Verifiering avmetod för analys av tumörmarkörerna CA125,CA 15-3och CA 19-9på Roche Cobas e411

(1)

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Examensarbete

Verifiering av metod för analys av

tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9

på Roche Cobas e411

Författare: Jelena Zulj

Ämne:Biomedicinsk laboratorievetenskap

Nivå:Grundnivå Nr:2014:BL9

(2)

Verifiering av metod för analys av tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på Roche Cobas e411

Jelena Zulj

Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng Filosofie Kandidatexamen

Handledare:

Martin Carlsson, Doc. Leg. Läkare Avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Länssjukhuset Kalmar

SE-39185 Kalmar

Susanne Widell, Dr Med Vet Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet

SE-39182 Kalmar

Examinator:

Maria Mattson, Dr Med Vet Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet

SE-39182 Kalmar

Examensarbetet ingår i Biomedicinska analytikerprogrammet 180 högskolepoäng

SAMMANFATTNING

Tumörmarkörer är substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna tumörsjukdomar med analyser av markörerna i plasma/serum. Tre av dessa är cancerantigenerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9. Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Landstinget Kalmar län. De av företaget rekommenderade cut-off värdena på Roche Cobas e411 (Roche diagnostics) är för CA 125 < 35 kU/l, för CA 15-3 ≤25 kU/l och för CA 19-9 <27 kU/l. Precision beräknades med hjälp av statistiska metoder genom analys av den mellanliggande precisionen (mätning av två kontrollnivåer under 5 dagar) och repeterbarheten (analys av två kontrollnivåer i en serie). En korrelationsstudie gjordes med patientprover som erhölls från Aleris Medilab (Abbot Architect i System). Den mellanliggande precisionen resulterade i högre variationskoefficientvärden (CV %) för samtliga tre markörer i förhållande till ett åsatt CV från Roche Diagnostics. CV värdet skilde även mellan de två Roche Cobas e411

instrumenten. Repeterbarheten bedömdes vara acceptabel för samtliga tre markörer.

Korrelationsstudien visade en skillnad i de uppmätta värdena mellan Roche Cobas e411 och Abbot Architect för samtliga tre markörer. Då Roche Cobas e411 tenderade att ge högre uppmätta värden (kU/l) (54 av 85 gånger). Samstämmigheten mellan metoderna var bra då det endast var två prover vid analys av CA 15-3 och två prover vid analys av CA 19-9 som var på skilda sidor om cut off värdet. Sammanfattningsvis visade studien att den mellanliggande precisionen (CV värdet) för alla tre markörerna var högre än Roches Diagnostics angivna CV värde. Olika CV värden erhölls med Roche Cobas e411 jämfört med Abbot Architect. Olika CV värden erhölls också med instrument 1 jämfört med instrument 2. Precisionen anses vara tillräckligt god för införandet av metoderna i rutinbruk.

(3)

Nyckelord

Cancerantigen (CA), CA 125, CA 15-3, CA 19-9, tumörmarkörer, metodverifiering.

ABSTRACT

Tumor markers are substances that are released in body fluids during tumor diseases and are used in healthcare to detect tumor diseases using measurements of these in the blood. Three of these are cancer antigens CA 125, CA 15-3 and CA 19-9. The aim of this study was to verify the method for analysis of tumor markers CA 125, CA 15-3 and CA 19-9 on two Roche Cobas e411 instruments (instrument 1 and 2) for the

introduction of these at the department of clinical chemistry and transfusion medicine, Country council of Kalmar. The recommended cut-off values for Roche Cobas e411 from the company Roche Diagnostics are for CA 125 <35 kU/l, for CA 15-3 ≤25 kU/l and for CA 19-9 <27. The precision was calculated using statistical methods through the analysis of the intermediate precision (measurement of two control levels for 5 days) and repeatability (analysis of two control levels in a series). A correlation study was made by comparing patients samples obtained from Aleris Medilab (Abbot Architect i System). The intermediate precision resulted in higher variation coefficient values (CV %) for all three markers in relation to the recognized CV values from Roche

Diagnostics. Differences were also seen between the two Roche Cobas e411

instruments (instrument 1 and 2). The repeatability was considered to be acceptable for all three markers. The correlation study indicated differences between Roche Cobas e411 and Abbot Architect. Higher values (kU/l) were mostly obtained with Roche Cobas e411 (54 of 85 times). The coherence between the methods was good when there were only two samples for analysis of CA 15-3 and two samples for analysis of CA 19-9 that were on different sides of the cut-off value. In summary the study showed that the intermediate precision (CV values) for all three markers were higher than the

recognized CV values from Roche Diagnostics. Different CV values were obtained with Roche Cobas e411 compared with Abbot Architect. Different CV values were also obtained with instrument 1 compared with instrument 2. The precision was considered to be adequate for the methods to be introduced into routine use.

Keywords

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION

1

1.1 Cancerantigen 125, (CA 125) 1 1.2 Cancerantigen 15-3, (CA 15-3) 2 1.3 Cancerantigen 19-9, (CA 19-9) 2 1.4 Provtagning 2

1.5 Analysinstrumentet Cobas e411 3

1.5.1 Analysprincip för CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 3

1.6 Validering och verifiering av en ny metod 4

2 SYFTE

4 3 MATERIAL OCH METOD

4

3.1 Provmaterial 4

3.2 Analys på Roche Cobas e411 5

3.3 Reagens 5 3.4 Analysprincip 5 3.5 Kalibrering 5 3.6 Kontroller 6 3.7 Precisionsstudier 6 3.8 Korrelationsstudier 6 3.9 Statistik 6 3.10 Miljö 7 3.11 Etik 7

4 RESULTAT

7

4.1 Kalibrering 7 4.2 Mellanliggande precision 7 4.2.1 CA 125 7 4.2.2 CA 15-3 8 4.2.3 CA 19-9 9 4.3 Repeterbarhet 10 4.3.1 CA 125 10 4.3.2 CA 15-3 10 4.3.3 CA 19-9 11 4.4 Korrelationsstudier 12 4.4.1 CA 125 12 4.4.2 CA 15-3 13 4.4.2 CA 19-9 15

5 DISKUSSION

16 6 TACK

21 7 REFERENSER

22 8 BILAGOR

Bilaga 1 Den mellanliggande precisionen Bilaga 2 Repeterbarhet

(5)

1 INTRODUKTION

Tumörmarkörer kallas substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna tumörsjukdomar vilket sker genom analys av dessa markörer i serum/plasma.

Markörerna produceras i onormal omfattning av tumörvävnad och ökar i koncentration i kroppsvätskor vid olika tumörsjukdomar (1). Friska celler utsöndrar inga eller mycket låg koncentration av dessa substanser, som kan vara enzymer, onkofetala antigen, cellyteantigen, sekretoriska antigen eller cellkärnereceptorer (1). Tumörmarkörer används oftast för att ta reda på tumörens ursprung, prognosbedömning och vid uppföljning av behandling vid konstaterad tumörsjukdom (1, 2). Den maligna tumörcellmassan, dess blodförsörjning samt frisättning och kroppens elimination av markören avgör koncentrationen av en tumörmarkör i serum/plasma (1).

Cancermarkörerna är inte specifika för endast ett organ eftersom de kan öka vid olika cancersjukdomar och även vid benigna tillstånd. Ett undantag här är prostataspecifikt antigen (PSA) som är specifik för prostatan men även detta kan öka vid benigna tillstånd (3).

1.1 Cancerantigen 125, (CA 125)

CA 125 är ett högmolekylärt mucin med molekylmassan 200 kDa. Antigenet kodas av MUC16 genen och finns på ytan av icke-mucösa äggstockstumörer med epitelialt ursprung (4). Antigenet finns inte på epitelet på normala äggstockar. Koncentrationen av CA 125 är förhöjd hos 50-90 % av patienter med icke mucinös ovarialcancer (1). Vissa tillstånd som akut och kronisk pankreatit, gastrointestinala sjukdomar och njurinsufficiens kan medföra en lätt förhöjning över cut-off värdet. Även ascites och levercirros kan orsaka en frisättning av CA 125 och likaså menstruation och tidig graviditet (1, 5). Efter bukoperationer ses en ospecifik ökning av CA 125 varför man bör vänta i minst 6 veckor efter operation innan analys av analyten (1).

Den rekommenderade beslutsgränsen/normalvärdet enligt Roche Diagnostics anges till <35 kU/l (6). Värden över denna nivå kan alltså tala för en cancerdiagnos och ge stöd för att påbörja en utredning eller en behandling (6).

Efter operation av en malign tumör i äggstockarna ses ett samband mellan CA 125 nivån och den kvarvarande tumörmassan. Koncentrationen sjunker samtidigt med att tumörmassan minskar (1). På samma sätt ses ett samband mellan lyckad

cytostatikabehandling och sjunkande CA 125 nivå. CA 125 är en bra markör för att följa en behandling eller för att upptäcka recidiv vid icke mucinös ovarialcancer (1). Vid misstanke om ovarialcancer ska patientens anamnes tas, klinisk status, gynekologisk undersökning och ultraljud göras och nivåerna av serum/plasma CA 125 analyseras (5). CA 125 kan också användas tillsammans med transvaginalt ultraljud för att upptäcka tidig ovarialcancer hos kvinnor med ärftlig form av ovarialcancer (7).

(6)

1.2 Cancerantigen 15-3, (CA 15-3)

CA 15-3 är ett högmolekylärt mucin med molekylmassan 300 kDa som kodas av MUC 1 genen (1). Bröstcancer är den vanligaste tumörformer bland kvinnor (8). Vid redan konstaterad bröstcancer används tumörmarkören CA 15-3 främst i samband med behandling för bröstcancer. CA 15-3 förekommer på ytan av epiteliala celler i organ som bröst, mage, tarmar och lungor (1). När markören frisätts i blodet har cancerceller bildats och förhöjda koncentrationer högre än cut-off värdet av CA 15-3 kan mätas i serum. I ett tidigt stadium är markören förhöjd hos 15-35 % av patienterna med

bröstcancer och i ett sent stadium då metastasering skett har markören ökat till 75-90 % i serum/plasma (1). En ökning av CA 15-3 över cut-off värdet kan också ske vid andra cancersjukdomar som ovarial- och, pankreascancer, ventrikel-, cervix-, och

lungtumörer. Därför bör inte markören användas för screening av bröstcancer utan för uppföljning av behandling och för att upptäcka återfall (1). Rekommenderad normal koncentration enligt Roche Diagnostics är ≤ 25 kU/l (9).

1.3 Cancerantigen 19-9, (CA 19-9)

CA 19-9 är liksom CA 125 och CA 15-3 ett högmolekylärt mucin med molekylmassan över 1000 kDa (1). CA 19-9 är ett tumörassocierat antigen som först isolerades från kolorektalcancer (10). CA 19-9 analyseras som markör för gastrointestinalcancer, kolorektal-, gallgångs-, och pankreascancer (10). Cancerceller i magtarmkanalens vävnader men även icke-maligna epiteliala celler från pankreas, ventrikel, lever, gallblåsa och gallgång uttrycker CA 19-9 (1). CA 19-9 kallas också för sialyl Lewis-a för att det är ett sialylerat Lewis a blodgruppsantigen, och personer med blodgruppen Le(a-b-) uttrycker inte CA 19-9 (1). CA 19-9 är inte organ- eller tumörspecifikt men är högre än cut-off värdet (>27 kU/l) hos ca 80-95 % av patienterna med pankreascancer. CA 19-9 är även förhöjt vid ventrikelcancer (hos 50-65 % av patienterna), vid

kolorektalcancer (30-65 %) och vid levercellscancer (1). Vid gallgångscancer är CA 19-9 den bästa tumörmarkören då koncentrationen i blodet ofta är ≥100 kU/l hos ca 75 % av patienterna med denna sjukdom (1). En frisättning av CA 19-9 sker också vid andra sjukdomstillstånd som lungsjukdomar, cystisk fibros och pankreatit (1).

Rekommenderad normal koncentration enligt Roche Diagnostics är ≤ 27 kU/l (95 %) (11).

1.4 Provtagning

För att erhålla serum kan provtagning ske venöst i vakuumrör utan tillsats men med separationsgel. Analys kan också utföras på venöst taget blod i EDTA- eller heparinrör. Innan provtagning ska patienten ha suttit ner i 15 minuter för att undvika preanalytiska variationer (1).

(7)

1.5 Analysinstrumentet Cobas e411

Roche Diagnostics Cobas e411är ett analysinstrument som använder sig av

elektrokemiluminiscensteknik (ECL). ECL används tillsammans med immunologiska metoder, (immunanalys ECLIA) för att detektera analyten i fråga med hjälp av specifika antikroppar. Instrumentet består av en analysenhet, dataenhet och strömkomponenter. I analysenheten ingår prov- och reagensområde, område för förbrukningsartiklar,

mätområde och driftströmbrytare. Registrering av prover, kontroller och kalibratorer, ECL-detektering och överföring av resultat sker automatiskt. Instrumentet kan analysera 85 tester per timme och totalt finns det 100 positioner för prover, kontroller och

kalibratorer (12).

1.5.1 Analysprincip för CA 125, CA 15-3 och CA 19-9

Biotinmärkta antikroppar och antikroppar märkta med tris(2,2.-bipyridyl)ruthenium(II) komplex (Ru(bpy)2+3) (riktade mot tumörmarkören) bildar ett komplex med analyten (om markören finns i provet) enligt sandwichprincipen. Streptavidintäckt

paramagnetiska mikropartiklar tillsätts och dessa binder till komplexet genom bindning till biotin (figur 1) (13).

Figur 1: Under första inkubation (9 min) binder monoklonala antikroppar märkta med

rutenium (rutenium ak), biotinylerade monoklonala antikroppar (biotin ak) och antigenet i provet (blå) till varandra enligt sandwichprincipen. Efter ytterligare inkubation (9 min) binder en paramagnetisk streptavidintäckt mikropartikel (röd) till biotinet. Bilden är modifierad enligt referens (13).

Vidare förs komplexet till mätkyvetten där separation av bundna substanser från obunda sker genom att paramagnetiska mikropartiklar dras till ytan på elektroden med hjälp av en magnet. De obundna substanserna sköljs bort med ProCell systembuffert

innehållande triproprylamin (TPA). När spänning läggs på oxideras rutenium (Ru(bpy)2+

3) och blir Ru(bpy)3+3. Samtidigt avger TPA en fri radikal som reagerar med rutenium och blir Ru(bpy)2+3(exciterad form). Genom att emittera en foton vid 620 nm återgår rutenium till sin ursprungliga form och på så vis avges kemiluminiscent

emission som mäts med en fotomultiplikator (figur 2). Då rutenium återgått till sin ursprungliga form kan en ny reaktion ske. Intensiteten på signalen mäts i ”relative light units” (RLU). Reagensetiketten innehåller en masterkurva med sex punkter som är specifika för reagenslotten. Signalens styrka är direkt proportionell mot koncentrationen av markören i provet. Analysinstrumentet räknar automatiskt ut analytkoncentrationen

(8)

Figur 2: Detektion med elektrokemiluminiscens. Komplexet binder till elektroden via

paramagnetiska mikropartiklar och ProCell innehållande TPA tillsätts (bild A). TPA och rutenium oxideras när spänning läggs på (bild B). TPA avger en fri radikal som reagerar med rutenium som i sin tur exciteras. Rutenium emitterar en foton och kemiluminiscent emission uppstår (bild C). Signalen är proportionell mot koncentrationen av ämnet i provet. Bilden är modifierad från referens (13).

1.6 Validering och verifiering av en ny metod

En metod som används i en ackrediterad verksamhet ska alltid vara validerad.

Validering innebär att en metods avsedda användning uppfylls genom undersökningar och framläggande av bevis. Om valideringen redan är gjord kan en verifiering göras för att ta reda på om metodens krav uppfylls (15). Innan införande av en ny analysmetod ska laboratoriet genomföra en verifiering. Detta görs genom t.ex. bestämning av metodens repeterbarhet (analys av prover i en serie) och mellanliggande precision (analys av prover under flera dagar) (15). Precisionsdata används för att ta reda på om mätresultaten skiljer sig signifikant från varandra, om mätresultatet visar på en större spridning än förväntat. Precisionen kan skattas med statistiska metoder som

standardavvikelse (SD), medelvärde (Mv) och variationskoefficient (CV %) (16).

2 SYFTE

Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Landstinget Kalmar län.

3 MATERIAL OCH METOD

3.1 Provmaterial

Frysta serumprover (32 prover för analys av CA 125, 17 prover för analys av CA 15-3 och 19 prover för analys av CA 19-9), från patienter med okänd anamnes, ålder och kön erhölls från Aleris Medilab, Täby. Aleris Medilab använder sig av Abbots Architect i System metoden vars analysprincip är kemiluminiscent mikropartikel immunanalys (CMIA). Proverna förvarades frysta (-20 °C) fram tills analys.

(9)

3.2 Analys på Roche Coabs e411

I studien användes två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) (Roche Diagnostics, Mannheim, Tyskland). Kontroller, patientprover, kalibratorer och reagens rumstempererades (ca 20 °C) innan analys. Patientproverna centrifugerades vid 2000 g i 10 minuter. Analystiden var 18 minuter per prov vid 37 °C (13). Mätintervallet för CA 125 (6), CA 15-3 (9) och CA 19-9 (11) redovisas i tabell I.

Tabell I: Mätintervall för CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på Roche Cobas e411.

3.3 Reagens

Reagens som användes i studien (Roche Diagnostics) beskrivs nedan. Streptavidintäckta paramagnetiska mikropartiklar 0,72 mg/ml. Biotinylerade monoklonala anti-CA 125-antikroppar (M 11; mus) 1 mg/l. Monoklonala anti-CA 125-125-antikroppar (OC 125; mus) märkta med ruteniumkomplex 1 mg/l, pH 7,4 (6). Biotinylerade monoklonala anti-CA 15-3-antikroppar (115D8; mus) 1,75 mg/l pH 6,0. Monoklonala anti-CA 15-3

antikroppar (DF3; mus) märkta med ruteniumkomplex 10 mg/l pH 7,0 (9).

Biotinylerade monoklonala CA 19-9-antikroppar (mus) 3 mg/l. Monoklonala anti-CA 19-9-antikroppar (mus) märkta med ruteniumkomplex 4 mg/ml, pH 6,5 (11). (Lot nr för samtliga reagens 00172014). Diluent universal användes vid spädning av CA 15-3, 20 µl prov späds automatiskt 1:10. Lösningen användes också vid spädning av prover med koncentrationer över mätintervallet (9).

3.4 Analys av CA 125, CA 19-9 och CA 15-3

Instrumentet aspirerade 20 µl prov som under första inkubationen bildade ett komplex med monoklonala biotinylerade antikroppar (CA 125, 15-3 eller 19-9) och monoklonala antikroppar märkta med ruteniumkomplex (CA 125, CA 15-3 eller CA 19-9). Under andra inkubationen tillsattes streptavidintäckta paramagnetiska mikropartiklar som band till komplexet. Vidare i mätkyvetten tillsattes ProCell (Roche Diagnostics) innehållande tripropylamin. Obundna substanser tvättades därefter bort. Emissionen mättes med en fotomultiplikator. Mikropartiklarna avlägsnade genom tillsättning av Cleancell (Roche Diagnostics) (6, 13).

3.5 Kalibrering

Kalibrering skedde på instrument 1 och 2 med CalSet (CA 125 II, CA 15-3 II och CA 19-9), innehållande humant serum matrix med tillsats av humant cancerantigen i två koncentrationsnivåer. CA 125 (35 och 500 U/ml), CA 15-3 (15 och 100 U/ml) eller CA

Mätintervall (U/ml)

CA 125 0,600-5000

CA 15-3 1,0-300

(10)

19-9 (20 och 250 U/ml). Kalibratorerna levererades bruksfärdiga. Vid kalibrering tillsattes 150 µl av varje kalibratornivå i varsin provkopp för analys.

3.6 Kontroller

Kontroller (PreciControl Tumor Marker, Lot: 176079) i två koncentrationsnivåer, låg (TM1) och hög (TM2) från företaget Roche Diagnostics (tabell II). Kontrollerna

innehållande humant serum gjordes i ordning genom att tillsätta 3,0 ml destillerat vatten till en kontrollflaska. Dessa fick stå och lösas upp i 30 minuter innan de blandades försiktigt för att undvika skumbildning (13). Mängden kontroll som användes anpassades efter hur många prover som skulle analyseras den dagen (150 µl-300 µl

).

Tabell II: Godkänt kontrollintervall och åsatt kontrollvärde för den låga (TM1) och höga

(TM2) kontrollen för samtliga tre markörer från Roche Diagnostics.

PreciControl TM 1 PreciControl TM 2

Åsatt värde kU/l Kontrollintervall kU/l Åsatt värde kU/l Kontrollintervall kU/l

CA 125 36,4 28,8-44,0 108 85,5-131

CA 15-3 18,3 14,5-22,1 94,2 74,4-114

CA 19-9 21,9 16,0-27,8 105 83,0-127

3.7 Precisionsstudier

Analys skedde på instrument 1 och instrument 2. Den mellanliggande precisionen beräknades genom analys av kontroller med två koncentrationsnivåer under 5 dagar med 6 replikat per dag på varje instrument. Repeterbarheten beräknades genom att analysera 20 replikat av varje kontrollnivå på varje instrument (17).

3.8 Korrelationsstudier

Analys av patientproverna genomfördes på instrument 1 vid analys av CA 125 och CA 19-9. Analys av CA 15-3 skedde på instrument 1 och 2. Patientproverna

rumstempererades (20 °C) och centrifugerades i 10 minuter vid 2000 g innan analys.

3.9 Statistik

Beräkningarna gjordes i Excel 2007 (17). Medelvärde (Mv) och standardavvikelse (SD) samt variationskoefficient (CV %) beräknades. CV uttrycks som standardavvikelse i procent av medelvärdet, enligt formel _{× 100 (18). Till korrelationsstudien användes} en mall i Excel (EP 9-A) från Clinical laboratory standards institut (CLSI) där

differensen mellan instrumenten beräknades och redovisades i en kurva med linjärt samband. Graden av det linjära sambandet mättes med hjälp av Pearsons

(11)

determinationskoefficienten (r2). Den linjära regressionen visades med ekvationen = + (17, 19).

3.10 Miljö

Material som kalibratorer, kontroller, patientprover och andra tillbehör sorterades enligt lokala riktlinjer. Kontroller och kalibratorer innehåller humant material och ska hanteras som ett patientprov då handskar ska användas vid hantering. Alla produkter som

innehåller humant blod testat för smitta men en potentiell risk för smitta kan förekomma och produkterna ska hanteras med samma varsamhet som ett patientprov (6).

3.11 Etik

Patientproverna som erhölls från Aleris Medilab var avidentifierade. Som biomedicinsk analytiker är det viktigt att tänka på att det finns en patient bakom varje prov,

tystnadsplikten och sekretesslagen ska följas (20).

4 RESULTAT

4.1 Kalibrering

Kalibreringen blev godkänd på instrument 1 och instrument 2 med båda

kalibratornivåerna för samtliga tre markörer. Kontrollerna som analyserades efter kalibrering blev godkända då de låg inom sina kontrollintervall för respektive markör (tabell II).

4.2 Mellanliggande precision

4.2.1 CA 125 Låg kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 125 med den låga kontrollnivån gav ett CV på 4,8 % på instrument 1 och 4,4 % på instrument 2 (tabell III). Avvikande värden sågs dag 3 då instrument 2 erhöll högre medelvärde (40,2 kU/l) än resterande dagar. Högre spridning bland värdena sågs dag 3 på instrument 1 (SD 1,6 kU/l). Resterande dagar var precisionen lika då en SD under eller lika med 1 erhölls på båda instrumenten (bilaga, 1 tabell a).

(12)

Hög kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 125 med den höga kontrollnivån gav ett CV på 4,6 % på instrument 1 och 4,7 % på instrument 2 (tabell III). Avvikande värden sågs dag 3, 4 och 5 då CV värdet var högre med instrument 2. Dag 3 erhölls också ett högt medelvärde (120,4 kU/l) på instrument 2 jämfört med instrument 1 (bilaga 1, tabell b). Samtliga dagar är det instrument 1 som har bäst precision med lägst CV. Medelvärdet är högre än det åsatta värdet (108 kU/l) med instrument 1 (116 kU/l) och instrument 2 (115 kU/l) (tabell III).

Tabell III: Mellanliggande precision vid analys av CA 125 på instrument 1 och 2 med två

kontrollnivåer. Det åsatta CV värdet är angivet från företaget Roche Diagnostics. Mv=medelvärde. SD=standardavvikelse. CV=variationskoefficient. 6 replikat/dag = 30

CA 125 kU/l Instr. Mv (kU/l) SD C V % Åsatt CV %

Låg (36,4) 1 36,3 1,8 4,8 2,5 2 37,7 1,7 4,4 Hög (108) 1 116 5,3 4,6 2,7 2 115 5,3 4,7 4.2.2 CA 15-3 Låg kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 15-3 med den låga kontrollnivån gav ett CV på 3,9 % på instrument 1 och 3,1 % på instrument 2. CV värdet på instrument 1 är högre än det åsatta CV värdet (3,6 %), medan CV värdet för instrument 2 (3,1 %) är under det åsatta CV värdet (tabell IV). Vid sammanställning av resultat för instrument 1 och 2 erhölls ett CV på 7,1 %. Högre CV, medelvärde och SD erhölls med instrument 2 jämfört med instrument 1 med avvikande värden dag 3 då instrument 1 erhöll högre CV och SD värden (bilaga1, tabell c).

Hög kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 15-3 med den låga kontrollnivån gav ett CV på 5,2 % på instrument 1 och 4,4 % på instrument 2. CV värdet för båda

instrumenten är högre än det åsatta värdet (4,2 %) (tabell IV). Högre medelvärde erhölls på instrument 2 jämfört med instrument 1 samtliga dagar. Högre CV och SD erhölls med instrument 2 jämfört med instrument 1 alla dagar förutom dag 3 då instrument 1 erhöll högre värden (bilaga 1, tabell d). Vid sammanställning av resultat för instrument 1 och 2 erhölls ett CV på 7,6 % (bilaga 1, tabell d).

(13)

Tabell IV: Mellanliggande precision vid analys av CA 15-3 på instrument 1 och 2 med två

kontrollnivåer. Det åsatta CV värdet är angivet från företaget Roche Diagnostics. 6 replikat/dag = 30.

CA 15-3 kU/l Instr. Mv (kU/l) SD C V % Åsatt CV %

Låg (18,3) 1 17,1 0,7 3,9 3,6 2 19,4 0,6 3,1 Hög (94,2) 1 89,3 4,6 5,2 4,2 2 101 4,4 4,4 4.2.3 CA 19-9 Låg kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 19-9 med den låga kontrollnivån gav ett CV på 7,8 % på instrument 1 och 3,6 % på instrument 2. CV värdet på instrument 1 ligger över det åsatta CV värdet (4,8 %), CV värdet på instrument 2 är under det åsatta CV värdet (tabell V). Högre medelvärde erhölls på instrument 2 jämfört med instrument 1 samtliga dagar förutom dag 1 då högre medelvärde erhölls med instrument 1. Dag 1, 2 och 3 erhölls lägre SD och CV med instrument 2 jämfört med instrument 1. Dag 4 och 5 erhölls längre SD och CV värden med instrument 1 (bilaga 1, tabell e). Medelvärdet på instrument 1 (21,6 kU/l) och instrument 2 (23,6 kU/l) ligger nära det åsatta värdet (21,9) (tabell V).

Hög kontroll

Den mellanliggande precisionen vid analys av CA 19-9 med den höga kontrollnivån gav ett CV på 4,5 % på instrument 1 och 2,6 % på instrument 2. CV värdet på instrument 1 ligger över det åsatta CV värdet (3,8 %), CV värdet på instrument 2 ligger under det åsatta CV värdet (tabell V). Högre medelvärden erhölls på instrument 2 jämfört med instrument 1 samtliga dagar. Dag 2, 3 och 4 erhölls lägre CV och SD på instrument 2 jämfört med instrument 1. Dag 1 och 2 erhölls lägre resultat på instrument 1 (bilaga 1, tabell f). Medelvärdet på instrument 1 (108 kU/l) ligger nära det åsatta värdet (105 kU/l), på instrument 2 är det totala medelvärdet (118 kU/l) högre än det åsatta värdet (tabell V).

Tabell V:Mellanliggande precision vid analys av CA 19-9 på instrument 1 och 2 med två

kontrollnivåer. Det åsatta CV värdet är angivet från företaget Roche Diagnostics. 6 replikat/dag = 30.

CA 19-9 kU/l Instr. Mv (kU/L) SD C V % Åsatt CV %

Låg (21,9) 1 21,6 1,7 7,8 4,8

2 23,6 0,8 3,6

Hög (105) 1 108 4,9 4,5 3,8

(14)

4.3 Repeterbarhet

4.3.1 CA 125 Instrument 1

Analys av CA 125 med den låga kontrollnivån på instrument 1 gav ett CV på 1,7 %, ett värde som ligger under det åsatta CV värdet (1,9 %) (tabell VI). Det lägst uppmätta värdet blev 35,8 kU/l och det högsta 38,0 kU/l (bilaga 2, tabell a). Analys av CA 125 med den höga kontrollnivån på instrument 1 gav ett CV värdet på 1,9 %, ett värde som ligger över det åsatta CV värdet (1,4 %). Medelvärdet (119 kU/l) på instrument 1 är högre än det åsatta värdet (108 kU/l) (tabell V). Spridning mellan resultaten ses då det lägsta resultatet som erhölls var 114 kU/l och det högsta 122 kU/l (bilaga 2, tabell a).

Instrument 2

Analys av CA 125 med den låga kontrollnivån på instrument 2 gav ett CV värde på 2,8 %, ett värde som ligger över det åsatta CV värdet (1,9 %) (tabell VI). Det lägst

uppmätta värdet blev 35,6 kU/l och det högsta 38,9 kU/l (bilaga 2, tabell b). Analys av CA 125 med den höga kontrollnivån på instrument 2 gav ett CV värde på 4,3 %, ett värde som ligger över det åsatta CV värdet 1,4 %. Det lägst uppmätta värdet blev 108 kU/l och det högst 123 kU/l (bilaga 2, tabell b).

Tabell VI: Repeterbarhet för CA 125 analyserad på 2 Roche Cobas e411 instrument med två

kontrollnivåer. Analys skedde 20 gånger. Det åsatta CV-värdet är från företaget Roche Diagnostics.

CA 125 kU/l Instr. Mv (kU/l) SD C V % Åsatt CV %

Låg (36,4) 1 36,8 0,6 1,7 1,9 2 37,3 1,1 2,8 Hög (108) 1 119 2,3 1,9 1,4 2 114 4,8 4,3 4.3.2 CA 15-3 Instrument 1

Analys av CA 15-3 med den låga kontrollnivån på instrument 1 gav ett CV värde på 3,6 %, ett värde som ligger över det åsatta CV värdet (2,5 %) (tabell VII). Det lägst

uppmätta värdet blev 16,3 kU/l och det högsta 18,2 kU/l (bilaga 2, tabell c). Analys av CA 15-3 med den höga kontrollnivån på instrument 1 gav ett CV värde på 3,5 %, som ligger över det åsatta CV värdet 3,7 % (tabell VII). Det lägst uppmätta värdet blev 79,1 kU/L och det högsta 92,5 kU/l (bilaga 2, tabell c).

(15)

Instrument 2

Analys av CA 15-3 med den låga kontrollnivån på instrument 2 gav ett CV värde på 3,5 %, som ligger över det åsatta CV värdet (2,5 %) (tabell VII). Det lägst uppmätta värdet blev 17,8 kU/l och det högsta blev 20,3 kU/l (bilaga 2, tabell d). Analys av CA 15-3 med den höga kontrollnivån gav ett CV värde på 4,9 %, som ligger över det åsatta CV värdet (3,7 %) (tabell VII). Det lägst uppmätta värdet blev 91,1 kU/l och det högsta 109 kU/l (bilaga 2, tabell d).

Tabell VII: Repeterbarhet för CA 15-3 analyserad på 2 Roche Cobas e411 instrument med två

CA 15-3 kU/l Instr. Mv (kU/l) SD C V % Åsatt CV %

Låg (18,3) 1 17,4 0,6 3,6 2,5 2 19,1 0,7 3,5 Hög (94,2) 1 87,1 3,1 3,5 3,7 2 101 5,0 4,9 4.3.3 CA 19-9 Instrument 1

Analys av CA 19-9 med den låga kontrollnivån på instrument 1 gav ett CV värde på 3,2 %, som ligger under det åsatta CV värdet (4,4 %) (tabell VIII). Det lägst uppmätta värdet blev 19,8 kU/l och det högsta 21,7 kU/l (bilaga 2, tabell e). Analys av den höga kontrollen gav ett CV värde på 1,7 %, som ligger under det åsatta CV värdet (2,9 %) (tabell VII). Det lägst uppmätta värdet blev 99,8 kU/l och det högsta 106 kU/l (bilaga 2, tabell e).

Instrument 2

Analys av CA 19-9 med den låga kontrollnivån på instrument 2 gav ett CV värde på 4,1 %, som ligger under det åsatta CV värdet (4,4 %) (tabell VIII). Det lägst uppmätta värdet blev 22,1 kU/l och det högsta 25, 9 kU/l (bilaga 2, tabell f). Analys av den höga kontrollen gav ett CV värde på 2,7 %, som ligger under det åsatta CV värdet (2,9 %) (tabell VIII). Medelvärdet (118 kU/l) är högre än det åsatta värdet (105 kU/l) (tabell VIII). Det lägst uppmätta värdet blev 113 kU/l och det högsta 124 kU/l (bilaga 2 tabell f).

(16)

Tabell VIII: Repeterbarhet för CA 19-9 analyserad på 2 Roche Cobas e411 instrument med två

CA 19-9 kU/l Instr. Mv (kU/l) SD C V % Åsatt CV %

Låg (21,9) 1 20,9 0,7 3,2 4,4 2 24,1 1,0 4,1 Hög (105) 1 104 1,7 1,7 2,9 2 118 3,2 2,7 4.4 Korrelationsstudier 4.4.1 CA 125

Jämförelsen mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 1) avseende analys av CA 125 (n=23) resulterade i en korrelationskoefficient på 0,9 (figur 3). Det finns en positiv bias då analys med Roche Cobas e411 gav högre värden jämfört med analys med Abbot Architect (figur 4). Ingen nivåskillnad erhölls mellan metoderna, dvs. inget värde var lägre än cut off värdet (<35 kU/l) med en metod och högre än cut-off värdet (>35 kU/L) med den andra metoden (bilaga 3, tabell b).

Figur 3: Korrelationsstudie mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 1)

(n=32) Med avseende på analys av CA 125. Bilden till vänster är ursprungsbilden där samtliga värden anges. Bilden till höger har de höga värdena (> 100 kU/l) (prov nr 2, 4, 7 och 18) tagits bort för att lättare se spridningen bland de låga resultaten . (X: Abbot, Y: Roche, instrument 1)

(17)

Figur 4: Bias av CA 125 på instrument 1 (n=32). Bilden till vänster visar de låga talen (<100

kU/l). Bilden till höger visar de höga värdena (>100 kU/l) (prov nr 2, 4, 7, 18 och 19) (X: Abbot, Y-X: Differensen mellan Roche, instrument 1 och Abbot).

4.4.2 CA 15-3

Jämförelsen mellan Abbot Architect och Roche Cobas (instrument 1) avseende analys av CA 15-3 (n=17) resulterade i en korrelationskoefficient på 0,96 (figur 5). Det finns en positiv bias då analys med instrument 1 gav högre värden jämfört med analys med Abbot Architect (figur 6). En nivåskillnad erhölls mellan metoderna då två värden (prov nr 6 och 12) var lägre än cut off värdet (<30 kU/l) med Abbot Architect och högre än cut-off värdet (>25 kU/l) med instrument 1 (bilaga 3, tabell c och d).

Figur 5: Korrelationsstudie mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 1) med

avseende på analys av CA15-3. Bilden till vänster är ursprungsbilden där samtliga värden anges (n=17). I bilden till höger har de höga värdena (>100 kU/l) (prov nr 4, 11 och 16) tagits bort för att lättare se spridningen bland de låga resultaten (<100 kU/l). (X: Abbot, Y: Roche, instrument 1).

(18)

Figur 6: Bias av CA 15-3 på instrument 1 (n=17). Bilden till vänster visar de låga värdena

(<100 kU/l) och bilden till höger visar de höga värdena (>100 kU/l) prov nr. 2, 11 och 16. (X: Abbot, Y-X: Differensen mellan Roche, instrument 1 och Abbot).

Jämförelse mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 2) avseende analys av CA 15-3 (n=17) resulterade i en korrelationskoefficient på 0,7 (figur 7). Det finns en positiv bias då analys med instrument 2 gav högre värden jämfört med analys med Abbot Architect (figur 8). En nivåskillnad erhölls mellan metoderna då två värden (prov nr 12 och 14) var lägre än cut-off värdet (<30 kU/l) med Abbot Architect och högre än cut-off (>25 kU/l) med instrument 2 (bilaga 3, tabell e och f).

Figur 7: Korrelationsstudie mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 2) med

avseende på analys av CA 15-3 (n=17). (X: Abbot, Y: Roche, instrument 2)

Figur 8: Bias av CA 15-3 på Abbot Architect och Roche Cobas e411(instrument 2), (n=17).

Bilden till vänster visar de låga värdena (<80 kU/l) och bilden till höger visar de höga värdena (≥81 kU/l) (prov nr 4, 9, 11 och 16). (X: Abbot, Y-X: Differensen mellan Roche instrument 2 och Abbot).

(19)

Jämförelse mellan Roche Cobas instrument 1 och 2 avseende analys av CA 15-3 (n=17) resulterade i en korrelationskoefficient på 0,8 (figur 9). Det finns en positiv bias då analys med instrument 2 oftare gav högre värden än instrument 1 (figur 10). En nivåskillnad erhölls då ett värde var lägre än cut-off värdet med instrument 1 och högre med instrument 2 (bilaga 3, tabell g och h).

Figur 9: Korrelationsstudie mellan Roche instrument 1 och instrument 2 (n=17) med avseende

på analys av CA 15-3. (X: instrument 1, Y: instrument 2)

Figur 10: Bias av CA 15-3 på Roche Cobas instrument 1 och 2 (n=17). Bilden till vänster visar

de låga värdena (<80 kU/l) och bilden till höger visar de höga värdena (≥81 kU/l) (prov nr 4, 9, 11 och 16). (X: instrument 1, Y-X: Differensen mellan instrument 1 och 2).

4.4.3 CA 19-9

Jämförelsen mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument 1) avseende analys av CA 19-9 (n=19) resulterade i en korrelationskoefficient på 0,68 (figur 11). En nivåskillnad erhölls med två värden (prov nr 6 och 15) då de med Abbot Architect var lägre än cut-off värdet (<35 kU/l) och med Roche Cobas e411 högre (>27 kU/l) (bilaga 3, tabell i och j). Vid analys av de låga värdena (<100 kU/l) gav Roche Cobas e411 högre värden jämfört med Abbot Architect. Vid analys av de höga värdena (>100 kU/l) gav Abbot Architect högre värden jämfört med Roche Cobas e411 (figur 12).

y = 0,5643x + 17,006 R² = 0,6821 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 X

(20)

Avvikelser ses med prov nr 16 då högre värden erhölls med Abbot Architect (11316 kU/l) och lägre med Roche Cobas e411 (98 kU/l) (bilaga 3, tabell j).

Figur 11: Korrelation av CA 19-9 mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411 (instrument

1) (n=19). Bilden till vänster är ursprungsbilden där samtliga värden anges. Bilden till höger har de höga värdena (>100 kU/l) tagits bort (prov nr 1, 3, 4, 8, 10, och 16). (X: Abbot, Y: Roche)

Figur 12: Bias av CA 19-9 på instrument 1 (n=19). Bilden till vänster visar prov nr 2, 5, 6, 7,

11, 13, 17, 18 och 19. Bilden till höger visar resterande prov nr. (X: Abbot, Y-X: Differensen mellan Roche och Abbot).

5 DISKUSSION

Syftet med studien var att verifiera analysmetoderna för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin, Landstinget Kalmar län.

Eftersom alla tre tumörmarkörer, CA 125, CA 15-3 och CA 19-9, kan öka i

koncentration i plasma/serum även vid andra tillstånd än cancer kan det vara svårt att helt säkert veta att det är en tumör och inte ett annat sjukdomstillstånd. Även graviditet och operation kan orsaka ökande koncentrationer av markörerna i plasma/serum. Därför bör markörerna inte användas för diagnostisering utan som stöd och för att följa en tumörsjukdom vid behandling (3).

(21)

Resultatet av precisionsstudierna av samtliga markörer jämfördes med åsatta CV värden för respektive markör som erhölls från företaget Roche Diagnostics. Företagets

analytiska mätfel var beräknat genom användandet av Elecsys-reagens, poolade humansera och kontroller i ett modifierat protokoll (EP5-A) från Clinical and Laboratory Standards Institute (CLSI). Analys av de tre markörerna genomfördes 6 gånger dagligen i 10 dagar (n=60) (6, 9, 11).

Standardavvikelsen är ett mått på den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet. En hög SD tyder på att variabelvärden avviker från medelvärdet (18). Ett lågt CV talar om att mätnoggrannheten är hög (19). I studien erhölls både låga och höga CV värden. Detta beror bl.a. på att den mellanliggande precisionen skiljer sig ganska mycket mellan instrument 1 och instrument 2 för samtliga tre markörer. Vid analys av CA 125 ger instrument 1 och 2 likvärdiga resultat för båda kontrollnivåerna, men precisionen är ändå lägre än det åsatta CV värdet från Roche Diagnostics. Den mellanliggande precisionen för CA 15-3 blev högre än det åsatta CV värdet då instrument 1 och instrument 2 jämfördes. För att undersöka om resultaten skulle bli annorlunda gjordes den mellanliggande precisionen för CA 15-3 om med ny mätning under 5 dagar. På grund av otillräckligt material erhölls resultat för endast 4 dagar vid analys av den höga kontrollen (data redovisas inte). För att ta reda på vad som orsakade skillnaden mellan instrument 1 och 2 vid analys av CA 15-3 kontaktades företaget Roche Diagnostics. En av orsakerna kunde vara att det blev en skillnad vid kalibreringen mellan instrumenten. Skillnaden fanns vid kalibrering av både CA 125 och CA 15-3, men förmodligen är CA 15-3 lite känsligare än CA 125. Kalibreringen blev ändå godkänd eftersom godkända kontroller efter kalibrering erhölls. Den andra orsaken kunde vara att mätcellen (detektionsenheten) varit mer belastad i det ena instrumentet (instrument 2). Enligt företaget skulle detta vara en fördel att vid inkörning använda två likvärdiga instrument som används lika mycket (muntlig kontakt med Roche Diagnostics, Arian Sadeghi: applikationsspecialist och produktkoordinator). Analys på instrument 2 sker mest på natten då samtliga PSA prover från Kalmar landsting analyseras, vilket betyder att belastningen på instrument 2 är stor. På instrument 1 analyseras endast hjärtmarkörerna troponin T och Brain natriuretic peptide (NT-pro-BNP), dagligen och endast enstaka prover kvälls- och nattetid. Det blir inte lika stor belastning på maskinerna. Om arbetet skulle göras om på nytt skulle det därför vara bättre att använda sig av två instrument där mätcellerna är nya och kalibreringen lika mellan instrumenten. Andra faktorer som kan ha påverkat den skillnad som fanns mellan instrumenten var att kontrollerna inte var rumstempererade vid analys på instrument 1 men var det vid analys på instrument 2 . Det kan bli skillnad i analysresultat vid olika temperaturskillnader som 4 °C och 20°C. Prover och kontroller ska vara rumstempererade innan analys (9). Prover och kontroller som står i analysinstrumentet ska analyseras inom 2 timmar för att undvika

avdunstningseffekten (9). När kontroller analyseras ska man endast ta fram lämplig alikvot för den analys och slänga resten. Om prover inte analyseras direkt kan viskositeten också ändras. Vid avdunstning minskar volymen och provet blir mer koncentrerat och provmaterialet blir ett annat än det som användes vid första analysen. (muntlig kontakt med Roche Diagnostics, Arian Sadeghi: applikationsspecialist och produktkoordinator).

Efter kontakt med Roche gjordes en service på instrument 1 och 2 då mätcellen byttes ut och en ny kalibrering gjordes. Kalibreringen blev lika mellan instrumenten. Den nya mellanliggande precisionen av CA 15-3 och metodverifieringen av 19-9

(22)

(mellanliggande precision och repeterbarhet) genomfördes på nya mätceller. Resultatet som erhölls vid analys av CA 15-3 uppvisade samma precision och skillnad mellan instrument 1 och 2 som före service, dock fanns endast material för analys i 4 dagar. Större spridning av analysresultat erhölls med samma instrument då höga CV och SD erhölls många dagar.

Den mellanliggande precisionen för CA 19-9 visar en sämre precision jämfört med det åsatta CV värdet. Men även analysresultat mellan instrument 1 och 2 visar en

spridning, likaså vid analys med samma instrument. Vid analys av CA 19-9 är det instrument 2 som ger högre precision jämfört med det åsatta CV värdet. Inga outlayers erhölls vid analys av samtliga tre markörer, dvs. inget resultat erhölls som låg utanför godkänt kontrollintervall från företaget Roche Diagnostics.

Repeterbarheten för samtliga analyser blev acceptabel på både instrument 1 och 2. Den låga kontrollen avviker inte mycket mellan lägsta och högsta uppmätta värdet på instrument 1 (CA 125: 35,8-38 kU/l, CA 15-3: 16,3-18,22 kU/l och CA 19-9: 19,8-21,7 kU/l). Inte heller på instrument 2 (CA 125: 35,6-38,9 kU/l, CA 15-3: 17,8-20,3 kU/l, CA 19-9: 22,1-25,9 kU/l). Detta är bra eftersom det låga området är det som spelar roll vid analys om resultatet anses positiv (högre än cut-off värdet) eller negativt (lägre än cut-off värdet). Den höga kontrollen har mer spridning mellan det lägsta och högsta uppmätta värdet på instrument 1 (CA 125: 114-122 kU/l, CA 15-3: 79,1-92,5kU/l och CA 19-9: 99,8-106 kU/l). Även på instrument 2 (CA 125: 108-123 kU/l, CA 15-3: 91,1-109 kU/l och CA 19-9: 113-124 kU/l). Sammanfattningsvis är repeterbarheten

acceptabel.

Korrelationsstudien genomfördes på instrument 1 vid analys av CA 125 och CA 19-9. Vid analys av CA 15-3 användes instrument 1 och 2 för att undersöka om samma skillnad förekom mellan instrument 1 och 2 som det gjorde med den mellanliggande precisionen. Analys av CA 125 och CA 15-3 gjordes innan byte av mätcell och analys av CA 19-9 efter bytet.

Den rekommenderade beslutsgränsen/normalvärdet enligt Roche Diagnostics vid analys av CA 125 anges till <35 kU/l. Intervallet bestämdes genom studier på 593 blodprover från friska kvinnor som gav ett värde på 35 kU/l (95:e percentilen) (6). Cut-off värdet för Abbot Architect som används av Aleris Medilab är < 35 kU/l, samma cut-off värde som för Roche Coabs e411. Vid jämförelse mellan metoderna hittades inget värde där resultatet var högre än cut – off värdet med en metod och lägre än cut-off värdet med den andra metoden (bilaga 1, tabell a och b).

Det rekommenderade normalvärdet enligt Roche Diagnostics vid analys av CA15-3 är ≤25. Cut-off värdet baseras på en multicenterstudie som genomförts på friska individer vid kliniska centra i USA, Spanien och Tyskland. 95 % av analysresultaten av 272 prover var lägre än ≤25 kU/l (9). Cut-off värdet för Abbot Architect är <30 kU/l. Vid analys av CA 15-3 på instrument 1 erhölls två värden (prov nr 6 och 12) som var lägre än cut-off värdet med Abbot Architect, men högre än cut-off värdet med Roche Cobas e411 (bilaga 3 tabell c och d). Vid analys på instrument 2 erhölls också två värden (prov

(23)

nr 12 och 14) som var lägre än cut-off värdet med Abbot Architect men högre än cut-off värdet med Roche Cobas e411 (bilaga 3, tabell e och f). Vid jämförelse mellan

instrument 1 och 2 erhölls ett värde (prov nr 14) som var lägre än cut-off värdet med instrument 1 och högre än cut-off värdet med instrument 2 (bilaga 3 tabell g och h). Vid analys av CA 15-3 är de värden som skiljer mellan metoderna inte så mycket högre eller lägre än cut- off värdet, resultaten ligger nära gränserna, skillnaden är inte stor.

Det rekommenderade normalvärdet för CA 19-9 är <27 kU/l. Cut-off värdet baseras på en studie som gjorts på 381 friska individer (187 friska försökspersoner och 194 blodgivare) (11). Vid analys av CA 19-9 erhålls två värden (nr 6 och 15) som var lägre än cut-off värdet med Abbot Architect men högre än cut-off värdet med Roche Cobas e411 (bilaga 3 tabell i och j). De värden som avviker vid analys av CA 19-9 skiljer mer mellan metoderna t.ex. 30 kU/l med Abbot Architect och 174 kU/l med Roche Cobas e411 (prov nr 15) (bilaga 3 tabell i).

Analysresultat kan variera beroende på vilken analysmetod som används (9) därför är det viktigt att alltid analysera en patients prover med samma analysmetod. Utifrån denna studie skulle analys av CA 125 kunna ske på Roche Cobas e411 utan stor skillnad i framtida provsvar. Men vid analys av CA 19-9 och CA 15-3 erhölls två resultat där det ena värdet var högre än cut-off värdet med Roche Cobas e411 och lägre än cut-off värdet med Abbot Architect. Idag skickar klinisk kemi i Oskarshamn, Västervik och Kalmar sina patientprover för analys av tumörmarkörer till andra laboratorier. Patienter som redan går på behandling har fått analyssvar från andra laboratorier, och om

Oskarshamn tar över dessa analyser kan det bli skillnad i provsvar. Det är endast 2 prover av 17 som skiljer vid analys av CA 15-3 och 2 prover av 19 vid analys av CA 19-9. Vid analys av CA 125 är det ingen nivåskillnad mellan metoderna (32 prover), samstämmigheten anses vara acceptabel.

Högdos ”hook”-effekt är när ett prov som är klart över mätintervallet, men vid analys befinner det sig inom mätintervallet (9). Vid analys på Roche Cobas e411 ska ingen hög ”hook”-effekt förekomma vid koncentrationer upp till 50 000 kU/l för CA 125, 20 000 kU/l för CA 15-3 och 500 000 kU/l för CA 19-9 (6, 9, 11). Vid analys av CA 19-9 (instrument 1) erhölls ett värde på 98 kU/l (prov nr 16) i korrelationsstudien med analys på Roche Cobas e411. Med Abbot Architect erhölls ett värde på 11316 kU/l (bilaga 3, tabell IX). Mätintervallet för CA 19-9 på Roche Cobas e411 är 0,600-1000 kU/l. Vid en första analys erhölls ett värde som var över 1000 kU/l, en spädning på 1:10 gjordes och ett resultat på 98 kU/l erhölls. Orsaken till detta kan vara att en förväxling av prover skedde, eller kanske kan detta vara en hög ”hook”-effekt. Vid kontakt med Aleris Medilab hade de inte märkt av någon hög ”hook”-effekt vid analys av CA 19-9 prover (mailkontakt med Hans Wallinder, Aleris Medilab). När serumprover varit frysta samlas lösa beståndsdelar på botten av röret och därför måste provet blandas väl innan

centrifugering och analys (1). Prov nr 16 kan ha blandats otillräckligt innan analys och därför erhölls lägre värden vid analys på Roche Cobas e411.

Felkällor som kan orsaka att det sker en variation mellan analysresultaten är provtagningsvariation och metodfel. Resultatet kan variera beroende på vilken

(24)

viktigt för att minimera felaktiga medicinska tolkningar av resultatet. En

intra-individuell variation på 15-25 % förekommer också där en förändring på över 50 % är klinisk signifikant och en förändring under 50 % inte är säker. För att säkerställa analysresultatet kan ett omprov tas (5, 6, 9, 11). Samtliga kontroller i studien (CA 125, CA 15-3 och CA 19-9) föll inom det godkända kontrollintervallet som följer med kontrollmaterialet. Men en spridning ses ändå på alla analysresultat, en spridning som inte alltid går att identifiera. Den mänskliga faktorn spelar också roll vid diskussion om felkällor då skillnad i det praktiska arbetet från dag till dag kan vara bidragande.

Vid införandet av de nya metoderna (CA 125, CA 15-3 och CA 19-9) kommer analys av markörerna ske på ett instrument, förmodligen instrument 1. För att i framtiden bedöma metodens riktighet och precision kommer externa kontroller att analyseras på Roche Cobas e411. Aleris Medilab (Abbot Architect) använder sig av externa kontroller från External Quality Assurance Service (EQAS), vilket avdelningen för klinisk kemi vid Oskarshamns sjukhus också kommer göra. För att metoden ska tas i bruk måste den först vara godkänd av den medicinskt ansvariga laboratorieläkaren (17).

Kostnad för reagensen som användes i studien var 2100 kr (CA 15-3), 1600 kr (CA 125) och 1900 kr (CA 19-9). Sammanlagt nyttjades tre paket reagens till varje markör.

Slutsatsen av studien blev att den mellanliggande precisionen för samtliga tre markörer gav CV värden som var över Roche Diagnostics angivna CV värden. Repeterbarheten för samtliga markörer blev bra. En skillnad i CV mellan instrument 1 och 2 fanns och även en skillnad mellan Roche Cobas e411 och Abbott Architect. Precisionen för samtliga markörer på Roche Cobas e411 anses vara tillräcklig god för att metoden ska införas i rutindiagnostik vid avdelningen för klinisk kemi och transfusionsmedicin på Oskarshamns sjukhus, landstinget Kalmar län.

(25)

6 TACK

Ett stort tack till Martin Carlsson huvudhandledare, Länsenheten för klinisk kemi i Kalmar län.

Susanne Widell: interna handledare, Linnéuniversitetet.

Anna-Lena Nilsson och all personal på klinisk kemi Oskarshamns sjukhus. Hans Wallinder laboratoriechef på klinisk mikrobiologi och klinisk kemi, Aleris Medilab, Täby.

(26)

7 REFERENSER

1. Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C-B. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. 9., [rev. och utök.] uppl. / ed. Lund: Studentlitteratur; 2012.

2. Sturgeon CM, Lai LC, Duffy MJ. Serum tumour markers: how to order and interpret them. BMJ. 2009;339:b3527.

3. Duffy MJ, McGing P. Guidelines for the Use of Tumour Markers. 3 ed: Scientific Committee of the Association of Clinical Biochemists in Ireland (ACBI); 2005. 4. Streppel MM, Vincent A, Mukherjee R, Campbell NR, Chen SH, Konstantopoulos

K, et al. Mucin 16 (cancer antigen 125) expression in human tissues and cell lines and correlation with clinical outcome in adenocarcinomas of the pancreas,

esophagus, stomach, and colon. Hum Pathol. 2012 Oct;43(10):1755-63.

5. Nationellt vårdprogram, Äggstockscancer 2012 [Internet]. Regionalt cancercentrum i samverkan; 2012 [cited 2014-04-16]. 1:[Available from:

http://www.cancercentrum.se/Global/RCC%20Samverkan/Dokument/V%C3%A5r dprogram/NatVP_Ovarialcancer_13jun12_final.pdf.

6. Insert CA 125 II, Cobas. REF:11776223 322, V 15 [Internet]. Analysinstrumenten Elecys och Cobas e, Roche diagnostics; 2012 [cited 2014-04-10]. Available from: https://cssportal.roche.com/eld/se/sv/DocumentResult/ResultList.

7. Sturgeon CM, P. DE. Use of tumor markers in testiculat, prostate, colorectal, breast and ovarian cancers [Internet]. The American Association for Clinical Chemistry; 2009. Available from:

https://www.aacc.org/members/nacb/LMPG/OnlineGuide/PublishedGuidelines/maj or/Pages/toc.aspx#.

8. Hayat MA, SpringerLink (Online service). Methods of Cancer Diagnosis, Therapy and Prognosis Breast Carcinoma. Dordrecht: Springer Netherlands,; 2008.

Available from: http://sfxeu05.hosted.exlibrisgroup.com/46LUB?url_ver=Z39.88-2004&ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info:ofi/enc:UTF

(27)

ignore_date_threshold=1&rft.object_id=1000000000546801&svc_val_fmt=info:ofi /fmt:kev:mtx:sch_svc&

9. Insert CA 15-3 II, Cobas. REF:03045838 122, V 16 [Internet]. Analysinstrumentet Elecys och Cobas e, Roche diagnostics; 2012 [cited 2014-04-10]. Available from: https://cssportal.roche.com/eld/se/sv/DocumentResult/ResultList.

10. Chen YL, Chen CH, Hu RH, Ho MC, Jeng YM. Elevated preoperative serum CA19-9 levels in patients with hepatocellular carcinoma is associated with poor prognosis after resection. ScientificWorldJournal. 2013;2013:380797.

11. Insert CA 19-9, Cobas REF:11776193 122, V 20 [Internet]. Analysinstrumentet Elecys och Cobas e, Roche diagnostics.; 2012 [cited 2014-04-10]. Available from: https://cssportal.roche.com/eld/se/sv/DocumentResult/ResultList.

12. Användarmanual, Analysinstrumentet cobas e 411. 01-01 ed: Underwriters laboratories, Inc.

13. Product Information Elecsys CA 125, CA 15-3, CA 19-9. 1010/2010 Systems. Roche Diagnostics.

14. Blackburn GF, Shah HP, Kenten JH, Leland J, Kamin RA, Link J, et al.

Electrochemiluminescence detection for development of immunoassays and DNA probe assays for clinical diagnostics. Clin Chem. 1991 Sep;37(9):1534-9.

15. Validering/verifiering av kvantitativa och kvalitativa metoder. DOC 01:55 [Internet]. Borås: Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll; 2011 [updated 2013-02-15 16:14; cited 2014-05-13 12:43]. 4:[Available from:

http://www.swedac.se/sv/Dokument/Vaglednings-tolkningsdokument-DOC/Valideringverifiering-av-kvantitativa-och-kvalitativa-metoder/.

16. Anders N, Karl-Erland S, Björn L. Validering av kemiska analysmetoder, DOC 00:32 [Internet]. Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll; 2000 [updated 2010-11-22 17:25; cited 2014-05-13 12:52]. Available from:

http://www.swedac.se/sv/Dokument/Vaglednings-tolkningsdokument-DOC/Validering-av-kemiska-analysmetoder/.

(28)

17. Elfstrand L, Rydén I. Mall för utprovning av en ny metod. Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Oskarshamns sjukhus. 2007.

18. Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1:a uppl. Stockholm: Liber; 2011. 19. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur;

2003.

20. Vårdhandboken, sekretess [Internet]. [updated 2013-01-29; cited 2014-06-18]. Available from: http://www.vardhandboken.se/texter/sekretess/oversikt/.

(29)

8 BILAGOR

8.1 Bilaga 1 Den mellanliggande precisionen av CA 125

Tabell a: Resultat av mellanliggande precision för CA 125 vid analys av den låga

kontrollen. Roche CV är angivet från företaget Roche Diagnostics. Åsatt värde för kontrollen är 36,4 kU/l.

Tabell b: Resultat av mellanliggande precision för CA 125 vid analys av den höga

kontrollen. Åsatt värde för kontrollen är 108 kU/l.

DAG 1 DAG 2 DAG 3 DAG 4 DAG 5

Nr Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 1 36,90 36,01 33,16 36,93 37,74 40,96 37,73 37,71 36,68 38,49 2 36,70 35,97 33,25 36,28 33,89 39,25 38,49 37,14 36,27 37,46 3 36,65 38,13 35,03 35,43 33,68 40,26 36,95 37,35 38,03 37,00 4 37,09 36,13 33,41 35,61 35,15 40,43 38,55 36,87 37,58 37,11 5 38,29 36,20 33,83 36,19 37,00 41,11 38,02 39,60 36,89 38,63 6 37,50 35,49 34,36 37,15 34,92 39,16 38,48 37,15 36,61 38,80 7 8 Mv 37,2 36,3 33,8 36,3 35,4 40,2 38,0 37,6 37,0 37,9 Sd 0,6 0,9 0,7 0,7 1,6 0,8 0,6 1,0 0,7 0,8 Cv 1,7 2,5 2,2 1,9 4,7 2,1 1,6 2,7 1,8 2,1 Max 38,3 38,1 35,0 37,2 37,7 41,1 38,6 39,6 38,0 38,8 Min 36,7 35,5 33,2 35,4 33,7 39,2 37,0 36,9 36,3 37,0

Beräkning 5 dagar Instr. 1 Instr. 2 1 och 2 Roche CV %

Mv tot 36,3 37,7 37,0

Cv tot 4,8 4,4 4,9 2,5

Sd total 1,8 1,7 1,8

Mv tot 116,1 114,5 115,3

Cv tot 4,6 4,7 4,6 2,7

(30)

Den mellanliggande precisionen av CA 15-3

Tabell c: Resultat av mellanliggande precision för CA 15-3 vid analys av den låga

kontrollen. Åsatt värde för kontrollen är 18,3 kU/l. Enhet kU/l.

Tabell d: Resultat av mellanliggande precision för CA 15-3 vid analys av den höga

kontrollen. Åsatt värde för kontrollen är 94,2 kU/l. Enhet kU/l.

Nr Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2

1 17,6 19,4 16,5 19,3 16,7 20,1 17,5 20,5 17,2 19,2 2 18,1 19,1 16,3 20,5 17,4 19,9 16,8 19,8 17,1 19,1 3 18,0 18,6 16,8 18,1 17,8 19,7 17,8 18,8 16,8 19,9 4 18,6 19,4 16,4 18,8 17,2 19,7 17,5 19,8 16,7 18,9 5 18,0 19,8 16,2 18,9 17,1 19,6 17,1 19,3 17,1 18,6 6 18,4 18,7 15,9 19,5 16,8 20,4 16,4 18,7 16,7 19,7 7 8 Mv 18,1 19,2 16,3 19,2 17,2 19,9 17,2 19,5 16,9 19,2 Sd 0,3 0,5 0,3 0,8 0,4 0,3 0,5 0,7 0,2 0,5 Cv 1,9 2,4 1,8 4,2 2,3 1,6 3,1 3,5 1,2 2,5 Max 18,6 19,8 16,8 20,5 17,8 20,4 17,8 20,5 17,2 19,9 Min 17,6 18,6 15,9 18,1 16,7 19,6 16,4 18,7 16,7 18,6

Mv tot 17,1 19,4 18,3

Cv tot 3,9 3,1 7,1 3,6

Sd total 0,7 0,6 1,3

Mv tot 89,3 100,5 94,9

Cv tot 5,2 4,4 7,6 4,2

(31)

Den mellanliggande precisionen av CA 19-9

Tabell e: Resultat av mellanliggande precision för 19-9 vid analys av den låga

kontrollen. Åsatt värde för kontrollen 21,9 kU/l. Enhet kU/l.

Tabell f: Resultat av mellanliggande precision för CA 19-9 vid analys av den höga

kontrollen. Åsatt värde för kontrollen 105 kU/l. Enhet kU/l.

Nr Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2 Instr.1 Instr 2

1 24,02 24,10 18,76 24,08 20,98 24,59 23,29 24,08 21,41 22,12 2 23,64 23,66 18,96 24,01 20,57 24,24 22,54 23,22 21,15 23,1 3 23,8 23,69 20,06 23,66 21,4 23,63 22,15 23,58 21,42 23,82 4 24,62 23,37 19,32 23,46 21,81 23,72 22,39 22,96 21,03 23,97 5 23,68 23,71 19,53 24,05 20,33 23,94 22,66 20,97 19,78 22,07 6 24,4 24,10 20,51 24,98 21,33 23,81 22,8 21,76 19,75 24,42 7 8 Mv 24,0 23,8 19,5 24,0 21,1 24,0 22,6 22,8 20,8 23,3 Sd 0,4 0,3 0,7 0,5 0,6 0,4 0,4 1,2 0,8 1,0 Cv 1,7 1,2 3,4 2,2 2,6 1,5 1,7 5,1 3,8 4,3 Max 24,6 24,1 20,5 25,0 21,8 24,6 23,3 24,1 21,4 24,4 Min 23,6 23,4 18,8 23,5 20,3 23,6 22,2 21,0 19,8 22,1

Mv tot 21,6 23,6 22,6

Cv tot 7,8 3,6 7,3 4,8

Sd total 1,7 0,9 1,7

Be räkning 5 dagar Instr. 1 Instr. 2 1 och 2 Roche CV %

Mv tot 107,7 118,4 113,0

Cv tot 4,5 2,6 5,9 3,8

(32)

8.2 Bilaga 2 Repeterbarheten för CA 125

Tabell a: Instrument 1. Resultat av repeterbarheten av CA 125 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 36,68 119,8 36,27 121,0 38,03 118,1 37,58 119,0 36,89 119,1 Låg kontroll Hög kontroll 36,61 120,2 36,62 120,7 Mv 36,7 118,5 36,66 119,3 Sd 0,6 2,2 36,45 118,6 Mv + 2Sd 38,0 123,0 36,83 114,4 Mv – 2Sd 35,5 114,0 37,41 118,3 Mv + 3Sd 38,6 125,2 36,64 118,1 Mv – 3Sd 34,9 111,7 36,49 117,7 CV % 1,7 1,9 37,22 119 Roche CV % 1,9 1,4 36,92 122 Antal 20 20 36,12 113,9 37,79 119,0 Min 35,8 114 35,97 114 Max 38,0 122 35,98 118,8 35,80 118,9 Åsatt enl. insert 36,40 108,0

Tabell b: Instrument 2. Resultat av repeterbarheten av CA 125 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 38,49 114,7 37,46 108,6 37,00 109,0 37,11 119,10 38,63 108 Låg kontroll Hög kontroll 38,80 107,70 38,25 121,50 Mv 37,3 113,6 35,64 111,50 Sd 1,0 4,8 36,64 112,50 Mv + 2Sd 39,4 123,3 36,51 108,20 Mv – 2Sd 35,2 103,9 37,72 107,50 Mv + 3Sd 40,5 128,1 38,73 119,40 Mv – 3Sd 34,2 99,1 38,9 123 CV % 2,8 4,3 36,28 115,30 Roche CV % 1,9 1,4 37,62 114,20 Antal 20 20 36,15 113,30 36,86 112,40 Min 35,6 108 36,72 116,30 Max 38,9 123 37,13 118,00

(33)

Repeterbarheten för CA 15-3

Tabell c: Instrument 1. Resultat av repeterbarheten av CA 15-3 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 17,19 88,1 17,14 85,3 16,80 92,5 16,72 86,9 17,05 90,2 Låg kontroll Hög kontroll 16,74 87,9 16,36 86,4 Mv 17,4 87,1 16,63 84,2 Sd 0,6 3,1 16,34 91,6 Mv + 2Sd 18,6 93,2 18,19 89,4 Mv – 2Sd 16,1 80,9 18,22 90,5 Mv + 3Sd 19,2 96,3 17,81 85,4 Mv – 3Sd 15,5 77,9 18,02 85,6 CV % 3,6 3,5 17,76 82,8 Roche CV % 2,5 3,7 17,88 87,0 Antal 20 20 18,04 87,8 17,99 86,4 Min 16,3 79,1 17,44 87,2 Max 18,2 92,5 17,55 86,9

17,38 79,1 Åsatt enl. insert 18,30 94,2

Tabell d: Instrument 2. Resultat av repeterbarheten av CA 15-3 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 19,19 102,6 19,12 102,8 19,91 101,2 18,94 92,4 18,62 95,5 Låg kontroll Hög kontroll 19,69 97,4 18,99 93,2 Mv 19,1 101 18,58 91,1 Sd 0,7 5,0 20,33 99,1 Mv + 2Sd 20,4 111 18,42 102,9 Mv – 2Sd 17,7 91,2 18,8 103,5 Mv + 3Sd 21,1 116 19,39 109,0 Mv – 3Sd 17,0 86,3 19,71 106,1 CV % 3,5 4,9 19,24 103,9 Roche CV % 2,5 3,7 20,21 106,3 Antal 20 20 19,29 100,3 18,50 106,3 Min 17,8 91,1 17,84 103,3 Max 20,3 109,0 18,06 103,6

(34)

Repeterbarheten för CA 19-9

Tabell e: Instrument 1. Resultat av repeterbarheten av CA 19-9 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 21,41 103,1 21,15 104,8 21,42 104,8 21,03 104,2 19,78 102,2 Låg kontroll Hög kontroll 19,75 103,0 20,28 104,4 Mv 20,9 103,8 21,21 105,4 _Sd 0,7 1,72 21,13 102,9 _{Mv + 2Sd} 22,2 107,3 21,35 105,0 _{Mv – 2Sd} 19,5 100,4 20,10 106,1 _{Mv + 3Sd} 22,9 109,0 20,50 104,5 Mv – 3Sd 18,9 98,7 21,50 104,9 CV % 3,2 1,65 21,41 103,9 _{Roche CV %} 4,4 2,9 21,28 100,5 _Antal 20 20 21,74 105,0 19,75 106,3 _Min 19,8 99,8 20,55 102,0 Max 21,7 106,3 20,25 104,2

21,53 99,78 Åsatt enl. insert 21,9 105

Tabell f: Instrument 2. Resultat av repeterbarheten av CA 19-9 med 2 kontrollnivåer.

Enhet kU/l. Låg kontroll Hög kontroll 22,12 115,3 23,1 118,1 23,82 119,7 23,97 114,2 22,07 120,3 Låg kontroll Hög kontroll 24,42 121,3 23,32 113,0 Mv 24,1 117,5 25,66 124,0 Sd 1,0 3,2 24,59 116,8 Mv + 2Sd 26,1 123,9 24,12 112,5 Mv – 2Sd 22,1 111,2 24,00 120,2 Mv + 3Sd 27,1 127,0 24,28 117,5 Mv – 3Sd 21,1 108,1 24,56 120,8 CV % 4,1 2,7 25,88 117,8 Roche CV % 4,4 2,9 24,89 113,6 Antal 20 20 24,54 115,1 24,15 120,8 Min 22,1 113 23,87 117,8 Max 25,9 124 23,25 117,3

(35)

8.3 Bilaga 3 Korrelationen för CA 125

Tabell a: Korrelationsstudien av CA 125 mellan Abbot Architect och Roche Cobas e411

(instrument 1). X= Abbot, Y= Instrument 1.Enhet kU/l. (+) = högre än cut-off värdet. (-) = lägre än cut-off värdet.

Nr: X (<35) Y (<35) Y-X 1 59 (+) 74 (+) 15 2 392 (+) 335 (+) -57 3 13 (-) 17 (-) 4 4 223 (+) 259 (+) 36 5 36 (+) 46 (+) 10 6 21 (-) 28 (-) 7 7 1808 (+) 1570 (+) -238 8 20 (-) 16 (-) -4 9 12 (-) 12 (-) 0 10 14 (-) 18 (-) 4 11 18 (-) 22 (-) 4 12 12 (-) 12 (-) 0 13 13 (-) 16 (-) 3 14 15 (-) 23 (-) 8 15 57 (+) 71 (+) 14 16 9 (-) 8 (-) -1 17 23 (-) 25 (-) 2 18 2592 (+) 2765 (+) 173 19 116 (+) 147 (+) 31 20 10 (-) 11 (-) 1 21 9 (-) 11 (-) 2 22 10 (-) 11 (-) 1 23 9 (-) 9 (-) 0 24 44 (+) 54 (+) 10 25 8 (-) 7 (-) -1 26 15 (-) 19 (-) 4 27 6 (-) 7 (-) 1 28 18 (-) 33 (-) 15 29 39 (+) 39 (+) 0 30 16 (-) 16 (-) 0 31 15 (-) 21 (-) 6 32 11 (-) 9 (-) -2

Tabell b: Antal gånger metoderna erhöll värden som var högre än eller lägre än cut-off gränsen

vid analys av CA 125 på Roche Cobas e411 (instrument 1) och Abbot Architect.

Abbot Architect

(+) (-)

Roche Cobas e 411(+) 10 0