Adolf NOVEMBER

NOVEMBER

Görtz careliner

Gustav Il Adolfs praktmynt från Augsburg Graverade silverplattor över Gustav Il Adolf Stor penningdonation till KMK!

SNFs auktion

Pris 20 kr

A'DOFF GR UPPEN AB ®

Konsult er i ekonom istyrning

A'doff Gruppen erbjuder konsultativt stöd till företag och offentlig sektor.

Vi har stor erfarenhet av att arbeta i projekt- form inom följande arbetsområden:

• Verksamhetsurveckling

• Finansiering och likviditetsstyrning

e

Budgetering och redovisning

• Ekonomisystem

• Bokslut och Arsredovisning

• Dagligt konsultstöd för ekonomiadmini- stration l Agresso, C osmos m fl system

• Revision via A'doff Revision

A' doft Gruppen AB Telefon: 08-32 87 03 Telefax: 08-30 87 16

Besöksadress: Dannemoragatan 20 Postadress: Box 23077

104 35 Stockholm

NORRLANDSBONDER

>Då finns väl inge jäkligare än dessa iörfalloda·

garne! När don• väl å vackert ii över, så har mJn obehag av dom and å! •

154

Bli medlem i

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN

Arsavgiften är 200 kr.

Som medlem får Du SNT automatiskt

Du kan också

enbart prenumerera på tidningen.

Det kostar endast 150 :- per år.

SVENSK

NUMISMATISK TIDSKRIFT

har en upplaga på 1.400 ex.

Ca l l l O av dessa n:ir utanför Sveriges gränser - Norden. Europa. USA.

Tidningen kommer ut med 8 nr per år:

första veckan i

februari - maj, september- december.

Våra annonspriser lir jiirnflirelsevis låga.

För annonsering kontakta Frederic Elfver, tel 08-777 68 12 (kviillstid och helger).

Prisexcmpel:

1/1 sida(l51 X214mm) 2:a omslagssidan 4:e omslagssidan

l /2 sida ( 151 x l 05 mm) 1/4 sida (72 x 105 mm) 1/6 sida (47 x 105 mm}

1/12 sida (47 x 50 mm)

1.800:- 2.200:- 2.500:-

1.000:- 500:- 350:- 175:- Sista matcrialdng: Den l :a i månaden före utgivning.

Heloriginal eller manus och gärna skiss sUndes till Frederic Elfver efter överenskommelse.

Annonser som ej tirfurenliga med SNF:s, FIDEM:s och A/N P: s etik avböjs.

SNT 7 • 96

Jubileumsmedalj m· Jacek Dwor.rki. XXX-LECIE MUZEUM SZ:l'UKI MEDALIERSKIEJ IVROC/.J\\V/U 1995. 99 mm. brons. gjmen.

Foto Maria \~1/ecka.

Jubileumsmedalj m· Bronisfaw Kr:.ysztof MUZEUM SZTUKI MEDAUERSKI/:.J 1965-1995. 83111111, lmms, gjuten.

nenta skrifterna inkluderar Bulletin frän Medaljkonstens museum. där man kan finna intressant material an- gående medaljprägling och ordens- konst, särskilt museets egna sam- lingar och aktiviteter. Museets egna minnesmedaljer publiceras särskilt.

SNT7 ·96

Fow Maria \Valt•cko.

Museiundervisning och kons!Hiv- lingar för barn och ungdomar. som museet har ordnat i många är, har rönt stort intresse från skolorna. Till museet hör ett bibliotek med stora specialsamlingar av böcker (ca 6.900 volymer), förutom en samling på nU-

Ersäuer sid 173 i SNT 7 • 96

ra etthundra iildre skrifter och över 650 manuskript.

Helt utanför huvudverksamheten linns konservering, foto och bokbin- tkri.

Översall ji·ån engelska av MGL 173

ges ut av

SVENSKA

NUMISMATISKA

FÖRENINGEN

i ~amarbctc med

KUNGL.

MYNTKABINETTET

Föreningen:

!lan~rg:u:m 17 nb l 15 22 Stockhohn

Tel 08-667 55 98

on~dag - to"'dng kl l 0.00 - 13.00 Fax 08-667 07 71

E-po~t: ~nf@wincasy.,c

Po,tgim 15 00 07-;\

Bankgiro:! 19-050~

S\cn'b Handc:hb3nl.cn

Rt'daktionm:

Kungl. Mynlkabincttct Box 5-105 114 84 Stockhulrn

Tel Ol>-783 94 00 Fax 08-411 22 1·1

AIIS\'llriJ.t ur~:i•·art•:

hm Wischn

Hm·udredaktijr oclr layout:

Monica Golabiewski l.nnnby

Mwut.<kriptgmll<~tlrt•:

Lnr. O. Lagcrq' i't A\cn tcl 0152-2()() 79

Atmtm .. ~r or/t twÅtwltd.JIInult'r:

Fr~eric Elt\cr Tel 08-777 61112 (l. v(ill \tid och helger)

Fiireuiugens auktitJIII'r:

Jan Karls,on TellFax 018-5-l 83 -l:!

Mobil 010-279 09 86 /IIi nieall 07-19-10 09 56

l're11umerationer:

f'rb 150 kr/år CK nr) Medlemmar crMIIcr tidningen

muonmtiskt

SNT7 ·96

Trvck:

~I::L\lcrprint Såtteri & Trycken AU

ISSN 02!S:I-071X

SNFs program hösten 1996

Förcning•lokalcma är öppna f1ir medlemmar - gärna med sällskap - en corsdagkväll i månaden. Dörrarna 1ippn:l\ 1.1 18.30.

5 november Öppet hus: J>ulkttcr. Tag med. fr5ga. beriitta och bye.

19 november Rene Jessen vis:or I)Ch heriiitar om<bnska medaljer i sin samling.

28 november Kl. 18.15. SNF, uuktiun:w medaljer och lincratur.

Vi,ning a\• objekten 16.30-18.00.

Lokal: Kungl. Mymkabincttcl\ hiirsal. SlotL\backen 6.

Il december Föreningen\ julfc,t med l.affe och frlgöport. Tag gärna med pri<er tillloucriet.

Om ej Cifiiiiii allg<'s lull/s miitemt ~l 18 . .11) l"l Hwrergamn Il nb. 7ctg buss nr ·1-1 eller 5-I eller T-hmw till K11rlaplmt.

SNFskansli

Besök>tid 10.30-13.00 on\dag och luf\dag.

Srängr: Midwmmar-l .cptembcr '~mt JUl· och ny3rshclgcma.

AUKTIONSLISTA

över medaljer och litteratur medföljer som inlaga i detta nummer!

se

mitten!

Innehåll SNT 7 • 96 Sid

Görv. cart)liner ....•..... 156 GuJ>tav Il Adolf, prak-cmyJlt fr~n Aug~burg ..........•... 162 Sedelnytt ..•...•... 164 Symposium i <hlo 5-6 M:ptember 1996 . . . .. . . • . • .. . . • .. . • . . • . • . . .. 164 Ny brinhk cappethebdekoration . . . . ...•. 165 Gm,er.Jdt: med:lljl.ilm311de ~ihcrplnU<.If Ö\1:t Gu<ta'' H Adolf ..•... 166 Stor penningdonation till ny:~ Kungl. M)'ntbbineuet fr:ln ,iinföreningen! .• 168 Sconnakblidcru. \il\'etcttöringnr . . . • . . . 170 Rllttvlind lncusc? ....•...•.••.......•.•.. 170 Justitier5det Lindstedts indiskn mync ...•... 172 Muzeum Suuki Medtllierskiej ....••....... 172 Nytt om biicker - receru.ione.r • . . . . • . . . • • • . . . 174 Pressklipp ...•...•... 175 Aul.'1ioner & Mässor ......••... 151

Omslag

Ordföranden i Kungl. Mynt.k.obinettcl~ Vitrmer. Björn Tarras-Wahlberg. ö\•erutmnar en penninggåva på 500.000 kronor cill dec nya Kungl. Myncknbineuec på Slousbxlen 6 i Stockbolm. Gdvun motto&' :J\' mu~idir-el..tör Hcnril. Klnckenberg vid en ceremoni den 5 september. Foto Gabriel Hildebrnnd. Se ä\cn bildrc:pormge pi sid. 168-169.

155

Görtz caroliner

Av Bertel Tingström

F

^{ör an for,ta orm}t!indighctcma runt dc mynt \Om 'logs 1718 under namn av caroliner måste vi gå tillbaka till det ~tora nordi\k:t krigets utbron 1700. Sverige anfölls då av Ryssland. Polen och Danmark. Efter åna år av ~cgrar korn nederlaget vid Pol ta va 28 juni 1709 med en för- lorad arme. En knappt halv;ir efter Poltava. den l november. anföll dan- skarna Skrme i syfte att fltcrta dc för- lorade skrmska landskapen. rör all

snabbt skaffa pengar till fiirstiirkning av hemmaförsvaret hesliit R;,det om myntning av plåtmynt genom mrord- ningen av den 3 december. Trots alt nära tjugo ~r hade förflutit sedan sådan myntning nedlagts kom pro- duktionen ig~ng redan under deccm- ber 1709. Utmyntningsgrunden sat- tes till 120 daler per skeppund sta- pelstadsvikt

=

Stockhnlmsvikt

=

¹³⁶

kg. Under de få veckorna i december slogs 47.748 daler (men med ;irtalct 171 0)0. Tyviirr blev plåta ma något for tunga. när kopparpriset ofiinno- dat steg och de exporterades till Mor del omgående. Men dc hade fyllt en mission- ;ut sk:1ff:1 \';tluta.

Den me~t ingripande ekom1mi~ka

händelsen var infiirandct av nödmyn- ten. Det fOrsta avisemdc~ den 14 mars 1715 men tvck~amhctcn har nog varit stor. Det utlystes nämligen som betalningsmedel fö~t 8 mars 1716. l princip var nödmyntet en metallisk statsobligation. cniir den enligt brevet den 14 mars 1715 skulle inlösas "wid beqwlimligare tider".

Upplagan. som i brevet 1715 var S;ttt till "tio hundrade tusend daler silf- wermynt quantum'', blev 2.1ll9.000 st i juni 1716. En annan fitglird pfi det monetära omr;,dct var att radikalt minsk:1 ph1tmyntens vikt. l förord- ningen den 17 maj 1715 be~tiimdes utmyntning~grundcn till l tiO daler silvermynt (per skeppund). Vikten pti en l-daler slinktes dlirmcd fdn 1.134 kg till 756 g. Det visade )\ig vara ell bäure värde. ja t.o.m. ~~ bra att det inte ändrades under plåtmyntens rc!>- terande cirkulationstid intill 1777.

Efter den l maj 1717 var det förMa nödmyntet Kmntm inte Wngrc gång- ban. Det hade utbytt~ mot Pubfirn Fide men fom.attc i cirkulationen som l öre silvennynt.ll Upplagan på Publica Fide var 3.801!.600 't. Ar 1716 hade kontribution~rHntcriet·¹•

156

Gört: mroliner. Foto N. urgergrt'll. A7i\. Krmgl. MymJ..abit~mt'l.

utgivit staL~Iån i sedelform i låga be·

l()pp. 1716 i 25 daler SM och 1717 i l O och 5 daler SM. Villkoren var dc- samma som för nödmynten - de skulle inlösas med gott mynt så snart staten kunde. Publica Fide avlöstes av Welt och "irpen den 8 april 1717.

som hade en upplaga av 9.059.000 daler. Året därpå - den 6 januari - kom Flink och Färdig med 7.368.000 daler.

Nödmynten kallades ofta Gört- zens gudar. Upphovet häniii är Görtz förslag till Karl Xl1 den 7 maj 1718 på fyra nya nödmynt. nämligen Mnr.r. Jupirer. Mercurius och Smur- nus. Karl Xll lade till ett. Plwebus.

Dc skulle alla ha en upplaga på 3 mil- lioner utom Mercurius. som skulle h:1 6 millioner. Det blev en påspäd- ning a,· 18 millioner daler. Av des- sa hade alla slagits vid Karl Xll:s död utom Mercr;rius. vars prägling just påbörjats. Vid detta tillfälle ha-

dc av \Veu och \Vapens 9 millioner 3.600.000 daler invlixlats.

Vad bctrMfar silvermynten i mark- valör. l. 2. 4 och 8 mark. förhöjdes 23 januari 1716 det åsatta värdet på följande siill: l mark (förut 8 öre) förhöjdes till 12 •h öre. 2 mark till25 öre, 4 mark t i Il 50 U re och 8 mark t i Il 100 ilrc. Vis~ myntning av markmynt förek()ln h:\de 1716 och 1717 men ej 1718 - naturligtvis till markmyntets förhöjda viirde.

l förordningen av den 20 decem- ber 1717 upphUvdes m:~rkmyntcn

~om betalningsmedel. men dc kunde anv;indas vid betalning :w Stora sjö- tullen intill l juli 1718. l övrigt åla-

dc~ var och en att anm!ila sitt innehav .,,. marl..mynt för framtida växling i annat ~ilvcrmynt. Orcsmyntens ''är- dc - det gHIIdc dem av silver - fOr- höjdes 'a att l öre höjde\ till 2 öre. 2 öre till 4 öre. -1-och 5-öresstyckcna till 6 öre~•.

SNT7 ·96

Räkncsystemet

Det Hr intrc~sam all fålja utveck- lingen :l\' dc olika mymslagen och

räkncsy~tcmet och vi utgår därför från :\r 1681. d:\ det fastställdes ell visst inbördes viirde dem emellan.

Vad som då hcstiimdes kom att bestå ett gott ~tycke in på 1700-talet. trots krigets ekonomiska påfrestningar. Sc tabellen nedan. Det saknas i denna ell par uppgifter men genom jämfö- relse med siffrorna i samma tabell (kolumn) kan man

m

en nöjaktig uppfalini ng om det saknade vtirdet.

Underåren 1681till 1719 har vär- det av den svenska dalern sjunkit från 2 daler SM per riksdaler till 3 daler SM. 3 daler KM (kopparrnym) är hela tiden

=

l daler SM (silver- mynt). l daler i öresmynt iir hela tiden l daler silvem1ynt. l mark iir = 8 öre och l daler 32 öre. Vad som stört baluns~.:n mellan olika mynten- heter i Hingtll.!n lir bl. a. den olika hal- ten i öresmynt och i markmymen. En betalning i öresmynt (courantmynt) innehöllmindre !.i Iver än om samrna belopp hade betalts med markmym (daler carolin).

Utan att det säges i fårordningen om vHrdehöjning av markmynten ändras relationen till riksdalern. Intill iir 1604 var l riksdaler = 4 mark = vad som senare kallades svensk da- ler. Detta iir utgångspunkten. Redan 1605 lick vi betala 4 '12 mark för en riksdaler och 1609 6 mark. År 1681

fastsl1illdc~ relationen till 8 mark. En sådan förl>kjutning av v;irdet har i regel sken sakta. Tiden emellan har begagnats mellanliggande värden.

vilket bl.:1. kan iakuagas då ny mynt- ordning för plåtmynt har faststiillts.

Silverinnehållet i en summa av våra markmynt

=

v:irdet av en riksdaler borde med h:insyn till kursen mot- svara riksdalerns. En riksdaler in- nehöll 25.7 g finsilver och 8 mark 28.90 g.

R:iknar man p~ carolinernas sil·

vcrinnch~ll linner man all de inne- håller mr mycket silver om kursen mellan 2 daler SM och l riksdaler Ur högre i daler än 2 daler. Gustav l skulle ha ~agt om dessa. liksom han sade om vbl.a Åbo-präglingar. all dc

··vom för feta".

Man kan riikna med att kursen 1716 ungenirligen var 2'/1 daler eller något mer per riksdaler. Det som avgör denna kurs iir omviirldcns be- dömning av styrkan i vår val Ula. Det ofta använda internationella räknc- värdct p~ en rik~dalcr var det ~om

-

SNT 7 · 96

Karl XII och hans rådgimn•. hamn G;irt:_. .mmm·riiuades mlgm mtlnadu l'jtu kmrgens llöd. beskylld jlir alla olyckor-iiven dem hon mr oskyldig till,

t ex nödmynten. Somtida J.opparstick. Kungl. Biblimeket.

Tahclll

Tr

l ribdalcr l d cour:ml l d SM l d carolin l d carolini

öresmynt markmynt daler KM-

i daler Sl\1 räkning 1681 2 d S~l l d Sl\1 3d K~l l '/6d SM 3 ¹/!d KM

(l-l mark) 16X6 ldSM 3d K~1 l ¹/~ d SM 3 't~ d KM

( 15 mark) 1705 2 ¹/-ld SM l d SM :l d KM

1716 l d SM 3d KM l 9fl6d SM 4''fu.dKM

( 18 lfJ mark) 1719 3d SM Id SM 3d KM l ¹9/32 d SM 4 !~f n d Kil. l (19'#mark) Relation l :3 Relation l :3

157

gällde för Hamburger Banco under 1600-och 1700-talcn. 25,9 g finvikt.

BeträiTande silvem1ynten var det klan att en betydande del av mark- mynten gått ur landet enär de hade for mycket silver i förhållande till

å~att valör.

Det är inte underligt att vår daler inte längre hade 1600-talets viirde.

Den militära situationen var den att våra baltiska områden, Estland och Livhmd, togs av ryssam a 171 O. Dc- ras erövring av Finland tog fyra år från 1_710 till 1714 och vå!. i prakti- ken SISta post söder om Ostersjön, Su-alsund. föll i december 1715. Un- der krigsåren hade vi utrikes förlorat två am1eer. Pollava 1709 och Tön- ningen 1713. En mycket stor del av myntsilvret har förlorats med amle- ema och deras underhåll. Ett hUrtåg mot Norge 1716 kan betraktas som misslyckat, i va~je fall inte avgörande för krigsutgången, och 1717 blev ett återhiimtningcns :k

Nya mynt

På myntområdet ökar som visats nödmyntens antal och når sin topp i december 1718. l förordningen av den 20 december 1717 nämnes för första gången avsikten att erstitta de med denna förordning indragna markmynten med nya mynt av silver.

I brev av den 26 mars 1718 nämner Karl XII att han förnummit, att ing- en stiimpclsnidarc finns i Stockholm som kan ··med Wår bröstbild forfiir-

dig;~ sttimplingama" till nya silver- myntet. Det Ur nog riktigt. Karlsteen hade insjuknat och kunde ej åtaga sig en g~avering. Han dog den 3 maj~

Hedlmger undertecknade sill kon- trakt som hovmedaljör och stiimpel- snidare den 18 september. l bilden~

ställe bestlinides "ett dubbelt C med samrna öfwerskrift som förr varit vanlig, ncmligen Dominus prorector mcus. Det mynt som kommer all gUlla 16 öre SM skall kallas caro- liner, det som gliller l daler SMt dubbla och det som giiller 2 daler SMt fyrdubbla carolincr".

KonMruktionen av denna nominal iir intressant. Det iir den gamla 2- marken. som behållit namnet carolin och precis som det gamla myntet var 1/2 daler. Det gamla myntet på 2 mark hade f:\tt viirdet förhöjt till 25 öre i stället för 16 öre. Det nya myntet har exakt s;Jmma halt som det gamla. 694

%,o. Sjiilva riikningen lir oföriindmd.

Dc gamla myntens vi\rdchöjning har skett oberoende av den gamla mynt- riikningen. Det nya myntet iir allts:\

exakt 16/25 av det gamla i vikt.

158

1hbcll2

Olika mynts vikter i gram finsilver iniiii 17t6.

l daler carol in l daler cour.ull l svensk rikl.dalcr från 1664 14.45 g 12.16 g (l-ören) 25.70 g

12.4!! g (2· och 4-örcn)

fr5n 1686 14.45 g 9.92 g (l-ören) 25.70 g

från 1716 14.45g 7.36 g (1-iircn) 25.70 g

Ylledigare en faktor kommer till och det är plåtmyntcn, som med en åsatt valör likväl var både mynt och vara.

Det kunde därigenom bli ett annat pris om betalning skedde i plåt mynt.

Dessa hade ju ett :isatt pris eller va- lör. uttryckt i daler SM. Om koppa- ren blev värd mer än plåten blev plå- ten en vara. Om det gällde högre belopp i plåtmynt kunde diskussio- nen komma att gälla kopparen som metall. Priset var under denna tid (16ll6-1716) 60

a

65 riksdaler per skeppund i Amsterdam och ungcflir l O riksdaler lägre i Stockholm. l praktiken stod dock denna tillgång till buds endast för staten eller an- delsiigare i en gruva.

Vid bedömning av landets eko- nomi kom påfrestningarna till synes första gången 1709. Penningbristen möttes med återupptagen plåtmynts- tillverkning. Priset på koppar steg emellertid i början av 1710-talet. Dc nypriiglade plåtarna gick till stor del på export -så stor att man tick till- gripa kanonmetall som råämne i stiil- let för koppar. Det blev t.o.m. lön- samt att exponera koppar i endast garat skick utan an gå omviigen över myntning.

-

Försök att råda bot på det an- strängda myntväsendet börj:1de un- gefär med danskamas anfall 1709.

Verkliet radikala åteärder kom inte förriin-med nödmynten. Med de många millionerna daler nödmym - det blev n1ira 25 millioner i omlopp- försvann dc större silvennynten för att till slut förklaras inte giltiga. En del peng:tr kom in genom exporten.

bl. a. av p111tmynt. Tyviirr lir de exakta talen inte kända förriin 1718, då sitT- ran var 1.1 million daler i plåtar. Vi behövde emellertid silvcnnynt och sådana hade ju redan aviserats. Vår ekonomiska styrka hade naturligtvis försvagals genom det långa kriget.

även om den ''ar starkare än många trott. Man klarade tiirnligen gott de forsta tio åren.

En förskjutning i relationen till rikselalem var siikert klar mr rikets ledning: Karl XII. baron Görtz. kam- markollegium och Görtz nyinrtittade ämbetsverk, kontributionsriintcriet.

Vad som låg närmast till hands var relationen 3: l. d.v.s. 3 daler SM för en internationell riksdaler. Avviig- ningen av Gönz daler i förl1ållandc till dc äldre mynten antyderdetta och det blev också vad som fastsiiilides året efter Karl Xll:s död.

Görtz daler har slagits vid följande tidpunkter:

fyrdubbla caroliner

:l aug. 171!1 12.958 daler lO okt. 17.92!l "

t :l nov. 19.904 ..

Dubbla caroliner 2 scp. 1718

4 se p.

20okl.

22 nov.

2dcc.

Enkla careliner

50.790 daler

l 1.971 tialer 12.562 ..

18.206 ..

18.138 ..

18.079 ..

78.956 daler

13 scp. 171& 17.576dalcr

Towl summa 147.322 daler

Vikl hn111o per myn1 26.63 g. ncuo 18,49 g.

Vikl bru110 Jl<!r mylll 13.31 g. llCIIO 9.25 g.

Vi kl brullo per mynt 6.66 g. ncllo 4.62 g.

SNT7·%

Myntningen av Görtz daler Påbudet om myntning kom alltså den 26 mars 1718. Redan tre dagar se- nare kom en ny förordning, även den daterad i Christinehamn. Här uppre- pas valörerna: de enkla earalinerna =

1/2 daler SM = 16 öre, de dubbla l daler SM och de fyrdubbla 2 daler (= 64 öre SM). l brev till Kammar- kollegium meddelas, au baron Görtz mött visst motstånd från räntericmas sida au f:\ nedsmälta de nu avlysta markmynten och prUgla dc nya caro- linema. Karl XII uttalar här själv att nödigt är, au landet med annat silver- mynt må förses. "Alltså är härmed Wår nådoge befallning det I utan dröjsmål låten alle sådane gamle ca- roliner ommyntas men l därjämte till Oss inkommer med Eder underdå- niga ber'dttelse om det, som derwid widare är att påminna".

Brevet fick effekt.

Med det nya silvermyntet, Görtz caroliner, var vikten linsilver avvägd au passa en relation till den inter- nationella riksdalern. l daler vägde brutto 13.31 g, varav finsilver 9,25 g.

Kursen mot riksdalern 2: l skulle ju bara ge 18.50 g mot 25,9 (Hambur- ger Banco) men kursen 3: l skulle ge 27.75 g. niim exakt. År 1719 fast- ställdes delta och relationen höll ända till 1777, då vi genom den s.k.

myntrealisationen övergick till riks- daler som huvudmynt.

Mynten var aviserade av ett pla- cat daterat Strömstad den l oktober 1718 och dc tre myntslagen var av- ritade.

Det totala myntade beloppet är ej särskilt stort. Den fortsatta mynt- ningen efter 1718 kan ha hindrats av brist på silver. Möjligen kan också hatet mot Görtz ha spelat någon roll.

Vikten av den till högkvarteret i Norge avsända kassan omfattade l 00.000 daler med en vikt av 1.331 kg.

En förstärkning av krigskassan om 100.000 daler silvennynt gick från Stockholm och anlande till Ström- stad. För att få ihop 100.000 daler i en tmnsport måste, mot bakgrund av Myntverkets böcker för präglin- gen av dessa daler, denna ha sänts från Stockholm senast den 14 no- vember. Den var i Strömstad i god tid före 30/11. Här stoppades transpor- ten av Fredrik av Hessen.

l allmänhet förekommer ytterst få notiser om Görtz. careliner och i fal- let krigskassan i Strömstad säger våra affmänn:1 historieböcker inget.

När frågan diskuterats har egentligen ingen kunnat bestiimt unala sig vad St·tr 7 ·96

~~~ '. .

l ~~..._. -k,'~

^"'-i'

~""~~.-...~--v<·.

'

-&G--~-...&~:'})'-~ "'-1-<y~.-.-

&.-.;F-/-- -.o"-t:>"'W

·"-W1 <T~-: -1 .... ~-~ ~:..._,-.... ,..:_...'t-.Jii.:, •. ~ ~JJ

~~-~-~ .... -=:a/...y~.c..-J~~. _,_. ___ _ _,..,__.,

P-- 4--/-1

^{~a ... ~}

·v

f--~ ---"-~Iii!

~·<f-.. -.;,~,:.... ... ;.::.----r-:~~·~

...

~ ~

Uppdrag till M.J. Dt• la Gardie 011 fordela kassan undem•cknm m· Fredrik a•· Hessen.

sort de l 00.000 dalerna bestod av.

Det är nu klarlagt att hela summan bestod av dc nya carolinema. Nu tlnns beviset. Diirom mera nedan.

Utan att veta mer än förstärkningen av krigskassan med l 00.000 daler skulle man kunna gissa på nödmynt.

Men det var svårt att köpa något i Norge för sådana mynt och det finns ett yttrande av Karl XII om just detta.

Kan det röra sig om kontributions- ränteriets sedlar? Knappast, av sam- ma skäl. Kan det ha varit riksdaler?

Nej. för det första är det inte daler.

för det andra pr'Jglades mindre än

25.000 st under hela Karl Xll:s rege- ring. och så många utländska hade vi inte. Kan det ha varit de indragna markmyntcn? Kan det ha varit en kassa i plåtmynt? Knappast. De se- nare skulle ha vägt 75 ton, opraktiskt för krigsbruk. Återstår alltså Görtz mynt. Det hade talats om att kassan bestod av vita penningar. Det bety- der silvermynt. En transport av des- sa Görtzdaler från Stockholm vägde nära l ,5 ton och måste ha skett med vagnar. Tiden Stockholm - Ström- stad bör ha tagit minst tio dagar. Det är ungefär femtio mil. -

159

Gijrtzdalcrnas fortsatta öden lliir följer en beriittclse som iir nära otrolig. nlir det giiller den tmkomna

krigskas~a11. På kvällen den 30 no- vember 171R. ungef<ir kl21

a

^21:15.

sl..öt~ Karl XII. Ett emydigt bevis på all han ~köts från fåstnincen Frcd- rik\hald. "''got fort eller på nlira håll har inte framlagts men lineraturen om hlindclscn är-mycket stor. Det går emellertid all konstatera. all indici- erna talar för det Hessiska alterna- tivet. Mycket tung är indiciebe,•is- ningcn, all sedermera Fredrik l hade intressen all bevaka i händelse av Karl Xll:s död. Han var ju gift med Karl Xll:s syster Ulrika Elt:onora.

den blivande drouningen. Här iir inte plat~en att redogöra för vilka åtf!lir- dcr han vidtog '::. endast en sak l1ör till Hmnct: krigskassan. l sina försök att vinna röster i de förhandlingar.

som man kunde förmoda skulle kom- ma. kunde man anta au officerskåren i armen i Norge och i varje fall dc högsta c helerna skulle höras. Fredrik

~i lie ge en extra styrka åt dc sympa- tier han kunde behöva och beslöt att fördela hela den ankomna krigskas- san. HXJ.OOO daler silvennynt. bland oniccrarna. Beloppen var inte lika stora och just härför skulle man kun- na mi:.:.tlinka att dc stora beloppen utdelade:. till de officemrc J>Om mer eller mindre aktivt deltagit i en sam-

man~viirjning mot Karl XII. Fredrik sj

m

v var generalissimus, d. v.s. niist efter kungen högste befälhavare. Om Fredrik kunnat förutse hiindelseut- vecklingcn med krigskassan vet vi inget om. Han hade emellertid be- ordrat att penningtransporten. som niimntl>. ~kulle stanna i Strömstad och h~ir fick 69 officerare - alla adebmiin enligt armens huvud~akli­

ga rekrytering -på denna tid-kvitte- 160

ra tillkommande belopp. Som första namn står Carolus Fridericus. Del iir Karl Xll:s systerson. hertigen

•!v llolstein-Gouorp. 18 ~r gammal.

Aven han stod nära tilltronen och var niinnast konkurrent till Fredrik "'

Hcs~em maka. Han kan :.iikert ute·

sl.uta.' ur en eventuell sammanwlirj- nmg. All denna hopskrapade l..ric~­

kassa inte gick till militära :indarn~l lir det ocrhörda och lyckligtvb ena-

st~cnde i svenska arn1cns historia.

Gilrtz; sjLilv kom två dagar efter Karl X Il :s död frän underhandlingar med tsar Peter på Åland. Fredrik sjlilv beordrade hans arrestering. lian hiik- tades i Tanums pr'.istgård.

Tilldelningen

Generallöjtnant M.J. Dc la Garclic fick i uppdrag av Fredrik att fördela kassan. l kvilloboken har beloppen kallats gratifikation. Alla generalma- jorer och regementschefer lid. ROO respektive 600 daler. l-liir intill följer namnen p~ dem som lyfte högre be- lopp (hild se ovan!):

GratifikJtion lians Durchlaucht l knigrn :tf Daler Silf.mynt

Hollstcin ICarolu< Fridcricu<l 6.000 Hans Excll. Fl!ltman.kal~cn

Grefwe K.G. R~n,ltöld 12.000 lhn.' E,en. Grcfwc C. G. ~tomer 12.00(1 Gmrralen ~alb. D:uun C.G. Ducler 12.000 Grnmdm OOo.f' •l h. Ilaron C. G Ormttdt .1.000 Gen=lmajor C. Cron~tdt .1.000 GenerallöjtJUnt M. J. 0.: !J Gardtc .1.000 GenerJIIojtnanl C. A. Stadclbcrg 2.000 GcnmllöjtnanJ C. Cri,pin 2.000 Generallöjtnamli.O. von Allll:dyl 2.000 På ett löst papper. funnet i Krigsar- kivet. Stockholm. finns texten till anvisningen. lluruvida delta lir elt fom1uliir. en infom1ation eller bara en lednin[! mr all skriva ell kviuo framgår

c}.

Det återges nedan med befintlig stavning:

lill samtJi ge a~ncralrn:tjon:r och Öfwcn;tar.

I anseende Iii d~t hc'"är 'orn hr N N har ut tllu vid in-vis umtarchcn \amt vistandel i Norrje hafwer Gr. J\ atlllnjuta tliller Srn1 af det nya Silfmymct hwarom lir N hos hr Gcncrnl- Iieutcnamen Gref Dclagartlie behagade sig anmäla. Dock är nödigt :11 hr N dcua nya hm.

sig sielf inbeMIIcr och ej ulgifwcr innan del allmänncligcn kunttinn blifwcr. tlct samrna mymesoncr skola wura giing~c.

Förbli f" er

Karl Fredriks J..••illo.

SNT 7 · 96

. ^~

^{· '}

- . , ... ,..~ ... t.-~ecltv-

])!. .. l. /',;.If.,,.~-·-"'- (-ca,.

Jjr<f"t~-~ ./m~

'If.; ,. __ ·"-

Ew~

I.Ku,t••,_ - - - 6aJ.

0tt ... lvr/r lr,().,.

( !f-i.L, ~.;,~211.-. _.,.,(;()('. •.

.~,_~ltr; 't·l'tlh __ _ ,tfco~

~{,..;1/~rl'ou - · __ ,,,_,{'(!O'·

l . ..:tM...:.. ·· _ f.oa,.

A.,.,.r . ⁴ tro~

13.dr.~- . _ f:m~

;1. .. ; :.!f"'"~ - .. -.Gro~

l ^1~ii_

r:f.," ; ~

^{·_ ·_} ==

-

^f:: fet:,.

fJ!IV},.f<,....,._ ·- {m.

l ~ • .Jt .... i_·~-_ _ ^(cc,

~.;..,.1,...)_-JOttXJ.

l

• l

Det hade varit intressant att vara med vid avhiinnningcn av gratifikationen.

De som fick t 2.000 daler hade att lyfta ca 160 kg och de regementsche- fer som bara fick 600 daler 8.0 kg.

Den dittillsvarande bristen i ann~n

på silver visade sig när Karl XII skutte balsameras. Ingredienserna fanns inte i Uddevalla men väl i Göteborg. Där vägrade emellertid apoteket att sHlja om man ej fick sil- vcrnlynt. Frågan löstes, men episo- den visar folks värdering av nöd- mynten.

Görtzska dalernas roll efter kriget

Det är inte mycket som är skrivet om dessa mynt under frihetstiden. Var det något fel på dem eller valet av valörer'! Naturligtvis hänger det sam- man med upphovsmannen. Han an- sågs skyldig till de nesta av olyc- korna och efter en parodi på r'..itte- gång dömdes G ört z till döden genom halshuggning. Det var ett klart justi- tiemord som Gustav III sonade 1772 gentemot arvingama.

Det iir nog klart att landet inte kunde beh:'llla sin ekonomiska styrka efter tjugo års krig och att valutan måste nedskrivas. Vad som skett med landets huvutlmynt. de av silver. lir enligt tillgiingliga källor helt korrekt gjort. ödmynten förstör intrycket.

men vi hade lur att stå inför en un- gefår femtonårig högkonjunktur till slutet av 1730-talet. En skildrin2 hur vi klarade nödmynten tar ske i annat sammanhang.

Om man studerar vilka mynt som präglats efter t 72 t är myntningen av de garnlu markmynten klart reduce- rad. Åren 1739till 175lslogsinteett enda och inte efter t 755. Som rena vtixetmynt upphörde 2 och 4 öre i

SNT7·96

&..

_··-'l..~n.-r.,~.

~=-t.~i

,- -^-;o~ (m.

^..

,.

tr .. ,,~- -

r

^ro_~

ellanon l!. ~ {w-

0.

_v.~i''

f: _..

_~;.. ~

,,;;...;,.. .

^~-

., .•

^{Ml.. ..}

c l:l'l •

' ]fl< .. ,.,,.., .

f-(){1,_

·:&w~;;n.,..,

_{10f, · . · ,,)_} J ^Occ.:.'

_{hr• '}

~) . .,_,..

~ . el~"'- .~. fe(/...

~ (b~%.-- • ftU,

1-. _.,.,.}.f~-;

? [!;~~r.!;( ~~~ ''r.

^{•• ,}

,J--1

c·

fR~.

""' ·~ ·~'i~r.:.C ~?. •. /. ..

·"·f-!l.J.. c;

<?_ ^{.I J} {:Q l ^,·---

cfd--j• -;t,.. _ .

7fluo_

silver och tillkom t O öre. Det senare ersatte dänned den gamla t -marken.

BMc 5-och t O-örena höjdes i viirde senare till 6 respektive 12 öre. Kop- pamlyntning i valörema t och 2 öre SM !Hckte mycket av behovet i dc liigre beloppen. Efter t 745 kom sed- lar i tåga valörer, 6, 9 och t 2 daler KM. Ordagrant i förordningen an- sligs dc kunna användas av fattigt folk och arbetare sJ.

t förordningen av den 18 april t 7 t 9 erbjudes ägare av silver att mynta men det blir i s:'l fall dc gam!;~

markmynten. Den höjning som in- fördes t 7 t 6 giillde fortfarande och i förordningen t 7 t 9 står ocksil att Görtz caroliner bibehl\ller sitt åsatta viirde. Utan an det direkt kan beläg- gas iir det troligt att Görtz caroliner cirkulerat i vanlig ordning. Dc iir emellertid omnämnda en sista gång i den förordning enligt vilken allt gammalt sitvennynt av alla katego- rier erbjudes till inlösen fr.ln den t 6 januari 1777 då hela vårt myntväsen nyorganiserades från t januari 1777.

Görtz mynt inlöstes till fulla viirdct.

Tiden fram till

myntrealisationen 1777

Förordningen den t 8 april t 7 t 9 bc- stiimtlc att inte lindra höjningen av carolincmas värden så som de f:L~t­

stlillts den 23 januari t 7 t 6. Man be- stämde helt enkelt att 1664 års mynt- ordning om halt och vikt för mark- mymen även skulle gälla fonsatt myntning dvs förhöjda värden och att Görtz daler också skutte gli pre- cis enligt :'Isatta valörer.

Det egendomliga lir att dessa daler inte utgavs efter t 718. Mynten giilldc ju en valör i räknesystemet. Dc synes linda till våra. dagar ha betraktats som

n~got främmande bland Karl Xtl:s

mynt fram till myntrealisationen t 777. Kan det vara den saknade kungabiltlen som medverkat hiirtill'?

Vid inlösningen av de gamla be- talningsmedlen enligt myntrealisa- tionen den 27/1 t 1776, gällande från 1/1 1777. skutte sedlar och koppar- mynt inlösas till halva värdet men silvennynten inviixlas till det löpan- de värdets motsvarighet i det nya systemet ( § 9 i förordningen 27 l l t t 776). däribland G ört z carolincr. l våra dagar anses den svenska mynt- räkningen ha varit invecklad och be- svärlig och det gällde tydligen ocksil samtiden. I nämnda §9 (27/11 1776) stil r ortlagrant följande: "Alla ... dal- rar hwilka wid den nu antagna Riks·

dalers fördelningen lätteligen kunde föranlllta n1lgon oreda och irring.

särdeles lros de e11jaldigare, komma ifrån niista års början ej vidare att btifwa gängse och cirkulerande sil-

som Mynt".

0

Noter

t) Wolomis s 297.

2) Della Ur jusl anledningen lill an del Ur sv5rt mr samlare au f~ Kronan i kva- lilcl Ut 110.

J l Grunda! 17 t 2 fOr au fårvalla den nya fdnnö!_!cnhclsskancn. Från 1716 i n1i·

ra förbindelse med Upphandlin!_!\dc- putalionen. en sJalsorgan for sköl·

;el av oblig:uionslån. föregångare till Riksg1ildskomorcl.

4) Obs. all dc !!amla 4-öresstyckcna fran liden före 1690 har samma silverinne- håll SIJI11 5-örcn frrm dclla år.

51 Kongl. Maj:ls PLACAT lhcn 23 Oc·

lobris 1745.

161

Gustav II Adolfs praktmynt från Augsburg

Av Bengt Hemmin gsson

G

^{ustav Il} Adolfs flilttfig i Tysk- land avspeglas i en rad präg- lingar fmn olika stiider, som intogs eller öppnade sina portar för den svenska armen. Dessa mynt har stundom underkastats en kritisk granskning. eftersom ett flertal sak- nar myntortsnamn eller nfigon sym- bol som påvisar deras ursprung. Det rådande forskningsläget har sam- manfuttats i arbetet Sveriges besill- llingsmynt. som utkommit i tvfi upp- lagor, 1967 och 1980.

Under det senaste decenniet har emellertid ryska numismatiker - framförallt Hans-JUrgen Ulonska och Gerd Behr - på en md punkter reviderat gängse attribueringar av Gustav Adolfs präglingar. Delar av deras forskningsresultat har publi- cerats i SNT (1990:4-5, 1992:1 och 1992:6). men dessutom kan följande artiklar niimnas:

- H-J Ulonska: Die Priigungen des Miinzmeisters Conrad Stutz fUr den sächsischen Herzog Bernhard von Weimar und die schwedische Krone zwischen 1632 und 1634 (Geldge·

schichtliche Nadzrichten 136, 1990, s 70-73).

- H-J Ulonska: Kurzer Abriss zur Erfur1er Miinzgeschichte unter bc- sonderer Beriicksichtigung der al- rna rnater erfordiensis während der Schwedenzeit 1631-1635 und 1636-

1650 (E1jurter Miinzbliiller, Band l.

1993).

- H J Ulonska & V Birkholz:

Neucs zu den Miinzprägungcn der Stndt Augsburg fiir den schwedi- schen König Gustav Il. Adolph zwi- schen 1632 und 1635 (Geldge·

schichtliche Nachrichten 170. 1995.

s 294-297).

Den sistnämnda av dessa uppsat- ser har även intresse för attribue- ringen av några präglingar som ti- dig;trc antagits vara rikssvenska, nämligen 4-, 3- och 2-riksdalrarna från 1632-33 med konungentill hlist på ;\tsidnn och riksvapnet. omgivet av landskapsvapen, på frånsidan (Sreriges my m 1976, nr 13 · 16. 19 samt 22). Dessa mynt antogs t ex av TG Appelgren vara präglade till Gustav Il Adolfs begravning i Stock- holm år 1634. l katalogen över Bern- han! Olofssons samling, vilken ut- kom 1946, utvecklade Appdgrcn denna teori. Han anförde hl a st ilskiii

162

som stöd för sitt antagande att dc präglats i Stockholm. En av Appel- gren anförd notis ur 1634 års mynt- räkenskaper rörande ''Schauwpfen- ninghe zu dem kön: Begräbnis" kan dock numera sättas i samband med de mynt. som med säkerhet identifie- rats såsom Gustav LI Adolfs begrav- ningspenningar (se SNT 1979:7 och 1980:7).

l ZUrichfirman Bank Leus auktion nr 60, 1994, har dock en intressant iakttagelse gjorts. Den stadsbild som syns i bakgrunden på de aktuella praktpräglingamas åtsida föreställer i själva verket Augslmrg. Därvidlag görs en jämförelse med femdukaten 1626 från samma stad, vilken uppvi- sar en motsvarande stadsvy (jfr kata- lognummer 398 och 401). l artikeln av U lonska och Birkholz följs denna teori upp. Attribueringen av den ak- tuella myntserien till Augsburg in- stämmer författarparet i, och de anser tom att ingen mindre än Sebastian Dattler varit ansvarig för graveringen av stamparna.

Detta senare antagande synes vara svårare att acceptera; praktprägling- arna med Gustav Adolf till häst är av en väsentligt grövre stil än de "säkra"

Augsburgprliglingarna, av vilka riks- dalem 1632 lir den mest kända - för övrigt ett av miisterverken bland de svenska besittningsmynten (tig 2).

Augsburg intogs den l O april 1632 av Gustav Il Adolf. Den kejserliga garnisonen uppgav staden utan strid efter förhand! inga r och tilläts uttåga med alla militlira hedersbetygelser.

Avtåget beskådades av Gustav Adolf i egen persor1. Kungen lät därefter omedelbart förbättra och utbygga stadens försvarsverk. Till ståtMilare i Augsburg utsägs Bengt Bengtsson Oxenstierna. rikskanslerns kusin.

Stadens politiska ställning fixerades i ett fördrag, vilket innebar att den blev en av det svenska väldets stra- tegiska nyckelpositioner i Sychysk- land. Under det för svenskarna olyckliga året 1634 återtogs dock Augsburg av de kejserliga styrkorna.

J fördraget med staden, daterat lngolstadt 19/29 april 1632, regle- rades också dess kontribution till den svenska krigsmakten. Augsburg skulle från och med l maj samma år

"Monatlichen Zwainzigh Tausend Reichzthaler in die König!. Cassam vnfelbar inbringcn", dvs ovillkorli- gen inbetala 20000 riksdaler i mfina-

den till den kungliga kassan. Det är slikcrligen mot denna bakgrund, som vi skall se den ymniga utmyntningen av valsverkspräglade riksdalrar med Gustav 11 Adolfs portriitt under 1632.

Den svenske ståthållaren i Augs- burg, Bengt Oxenstierna. är även känd under namnet ''Resare-Bengt"

efter de vidsträckta resor som han företog under åren 1611-1620 genom Europa och Orienten. Diirvidlag be- sökte han bl a Jerusalem. Bagdad, Damaskus och Egypten. Sentida re- senärer har också funnit hans namn ristat i bl a ruinerna av Persepolis.

Sina resor dokumenterade herr Bengt i en dagbok, som tyvärr försvunnit och inte kunde ligga till grund för en år 1921 utkommen levnadsteckning, författad av Sven Hedin.

Augsburgs betydelse som viktig svensk stödjepunkt i kombination med Bengt Oxenstiernas ställning silsom guvernör i staden (samt över övriga länder och städer i Schwaben) har förmodligen påkallat behovet av praktmynt för representationsända- måL

Myntmästare för svenskarna var, enligt Ulonska och Birkholz, Johann Bat1holomäus Holcisen - inte Bal- thasar Schmid som anges i tidigare litteratur. Skälet till detta antagan- dc är att på Augsburgmynten ifråga återfinns en hästsko ("Hohlciscn").

som ju bara kan syfta på myntmästa- rens familjenamn. l övrigt är inga andra detaljer kring denna myntpräg- ling kända i dagsiiigeL

Littenttur

Ahlström. B. Almcr. Y & Hcrnmingsson, B: S1·eriges mym 1521-1977 (Sthlm

1976).

Ahlström, B, Atmcr. Y & Jonsson. K:

Sveriges besiuninxsmyllf (2:a uppl., Sthlm 1980, s t60-t62).

Appclgren, T G: /Jemlwnl Oh~f.mms .wenska myntsamling. l (Gbg 1946. s

10-11).

Generalstaben: S1·erige.~ krix 1611-1632.

band Vl. Från Lech till Liit:en (Sthlm 1939. s l fl).

Hildcbrand. B E: S1·niges och s1·enska konungahusets minnespenningm: prakt- mynt och be/öningsmedaljer. l (Sthlm

1874,s 183ff, nr 172-175).

Sveriges traktMer med fri/mmfilide mng- ter. 5: t (Srhlm 1903. s 749ft).

SNT7 ·96

Fig J. 4 riksdaler /633, med vy över Augsburg pcl åtsidan; tidigare hänjord till Stockholm. Privotligo.

Fig 2. Augsburg. riksdaler 1632. Privat iigo. Foto (/iksomforeg): Gabriel Hildebrand.

Fig 3. Kana över Augsburg fiire s1·enskanws imilg /632. Kopparstick av Gabriel Boden. Pc1 my/lien ii r swden sedd frtln öster.

sr·n 1 · 96 163

SEDELNYTT USA

Förenta staterna har 1996 utgivit en ny sedel i val.ören l 00 dollar ..

Storlck: 156 x 66 mm

Framsida: porträtt av Benjamin Frank- lin (förstorat)

Baksida: avbildning av Lndependen·

cc Hall

Vattenmärke: porträtt av Benjamin Frank- lin

Microtext: på framsidan i talet "JOO" i nedre vänstra delen finns ''USA 100"

repeterat. På Benjamin Franklins rock finns orden 'THE UNITED STATES OF AMERICA". Det finns ingen microskrift i linjen runt porträttet.

Siikcrllctsträden är inlagd till höger om Federal Reserves emblem.

Den nya JOO-dollarsedeln introducerades 25 mars 1996. De flesta amerikaner kom·

mer knappast att märka bytet av sedlar- vanliga människor har mest l·, 5-, JO.

och 20-dollarsedlar i plånboken.

Men runt om i världen orsakar sedeln stor oro. Det gäller främst de som produ- cerat en massa falska l 00-dollarsedlar och alla ryssar, som nu tror att dc gamla omedelbart blir värdelösa.

När sedeln nu släpps är det första gången sedan 1929 som den sk "C-note"

nlr en nyn msccnde. Fargerna förblir grönt och svart.

Den nya designen börj;~de planeras för mer lin tio är sedan, när de första avance·

AB 23li56769 A

82

~·

radc färgkopiatorerna gjorde de enkelt att fOrfalska sedlar. Men det är först nu som sedlarna kommer i cirkulation. De kom- mer successivt att ersätta dc gamla när de kornmer till bank cm a. Enligt en uppskatt- ning frän Federal Reserve Bank cirkulerar runt två tredjedelar av samtliga dollarsed·

lar utanrör USA:s gränser. Enbart i Ryss- land lär det finnas mellan 15 och 20 mil·

jarder dollar. Det ar den största summan i något land vid sidan av USA. Varje vecka går ett flygplan lastat med 100-dollarscd- lar från New York till Moskva. Avsändare

Symposium i Oslo 5-6 september 1996

Vid Universitetets Myntkabinettet i Oslo samlades under två dagar fjor- ton numismatiker och historiker från Köpenhamn, Stockholm, Helsing- fors och Oslo för att diskutera ämnet Medeltidens myntindragningar i Norden. Föredragen bygger i tre fall på avhandlingsarbeten (Kil ger, Grin·

der- Hansen. Gullbekk). Symposiet är tänkt som en inledning till fortsat- ta nordiska - förhoppningsvis årligt återkommande - symposier i skilda numismatiska ämnen.

Följande sex föredrag hölls i nämnd ordning:

Christoph Kilger (doktorand, Nu- mismatiska forskningsgruppen v.id Stockholms universitet): Monetaretel och feodalitet - myntets yttringar i det feodala landskapet under l 000- talet.

l64

Kenneth Jonsson (professor, Nu- mismatiska forskningsgruppen vid Stockholms universitet): Oversikt över myntindragningarna i Sverige 1200-1361/3.

Jon Anders Risvaag (cand.philol., Universitetets Myntkabinett, Oslo):

Pengesaneringen i Finmark etter 2.

Verdenskrig.

J0rgen Steen Jensen (overinspek- t~r, Den Kgl. M0nt- og Medaillesam- ling, Nationalmuseet, Köpenhamn):

M{Jntindragning i Danmark ca 1050- 1200.

Keld Grinder-Bansen (Ph. D., Den Kgl. M0nt- og Medaillesamling, Na- tionalmuseet, Köpenhamn): M!'>ntin- dragning i Danmark ca 1241-1340.

är Rcpublic National Bank i New York som säljer fler dollar till ryska banker än någon mman. l 00-dollarsedeln är något av en inoflicieU valuta i Ryssland. Av den orsaken blir många ryssar oroliga när för- ändringar aviseras.

Källa

H~nriksson, K., Ny amerikamk JOO-dol- larsedel oroar världen, Notis i Svenska Dagbladet mändagen den 25 mars 1996.

D

Svein H. Gullbekk (stipendiat vid Universitetets Myntkabinett, Oslo):

Myntinndragninger i Norge ca 1050- 1319.

Dessutom deltog Birgitta Fritz, Riks- arkivet, Stockholm, Henrik Klacken- berg, KMK, Tuukka Talvio, Mu- seiverket, Finlands Nationalmuse- um, Helsingfors, professorerna Arn- ved Nedkvitne, Historisk institut!, Universitetet, Oslo, och Kolbj!<lrn Skaare, Universitetets Myntkabinett, Osln, vidare Ulrika Borneslaf och Nanouschka Myrberg, studenter vid Numismatiska Forskningsgruppen vid Stockholms universitet. samt un- dertecknad.

Föredragen kommer att publiceras löpande i Nordisk Numismatisk Uni-

ons Medlemsblad. MGL

SNT 7 · 96

Auktion 134 28 november 1996

Plats/tid: Kungliga Myntkabinettels lokaler, Slotlsbacken 6, Gamla Stan, Stockholm. Klockan 18.15 Visning av objekten sker auktionsdagen: Klockan 16.30 • 18.00, lokal enligt ovan.

För an 13 bjuda på SNFs auktioner måste du vara medlem i någon till Nordisk Numismatisk Union MSiutcn fbrcning. Medlemmar i till SNF anslutna ldubbar/fbreningar måste gemensamt ll!mna bud i sin klubbs/fbrenings namn. Kontant betalning g11rt1a med check. som skall utstftllas på

auhionsfbrrftttarcn. Inropat material Oversnodes mot postfbrskott, varvid pono tillkommer. lnsllnda bud skall ange eu bestämt hOgsta bud fbr ett bestl!mt objekt. Vid identiska bud inkomna per post ges fbnur åt det fbrst poststämplade. Äganderatten Overgår till köpliren då full betalning erlagts.

Eventuella reklamationer skall fbr att kunna benktas framibras senast en vecka efter att inköpta objekt erhållits.

Fränvarande medlemmars uppdrag fbr inrop vid auktionen mottages av au~tionsfbrättare Jan K11rlsson. Gotgatan 3. 753 15 UPPSALA. Anbud ska.ll vara auktionsillrättaren tillhanda senast 2 daglir !bre auktionsdagcn. Eventuella korrigeringar efterlistans tryckning kommer löpande an finnas tillgangliga på Svenska Numismat.iska Foreningens internetsida samt i auktionslokalen under auktionsdagcn. Uppnådda priser publiccr:u snarast på fbreningens intemetsida. samt i nästkommande au~1ionsnummer av Svensk Numismatisk Tidskrift.

Svenska Numismatiska FOreningens intemetadress: http://www.users.wincasy.se/snU

Uppgifterna i katalogen har utarbetats av Jan Karlsson. Anders Nordin. Kjell Holmberg och Anders Frosell.

Alllitteratur håller norrnalkvalitc om ej annat anges.

Medaljer:

Akademimedaljer:

Adtlcrantz, Carl Frtdrik. 1716-1796.

Arkitel..'1. Ehrcnsv.436 1947. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01

2 Afzclius, Adam. 1750-1837.

Professor. WII:B7, Ehrrnsv. 302, 1930. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Smt\ kanthnck. 01 3 Arrhenius, Svante. 1859-1927.

Fysiker. Ehrensv.361,1937. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kanthack. 1+/01 4 Blick, Abraham. 1713-1795.

Lllkarc. Wll:66, Ehrcnsv.313, 1931. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01 5 Bllckström, Edvard. 1841-1886.

Ehrensv.466, 1954. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. Små Kanthack. OJ

6 Berch, Carl Reinhold. 1706-1777.

Numismatiker. Hy.ll:337:6 Ehrensv.ll5, 1912. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. OJ 7 Berg, Johan. 1851-1931.

Kirurg. Ehrensv. 430, 1946. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01

8 Bergman, Torbern. 1735-1784.

Metallurg. Ehrensv.471, 1957. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. 01

9 Bergstrand, Östen. 1873-1948.

Astronom. 1961. Av Leo Holmgren. Silver45 mm. 01

10 Brauner, Johan. 1712-1773.

Friherre. Ehrensv.393, 1941. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01

Il Brinell, Johan Aug. 1849-1925.

Metallurg. Wll:l84:2 Ehrcnsv.337, 1934. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kanthack. 1+/01 12 Cederschjöld, Pehr Gustaf.1782-1848.

Professor. Ehrensv.469, 1956. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. Små Kanthack. 1+/01 13 Charlier, Carl Vilhelm Ludvig. 1862-1934.

Astronom. 1960. Av Leo Holmgren. Silvcr45 mm. 01

14 Collin, Nils. 1746-1831.

Teologie doJ...-tor. Ebrcnsv.371, 1938. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kanthack. 01 1S Davidsson, David. 1854-1942.

Nationalekonom. Ebrcnsv.455, 1949. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01

16 Ericson, Nils. 1802-1870.

Jllmvllgsbyggare. Hy.Il:l64:2, Olstn 289, 1885. Av Lea Ahlbom. Silver 31 mm. Små Kanthack. 01 17 Gadolin, Johan. 1760-1852.

Kemist. 1965. Av Leo Holmgren. Silver45 mm. 01

18 Gyld~n Hugo. 1841-1896.

Astronom. Ehrensv.380, 1939. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kanthack. 01 19 Hallen berg, Jonas. 1748-1834.

Numismatiker. 1955. Av Ivar Johnsson. Silver 45 mm. Små Kanthack. 1+/01 20 Högbom, Arvid Gustav. 1857-1940.

Geolog. Ehrensv.465, 1954. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01

21 Holmgren, Frithiof 1831-1897.

Fysiolog. 1964. Av Leo Holmgren. Silvcr45 mm. 01

22 Levertin, Oscar. 1862-1906.

Författare. Ebrensv .417, 1943. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. Små Kanthack. 1+/01 23 Lov~n. Nils. 1796-1858.

Prost. Wll:lOO Ebrensv.247, 1924. Av Erik Lindberg. Silver45 mm. Små Kanthack. 1+/01 24 Martini, Olaus. 1557-1609.

Ärkebiskop. Hyll:20, 1903. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kanthack. l+ 25 Mitlag-Leffier, Magnus Gustav. 1846-1927.

Matematiker. Ehrensv.419, 1944. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. Små Kantback. 01 26 Mörner, AdolfGöran.1773-1838.

Statsråd. 1959. Av Leo Holmgren. Silver 45 mm. 01

27 Mörner, Karl Axel Hampus. 1854-1917.

Kemist. 1968. Av Leo Holmgren. Silver 45 mm. Små Kanthack. 01

28 Nllsson-Ehle, Nils Herman. 1873-1949.

Professor. 1971. Av Leo Holmgren. Silver 45 mm. 01

29 Nobd, Alfred. 1833-1896.

Kemist. Donator Wll: 134:11 Ebrcnsv.268, 1926. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. Små Kanthack. 1+/01 JO Oxenstierna, Bengt. 1591-1643.

Riksråd. Wl:l3 Ebrensv.l67, 1917. Av Erik Lindberg. Silver 45 mm. 01

31 Phragm~n, Lars Edvard. 1863-1937.

Matematiker. 1958. Av Leo Holmgren. Silver 45 mm. Små Kantback. 1+/01 32 Rostn von Rosenste.in, Nils. 1706-1773.

U!kare. Ebrensv.446, 1949. Av Erik Lindberg. Silver 31 mm. 01