OS = Bj<trn Hyltdn-Cavallius. HZES = V, Heinze, HO- US = Gunnar Herrstr<im, JNSS = Anton Jansson, JSNS
= Sven Johansson. KERS = N. A. Kemner. KH-S = Kolthoffs, Uppsala, KLFS : Einar Klefbeck, LBRS = Jonas Lundberg. LDRS - Stig Linder. LEWS = Anders Lewin- LIRS = Robert Lindroth. LKGS - Sten R.
Lindskog, LOHS : Hans Lohmander, LQHS = Hans Ljungkvist. LTHS : C. H. Lindroth, LWES = Yngve
L<iwegren. MAWS = A. W. Malm, MCLS = H. Muc- kardt, MYBS : HarryMyhrberg, NSTS = Fritjof Nord- strtim, NYHS = Tord Nyholm. OFNS : Einar Obfs- son. ONNS : Frej Ossiannilsson. OTTS = Axcl Ottan- der, PNAS : Ake Pettersson. RDBS - Gustaf Rude-
beck. RGSS = G. A. Ringselle. RNGS : Oscar Ring- dahl, RONS = Helge Rosdn, ROTS: C. D. E. Roth.
SDHS = Arne Sundholm, SHES = Herman Svenonius, SHAS = Hakan Stenram, STOS = J.-o. Stromberg,
TJBS = Bo Tjeder, TJTS = Tord Tjeder, ULFS = Staf- fan Ulfstrand, VLNS = Sten Vallin, WALS = Anna I-c"
na Wennhagen, WGSD : K.-G. Wingstrand, WHWS = H. W. Walddn, WJNS : Jan w. wennhagen, WMKS = H. A. Widmark. ZTTS: J. W. Zetterstedt.
Litteralur
Andersson, H., 1962. Siillsynta etler fdr Sverige nya tva- vingar (Diptera). - Opusc. ent. 27: 62-64.
- 1967. t2t-122.Notes on Swedish Diptera. - Opusc. enl. 32:
- 1982. Fladdermusparasiter och svenska fynd av flad- dermusflugor. - Ent. Tidskr. 103: l-3.
Ash. J. 1951. Some records of Omithomyia spp. (Dipt..
Hippoboscidae) from Oland in 1950. Eni. Tidskr.
72:22-24.
Bengtsson. S. 1902. Was ist Leptoteryx nivalis Zett? -
Wien ent. ztg 21: 150-152.
Ccderholm, L. 1978. Namnkoder-ett fdrslag till enhet- liga personangivelser inom biologin. - Ent. Tidskr.
99: 135-141.
Fallen, C. F. 1818. Diptera Svecae II: Haematomyzides.
p. 14-15. Lund.
De svenska lusflugorna 25
I)e Ceer. C. 1776. Mdmoires pour sevir d I'histoire des insectes. 6. Stockholm.
Hackman, W. 1979. Algflugans, Lipoptena cervi, in- vandringshistoria i Finland. Ent. Tidskr. 1U): 208- 210.
Hackman. W., Rautanen, T. & Vuojolahti, P. 1983. Im- migration of Lipoptena cervi (Diptera, Hippobosci- dae) in Finland. with note on its biology and medical significance. - Notul. ent. 63: 5!59.
Hill, D. S. 1962. Revision of the British species of Orni- thomyia Latreille (Diptera: Hippoboscidae). * Proc.
R. ent. Soc. Lond. (B) 31: 11 18.
Hill, D. S., Hackman, W. & Lyneborg, L. 1964. The ge- nus Ornithomyia (Diptera: Hippoboscidae) in Fen- noscandia. Denmark and Iceland, - Notul. cnt. 44:
33-52.
Johnsen, P. 1948. Noteson Danish louse-flies. (Diptera:
Hippoboscidae). - Ent. Medd. 15:278_298.
Linnaeus, C. 1736. Animalia per Sueciam obseryata. -
Act. litter. et scient. Suec. 1736:.97-138.
- 1746, Fauna Svecica. Stockholm.
- 1747. Vistgolu resa. Stockholm.
- l7-58. Systema naturae L 10 ed. Stockholm.
- 1761. Fauna Svecica. 2 ed. Stockholm.
Ringdahl, O. 1932. Anteckningar om det tiliindska al- varets dipterfauna. - Ent. Idskr. 53: 161-165.
- l94l. Bidrag till kannedomen om flugfaunan pA Hal- lands Viiderd. - Ent. Tidskr. 62: 1-23.
- 1947. Fdrtcckning <iver flugor frin Olands alvar. -
Ent. Tidskr.68:21-28.
S O F 1978. Sveriges figlar. Stockholm.
Theodor, O. & Oldroyd, H. 1964. 1z: Linder. E. (ed.).
Die Fliegen der palaearktischen Region. 65. Hippo- boscidae. Stuttgart.
Tullgren. A. & Wahlgren. E. 1920-1922. Svenska insek- ter. Stockholm.
Wahlgren, E. 1915. Det dlendska alvarets djurviirld. -
Ark. Zool. 9; l9; l-135.
Zctterstedt, J. W. 1838. Insecta Lapponica. lll 624-
625. Lipsiae.
- 1848, 1849, 1855. 1860. Diptera Scandinaviae. - 7:
2895-2917,8: 3365-3366. 12 482'74828, 14: 6480- 64tt1. Lund.
Recension
Strong, D. R., Lawton, J. H. & Southwood, Sir R.
1984- Insects on plants. Communit-v palterns und mechanisms. Blackwell, Oxford, 313 s. Pris inbun- den f 22.00. hiiftad f 1'l .80.
Det 6r lika bra att saga det med en gang. Detta ar en utmirkt bok som jag vill rekommendera varmt
till alla som ar intresserade av ekologi och insek- ter. Den sammanfattar i liiroboksform flera stora och aktuella forskningsfiilt rdrande de viixthtande insekternas roll i naturen. Detta grirs pA ett dver-
skedligt och lattillguingligt sett och utan att forlora stringens. Siillan fir man sig se mycket till livs pA
si fi sidor och till ctt i dagens lage sA rimligt pris.
Boken handlar om insekter som livnar sig pa le- vande vaxter. Detta gOr de genom att bita av blad.
greva ur grOna vaxtdelar eller suga ur vdxtens lcd- ningssystem. Exempel frdn frciltande insekter iir
fi, och insekter som iter pollen eller nektar be- handlas inte alls. Likafullt er det en mycket stor
(ca 1/3 miljon arter!) och ekologiskt och eko- nomiskt mycket viktig grupp insekter som be- handlas.
26 Recension
En vaxtetande insekt samverkar med andra organismer i tre riktningar. Dels piverkas den av
trofinivan under, dvs av vaxterna den ater, dels av trofinivin over. dvs av sina naturliga fiender.
och slutligen "horisontellt" av andra arter pA sam- ma trofinivi. Denna senare piverkan ir vanligen i form av mellanartskonkurrens.
Boken stiker f<irklara den relativa rollen av rela- tioner i alla tre riktningarna f<ir de viixtiitandc in- sekternas populationsdynamik och i synnerhct fdr insektssamhillens (i betydelsens artsammansett- ning) struktur och dynamik. Vilken roll spelar mellanartskonkurrens fcir att forma dessa ekolo- giska samhiillen? Vilken roll spelar coevolution (samevolution) mcllan vdxt och insekt? Ar dcssa ckologiska samh:illen av insekter pi olika viixtar- ter civerhuvudtaget fcirutsdgbara? Dessa Ar cent- rala frigor som diskuteras iboken.
De vaxtetande insekternas utvecklingshistoria beaktas bide i ett lingt paleontologiskt perspektiv och iett kortare perspektiv pi ca 10-1 000 6r. Hir
finns bl a intressanta beskrivningar av hur insekts- samhiillen etableras nlr grtidor eller andra vaxter infdrs i nya geografiska omriden. De nya arterna rckryteras friimst frin den Iokala faunan. F<irst kommer polyfaga artersom aterpa vixten utifrin,
medan t ex minerare och gallbildare ctablcrar sig betydligt senare. Den nya vdrdvdxtens utbredning iir ocksi viktig: dcn nya faunan rckrytcras fortare ju strirre areal vixten finns pi.
Fdrfattarna jimfrir de insektsfaunor som eta- blerat sig pa samma vaxtart i olika delar av viirlden och finner stor variation siviil i frAga om artrike- dom som i insekternas uppdelning pi olika ekolo- giska nischer. Detta antyder att insektssamhiillen ofta ar ganska lcist strukturerade.
I en fdred0mligt koncis oversikt av populations- dynamiska studier pi insekter pipekas att menga insektspopulationer varierar slarkt i numerar, om dn inom vissa grdnser. I nigra fall er det svart att finna reglerande faktorer civerhuvudtaget, men ndr sidana finns iir det i flertalet fall friga om na- turliga fiender. Detta stammer vdl med den gamla observationen att den dvervAgande delen av vaxt- produktionen pi land inte konsumeras av vaxtata-
re, utan sjalvdor for att sedan tas om hand av ned-
brytare. Konkurrens tycks allBe vara relativt ovanlig inom gruppen vaxtatande insekter.
Detta betyder inte att konkurrens ar totalt fren- varande, men den tenderar att forekomma spora- diskt sivil bland arter som i tiden. En annan
observation er att ndr konkurrens forekommer, dr den siillan "symmetrisk" (dvs biigge arterna pi-
vcrkar varandra i nigorlunda likartad grad) utan ensidig, dvs en art pAverkas negativt och den and- ra intc alls. Klassiska teorier om djursamhiillens dynamik, i mycket baserade pi figelstudier, byg- gcr pd id6n om att konkurrens dr den domineran-
de proccssen vid djursamhiillens organisation samt att denna konkurrens ar symmetrisk.
Dessa idder tycks passa diligt pi de flesta vaxte- tande insekter. Bland dessa forefaller de "vertika- la" processerna vara viktigare, sirskilt effekten av naturliga fiender, ofta i kombination med effekter av vaxternas egna frirsvarssystem. Kanske under- skattar forfattarna rollen av konkurrens darfor att de har si fA exempel frin frriitande insekter.
Mycket tyder pi att dessa insekter ofta konkurre- rar starkt om fridan. Dekallas ju ofta for fr<ipreda- torer darfor att de i mycket liknar predatorema i sin effekt pi "vdrden". Men fcir de bladiitande in- scktcrna tror jag frirfattarnas resonemang hiller i stort.
I slutkapitlet diskuteras coevolutionens roll i samspclet vaxt-vaxtatare. Forfattarna menar an exempel pi coevolution istrikt bemdrkelse av samevolution mellan en specifik viixtart och zn in- sektsart ir svAra att finna. De flesta insekter ater av flera vaxtarter, och de flesta vaxter Ats av mAnga insektsarter, vilket sannolikt resulterar i
ett mer diffust evolutionirt samspel mellan grup- per av insekter och deras minga virdvdxter.
Denna bok fyller en stor lucka inom ekologin och entomologin. En del slutsatser kan diskute- ras, men hiir finns for forsta gAngen ett mycket stort och aktuellt problemkomplex presenterat och koncist sammanfattat. Hdr finns gott om spen- nandc l6sning!
Christer Solbreck
