fönster" Value true Into NEW_MAP ID 2 Position 110,75 Control OKButton

Position 10, 110 Control CancelButton

Position 60, 110

If CommandInfo(CMD_INFO_DLG_OK)= true then call Stratstaplar End if

End Sub

'****************************************************************** Skapar dialogruta för profiler Sub Dlg_profiler

Dialog

Title "Profiler "

Control GroupBox

Title "Ange koordinater i riketsnät, samt vad som ska plottas"

Position 3,3 Width 170 Height 175 Control StaticText

Title "Startpunkt y: "

Position 10,20 Control StaticText

Title " (RT90 7 siffror)"

Position 85,20 Control StaticText

Title "Startpunkt x: "

Position 10,35 Control StaticText

Title " (RT90 7 siffror)"

Position 85,35 Control StaticText

Title "Slutpunkt y: "

Position 10,50 Control StaticText

Title " (RT90 7 siffror)"

Position 85,50 Control StaticText

Title "Slutpunkt x: "

Position 10,65 Control StaticText

Title " (RT90 7 siffror)"

Position 85,65 Control StaticText

Title "Bredd på profil: "

Position 10,80 Control StaticText

Title " km"

Position 75,80 Control StaticText

Title "Höjdskala = ” Position 10,95 Control StaticText

Title " X längdskala"