Överkonsumtion + Saknar barnomsorg +

(1)

Göteborgsregionens kommunalförbund:

Försörjningsstöd

Utvecklingen i Göteborgsregionen Årsrapport 2003

Överkonsumtion + Saknar barnomsorg +

Övrigt ; 4%

Relaterat till andra bidrag; 22%

Väntar lön eller har för låg heltidslön ; 5%

Ej tillgängliga för arbetsmarknaden + studerande SFI/SAS1 ;

37%

Relaterat till arbetslöshet; 32%

(33 % år 2002)

(32 % år 2002) (3 % år 2002)

(27 % år 2002)

(5 % år 2002)

(2)

2 Sammanfattning

R apporten visar på utvecklingen av försörjnings- stöd i Göteborgsregionens medlemskommuner under 2003. Begreppen försörjningsstöd/

socialbidrag/ekonomiskt bistånd används i rapporten som synonyma begrepp.

Sammantaget för Göteborgsregionens kommuner har kostnader för försörjningsstöd minskat under 2003 med -3,8%, jämfört med år 2002.

Motsvarande siffra för hela Sverige är -5,5%, för Västra Götaland -5,9% och för Hallands län -7,5%.

De kommuner/stadsdelar som procentuellt har minskat sina socialbidragskostnader mest är Partille (-25,7%), Stenungsund (-14,8%) och Ale (-13,7%).

Socialbidragskostnaderna har ökat mest, procentuellt, jämfört med föregående år, i Kungälv (+13,1%) och Öckerö (+6,5%).

Årsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2002 till 2003 stigit med 0,5

% i Göteborgsregionen (0,6 % i hela riket). Flera kommuner noterar att detta slår igenom på behovet av försörjningsstöd. Detta märks tydligast bland unga och för dem har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,9 % i Göteborgsregionen (1,3 % i riket).

Flera kommuner anger att effekten av det nya äldreförsörjningsstödet, som infördes den första januari 2003, och betalas ut av Försäkringskassan, har varit märkbar och har bidragit till att sänka kostnaderna för försörjningsstöd.

Nyheter i årets rapport

Årets rapport för uppföljning av försörjningsstöd har utökats med några delar. Det finns korta beskrivningar över hur kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur de planerar att arbeta under 2004. Rapporten har också kompletterats med antalet bidragshushåll i kommunen/stadsdelen samt hur många barn som ingår i hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd,.

Inledning

Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd i inom GR har pågått sedan 1995. Sedan två år tillbaka särredovisas även fem stadsdelar inom Göteborgs stad. Efter önskemål från stadsdelen Härlanda har detta för 2003 utökats till sex stadsdelar. En ambition är att samtliga stadsdelar redovisas för en ökad möjlighet till jämförelse med kranskommunerna och inom Göteborg. De tekniska system som finns tillgängliga i dag medför att en stor manuell arbetsinsats krävs för att göra detta. Ambitionsnivån att redovisa uppföljningen för samtliga stadsdelar kvarstår och förhoppningen är att det inte ska vara ett allt för långsiktigt mål..

Syfte

Genom att samtliga tretton av GR:s medlemskommuner är med i uppföljningen ges möjlighet till jämförelser mellan kommuner och över tid samt att se en sammantagen bild för hela Göteborgsregionen. Syftet med att koda orsaken till att försörjningsstöd betalas ut är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att följa konjunkturförändringar och ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i konjunkturer och i de generella välfärdssystemen.

Förutsättning och Kodning

Utgångspunkten är att alla människor ska få sin försörjning genom arbete eller de generella försäkringssystemen. Socialbidrag som försörjning ska alltid vara en tillfällig lösning i väntan på att annan försörjning finns. Kodningen av orsaker ger ingen heltäckande förklaring om varför behov av försörjningsstöd uppstår eller hur långvarigt behovet är, men det visar på förändringar i samhället och våra välfärdssystem. Kodningen visar på en huvudorsak till att inkomsterna är under normen i ett hushåll. Eftersom målet är att få familjen i egen försörjning, gäller det att se vem i hushållet som snabbast kan ändra försörjnings- situationen så att hushållets inkomster täcker normen.

Den regionala uppföljningen av försörjningsstöd sammanställs av:

Gull-Britt Lundström, Ale Magnus Billborg, Ale Tuula Bengtsson, Alingsås Ingmarie Ohlsson, Alingsås Christina Eide, Göteborg Renate Saul, Härryda

Inga-Lill Ivarsson, Kungsbacka Ragnhild Ekelund, Kungsbacka Johan Lindfeldt, Kungälv Marie Lindén, Lerum Gunnel Elfving, Lerum Agneta Ahlblom, Lilla Edet

Gunilla Eriksson, Mölndal Ulla Karlsson, Partille Gunnar Nylén, Stenungsund Ingela Svensson, Tjörn Stefan Wangdell, Öckerö Malin Olsson, GR

(3)

3 Utveckling av försörjningsstöd i Göteborgsregionen, 1995 - 2003

I Göteborgsregionens kommuner har kostnaden för försörjningsstöd minskat under 2003 med - 3,8%, jämfört med år 2002. Motsvarande siffra för hela Sverige är -5,5%, för Västra Götaland - 5,9% och för Hallands län -7,5%.

De kommuner i Göteborgsregionen som procentuellt har minskat sina kostnader för försörjningsstöd mest är Partille (-25,7%), Stenungsund (-14,8%) och Ale (-13,7%). Några av framgångsfaktorerna för sänkta kostnader, som dessa kommuner nämner, är stadigvarande och erfaren personal, hög personaltäthet, metodhandledning och metodutveckling och god rekrytering för att kunna täcka upp vakanser.

Socialbidragskostnaderna har ökat mest, procentuellt, jämfört med föregående år, i Kungälv (+13,1%) och Öckerö (+6,5%,) se s. 6.

Årets rapport för uppföljning av försörjnings- stöd har utökats med några delar som förhoppningsvis ger en mer beskrivande bild av försörjningsstödet i Göteborgsregionen. På s. 4 finns korta beskrivningar över hur kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur de planerar att arbeta under 2004.

Rapporten har också kompletterats med antalet bidragshushåll i kommunen/stadsdelen samt hur många barn som ingår i hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd, se s- 8-9.

Göteborgsregionen

Kostnader I jämförelse med föregående år

i procent i kronor

Summa 1995 1 234,6 Mkr - -

Summa 1996 1 453,9 Mkr + 17,8 % + 219,3 Mkr

Summa 1997 1 657,1 Mkr + 13,9 % + 203,2 Mkr

Summa 1998 1 615,1 Mkr - 2,6 % - 42,0 Mkr

Summa 1999 1 483,3 Mkr - 8,2 % - 131,8 Mkr

Summa 2000 1 269,5 Mkr - 14,4 % - 213,8 Mkr

Summa 2001 1 205,3 Mkr - 5,1 % - 64,3 Mkr Summa 2002 1 150,6 Mkr - 4,4 % - 54,7 Mkr

Summa 2003 1 107,2 Mkr -3,8 % -43,3 Mkr

Utveck lingen av försörjningss töd i Göteborgs re gionen 1995-2003

1234,6 1453,9 1657,1 1615,1 1483,3 1269,5 1205,3 1150,6 1107,2 0

300 600 900 1200 1500 1800

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År

M kr

(4)

4 Kommunernas arbete med försörjningsstöd 2003 & 2004

N edan beskriver kommunernas enheter för ekonomiskt bistånd kort hur de har arbetat med försörjningsstöd under 2003 och hur man planerar att arbeta under 2004. Tjörns kommun har inte haft möjlighet att lämna in denna information.

Ale

2003: Försörjningsstödsenheten organiserades om, årskiftet 2002/2003, med inriktning mot olika målgrupper. Försörjningsstödsenheten har en mottagningsfunktion, och målgrupper arbetslösa ungdomar 18-24 år, arbetslösa vuxna 25-64 år, barnfamiljer och personer med psykisk och fysisk ohälsa. Syftet är att underlätta samverkan och få en ökad kunskap. Ca två socialsekreterare arbetar mot respektive målgrupp och samverkansaktörer som respektive målgrupp normalt har kontakt med.

Förändringen har inneburit att vi under 2003 inriktat arbetet mot sysselsättningsskapande åtgärder/aktivitet, främst mot målgrupp arbetslösa.

Utveckling av en kontinuerlig och strukturerad samverkan mellan arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning avseende målgrupp arbetslösa ungdomar och arbetslösa vuxna. Vi har även under 2003 fokuserat på gruppen unga missbrukare, i samverkan med AF och kommunens arbetsmarknadsenhet och vuxenutbildning, som har lett fram till en gemensam projektansökan om ESF medel för en kombination av sysselsättning och motivations- skapande insatser. Vi räknar med att kunna påbörja verkamheten hösten 2004. Vi har även under 2003 initierat och påbörjat ett arbete med sjukvården och öppenpsykiatrin avseende personer med psykisk/fysisk ohälsa.

2004: I Ale har vi precis (2004-04) genomfört en omfattande kartläggning av samtliga för- sörjningsstödsberättigade. Vi kan se att vårt arbetssätt kring arbetslösa ungdomar gett ett bra resultat och att vi är på rätt väg. Detta gäller även vuxna arbetslösa även om denna grupp generellt inte är lika prioriterad hos alla aktörer. Vi kan dock konstatera att gruppen med fysisk och psykisk ohälsa, sjukskrivna 0-klassade och sjukskrivna med sjukpenning utgör en stor grupp. Gruppen sjukskrivna 0-klassade omgärdas av en passivitet och generellt sett, långa sjukskrivningsperioder utan (generellt sett) att försök till arbetslivsinriktad rehab skett.

För gruppen sjukskrivna med sjukpenning finns en brist på samordning mellan parterna försäkringskassa, IFO och behandlande läkare. För båda grupperna gäller att merparten är arbetslösa.

För närvarande pågår utarbetande av ett samordnat arbetssätt mellan FK och försörjningsstödsenheten avseende gruppen sjukskrivna med sjukpenning.

Vad gäller gruppen sjukskrivna 0-klassade håller vi på och ser över vårt interna arbetssätt och samverkan med i första hand vården.

Alingsås

2003: En inventering har gjorts samt trepartsmöte i de ärenden som har haft ”orsakskod arbetslös”

under maj 2003. Fokus är på dem som stått närmast arbetsmarknaden för att minska bidrags- beroendet i denna grupp.

2004: Ungdomar 18 - 24 år som erhåller försörjningsstöd på grund av arbetsmarknadsskäl.

Göteborg

2003: Kostnaderna för försörjningsstödet har fortsatt att minska något under 2003. I ett Göteborgsperspektiv är det dock införandet av det sk. Äldreförsörjningsstödet som är det avgörande skälet till varför kostnaderna fortfarande minskade under det gångna året.

2004: KF har utryckt i sina mål att det är de långtidsberoende socialbidragstagarna som måste stå i fokus. I budget 2004 uppmanar man t.o.m.

nämnderna att avdela särskilda resurser för att denna målgrupp ska nå en större grad av egenförsörjning. En "jämförande studie" som omfattar verksamheten med förstörjningssstöd håller på att genomföras i ett antal stadsdelar för att utröna vilka faktorer som kan bidra till minskat bidragsberoende i stadsdelarna.

Studien fokuserar särskilt organisation, ledarskap, arbetssätt och samverkan.

Härryda

2003: Vi arbetade vidare med den metodik som så framgångsrikt bidrar till att minska antalet biståndsmånader för de personer som behöver försörjningsstöd. Vi fortsätter att utveckla det övergripande målet att främja individens ansvar för sin egen livssituation genom olika samverkans- former.

2004: Se ovan. Vi skall rikta in oss på att avsätta en

tjänst för handläggning av ungdomsärenden.

(5)

5 Kungsbacka

2003: Vad som märks till största del i Kungsbacka är bristen på boende d.v.s. hyresrätter. Vi arbetar mycket med att finna tillfälliga och permanenta lösningar för våra klienter vad gäller boende.

Arbetslösheten ökar något framförallt vad gäller ungdomar men även för gruppen som står längre från arbetsmarknaden, med ett stort rehabiliterings behov i samverkan med övriga aktörer.

2004: Vi kommer att arbeta med samverkan inom rehabileringsärenden och samverkan vad gäller arbetslösa och boendesituationen.

Kungälv

2003: Kvalitetsarbetet, har bl.a gjort. fokusgrupper med klienter och handläggare. Uppstart har skett av ett ungdomsprojekt tillsammans med kommunens arbetsmarknadsteam (AMT).

2004: Med vår ärendeinventering som grund skall vi se över vår organisering och där bl.a. fokusera på mottagningen. Fortsätta diskussionerna om kvaliteten i våra grundutredningar (arbetsplaner mm) samt jobba med samverkan mellan enheterna inom IFO.

Lerum

2003: Arbetet har i första hand fokuserats på arbetslösa ungdomar. Framför allt till praktikplatser o.s.v.

2004: Hösten 2004 planeras en omorganisation.

Vuxen- och ekonomisektionen skall slås samman och enheten kommer att ha ett delat ledarskap.

Uppdraget är att arbeta mer med hela individen i fokus samt att klienten kommer att ha en och samma socialsekreterare. Vi kommer även att fokusera mera på grundliga utredningar.

Lilla Edet

2003: Vi har under 2003 etablerat arbetsformer som innebär att varje inblandad aktör som ser behov av samverkan för att kunna lösa en arbetslös persons behov har rätt och skyldighet att delta i s.k.. trepartssamtal. Om problem uppstår kring vem som ska göra vad kan det tas upp i en samverkansgrupp. Om även den kör fast tas frågan upp i chefsgrupp FK, AF, IFO, VC för att om möjligt lösa systemfel. Under senhösten drog AF in alla KUP-platser som en besparingsåtgärd, vilket skapade ett arbetslöshets- och bidragsproblem som vi kommer att märka av under en stor del av 2004.

Mölndal

2003: Vi har fortsatt vårt arbete som tidigare.

Sektionen är uppdelade i två delar vad gäller försörjningsstöd, en grupp arbetar med 18-25

åringar och en grupp med alla över 25 år. Detta är utifrån hur arbetsmarknadsåtgärderna är uppdelade, både på AF och inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Det har fungerat bra. Vi har även en representant i ett samverkansprojekt för personer med långsjukskrivning el arbetslöshet. I projektet ingår representanter från AF, FK, socialtjänsten och primärvård.

2004: Ingen förändring, vi fortsätter med att utveckla samarbetet med kommunens arbets- marknadsenhet.

Partille

2003: Partille har fortsatt det metod- utvecklingsarbete som pågår med organisation och kompetenshöjning för personalen. Vårt arbete med samverkan med andra myndigheter ,för att kommuninvånaren skall få rätt försörjning, har fortsatt att utvecklas i form av en handläggargrupp kallad "Mysam". Tioveckors "jobbsökargrupp"

erbjuds sökande, både vuxna och ungdomar som har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden Vi har startat Ungdomscentrum som tar emot alla personer under 25 år som söker socialbidrag, kommunal ungdomspraktik eller KUP. Syftet med ungdomscentrum är att bemöta ungdoms- arbetslöshet och att förhindra socialbidrags- beroende hos ungdomar på ett effektivare sätt.

2004: Utökad och förbättrad samverkan med andra myndigheter, företag och föreningar i Partille.

Fortsatt utveckling av Ungdomscentrum samt gruppverksamheter för arbetslösa ungdomar och vuxna. Fortsatt metodutveckling och utbildning för handläggare.

Stenungsund

2003: Omorganisation, byte av organisations- tillhörighet, samlokalisering med arbets- marknadsenhet, stabilisering av personalgruppen, chefsbyte, konsolidering av arbetssätt.

2004: Utveckling av arbetssätt, bl.a. lösnings- fokuserad utbildning under hösten. Fokusering på måluppfyllelse. Närmare samarbete med arbetsförmedlingen, utveckling av arbets- marknadsenheten, bl.a. handledarutbildning och intensifierat arbete gentemot privata företag.

Öckerö

2003: Att aktivt ha ett barnperspektiv samt även försökt hitta nya strategier avseende missbrukare som uppbär försörjningsstöd.

2004: Som ovan.

(6)

6 Försörjningsstöd per kommun/stadsdel

U ppföljningen omfattar

Individuellt utbetalt försörjningsstöd

¹

Exklusive flyktingar

²

Bruttokostnader, d.v.s. inte reducerat med återbetalda medel

Kommun/Stadsdel Utbetalt försörjningsstöd,

i miljoner kr. Förändring i procent vid jämförelse mellan åren

År 2003 År 2002 År 2001 År 2003-2002 År 2002-2001 År 2001-2000

Ale

16,2 18,8 19,7 -13,7 -4,9 -0,7

Alingsås

14,9 14,6 13,2 +1,9 +10,5 -12,0

Göteborg

916,1 945,5 999,0 -3,1 -5,4 -4,9

Härlanda SDN 17,6 17,9 - -1,5 - -

Linnéstaden SDN 28,6 31,4 35,9 -8,8 -12,5 -5,3

Lundby SDN 62,3 66,2 73,3 -5,9 -9,7 -5,4

Lärjedalen SDN 134,5 141,7 145,8 -5,0 -2,9 -3,3

Tynnered SDN 38,3 36,9 37,8 +3,8 -2,3 -3,2

Älvsborg SDN 2,8 3,0 3,5 -5,9 -13,0 +5,4

Härryda

7,2 7,7 7,2 -6,8 +7,0 -11,8

Kungsbacka

20,9 21,9 24,2 -4,1 -9,8 -7,1

Kungälv

18,6 16,5 16,5 +13,1 +/-0,0 -8,1

Lerum

21,1 22,9 19,7 -7,7 +16,2 -9,3

Lilla Edet

8,4 8,1 8,4 +3,2 -2,9 -5,6

Mölndal

44,0 46,3 45,3 -5,0 +2,2 -10,9

Partille

17,7 23,8 28,7 -25,7 -17,0 -5,7

Stenungsund

13,5 15,9 14,2 -14,8 +10,5 -1,4

Tjörn

5,8 6,2 6,6 -5,4 -7,3 -8,3

Öckerö

2,8 2,6 2,7 +6,5 -1,8 -15,8

Göteborgsregionen

1 107,2 1 150,6 1 205,3 -3,8 -4,5 -5,1

1 För Göteborgs stad, ink. Stadsdelarna, redovisas beviljat försörjningsstöd.

2 För Lerums kommun redovisas uppgifterna inkl. flyktingar

Förändring av k os tnade n för Förs örjnings s töd i proce nt m e llan åre n 2003 och 2002

Här r yd a; - 6 ,8 % Äl vsb o r g S D N ; - 5,9 %

Lund b y S D N ; - 5,9 % T j ör n; - 5, 4 % M öl nd al ; - 5,0 % Lär jed alen S D N ; - 5,0 % Kung sb acka; - 4 ,1%

G öt eb o r g sr eg io nen; - 3 ,8 % G öt eb o r g ; - 3 ,1%

Här l and a S D N ; - 1,5%

A l ing sås; 1,9 % Lil la E d et ; 3 , 2 %

T ynner ed S D N ; 3 ,8 % Öcker ö; 6 ,5%

Kung älv; 13 , 1%

Ler um; - 7, 7%

Linnést ad en S D N ; - 8 , 8 % A le; - 13 , 7%

S t enung sund ; - 14 , 8 % P ar t il le; - 2 5, 7%

-30% -25% -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15%

(7)

7 Försörjningsstöd per invånare

Kommun/Stadsdel Försörjningsstöd per

invånare 2003, i kr Försörjningsstöd per

invånare 2002, i kr Skillnad i % mellan

år 2003 och 2002 Invånare

31/12 2003 Invånare 31/12 2002

Ale

623 727 -14,2% 25 993 25 835

Alingsås

419 414 +1,3% 35 530 35 327

Göteborg

1 916 1 980 -3,2% 478 055 474 877

Härlanda SDN 893 907 -1,5% 19 743 19 739

Linnéstaden SDN 921 1 015 -9,3% 31 064 30 919

Lundby SDN 1 827 1 977 -7,6% 34 121 33 489

Lärjedalen SDN 5 692 6 107 -6,8% 23 631 23 196

Tynnered SDN 1 389 1 341 +3,6% 27 592 27 531

Älvsborg SDN 155 164 -5,8% 18 460 18 481

Härryda

230 250 -7,9% 31 208 30 844

Kungsbacka

310 328 -5,7% 67 653 66 573

Kungälv

487 434 +12,3% 38 154 37 912

Lerum

588 529 -8,5% 35 890 35 558

Lilla Edet

645 624 +3,4% 12 983 13 010

Mölndal

764 810 -5,7% 57 523 57 079

Partille

533 719 -25,9% 33 192 33 088

Stenungsund

607 730 -16,9% 22 291 21 755

Tjörn

391 415 -5,9% 14 891 14 826

Öckerö

230 218 +5,6% 12 081 11 981

1 279 1 339 -4,4% 865 444 852 569

F ör att bättre kunna jämföra kostnaderna för försörjningsstöd mellan kommunerna/

stadsdelarna så relateras här det totala försörjningsstödet till antal invånare. I tabellen ovan finns dessa siffror med för 2003 och 2002, samt förändring i procent mellan åren.

Skillnaden mellan åren för försörjningsstöd per invånare blir inte densamma som skillnaden mellan åren totalt (som visas på s. 6) då

befolkningsförändringen också är en påverkande faktor här. Diagrammet nedan visar siffrorna från tabellens andra kolumn, försörjningsstöd per invånare 2003, sorterat från högsta till lägsta kronantal. Det är stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna och störst är skillnaden inom Göteborg Stad, då det är stadsdelarna Älvsborg och Lärjedalen som har lägsta resp. högsta kostnaden per invånare.

Försörjningsstöd i kr per invånare, 2003

Relaterat till befolkningen 31 december 2003 5 692

1 916 1 827 1 389

921 893 764 645 623 607 588 533 487 419 391 310 230 230 155 1 279

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Lä rje da le n SD N Gö te bo rg

Lu nd by S DN Ty nn er ed S DN

Gö te bo rg sr eg io ne n Li nn és ta de n S DN

Hä rla nd a SD N M öl nd al

Li lla E de t Al e

St en un gs un d Le ru m

Pa rti lle Ku ng äl v

Al in gs ås Tj ör n Ku ng sb ac ka

Hä rry da Öc ke rö Äl vsb

or g SD N

Kr/invånare

(8)

8 Försörjningsstöd per bidragshushåll

Kommun/Stadsdel Antal bidragshushåll

2003

Försörjningsstöd per bidrags- hushåll 2003,

i kr

Ale

626 25 877

Alingsås

632 23 553

Göteborg

23 671 38 703

Härlanda SDN 551 32 009

Linnéstaden SDN 1013 28 236

Lundby SDN 1886 33 046

Lärjedalen SDN 2 862 47 000

Tynnered SDN 1 108 34 591

Älvsborg SDN 104 27 448

Härryda

376 19 117

Kungsbacka

744 28 156

Kungälv

580 32 069

Lerum

417 50 645

Lilla Edet

342 24 487

Mölndal

1 313 33 473

Partille

573 30 872

Stenungsund

530 25 535

Tjörn

240 24 252

Öckerö

123 22 631

N ytt i denna årsrapport är att antal bidragshushåll redovisas (hushåll som någon gång under året fått försörjningsstöd) och relateras till det totala försörjningsstödet.

Denna jämförelsen mellan kommuner ger i viss mån en annan bild än när t ex. försörjningsstöd per invånare jämförs.

Diagrammet nedan visar tabellens sista kolumn, sorterad från högsta till lägsta

kronantal. Genom en sådan rangordning kan vi t.ex. se att kommunerna Lerum och

Kungsbacka samt stadsdelen Älvsborg hamnar högre i ordningen än vid övriga jämförelser i rapporten. En tolkning av det är att de relativt har färre hushåll som är i behov av

försörjningsstöd, men att dessa hushåll har en hög grad av beroende

30 167 36 703

Regressionsanalys

För att få förklaringar till skillnader och likheter när det gäller försörjningsstödet i kommunerna i Göteborgsregionen finns ett behov av ett bättre analysverktyg än det som kan åstadkommas med underlaget i den här rapporten.

I Göteborgs Stad görs regressionsanalys på kostnaderna för försörjningsstöd. Regressionsanalys är en statistisk analysmetod som används för att beräkna samband mellan en beroende variabel (t.ex. försörjningsstödskostnaden) och ett antal oberoende variabler (t.ex. strukturella faktorer).

Regressionsanalysen visar på vilka samband som finns mellan stadsdelarnas kostnader och olika

strukturella förhållanden (t.ex. befolkningssam- mansättning, arbetslöshet och inkomstnivåer m.m.), hur mycket av variationerna i kostnader mellan stadsdelarna som kan förklaras av strukturella förhållanden, samt att man kan se om stadsdelarna har högre respektive lägre kostnader än förväntat med hänsyn till sina strukturella förutsättningar.

Under 2004 kommer regressionsanalysen i Göteborgs Stad att utökas till att även omfatta de övriga kommunerna i Göteborgsregionen, vilket kommer att ge ny och utökad kunskap.

Försörjningsstöd i kr per bidragshushåll, 2003

50 645 47 000 38 703 33 473 32 069 32 009 30 872 28 236 28 156 27 448 25 535 24 487 23 553 22 631 22 631 36 703 34 591 25 877 33 046 19 117

0 2 0 0 0 0 4 0 0 0 0 6 0 0 0 0

Le ru m

Lä rje da le n SD N Gö te bo rg

Gö te bo rg sr eg io ne n Ty nn er ed S DN

M öl nd al Lu nd by S DN

Ku ng äl v Hä rla nd a SD N

Pa rti lle

Li nn és ta de n SD N Ku ng sb ac ka

Äl vs bo rg S DN Al e St en un gs un d

Li lla E de t Al in gs ås

Öc ke rö Tj ör n

Hä rr yd a

Kr/bidragshushåll

(9)

9 Barn i hushåll med försörjningsstöd

Kommun/Stadsdel Totalt antal barn i

ålder 0-17 år Antal barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd

någon gång under 2003

Andel barn, 0-17 år, som ingår i hushåll som fått försörjningsstöd

någon gång under 2003, i %

Ale

6 548 475 7,3%

Alingsås

8 180 327 4,0%

Göteborg

92 021 13 699 14,9%

Härlanda SDN 3 388 170 5,0%

Linnéstaden SDN 4 506 271 6,0%

Lundby SDN 4 922 629 12,8%

Lärjedalen SDN 7 234 2 896 40,0%

Tynnered SDN 6 918 846 12,2%

Älvsborg SDN 4 712 46 1,0%

Härryda

8 459 201 2,4%

Kungsbacka

17 870 503 2,8%

Kungälv

9 224 450 4,9%

Lerum

9 749 349 3,6%

Lilla Edet

3 087 190 6,2%

Mölndal

13 584 771 5,7%

Partille

8 570 416 4,9%

Stenungsund

5 576 266 4,8%

Tjörn

3 395 151 4,4%

Öckerö

2 973 83 2,8%

189 236 17 881 9,4%

E n annan nyhet i årets rapport är att också lyfta fram barnperspektivet kopplat till försörjnings- stödet. Dessa siffror visar att drygt 9% procent av barnen (0-17 år), eller vart tionde barn, i Göteborgsregionen lever i familjer som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd. Inom regionens kommuner/stadsdelar varierar dessa siffror från 1 till 40 procent.

Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i ett projekt arbetat med barnperspektivet kopplat till ekonomiskt bistånd. Resultatet från projektet presenteras i rapporten: ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd” från

januari 2003. I rapporten konstateras att det finns förhållandevis lite dokumenterad kunskap om vilka konsekvenser det får för barn att leva i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd i Sverige. Barn i familjer med svag ekonomi är dock överrepresenterade på flera områden där barn kan ha problem. Överrepresentationen gäller t.ex. barnmisshandel och mobbning, föremål för barnavårdsutredning, omhänder- tagande och att barnet även i vuxen ålder får ekonomiskt bistånd.

Andel barn i kommunen/stadsdelen som bor i ett hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd, i %

1,0 2,4 2,8 2,8 3,6 4,0 4,8

4,9 4,9 5,0 5,7 6,0 7,3

12,2 12,8 14,9

40,0 9,4 6,2 4,4

0%

10%

20%

30%

40%

Lä rje da le n SD N Gö te bo rg

Lu nd by S DN Ty nn er ed S DN

Gö te bo rg sr eg io ne n Al e Li lla E de t Li nn és ta de n SD N

M öl nd al Hä rla nd a SD N

Ku ng äl v Pa rti lle St en un gs un d

Tj ör n Al in gs ås

Le ru m Ku ng sb ac ka

Öc ke rö Hä rry da

Äl vs bo rg S DN

(10)

10 Försörjningsstöd till ungdomar, 18-24 år

Försörjningsstöd som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, i Tkr Kommun 2003 2002 Förändring Kommun 2003 2002 Förändring

Ale 3 730 4 130 -10% Kungsbacka 3 791 3 574 +6%

Alingsås 5 444 5 085 +7% Kungälv 2 295 2 295 +/-0%

Göteborg 148 947 145 736 +2% Lerum 4 321 4 348 -1%

Härlanda SDN 2 939 2 597 +13% Lilla Edet 2 704 2 054 +32%

Linnéstaden SDN 6 253 5 925 +6% Mölndal 7 100 7 300 -3%

Lundby SDN 11 338 11 719 -3% Partille 2 855 3 380 -16%

Lärjedalen SDN 16 989 17 049 -0,4% Stenungsund 2 977 3 102 -4%

Tynnered SDN 6 236 5 354 +17% Tjörn 1 711 1 644 +4%

Älvsborg SDN 585 862 -32% Öckerö 647 616 +5%

Härryda 2 039 1 416 +44% Göteborgsregionen 188 561 184 679 +2%

I tabellen ovan redovisas försörjningsstöd, i Tkr, som utbetalats till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år, under åren 2003 och 2002, samt förändringen mellan åren i procent. Förändring mellan åren 2002 och 2003 redovisas också i diagrammet nedan. Detta diagram kan enkelt jämföras med diagrammet på s. 6 över den totala kostnadsförändringen för varje kommun/

stadsdel. I många kommuner har försörjnings-

stöd till ungdomar ökat, både i kronor och i procent, trots att det totala försörjningsstödet har minskat. I kommunerna Lilla Edet och Alingsås har den registrerade öppna ungdomsarbetslösheten ökat mycket jämfört med Göteborgsregionen i snitt mellan åren 2002 och 2003 (se s.12), däremot inte i Härryda. Där ser man dock en ökad psykisk ohälsa bland unga samt ökad användning av droger.

Förändring av kostnaden för försörjningsstöd i procent mellan 2003 och 2002 till hushåll där registerledaren är i åldern 18-24 år

Härryda; 44%

Lilla Edet; 32%

Tynnered SDN; 17%

Härlanda SDN; 13%

Alingsås; 7%

Kungsbacka; 6%

Linnéstaden SDN; 6%

Öckerö; 5%

Tjörn; 4%

Göteborg; 2%

Göteborgsregionen; 2%

Kungälv; 0%

Mölndal; -3%

Lundby SDN; -3%

Stenungsund; -4%

Ale; -10%

Partille; -16%

Älvsborg SDN; -32%

Lerum; -1%

Lärjedalen SDN; 0%

-35% -15% 5% 25% 45%

Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i

åldrarna 18-24 år

Andel av det totala försörjningsstödet som går till hushåll där registerledaren är i

åldrarna 18-24 år 2003 2002

Andel invånare i

åldrarna 18-24 år 2003

2003 2002

Andel invånare i åldrarna 18-24 år 2003

Ale 23% 22% 7% Kungsbacka 18% 15% 6%

Alingsås 37% 35% 8% ^Kungälv 12% 14% 7%

Göteborg 17% 16% 10% ^Lerum 20% 22% 7%

Härlanda SDN 17% - 10% Lilla Edet 32% 25% 7%

Linnéstaden SDN 22% 19% 9% Mölndal 16% 16% 8%

Lundby SDN 18% 19% 11% Partille 16% 14% 8%

Lärjedalen SDN 13% 12% 10% Stenungsund 22% 20% 7%

Tynnered SDN 16% 14% 9% Tjörn 29% 27% 7%

Älvsborg SDN 21% 28% 7% Öckerö 23% 24% 7%

Härryda 28% 18% 7% Göteborgsregionen 17% 16% 9%

(11)

11 Procentuell andel av Försörjningsstödet

I resten av rapporten redovisas försörjningsstöd utifrån orsak till att det har betalats ut. Syftet med att koda försörjningsstödet utifrån orsak är att visa på huvudorsaken till varför ett hushåll inte klarar sin egen försörjning. Koderna skall underlätta för kommunerna att planera sitt strategiska arbete, följa konjunkturförändringar samt ge en översikt över vilka grupper som kommer i kläm vid förändringar i de generella välfärdssystemen.

Ett kontinuerligt förbättringsarbete sker i kommunerna för hur orsak till utbetalning av försörjningsstöd kodas, med syfte att bli allt bättre på att beskriva den aktuella situationen.

Stora procentuella förändringar mellan åren kan därför bero på att man aktivt kodat på ett annat sätt. Bland annat så har Alingsås gjort en medveten förändring i sin kodning för att bättre stämma överens med kodningen i övriga kommuner i regionen. I vissa stadsdelar i Göteborg har en sådan förändring också gjorts.

Ibland används socialbidrag även till annat än vad som kan klassas som rent försörjningsstöd.

Det handlar ofta om satsningar som på sikt syftar till att få individer in i egen försörjning. En del av dessa satsningar ingår i de kodade bidragen andra inte och redovisas då särskilt i de två nedanstående tabeller. Boendekostnader för s.k. sociala boenden är t.ex. inte med i de kodade bidragen för kommunerna Göteborg och Mölndal, och finns därför redovisade i den övre tabellen. Övriga kommuner har dem med i sina kodade bidrag. Ett önskemål för framtiden är att kunna särredovisa dessa kostnader framöver för samtliga kommuner.

I bilaga 1 redovisas de orsakskodade bidragen i detalj, i procent och Tkr. Summorna där innehåller inte de okodade bidragen i den första tabellen nedan och därför överensstämmer totalbeloppen i bilaga 1 inte alltid med de totala kostnaderna för försörjningsstöd som redovisats ovan.

Förutom de kostnader för försörjningsstöd som redovisas i orsakskoder (se bilaga 1) så har nedanstående kommuner/stadsdelar dessutom betalat ut försörjningsstöd enligt följande:

Göteborg: • Totalt: 359 001 295 kr varav 44 093 295 kr – Arbetsmarknadsåtgärder och 314 908 000 kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm)

Härlanda SDN o Totalt: 2 601 595 kr varav 586.595 kr - Arbetsmarknadsåtgärder och 2 015 000 kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm)

Linnéstaden SDN o Totalt: 15 143 463 kr varav 925.463 kr - Arbetsmarknadsåtgärder och 14 218 000 kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm)

Lundby SDN o Totalt: 38 752 894 kr varav 2.400.894 kr – Arbetsmarknadsåtgärder, och 36 352 000 kr Boendekostnader - (altbo, sociala boenden mm)

Lärjedalen SDN o Totalt: 22 124 335 kr varav 8.322.335 kr - Arbetsmarknadsåtgärder och 13 802 000 kr Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm)

Tynnered SDN o Totalt: 14 893 237 kr varav 1.374.237 kr – Arbetsmarknadsåtgärder och 13 519 000 kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm)

Älvsborg SDN o Totalt: 1 814 115 kr varav 82.115 kr – Arbetsmarknadsåtgärder och 1 732 000 kr - Boendekostnader (altbo, sociala boenden mm) –

Lerum: • Totalt: 2 452 746 kr varav 146 484 kr – Avliden, 303 655r - Förebyggande Barn/ungdom, 1 905 261 kr – Korttidsboende, 97 346 kr - Tandvård

Lilla Edet: • Totalt: 630 958 kr varav 46 109 kr - särskilt stöd till barn, 584 849 kr - särskilt stöd till missbrukare.

Mölndal: • Totalt: 5 000 000 kr för Boendekostnader ex. Frälsningsarmén, Stadsmissionen, hotell, vandrarhem, kvinnojourer.

Stenungsund: • Totalt: 1 235 000 kr varav 584 200 kr OSA, 489.000 kr lönebidrag och 161 800 kr feriearbete/kompetenshöjning.

Öckerö • Totalt: 100 000 kr - Ett AU beslut enligt SoL kap 4 § 2

Bland de kodade bidragen (se bilaga 1) finns också ekonomiskt bistånd utbetalat som normalt inte klassas som rent försörjningsstöd:

Ale • Totalt: 58.000 kr - Avliden Lerum • Totalt: 3 186 000 kr - Flyktingar

Mölndal • Totalt: 431 100 kr - varav 407.200 OSA och 23.900 kr närvarobonus Partille • Totalt: 1 570 614 kr - Särskilt boende

Öckerö • Totalt: 231 294 kr - Exempelvis köpt boende för vuxna.

(12)

12 Orsak: Arbetslöshet

Å rsmedeltalet för den registrerade öppna arbetslösheten har från 2002 till 2003 stigit med 0,5 % i Göteborgsregionen (0,6 % i hela riket).

Flera kommuner noterar att detta slår igenom på behovet av försörjningsstöd. Detta märks tydligast bland unga och för dem har den registrerade öppna arbetslösheten stigit mellan åren med 0,9 % i Göteborgsregionen (1,3 % i riket).

Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd där orsaken kan härledas till arbetslöshet, d.v.s. orsaken är ofrivillig arbetslöshet där personen inte är kvalificerad för eller har otillräcklig A-kassa eller Alfa-kassa, är utförsäkrad eller deltidsarbetslös. (se kod 1 & 2 i bilaga 1). Tabellen längst ner på sidan visar statistik för registrerad öppen arbetslöshet.

Orsak: Arbetslöshet

i procent av kommunens/stadsdelens totala försörjningsstöd

Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001 Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001

Ale

45 41 40

Kungsbacka

28 25 30

Alingsås

48 50 45

^Kungälv

35 30 19

Göteborg

31 32 36

^Lerum

44 45 34

Härlanda SDN 38 - - Lilla Edet

61 58 60

Linnéstaden SDN 45 45 35 Mölndal

36 36 36

Lundby SDN 32 29 29 Partille

33 33 55

Lärjedalen SDN 25 25 33 Stenungsund

37 42 39

Tynnered SDN 35 30 29 Tjörn

59 58 48

Älvsborg SDN 47 58 65 Öckerö

37 51 63

Härryda

31 38 33

32 33 37

Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till arbetslöshet, 2003

61% 59% 48% 47% 45% 45% 44% 38% 37% 37% 36% 35% 35% 33% 32%

32%

31% 31% 28% 25%

0%

35%

70%

Lilla Edet Tjörn

Alingsås Älvsborg SD

N Ale

Linnéstaden SDN Lerum Härlanda SDN

Stenun gsund

Öckerö Mölnda

l

Tynne red

SDN Kungä

lv Par

tille

Lundby SDN

Götebor gsregione

n

Göt ebor

g Härryda

Kungs backa

Lärjedalen SDN

Registrerad öppen arbetslöshet i procent av befolkningen, årsmedeltal (Stadsdelarnas siffror är statistik från oktober resp. år Källa: Göteborgsbladet och AMS)

16-64 år 18-24 år 16-64 år 18-24 år

2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 Ale

3,1 2,8 5,2 4,4

Kungsbacka

2,6 2,3 4,1 3,3

Alingsås

3,4 2,8 6,0 4,7

Kungälv

2,1 1,9 3,1 3,0

Göteborg

5,0 4,4 5,9 4,9

Lerum

2,7 2,2 4,9 4,1

Härlanda SDN 4,6 3,3 5,7 3,7 Lilla Edet

3,7 2,8 7,5 4,4

Linnéstaden SDN 4,9 4,0 5,5 3,7 Mölndal

2,6 2,3 3,7 3,1

Lundby SDN 6,0 4,8 5,5 5,6 Partille

3,0 2,5 5,1 4,1

Lärjedalen SDN 7,1 6,2 6,9 6,0 Stenungsund

2,6 2,4 4,7 4,6

Tynnered SDN 3,9 2,9 5,6 4,2 Tjörn

2,7 2,5 5,8 5,0

Älvsborg SDN 2,3 1,8 3,3 2,0 Öckerö

1,9 1,6 4,0 3,2

Härryda

2,2 2,1 3,5 3,8

4,0 3,5 5,4 4,5

Riket

3,9 3,3 5,9 4,6

(13)

13 Orsak: ”Ej tillgänglig för arbetsmarknaden”

H är redovisas försörjningsstöd som betalats ut

p.g.a. att personerna i fråga inte är tillgängliga för arbetsmarknaden eller att de studerar Sfi eller SAS1 med socialbidrag som försörjning.

Bidrag som kodas här innebär att personen inte är redo för ett arbete då åtgärder i form av

rehabilitering, motivering, utbildning m.m. krävs innan möjligheten finns att komma in i egen försörjning.

Denna orsak har ökat i Göteborgsregionen totalt sett. De förändringar vi kan se här för enskilda kommuner/stadsdelar hänger ofta samman med förändringar i ”Orsak: arbetslöshet” på

föregående sida. En positiv utveckling här är om

”orsak arbetslöshet” ökar samtidigt som ”orsak ej tillgänglig för arbetsmarknaden” minskar, då det innebära att en större andel av försörjningsstödet går till personer som åter är redo för

arbetsmarknaden. Här kan t.ex. noteras att

Stadsdelen Lärjedalen ligger högst i diagrammet här men lägst i diagrammet på föregående sida.

Orsakskoden ”Ej tillgänglig för arbetsmarknaden”

har hela tiden ökat, totalt sett, sedan den infördes år 2000. Detta behöver inte betyda att gruppen som sådan har ökat lika markant. Det handlar istället många gånger om det förändringsarbete som sker på enheterna för ekonomiskt bistånd där man medvetet arbetar med att koda om de som tidigare stått kodade fel som ”orsak arbetslöshet”

eller ”orsak andra bidrag” men faktiskt borde ha varit kodade här hela tiden. I Alingsås kommun och i vissa stadsdelar i Göteborgs Stad har ett sådant förändringsarbete skett.

Tabellen och diagrammet nedan visar andel av kostnaden för försörjningsstöd som betalas ut till hushåll där orsaken är att personer ej är tillgänglig för arbetsmarknaden eller personer som studerar av Sfi eller SAS 1 (se kod 8 & 10 i bilaga 1).

Orsak: Ej tillgänglig för arbetsmarknaden,

i procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd

Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001 Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001

Ale

13 10 11

Kungsbacka

34 33 28

Alingsås

22 12 14

^Kungälv

18 19 20

Göteborg

39 34 32

^Lerum

23 17 20

18 12 15

26 22 23

34 20 8

21 18 15

5 6 15

4 3 3

Härryda

23 18 19

36 32 30

Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till "ej tillgängliga för arbetsmarknaden" samt Sfi och Sas1 studerande, 2003

45% 43% 39% 36%

36%

34% 34% 31% 26% 23% 23% 22% 21% 21% 18% 18% 17% 13% 5% 4%

0 % 2 5 % 5 0 %

Lärjed alen SDN

Lun dby SDN

Götebor g

Härlan da SDN

Götebor gsregionen

Kungsbacka Partille Tynnered SD

N Mölndal

Härryda Lerum

Alingsås Älvsborg SDN

Stenungsund Kungälv

Lilla E det

Linnéstaden SDN Ale Tjörn

Öcker ö

(14)

14 Orsak: Andra bidrag

H är redovisar andelen av försörjningsstödet som kan härledas till att andra bidrag i socialförsäkringssystemet inte räcker till. Inom orsakskoden ryms försörjningsstöd som betalas ut till individer, som är sjuka, men inte har haft möjlighet att upparbeta socialförsäkrings- förmåner s.k. ”nollklassade individer”, samt de som inte har tillräckliga förmåner för att klara sin försörjning. Här finns också individer som har en mer komplex sjukdomsbild, där en omfattande utredning krävs innan sjukskrivning, sjukersättning eller aktivitetsersättning kan bli aktuell, eller väntar på utredning eller annan åtgärd innan de är berättigade till medel i socialförsäkringssystemet.

Den 1 januari 2003 infördes det nya äldreförsörjningsstödet. Det betalas ut av Försäkringskassan och riktar sig till personer som är bosatta i Sverige, som är 65 år eller äldre, och helt saknar pension eller som har en pension som inte ger tillräcklig försörjning. Syftet med införandet av den nya lagen är att återställa

försörjningsstödet till dess avsedda funktion, att vara ett individuellt behovsprövat bistånd som är föranlett av tillfälliga ekonomiska problem – inte som en permanent försörjning. En reform av förtidspensionssystemet genomfördes också vid årsskiftet 2002/2003. Begreppen förtidspension och sjukbidrag byttes ut mot aktivitetsersättning för personer 19-29 år och sjukersättning/- tidsbegränsad sjukersättning för personer 30-64 år. Göteborgs Stad anger att försörjningsstödet för personer i förvärvsaktiv ålder har stabiliserats på samma nivå som 2002 och att minskningen med tre procent helt kan hänföras till äldreförsörjningsstödet.

Nedan redovisas andelen av kostnaden för försörjningsstöd som kan relateras till andra bidrag, dvs. för låg eller ingen ersättning i form av pension, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller föräldrapenning eller att personen är under utredning av Försäkringskassan. (se kod 4 & 5 i bilaga 1).

I procent av kommunens/stadsdelens totala kostnad för Försörjningsstöd

Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001 Kommun/Stadsdel 2003 2002 2001

Ale

32 36 35

Kungsbacka

26 30 29

Alingsås

20 24 29

Kungälv

28 32 39

Göteborg

21 26 24

Lerum

24 27 28

15 24 20

29 33 31

21 31 24

22 27 27

25 23 26

42 36 25

Härryda

31 28 31

22 27 25

Andel av Försörjningsstödet som kan relateras till andra bidrag, 2003

42% 32% 31% 29% 28% 27% 26% 25% 25% 24% 23% 22%

22%

21% 21% 21% 20% 20% 18% 15%

0%

25%

50%

Öckerö Ale

Härryda Möl

nda l Kungä

lv

Älvsborg SDN Kungs

backa

Linnéstaden S DN Tjörn

Lerum

Lärjed alen SD

N

Stenungs und

Göt ebo

rgsregionen Götebor

g

Tynne red SDN

Partille Alingsås

Härlanda SDN Lund

by SDN Lilla Edet

(15)

15 Översikt

E n sammanfattande bild av varje kommun/stadsdels kodning av orsaker till att försörjningsstöd betalas ut visas grafiskt i ”livbojsdiagram” nedan. Koderna har slagits samman, så som de

redovisas i övrigt i rapporten, enligt förklaringen nedan. Samtliga koder finns redovisade i bilaga 1.

Göteborgsregionen

32%

37%

5%

22%

4%

Arbetsmarknadsrelaterat - Kod 1+2. (Ej kvalificerad eller ej tillräcklig ersättning från A- eller Alfa kassa)

Ej tillgänglig för arbetsmarknaden + Studerande SFI och SAS 1 - kod 8+10

Väntar lön eller har för låg heltidslön - kod 3

Relaterat till andra bidrag - kod 4+5 (Ej kvalificerad eller tillräcklig ersättning för sjuk-, föräldrapenning, sjuk-, aktivitetsersättning eller pension)

Överkonsumtion + Övrigt + Saknar barnomsorg - kod 6+7+9

Ale

32%

46%

5%

4%

13%

Alingsås

20%

48%

3%

7%

22%

Göteborg

21% 31%

5%

3%

40%

Härlanda SDN

36%

2%

4%

38%

20%

(16)

16 Linnéstaden SDN

29%

2%

10%

53%

6%

Lundby SDN

18% 2%

4%

32%

44%

Lärjedalen SDN

23%

3%

25%

46%

Tynnered SDN

21%

31%

35%

10%

3%

Älvsborg SDN

0%

5%

47%

21%

27%

Härryda

31%

8%

7%

23%

Kungsbacka

26%

3%

8%

28%

35%

Kungälv

28%

18%

35%

5%

14%

(17)

17 Lerum

24%

44%

5%

4%

23%

Lilla Edet

15%

61%

3%

18%

Mölndal

29%

26%

6%

3%

36%

Partille

21%

35%

33%

2%

9%

Stenungsund

22%

11%

9%

37%

21%

Tjörn

5%

25%

5%

6%

59%

Öckerö

37%

7%

10%

4%

42%

Göteborgsregionen

32%

37%

5%

22%

4%

(18)

18

Bilaga 1:

Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut, 2003-01– 2003-12, i procent (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan)

Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda

SDN Linnéstaden

SDN Lundby

SDN Lärjedalen

SDN Tynnered

SDN Älvsborg

SDN Härryda 1. Ej kvalificerade för ersättning

(från A-kassa, Alfa-kassa eller utförsäkrade)

23,3% 33,0% 28,7% 36,0% 42,9% 29,4% 23,4% 33,1% 42,5% 21,5%

2. Ej tillräcklig ersättning från A-kassa./Alfa, deltidsarbetslös, väntar på A-

kassa./Alfa, Låg ers.AMS el praktik)

22,2% 14,7% 2,3% 2,4% 2,4% 2,9% 1,9% 2,4% 4,0% 9,5%

3. Väntar lön eller för låg heltids lön

5,4% 2,8% 5,0% 4,0% 8,4% 4,2% 3,5% 10,3% 4,6% 7,7%

4. Ej kvalificerade för bidrag ^* från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-,

aktivitetsersättning eller utredningstid på FK

13,9% 3,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,8%

5. Ej tillräcklig ersättning

från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-,

aktivitetsersättning eller utredningstid på FK

18,4% 16,4% 21,2% 20,1% 24,7% 18,3% 23,0% 20,5% 27,0% 28,4%

6. Överkonsumtion

2,3% 1,4% 1,7% 1,1% 1,2% 1,3% 0,5% 2,1% 0,2% 0,8%

7. Övrigt

1,2% 5,7% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 5,4%

8.Ej tillgänglig för arbetsmarknaden

13,2% 20,8% 27,2% 31,1% 17,1% 36,0% 19,0% 17,5% 21,4% 14,6%

9. Saknar barnomsorg

0,2% 0,2% 1,6% 0,4% 0,2% 1,1% 2,4% 0,6% 0,2% 0,8%

10. Sfi och SAS 1 studerande

0,0% 1,5% 12,2% 4,8% 3,1% 6,7% 26,4% 13,6% 0,0% 8,6%

SUMMA:

100% 100% 100% 100,0% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs

regionen 1. Ej kvalificerade för ersättning

20,4% 13,3% 34,9% 47,4% 25,2% 26,1% 21,0% 44,1% 22,7% 28,2%

8,1% 21,7% 9,4% 13,6% 10,5% 6,9% 16,0% 15,2% 14,3% 4,1%

7,8% 4,7% 5,0% 3,5% 2,9% 2,2% 9,0% 5,9% 6,8% 5,0%

4. Ej kvalificerade för bidrag från sjuk-., föräldrapeng., pension, sjuk-,

1,6% 16,1% 12,7% 5,9% 18,6% 8,6% 3,0% 7,0% 9,2% 1,9%

24,7% 12,4% 11,8% 8,8% 10,2% 12,7% 19,0% 17,8% 32,4% 20,1%

1,5% 3,0% 1,8% 1,9% 0,3% 1,6% 3,3% 3,9% 2,4% 1,8%

7. Övrigt

1,3% 10,4% 1,8% 1,2% 5,6% 7,0% 7,0% 1,1% 8,1% 1,0%

32,8% 13,5% 13,2% 15,7% 16,8% 22,0% 14,1% 3,3% 4,1% 25,3%

0,5% 0,5% 0,0% 0,0% 0,4% 0,7% 0,6% 0,0% 0,0% 1,4%

1,6% 4,6% 9,4% 2,0% 9,5% 12,2% 7,1% 1,6% 0,0% 11,2%

SUMMA:

100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

* I de fall kommunerna/stadsdelarna har inte möjlighet att skilja kod 4 och 5 åt och redovisas totalen på kod 5

(19)

19 Orsaker till att försörjningsstöd betalas ut 2003-01– 2003-12, i Tkr (endast orsakskodat försörjningsstöd ingår nedan)

Koder Ale Alingsås Göteborg Härlanda

SDN Linnéstaden

SDN Lundby

SDN Lärjedalen

SDN Tynnered

SDN Älvsborg

SDN Härryda 1. Ej kvalificerade för ersättning

3 769 4 906 257 998 7 486 12 619 18 560 30 854 13 478 1 194 kr 1 545

3 595 2 184 20 896 503 699 1 849 2 459 958 112 kr 680

874 410 44 881 838 2 458 2 666 4 572 4 175 130 kr 556

2 253 528 0 0 0 0 0 0 0 kr 199

2 977 2 441 190 894 4 174 7 260 11 569 30 361 8 347 759 kr 2 042

365 215 15 680 233 360 822 595 857 4 kr 60

7. Övrigt

192 852 0 0 0 0 0 0 0 kr 392

2 137 3 096 244 900 6 468 5 017 22 756 25 083 7 120 601 kr 1 046

37 33 14 530 90 68 693 3 149 224 7 kr 54

0 220 109 954 998 917 4 224 34 893 5 530 0 kr 615

SUMMA:

16 199 14 885 899 733 20 791 29 398 63 139 131 966 40 689 2 807 kr 7 188

Koder Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs

regionen 1. Ej kvalificerade för ersättning

4 268 2 473 6 011 3 651 9 915 4 617 2 583 2 567 632 304 934

1 688 4 041 1 627 1 051 4 125 1 217 1 968 887 399 44 357

1 625 870 867 269 1 128 384 1 107 344 189 53 502

334 2 995 2 179 458 7 306 1 524 369 408 256 18 811

5 171 2 313 2 029 680 4 028 2 241 2 337 1 038 903 219 094

307 560 312 143 107 292 400 226 67 18 431

7. Övrigt

263 1 933 307 93 2 216 1 238 861 63 224 8 939

6 863 2 514 2 271 1 207 6 616 3 886 1 734 192 114 276 576

97 84 0 0 146 131 68 0 0 15 180

332 857 1 622 151 3 751 2 160 873 95 0 120 630

SUMMA:

20 948 18 642 17 225 7 704 39 337 17 690 12 299 5 821 2 784 1 080 454

* I de kodade sammanställningen av försörjningsstödet redovisar Lerum inklusive kostnader för flyktingar.

(20)

20 Goda GRannar

Göteborgsregionens kommunalförbund

GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 860 000 invånare.

Förbundets uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst, kompetensutveckling, utbildning och forskning.

GRs förbundsfullmäktige har 89 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 suppleanter.

Verksamheten vid GR finansieras dels genom

årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 30 %) och dels genom intäkter från konferens- och

utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika sambrukserbjudanden till medlemskommunerna.

Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031–335 50 35 | Fax 031–335 51 19

e-post gr@gr.to | www.gr.to

Rapporten finns även tillgänglig i pdf-format på GRs hemsida www.gr.to/publicerat.shtm