Hur har arbetssituationen för
studenter förändrats till följd av
Covid-19?
En kvalitativ intervjustudie
How has the students’ work situation changed because of Covid-19? A qualitative interview study
Elin Arnehed, Lisa Framner & Annie Högberg
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap B-uppsats / 7.5 hp
Sammanfattning
När regeringen och Folkhälsomyndigheten, den 17 mars 2020, beslutade att gymnasieskolor, universitet och motsvarande lärosäten skulle ställas om från närstudier till distansutbildning väcktes en nyfikenhet hos oss. Vi blev intresserade då denna omställning dels påverkade vår egen studiesituation och även då vi ville se hur andra studenter upplevde denna hastiga förändring. I denna uppsats undersöker vi hur studenters arbetssituation har förändrats till följd av Covid-19. För att få svar på detta valde vi att utgå från följande frågeställningar “Vilken roll spelar
medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?”, “Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?” och “Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?”.
Till vår hjälp har vi valt att utföra fyra intervjuer, samt en pilotstudie med ytterligare två intervjuer. Vi har valt att intervjua studenter inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt inom
Journalistik, då vi ville använda oss av studenter som har både teoretiska- och praktiska moment i sina studier. Dessutom studerar vi själva inom detta ämne, vilket innebär att vi är insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen.
Med hjälp av forskning inom pedagogik, social närvaro och Medie- och kommunikationsvetenskap där vi inriktade oss på hur medierna använts som ett hjälpmedel i utbildningssyfte och ur ett socialt perspektiv, har vi sedan undersökt och analyserat vår empiri.
Studien har resulterat i att vi har fått ta del av studenters individuella reflektioner och perspektiv på hur distansstudier har fungerat, hur den sociala närvaron har påverkats och hur
medieanvändningen ser ut.
Vi kan se att intervjupersonerna betonade betydelsen av att ha en bra kontakt med lärare och handledare. När kontakten fungerade bra upplevde studenterna även att arbetssituationen och den sociala aspekten fungerade bättre. Denna aspekt har varit väldigt intressant.
Abstract
When the Swedish government and Folkhälsomyndigheten, on March 17, 2020, decided that upper secondary schools, universities and similar educational institutions should be converted from traditional education to distance education, we became curious. We became curious as this transition partly affected our own studies and we also wanted to see how other students’
experienced this rapid change.
We have been researching how students’ work situation has changed because of Covid-19. To get an answer to this, we started with the following questions: "What role does the use of media in
distance studies have, for students?", "How has the social aspect been affected by distance studies?" and
"How are the student’s performance and concentration affected by distance learning?".
To help our research, we have chosen to conduct four interviews, as well as a pilot study with additional two more interviews. We interviewed students in Media and Communication Science as well as Journalism, as we want to use students who have both theoretical and practical studies. Since we study on this program, we are aware of the importance of the creative process in a group for certain moments in education. With the help of research in pedagogy, social presence theory as well as media and communication sciences we have thoroughly investigated and analyzed our empirical data.
We have been given access to students who provided individual reflections and perspectives on how distance studies have worked, how the social presence has been affected and how the media use looks. We can see a correlation between the perceived quality of teacher-student
communication and how satisfied the students are with social aspects as well as their work situation/performance.
Keywords: Distance studies, Media use, Covid-19 & Social contact.
Förord
Författarna till denna uppsats är Elin Arnehed, Lisa Framner och Annie Högberg.
Vi vill börja med att tacka vår handledare Emilia Ljungberg som har väglett oss under arbetets gång. Vi vill även rikta ett stort tack till de studenter som har tagit sig tid till att medverka i våra
intervjuer.
Arbetet har i stort utförts gemensamt. Vissa delar av uppsatsen har delats upp och har skrivits individuellt. Vi har dock gått igenom, samt korrigerat, samtliga delar gemensamt. Intervjuerna har delats upp så att alla i gruppen har utfört minst en intervju var. Samtliga intervjuer har sedan transkriberats enskilt av var och en, för att sedan jämföras med varandra och resultera i en gemensam transkribering. Det har varit ett mycket givande arbete som vi tar med oss värdefull kunskap från.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 5
1.1 Syfte och frågeställningar 6
1.2 Empiriskt material 6 1.3 Avgränsning 6 1.4 Urval 7 1.5 Begreppsdefinitioner 8 1.5.1 Covid-19 8 1.5.2 Digital undervisning 8 1.6 Disposition 9
2. Tidigare forskning och teoretisk ram 10
2.1 Medier som ett hjälpmedel 10
2.2 Pedagogik 11
2.3 Social presence theory 12
3. Metod och tillvägagångssätt 14
3.1 Metodkritik 14
3.2 Tillvägagångssätt 15
3.3 Validitet och reliabilitet 17
3.4 Forskningsetiska överväganden 18
4.1 Presentation av våra intervjupersoner 20
4.2.1 Social kontakt 21
4.2.2 Gruppens betydelse 24
4.2.3 Arbetssituationen 26
4.2.4 Medieanvändning: Programåtkomst & tekniska svårigheter 27 4.2.5 Medieanvändning: Användning av olika medieformer & plattformar 29
6. Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv; Framtida forskning 39
Referenslista 41
1. Introduktion
Den 17 mars 2020 uppmanade regeringen och Folkhälsomyndigheten att gymnasieskolor,
universitet och motsvarande lärosäten skulle bedriva all sin undervisning på distans. Detta till följd av Covid-19, i ett försök att stoppa smittspridningen. Denna nedstängning innebar en stor
omställning för många studenter runt om i landet, vilket väckte vår nyfikenhet. Vi vill i den här studien ta reda på hur denna nedstängning har kommit att påverka studenter.
Det är intressant att se hur arbetssituationen för studenter som läser program, som från början inte är anpassade att vara på distans, har förändrats. Det är av betydelse ur ett vetenskapligt perspektiv då tidigare forskning pekar på distansstudier där utbildning sker på distans redan från start. Det som gör den här studien intressant är att det dels är en helt ny situation och dels en situation som studenterna själva inte har valt.
Det är viktigt att undersöka distansundervisning jämfört med närundervisning. Som Larsson (2004) säger så börjar skillnaden mellan distans- och närundervisning bli allt mindre, och då är det behövligt att reflektera över pedagogiska metoder för att kunna frambringa starka lärandemetoder och metoder för kunskapsförmedling (Larsson, 2004). I den tidigare forskningen av Göran Larsson, Från klassrum till cyberspace - Att undervisa på distans, (2004) är forskningsintentionen att analysera hur både studenter och lärare upplever möjligheterna och begränsningarna som kommit att ta fart i utvecklingen av informationsteknologin (Larsson, 2004).
På samma sätt som tidigare forskning har intresserat sig för hur studiemetoderna förändrats, samt dess möjligheter och begränsningar, så har vi också funnit det intressant att undersöka hur de pedagogiska metoderna har förändrats till följd av Covid-19.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår B-uppsats är att ta reda på hur arbetssituationen för studenter har förändrats till följd av Covid-19. Detta syfte är valt då vi anser att det är ett nytt och aktuellt ämne. Att studierna har övergått till distansundervisning har kommit att bli en stor och snabb omställning för såväl studenter som lärare. Vi vill se hur studenter har anpassat sig till och hanterat den nya
studieformen. Det är dessutom ett relativt outforskat ämne, som går att hitta många intressanta aspekter i.
För att komma fram till vårt syfte har vi valt att ta fram följande frågeställningar:
● Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?
● Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier? ● Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av
distansstudier?
Ovanstående frågeställningar är valda då vi, baserat på vår utbildning, är intresserade av hur medierna kan användas som ett hjälpmedel; dels ur ett utbildningssyfte och dels ur ett socialt perspektiv.
1.2 Empiriskt material
Det empiriska materialet utgår från fyra intervjuer. En pilotstudie, med ytterligare två intervjuer, utfördes till en start och ligger därmed till grund för dessa fyra intervjuer.
1.3 Avgränsning
Vi har valt att avgränsa vårt urval till studenter inom Journalistik och Medie- och
kommunikationsvetenskap som studerar på högskola eller motsvarande. De intervjufrågor som ställs är inriktade på själva studiesituationen och den sociala aspekten kring detta.
Anledningen till att vi har valt att intervjua just studenter inom Journalistik och Medie- och kommunikationsvetenskap är då vi vet att dessa program innehåller både praktiska och teoretiska moment, vilket kan komma att försvåras av att det sker på distans. Då vi studerar inom detta ämne,
är vi insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen. Denna aspekt var något som vi fann intressant och som vi ville undersöka. Dessutom innebar avgränsningen att vi enkelt kunde välja en lämplig urvalsmetod, genom att en av de personer vi intervjuade under vår pilotstudie hade flertal kontakter med studenter inom just Journalistik och Medie- och kommunikationsvetenskap.
1.4 Urval
Till en början tänkte vi använda oss av ett så kallat variationsurval, för att precis som Ekström och Larsson (2019) säger få en intervjugrupp där personerna representerar en bredd. Vi tänkte därmed välja personer från olika utbildningar i Sverige, som studerar både på gymnasie- och högskolenivå. Vi valde dock att avstå från denna urvalsmetod då vi insåg att enbart fyra intervjupersoner inte skulle ge den bredd vi eftersträvade (Ekström & Larsson, 2019).
Vi valde istället att snäva in vår målgrupp och beslutade oss för att intervjua studenter inom Journalistik och Medie- och kommunikationsvetenskap. Den metod som vi valde att använda när vi skulle göra vårt urval kallas snöbollsurval. Denna urvalsmetod innebär, precis som Ekström och Larsson (2019) skriver, att forskaren med hjälp av en intervjuperson får kontakt med ytterligare personer att intervjua (Ekström & Larsson, 2019).
Vi valde därmed att ta hjälp av en av de två intervjupersoner som vi använde oss av när vi utförde vår pilotstudie och genom denne fått kontakt med fyra nya intervjupersoner. På så sätt kunde vi säkerställa att ingen av oss hade en nära relation med någon av våra intervjupersoner. Denna aspekt var viktig, då en intervju med någon som intervjupersonen är nära vän med kan innebära att svaren påverkas. Bryman (2012) menar på att intervjupersonerna kan påverkas av den som ställer frågorna och det skapas då en så kallad intervjuareffekt (Bryman, 2012).
1.5 Begreppsdefinitioner
1.5.1 Covid-19
Folkhälsoinstitutet (2020) förklarar att Covid-19 är ett virus från Coronavirusfamiljen.
Coronaviruset har funnits hos olika djurarter, men det var först i slutet av 2019 som den första människan insjuknade i Covid-19 i Kina. Viruset har sedan dess brett ut sig till alla kontinenter. Viruset orsakar vanliga förkylningssymtom men kan även orsaka allvarliga luftvägssjukdomar. Därför rekommenderar Folkhälsoinstitutet (2020) alla i Sverige att hålla avstånd och stanna hemma vid minsta sjukdomssymtom. Den 11 mars bedömde WHO att Covid-19 skulle klassas som en pandemi, då sjukdomen påverkar stora delar av världen (Folkhälsoinstitutet, 2020).
1.5.2 Digital undervisning
Utbildningsdepartementet (2017) har som mål att Sverige skall vara bäst i världen på digital kompetens och nyttjandet av digitaliseringens möjligheter. År 2017 bestämde
Utbildningsdepartementet att använda en digitaliseringsstrategi som skall brukas i bland annat skolan, för att både unga som vuxna skall kunna skaffa sig kunskap inom önskat område. Studier har visat att den sociokulturella bakgrunden är avgörande för hur ungas digitala kompetens är utvecklad. Därför har Utbildningsdepartementet (2017) valt att skolan skall bidra till en högre kompetens hos alla studenter (Utbildningsdepartementet, 2017).
Som Larsson (2004) säger så sker traditionell närundervisning för mesta dels i fysiska klassrum, medan distansundervisning sker separat och undervisningsformen förmedlas via ett medium. Larsson (2004) menar även att möten mellan lärare och studenter skiljer sig åt i närstudier och distansstudier då det i inte sker i fysiska klassrum, utan via ett medium. Kommunikationen sker alltså via medier, såsom via telefon, video eller datorbaserade kommunikationsplattformar (Larsson, 2004).
1.6 Disposition
Denna uppsats är uppdelad i sex kapitel. I kapitel två kommer vi att presentera tidigare forskning och teorier som vi har använt oss av. Här beskrivs hur och varför vi har valt just den forskningen eller teorin. I kapitel tre beskrivs metod, metodkritik, tillvägagångssätt, validitet och reliabilitet samt forskningsetiska överväganden. Därefter följer kapitel fyra som börjar med en presentation av våra intervjupersoner. Kapitlet fortsätter med vår analys som är uppdelad i följande kategorier:
Social kontakt, Gruppens betydelse, Arbetssituationen, Medieanvändning: Programåtkomst & tekniska svårigheter och Medieanvändning: Användning av olika medieformer & plattformar. I
kapitel fem presenteras vår slutsats och diskussion. I det sista kapitlet beskrivs möjlig framtida forskning ur ett samhälls- och yrkeslivsperspektiv.
2. Tidigare forskning och teoretisk ram
I detta kapitel presenteras tidigare forskning och teorier som har använts till denna studie. Vi har till vår undersökning använt tidigare forskning och litteratur inom pedagogik inriktat
distansstudier, samt forskning inom Medie- och kommunikationsvetenskap gällande medieanvändningens roll i distansstudier.
Vid vårt arbete med denna studie har vi valt att använda oss av tidigare forskning och teorier som är publicerade i böcker och vetenskapliga artiklar. Vi har även valt att använda oss av tidigare
kurslitteratur samt forskningsartiklar som vi fått fram genom Karlstad universitets databaser och Google Scholar. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är just den snabba omställning från närstudier till distansstudier som uppstått, till följd av Covid-19.
2.1 Medier som ett hjälpmedel
Då vi är intresserade av hur medierna kan användas som ett hjälpmedel; dels ur ett utbildningssyfte och dels ur ett socialt perspektiv, så har vi använt oss av litteratur inom medievetenskap. Detta för att utifrån ett medieperspektiv få en uppfattning om hur distansstudier har påverkat studenters arbetssätt. Vi har använt oss av följande:
“Content type and perceived multimedia quality in mobile learning” av Andreea Molnar (2017), valde vi att använda oss av då hon beskriver hur lärare och studenter kan använda vardagliga tekniska produkter och tjänster i undervisningen. Molnar (2017) tar även upp för- och nackdelar med att använda sig av dessa tekniska hjälpmedel vid studier. En nackdel som Molnar (2017) tar upp med att använda sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen är att både studenter och lärare kan tappa intresset om tekniska svårigheter uppstår i anpassningsfasen (Molnar, 2017).
Christopher Lange och Jamie Costley (2020) “Improving online video lectures: learning challenges created by media”. Här talar de om medieanvändandet vid distansstudier samt undersöker de svårigheter som medieanvändandet kan medföra. Lange & Costley (2020) diskuterar hur olika tekniska svårigheter kan påverka kvaliteten på själva distansstudierna (Lange & Costley, 2020).
Både Molnar (2017) och Lange och Costley (2020) talar om vikten av att de tekniska delarna fungerar för att det skall vara en bra undervisning. Vi anser att båda dessa artiklar är viktiga då vi ville se vilken roll medieanvändningen spelade vid distansstudier. Molnar (2017) och Lange och Costley (2020) berättar om viktiga aspekter kring just detta (Molnar, 2017; Lange & Costley 2020).
Boken Kommunikation i organisationer av Heide, Johansson och Simonsson (2015) använde vi för att förstå hur kommunikationen mellan människor kan påverka den kreativa processen. Heide et.al. (2015) beskriver hur viktig kommunikation mellan två människor är för vår kultur men även då den hjälper oss att få förståelse för vår omvärld och för oss själva (Heide, et al., 2015).
I boken Kommunikationsteorier: En introduktion talar Fiske (1998) bland annat om de tio framställande koder som icke-verbal kommunikation består av. Ansiktsuttryck, nickar och
ögonkontakt är exempel på de koder som Fiske (1998) talar om. Det har varit en intressant aspekt, i vårt arbete, att se hur dessa framställande koder kan förmedlas, samt vilka eventuella begränsningar som uppstår, när kommunikationen sker digitalt (Fiske, 1998).
2.2 Pedagogik
För att se hur distansstudier och arbetssituationen fungerar för studenter så har vi valt att använda oss av litteratur som beskriver pedagogik och pedagogik som är mer inriktat på distansstudier och digital inlärning. Vi har därför använt boken Från klassrum till cyberspace - Att undervisa på
distans av Göran Larsson (2004), där han bland annat beskriver för- och nackdelar med
distansutbildning. Denna bok har varit relevant att koppla till vår analys, för att förstå eventuella positiva och negativa känslor angående den rådande arbetssituationen som våra intervjupersonerna kan komma att uttrycka. Vi är medvetna om att denna bok är gammal, men vi anser ändå att den har varit relevant då Larsson (2004) diskuterar distansstudier i digital form (Larsson, 2004).
Vi har även använt oss av Berit Östlunds (2008) doktorsavhandling om Vuxnas lärande på nätet –
betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv, som bland annat visar
på gruppens betydelse vid distansstudier. I denna doktorsavhandling diskuteras studiegruppers betydelse för det individuella lärandet, dels för hur det skapar möjlighet för studenterna att stötta varandra i sina studier, men även ur ett socialt perspektiv (Östlund, 2008). Denna avhandling har varit relevant för vår studie då vi ville undersöka gruppens betydelse, i vår analys.
Mats Lundgren och Janne Svärdhagens (2004) paper: “Distansutbildning – en pedagogisk och organisatorisk utmaning för den svenska högskolan?” talar om för- och nackdelar med
distansstudier jämfört med traditionell undervisning. Lundgren och Svärdhagen (2004) menar att kvalitetsnivån på utbildningen baseras på kompetens hos lärare och studenters motivation och tidigare kunskaper. De menar även att det är viktigt med god relation mellan lärare och studenter, för att distansundervisning ska fungera. Lundgren och Svärdhagen (2004) diskuterar dessutom svårigheter och skillnader mellan examinerande uppgifter på distans och närstudier (Lundgren & Svärdhagen, 2004). Vi är medvetna om att även denna forskning är gammal, vi anser dock att den har varit passande för vår studie då vi ville undersöka hur våra intervjupersoner upplever sin relation till bland annat lärare. Vi ville även undersöka eventuella svårigheter våra intervjupersoner upplever med distansstudier.
2.3 Social presence theory
Vi har dessutom valt att titta på de sociala aspekternas roll i utbildning då en av våra
frågeställningar handlar om studenters upplevelse kring den sociala aspekten. För att kunna
undersöka de sociala aspekterna av distansstudier har vi även tagit hjälp av teorin om social närvaro
(Social presence theory). Vi har här främst fokuserat på Steve Wheelers (2005) paper.
I Steve Wheelers (2005) paper “Creating Social Presence in Digital Learning Environments”, talar han om vikten av social närvaro i inlärningsaktiviteter, framförallt i digitala inlärningsmiljöer. Den här har varit användbar i flera delar av vår studie, då vi ville diskutera betydelsen av social närvaro. Wheeler (2005) talar bland annat om mediernas roll när det kommer till upplevelsen av social närvaro, men även hur relationen lärare och studenter emellan påverkar upplevelsen (Wheelers, 2005).
I boken Dialog, samspel och lärande av Olga Dysthe (2003) beskrivs ett antal aspekter som är viktiga inom själva kunskapsförmedlingen och lärandet, bland annat den sociala närvarons roll i utbildning. Här talar Dysthe (2003) om språkets betydelse vid kunskapsinlärning, vilket har varit relevant för vår studie för att kunna undersöka den muntliga diskussionens betydelse (Dysthe, 2003).
I Kommunikationsteorier av Lena Norberg (2007) beskrivs begreppen Flaming och datormedierad kommunikation. Denna har varit relevant till vår studie då både våra intervjupersoner använder sig av datormedierad kommunikation, vid sina distansstudier, och då vi själva har använt oss av detta för att kunna utföra våra intervjuer. Vi ville undersöka om missförstånd kan uppstå, till följd av den digitala kommunikationen där det är brist på direkt feedback. Missförstånd kan i sin tur skapa de känslomässiga reaktioner, som Norberg (2007) förklarar som Flaming (Norberg, 2007).
3. Metod och tillvägagångssätt
Till denna studie har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsintervju för att få svar på de valda frågeställningarna. För att besvara frågeställningarna krävs en inblick i intervjupersonernas personliga uppfattningar gällande arbetssituationen som kommit att ta akt till följd av Covid-19. Då syftet, som Ekström, Waldenström och Westlund (2019) säger, med en kvalitativ
forskningsintervju är att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv, så anser vi att denna metod är passande till vår forskning (Ekström, et al., 2019).
För att även titta på hur dessa problemområden skall vara möjliga att undersökas har vi valt att använda oss av böckerna: Den kvalitativa forskningsintervjun av Kvale och Brinkmann (2014) och
Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap av Ekström och Johansson (2019). Detta för att
välja en passande metod för att kunna utföra vår forskning, och sedan för att kunna genomföra en kvalitativ forskningsintervju på ett korrekt sätt (Kvale & Brinkmann, 2014; Ekström & Johansson, 2019).
3.1 Metodkritik
Under arbetsprocessen har vi haft den kritik som Bryman (2012) talar om i åtanke. Bryman (2012) menar att den kritik som kvalitativa undersökningar får, bland annat handlar om att de är alldeles för subjektiva och impressionistiska. Bryman (2012) menar på att denna kritik innebär att det i stor utsträckning handlar om att det är forskarens egna uppfattningar om vad som är betydande och väsentligt, samt forskarens förhållande som etableras med undersökningspersonerna, som utgör de kvalitativa resultaten (Bryman, 2012).
Vi är medvetna om att det viktigaste redskapet vid datainsamlingen, när det kommer till kvalitativa undersökningar, är precis som Bryman (2012) säger forskaren själv. Det är övervägande forskarens egna intressen som styr det som forskaren sedan väljer att inrikta sig på, registrera och observera. Dessutom påverkas undersökningspersonerna, precis som Bryman (2012) skriver, troligtvis av forskarens egenskaper såsom till exempel ålder, personlighet och kön (Bryman, 2012).
Bryman (2012) menar på att all den ovan nämnda kritiken försvårar möjligheten att replikera kvalitativa forskningsresultat. Vi har även förstått att ytterligare en aspekt handlar, precis som Bryman (2012) skriver, om att det är svårt att generalisera utifrån kvalitativa forskningsresultat (Bryman, 2012).
Vi har arbetat för att göra vår kvalitativa intervjustudie mindre subjektiv. Detta genom att vi har varit tydliga och öppna med vårt tillvägagångssätt. Vi har dessutom låtit alla tre författare analysera och gå igenom allt material, för att vi inte ska gå miste om något av betydelse.
3.2 Tillvägagångssätt
Vi har valt att använda oss av, det som Ekström och Larsson (2019) kallar för, en semistrukturerad intervju. Därmed skapade vi en intervjuguide med konkreta frågor, som ställdes till samtliga intervjupersoner (Ekström & Larsson, 2019). Vi inledde varje intervju med en så kallad “Grand Tour” där enkla, mjuka frågor ställdes för att göra intervjupersonerna mer bekväma i situationen och för att få igång samtalet. Därefter ställde vi frågor om beteenden. Detta följdes upp med sonderande frågor som, precis som Kvale och Brinkmann (2014) skriver får intervjupersonen att prata mer om något som redan nämnts (Kvale & Brinkmann, 2014). Efter dessa frågor ställdes mer direkta frågor innan vi rundade av intervjun med några avslutande frågor.
För att uppnå vårt syfte har vi i vår intervjuguide brutit ner våra frågeställningar till mer konkreta intervjufrågor (se bilaga 1). Det resulterade i frågor om bland annat hur intervjupersonerna upplever att deras resultat, koncentration och den sociala kontakten har påverkats. För att få en djupare inblick i hur våra intervjupersoner till exempel upplever att kontakten fungerar, ställde vi frågor om hur ofta och genom vilka medier kontakten sker.
Precis som Ekström och Larsson (2019) säger är det viktigt att den som intervjuar både lyssnar, ger respons och följer upp med rätt uppföljningsfrågor. Relevanta uppföljningsfrågor ställdes därmed under intervjuns gång, beroende på de svar som intervjupersonen gav (Ekström & Larsson, 2019). Vi började med att utföra en pilotstudie, där vi intervjuade två personer. Som Ekström och Larsson (2019) menar så kan det med hjälp av en pilotstudie sätta intervjuguiden och materialet på prov för att se om dessa kan användas till mer utförliga studier samt se vilka eventuella frågor som
intervjuguiden bör kompletteras med (Ekström & Larsson, 2019). Efter utförd pilotstudie kunde vi se att våra utvalda frågor fungerade bra, men att de behövde kompletteras med ytterligare frågor för att få ett större djup.
Intervjuerna har skett muntligt och ansikte mot ansikte, dock genom Zoom (en videochatt för utbildningssyfte) då Covid-19 förhindrar en fysisk träff. Vi har alla suttit på hemmaplan, vilket precis som Ekström och Johansson (2019) skriver, har bidragit till att intervjun har skett i en lugn och avskärmad miljö. På så sätt har våra intervjupersoner kunnat prata ostört, i en trygg och bekant miljö (Ekström & Johansson, 2019).
Det finns för- och nackdelar med så kallade datorstödda intervjuer. Då intervjuerna har skett digitalt har vi gått miste om den kroppsliga kontakten. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) så gör intervjuer ansikte mot ansikte det möjligt för intervjuarna att avläsa icke-språklig information som uttrycks i form av gester och ansiktsuttryck genom den kroppsliga närvaron (Kvale & Brinkmann, 2014). Trots att intervjuerna har skett digitalt har vi haft möjligheten att avläsa icke-språklig information då dessa har skett över ett videochatt-samtal. Kvale och Brinkmann (2014) menar dessutom att användningen av just telefonintervjuer med fördel ökar möjligheten att exempelvis tala med människor som är geografiskt avlägsna eller som befinner sig i en krigszon (Kvale & Brinkmann, 2014). Då den rådande pandemin, som tidigare nämnts, har förhindrat en fysisk träff har den här typen av datorstödd intervju gjort det möjligt för oss att utföra våra kvalitativa
forskningsintervjuer trots allt.
Johansson och Karlsson (2019) menar att den personliga kontakten som sker mellan
intervjupersonen och intervjuaren ger nya insikter i personernas livsvärld, samt en fördjupad upplevelse (Johansson & Karlsson, 2019). Genom den personliga kontakten med
intervjupersonerna blev det möjligt för oss att få en fördjupad förståelse för hur personerna upplever tillvaron.
Under intervjutillfällena var alla tre författare närvarande, varav en ställde frågor och två förde fältanteckningar. Detta för att underlätta arbetet och för att göra det tydligt och enkelt för intervjupersonerna att svara på intervjufrågorna. Dessutom har samtliga författare transkriberat intervjuerna var för sig, för att kunna försäkra att svaren har uppfattats och översatts korrekt.
3.3 Validitet och reliabilitet
Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att validitet inte tillhör en specifik del av studien utan skall genomsyra hela arbetsprocessen, författarna skall därför validera allt material under arbetets gång. För att försäkra sig om att forskningsprocessen svarar på syftet med studien så skall alla stegen i processen vara förnuftiga eller försvarbara. Validering vid en intervju handlar om att undersöka trovärdigheten hos intervjupersonerna och kvaliteten på den intervjun som utförs och dess intervjufrågor. Forskaren skall vara kritisk till allt insamlat material och presentera vad som gjorts för att det skall bli en så objektiv tolkning av materialet som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014). Som tidigare nämnt gjorde vi en pilotstudie för att, precis som Ekström och Larsson (2019) skriver, undersöka om våra intervjufrågor var relevanta och om de svarade på vårt syfte samt våra
frågeställningar. Efter pilotstudien uppmärksammades vissa brister i intervjufrågorna och vi bestämde oss därmed för att lägga till ytterligare frågor för att få utförligare svar (Ekström & Larsson, 2019). De frågor vi valde att lägga till handlade om intervjupersonernas boendesituation, hur de påverkas av att inte träffa sina klasskamrater fysiskt, om de känner sig ensamma samt om de börjat använda någon ny typ av media till följd av Covid-19. Med ovanstående frågor kunde vi få en större förståelse kring den sociala aspekten samt medieanvändningen.
Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att intervjuernas reliabilitet kan öka om flera personer oberoende av varandra transkriberar de bandade intervjuerna. Vanliga skillnader i en transkribering beror ofta på olika skrivstilar. Om det är dålig kvalite på ljudfilerna så är det lätt att höra fel och den som transkriberar gör då egna tolkningar. Det kan vara svårt att veta när en mening tar slut och om tystnaden tillhör intervjupersonen eller intervjuaren (Kvale & Brinkmann, 2014).
Intervjuerna som används under denna studie har varit semistrukturerade. Vi kontrollerade så att varken intervjufrågorna eller möjliga följdfrågor skulle vara ledande eller uttrycka någon personlig åsikt som skulle kunna påverka intervjupersonen. Detta var något som Kvale och Brinkmann
(2014) avrådde intervjuare från att använda då det har en negativ effekt på reliabiliteten (Kvale & Brinkmann, 2014).
För att öka vår studies reliabilitet så har alla tre författare, oberoende av varandra, transkriberat samtliga ljudfiler från intervjuerna. Transkriberingarna har sedan jämförts och skillnaderna som fanns i transkriberingen har kursiveras för att det skulle vara tydligt vart skillnaderna fanns. Sedan har skillnaderna undersökts för att få fram vilken av transkriberingarna som är korrekt och varför de var olika.
Efter att transkriberingen hade skett så valde vi som ett första steg innan analysen att, precis som Ekström och Larsson (2019) skriver, koda all information för att lyfta fram det som var relevant för vår studie (Ekström & Larsson, 2019). De kategorier som intervjuerna kodades in i var:
Socialt/Relation, Koncentration/Prestation, Svårigheter, Fördelar och Medieanvändning.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Vi har under samtliga intervjuer tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram. Det har för oss varit av yttersta vikt att samtliga intervjupersoner har känt sig väl informerade kring studiens syfte och deras rättigheter, innan samtycke har givits. För att säkerställa detta har vi utgått från de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Våra intervjupersoner har således på förhand informerats om syftet med vårt arbete, möjlighet till anonymitet, var information kommer att publiceras och deras självständiga rätt att när som helst kunna avbryta sin medverkan. Informationen har sedan upprepats vid själva intervjutillfället. Vi har även informerat om och fått samtycke till att intervjuerna kommer att spelas in, för att underlätta kommande transkribering. Vi har gjort våra intervjupersoner medvetna om att varken
ljudinspelning eller transkribering kommer att publiceras, utan enbart nyttjas av oss som skriver uppsatsen och eventuellt vår handledare och examinator under skrivprocessen och
examinationsmomentet.
Vi har valt att använda oss av fingerade namn när vi har gjort vår transkribering. Detta för att, precis som Kvale och Brinkmann (2014) skriver, värna om intervjupersonens privatliv. Denna förändring
görs till hänsyn av konfidentialitetskravet och påverkar inte informationen som förmedlas. Efter samtliga intervjuer har våra intervjupersoner fått möjlighet att tillägga något om så önskas. Detta bidrar, precis som Kvale och Brinkmann (2014) säger, till att vi har respekterat intervjupersonens beslutsförmåga och sett till att de inte skapats några olägenheter för dem (Kvale & Brinkmann, 2014).
För att få svar på forskaretiska frågor har vi bland annat använt ALLEA:s, All European Academies, reviderade utgåva (2018) om Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Detta för att säkerhetsställa tillförlitligheten, ärligheten, respekten och ansvaret vi som forskare har gentemot intervjupersonerna. Enligt ALLEA (2018) under rubrik 2.4 Skyddsåtgärder, gällande kodex för forskningens integritet, skall forskare visa respekt för berördas hälsa, säkerhet och välbefinnande (ALLEA, 2018). Med detta i åtanke har vi tagit hänsyn till samtliga intervjupersoners känslor och välmående, och gett dem chansen att anonymisera ytterligare eller avskriva sig om något svar de gett anses känsligt eller om de har ångrat sig.
4. Analys
4.1 Presentation av våra intervjupersoner
I följande stycken presenteras samtliga intervjupersoner som deltagit i vår undersökning. Observera att även en av intervjupersonerna från vår pilotstudie presenteras, då även svar från denna intervju ligger till grund för vår analys. Vi använder oss av fingerade namn för att hålla våra intervjupersoner anonyma.
Intervjuperson 1
Johanna, 20 år gammal. Studerar Medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning visuell kommunikation och design. Har vid intervjutillfället flyttat hem till sin familj, tillfälligt. Bor vanligtvis själv. Läser sitt första år på utbildningen.
Intervjuperson 2
Johannes, 20 år gammal. Studerar Journalistik. Bor ensam. Läser sitt sista år på utbildningen.
Intervjuperson 3
Viktoria, 22 år gammal. Studerar Medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning digitala medier och analys. Läser sitt första år på utbildningen. Bor ensam.
Intervjuperson 4
Caroline, 23 år gammal. Studerar Medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning visuell kommunikation och design. Läser sitt första år på utbildningen. Bor tillsammans med sin sambo.
Intervjuperson 5, pilotstudie
Sofia, 20 år gammal. Studerar Medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning visuell kommunikation och design. Läser sitt första år på utbildningen. Bor ensam.
4.2 Analys
4.2.1 Social kontaktVi kan, i flera av våra intervjuer, se att studenterna fann brister i att inte ha möjlighet att träffa sina lärare på plats. Den mailkontakt som i stället skedde kunde ur flera synvinklar vara problematisk. Dels ur ett tidsperspektiv och dels då det kan vara svårare att uttrycka sig i skrift, jämfört med tal. Två av våra intervjupersoner sa följande:
..Att man inte kan visa läraren på samma sätt, eller man kan få direkt respons eller alltså
att det mesta brukar vara i skrift och då kan det ju det också misstolkas.
… Tar lite längre tid liksom.
Vidare kan vi se att flera av våra intervjupersoner föredrog att istället ta kontakt med sina lärare via telefon, snarare än mail. Detta går att koppla till de resultat som Wheeler (2005) kunde avläsa i sin studie ”Creating Social Presence in Digital Learning Environments: A Presence of Mind?”.
I Wheelers (2005) resultat går det att utläsa att studenter upplevde höga nivåer av social närvaro när de hade telefonkontakt och låga nivåer av social närvaro när de hade mailkontakt (Wheeler, 2005). En av våra intervjupersoner berättade:
Telefon! Jag gillar mycket mer telefon för jag det är så här mail kan ta typ 100 år. Och sen så vad heter det, tycker jag mer man får, man förklarar sig bättre på telefon.
Vidare menar Wheeler (2005) att detta kan bero på att studenter föredrar att få direkta svar, vilket kan ges, i högre grad under telefonsamtal. Wheelers (2005) studieresultat pekar också på att den sociala närvaron är en viktig komponent i alla inlärningssituationer, men dubbelt så viktig när det sker i elektroniskt, medierade sammanhang (Wheeler, 2005). Detta bekräftade en av våra
intervjupersoner:
..och där var det väldigt mycket mailkontakt, men vi kunde också ringa henne om vi behövde, vilket jag tyckte var skönt för jag tycker om att prata istället för att såhär skriva mail och sånt. Jag tycker det är lite svårt. Så det var väldigt skönt.
I våra intervjuer blir det tydligt att de studenter som var mest positiva till övergången till
distansstudier var de studenter som hade bäst kontakt med sina lärare. Följande citat kommer från en av våra intervjupersoner:
Så jag har ringt min handledare och lärare om jag har behövt hjälp och det har funkat jättebra, alltså verkligen.
Lundgren och Svärdhagen (2004) menar att utbildningens kvalitetsnivå baseras på olika faktorer såsom, kompetensen hos lärarna men även studenternas motivation och tidigare kunskaper. Men den viktigaste faktorn för att distansstudier skall fungera är en bra relation mellan lärare och student (Lundgren & Svärdhagen, 2004). Detta upplevde en av våra intervjupersoner:
Jag har ändå haft liksom bra kontakt med handledaren. Så det liksom, det känns inte som att.. Just det känns inte som att det har gått lång tid sen man träffades.
I de resultat som Wheeler (2005) fick fram från sin studie går det att se att studenter som har distansstudier lätt kan känna sig socialt isolerade om de inte får snabba svar från sina lärare. När dessa studenter har viktiga frågor som de behöver få svar på, från sina handledare, men inte får snabba svar, känner de sig ignorerade vilket i sin tur leder till känslan av den sociala isoleringen (Wheeler, 2005). En av våra intervjupersoner påpekade följande:
Och lärarna.. det tar ju ganska lång tid för dem att svara på saker och ting. Typ.. ehm.. det var några i klassen som skulle göra omtenta i (..) ja förra veckan. Och den här läraren la ju aldrig ut tentan (..) vid den tiden. Och det gick inte att få tag i honom. Inte ens lärarna fick tag i honom.
Vi kan se att samma intervjuperson som i citatet ovan upplever att det är svårt att få tag på sina lärare även upplever, precis som Wheeler (2005) talar om, den sociala isoleringen (Wheeler, 2005). I citatet nedan kan vi se att intervjupersonen upplever ökade känslor av ensamhet. Vid
frågeställningen om våra intervjupersoner kände sig ensamma svarade samma intervjuperson:
Ensam, definitivt. Herregud. […] Och att inte träffa sina klasskamrater eller (..) hänga med sina vänner på kanske, vad har det gått, två månader. (..) Det suger riktigt mycket. Och man känner sig ganska ensam.
Wheeler (2005) lyfter i sin studie vikten av att arbeta för att minska den klyfta, som kan upplevas vid distansstudier, studenter och handledare emellan. Vid de fall där elever upplever denna klyfta för stor, kan det leda till både minskning av motivation, försämrade studieresultat och till och med avslutande av kursen (Wheeler, 2005). En av våra intervjupersoner berättade:
Jag kan ju säga att jag är ju inte produktiv. Det går ju inte att plugga hemma för mig i alla fall. (..) Och har haft noll motivation för att plugga.
Citatet ovan visar på att det, i de fall där våra intervjupersoner upplevde en sämre kontakt med sina lärare, även gick att se mönster av bristande studiemotivation och försämrade resultat.
Genom intervjuerna framgick det även att intervjupersonerna är negativa till distansstudier då de vill känna en närhet, socialt, till sina klasskamrater och lärare, vilket de inte gör idag. I citatet nedan talade en av våra intervjupersoner om hur hen upplever föreläsningssituationen:
Jag upplever det som tråkigt när alla har mute och sen ingen bild och sen är alla knäpptysta när läraren försöker fråga en fråga *skratt* så sitter alla där och håller sig liksom, så alltså det känns typ, det känns tråkigt att det inte är samma atmosfär som det var i klassrummet typ.
4.2.2 Gruppens betydelse
Vi kan i våra intervjuer se att de distansstudier som medförts till följd av Covid-19 har skapat en efterfrågan kring studiegrupper och en större social interaktion med sina klasskamrater. En av våra intervjupersoner svarade följande:
.. Men jag hade ju behövt (..) vad ska man säga. En bättre struktur. (..) Ja men typ, ha en stödgrupp. Alltså i klassen, alltså med nån lärare. För att få saker gjort.
I Östlunds (2008) doktorsavhandling kan vi se att studiegrupper har en stor betydelse för det individuella lärandet. Dels för att skapa möjlighet till att stötta varandra i studerandet men
framförallt ur ett socialt perspektiv. Genom studiegrupper kunde studenterna utbyta erfarenheter och tankar och motivera varandra i sina studier (Östlund, 2008). En annan intervjuperson sa:
.. Ja men jag saknar den där inspirationen också som man kan liksom få från andra.
I slutsatserna från Östlunds (2008) doktorsavhandling kan vi se att det tar tid för en grupp att komma samman och med distansstudier, där kommunikationen sker online, ökar tiden sannolikt än mer. Trots detta finns förväntningar om att även distansstudenter ofta behöver kunna samverka effektivt, tillsammans som en arbetsgrupp (Östlund, 2008). Detta talade en av intervjupersonerna om:
Klasskamraterna.. alltså vi.. vi är väldigt splittrade, för vi hann ju inte direkt (..) alltså (..) ehm känna varandra helt och hållet, eftersom vi hade ju knappt en månad i skolan som DMA [Digitala medier och analys, vår anm.] och sen gick vi isär.
Östlund (2008) menar på att det är väl investerad tid att även aktiviteter vars syfte är att få ihop gruppen prioriteras. Detta skapar goda förutsättningar för både studier och interaktivt lärande (Östlund, 2008). Samma intervjuperson talade om de svårigheter som medföljer när detta inte har prioriterats:
Ehm.. Grupparbetena är extremt svåra. (..) För det är svårt att få tag i folk. Ehm sen och kunna diskutera ordentligt.
Vi kan i våra intervjuer se att flera av studenterna upplever en saknad av en social och fysiskt kreativitet i grupp. Detta kan, framförallt för media- och journalistikstudenter, vara en viktig del inför det kommande yrkeslivet. En av intervjupersonerna sa:
Det är lite praktik för oss att sitta i ett klassrum och faktiskt bolla idéer. Så det känns lite som att vi håller på att slussas in lite in i arbetslivet.
Heide, et al. (2015) menar att det genom kommunikation med andra människor skapas nya idéer. Detta genom att diskutera, argumentera och testa sina idéer. I den meningsskapande processen så får vi en förståelse för hur vår omvärld fungerar och hur vi bör tänka för att lyckas inom området (Heide, et al., 2015).
Dysthe (2003) menar att det är det språkliga och att sätta ord på vad, hur och varför det skall göras si och så som är betydelsefull. Dysthe (2003) menar även att i skolan och på universitetet är språket det viktigaste verktyget för kunskapsförmedling, alltså genom att lyssna, skriva, läsa och tala (Dysthe, 2003). I svaren som intervjupersonerna har gett framgår det tydligt att det är just de muntliga samtalen och diskussionerna, klasskamrater och lärare mellan, som saknas för lärandet under distansutbildning. En av intervjupersonerna sa följande:
Men det är ju svårare det här, när vi har uppgifter som är väldigt (..) ja men visuella liksom. Att man inte kan visa läraren på samma sätt, eller man kan få direkt respons eller alltså att det mesta brukar vara i skrift och då kan det ju det också misstolkas. Så ja men just det här att man inte kan sitta och prata och bolla idéer på samma sätt. Det blir ju via mail, men det är ändå (..) det är ändå ett litet [begränsande, vår anm.] medium där som ja kan vränga grejer hit och dit.
När Larsson (2004) beskriver nackdelar med distansstudier nämner han att det finns en viss
problematik i att få igång en diskussion på internet. Dels att det kan gå långsamt och dels för att det finns risk för missförstånd (Larsson, 2004). Detta uttrycks i intervjupersonens svar ovan.
4.2.3 Arbetssituationen
Friheten att studera hemifrån kan ha både för- och nackdelar. Som Larsson (2004) säger så bidrar distansutbildning till att studenten själv väljer att läsa när och var hen vill, samt när hen har tid, vilket är en fördel (Larsson, 2004). Detta bekräftade en av våra intervjupersoner:
Och jag tror att det liksom är bra att hitta.. alltså så länge man hittar ett arbetssätt själv som funkar så tycker jag att det är okej. Alltså, så länge du gör någonting och så länge du liksom är på banan.
En av våra intervjupersoner beskriver dock distansstudier som en nackdel i sin utbildningsprocess. Enligt Larsson (2004) kan denna frihet leda till att studenten upplever att ett stort ansvar läggs på den studerande och att det i sin tur leder till ett antal negativa påföljder (Larsson, 2004).
Intervjupersonen sa följande:
Det finns säkert fler som jag, som inte kan sitta hemma och plugga, som måste sitta i skolan och ha den här (..) interaktionen med lärare. Alltså sitta och diskutera på föreläsningarna. Och inte (..) ja men sitta hemma, eller typ ligga i sängen, och inte lyssna. Och bara vara passiv typ.
Larsson (2004) menar även att om studenten inte har en tydlig struktur så är risken hög att hen inte klarar att hantera den frihet som distansstudier erbjuder (Larsson, 2004). Som uttryckt ovan så kan vi se att vår intervjuperson upplever just denna stress. En annan typ av svårighet med friheten är prioritering av studierna. Larsson (2004) nämner även att distansstudieformen möjliggör att kunna kombinera arbete och utbildning i och med friheten som utlöses av denna studieform (Larsson, 2004). En av våra intervjupersoner menade:
Ehm.. Grupparbetena är extremt svåra. (..) För det är svårt att få tag i folk. Ehm sen och kunna diskutera ordentligt. För många har inte möjligheten att typ (..) ja men prata för att de är, de ska till jobbet eller är hos sin familj eller att de (..) ja men är sjuka och så blir det att man får typ göra lista på vad man ska göra men ingen gör det. Och så sitter man i sista minuten och ska redovisa och man har ingen aning ehm vad alla har skrivit. (..) Så det är väldigt, väldigt svårt. Hade hellre haft det (..) vad ska man säga, fysiska möten.
Som beskrivet i de två citat ovan så tycks engagemanget hos den studerande ligga hos individen själv. Detta ges i uttryck av Larsson (2004) när han menar att distansstudier som grund har frihet och ett personligt engagemang från vardera student (Larsson, 2004). Det framgår även i vår intervju att studenter upplever att de inte lär sig någonting av utbildningen, när den sker på distans. Detta beskrev en av våra intervjupersoner nedan:
På salstentor fick jag ju inte godkänt (..) och så har jag fått godkänt på alla tentor vi har haft nu [distanstentor, vår anm.][…] Men det känns som om jag inte lär mig någonting. Alls.
Lundgren och Svärdhagen (2004) förklarar att svårigheterna med examinerande uppgifter på distans jämfört med till exempel salstentor, kan vara att lärarna inte är säker på att eleven nått upp till de kunskapskrav som kursen kräver. Svårighetsgraden på distansutbildning och utbildning som sker fysiskt på ett universitet skall ligga på samma nivå, trots att eleven med distansstudier kan använda sig av hjälpmedel (Lundgren & Svärdhagen, 2004).
4.2.4 Medieanvändning: Programåtkomst & tekniska svårigheter
Tillgång till datorer, media och eventuella datorprogram för att utföra studier är avgörande för att faktiskt kunna utföra en distansutbildning, och Larsson (2004) menar att möjligheten att ha tillgång till datorer är avgörande för hur kursen utförs (Larsson, 2004). En av våra intervjupersoner upplevde följande problem:
Men grejen är att på radio [studieinriktning, vår anm.] så redigerar vi i ett program som finns på skolan och det har jag redigerat i, så jag har fått åka till.. ja men till Uddevalla och redigera och.. Eller just det programmet, det finns ingen annanstans och det är lite
För att intervjupersonerna skall kunna utföra sina arbetsuppgifter är tillgång till datorer, kameror, datorprogram etc. ett krav. Detta har varit en svårighet för studenterna när utbildningen har övergått till distans. En annan intervjuperson har upplevt samma problematik:
Och vi har ju inte haft tillgång till allt som man har (..) kanske i skolan, även om vi har programmen och får photoshop allt det där så har vi ju inte datorerna […] Men det har man ju inte heller gjort, utan då kanske man har fått (..) filma med mobilen (..) det är väl det också som har varit lite skillnad.
Distansstudier sker i hemmet, och studenters möjlighet att få arbetsmaterial skiljer sig åt. Att inte ha tillgång till de medel eller medium som distanskursen kräver försvårar, eller sätter stopp, för
studentens arbetssituation och utbildning. Intervjupersonerna upplevde att deras arbetssituation är svår när tekniken inte räcker till.
Vi kan också se att våra intervjupersoner har stött på tekniska problem, såsom strul med bland annat internetuppkoppling. Som Larsson (2004) säger så är även internetuppkopplingen ett problem om studenterna och lärarna inte har tillgång till det hemifrån (Larsson, 2004). En av våra intervjupersoner påpekade följande:
Sen vet jag att många har haft problem med att så här (..) att det är dålig koppling och dåligt ljud och kanske att folk pratar i mun på varandra.
Lange och Costley (2020) har i sin studie undersökt forskning för att bland annat få fram de problem som kan påverka lärandet på ett negativt sätt, när undervisning sker digitalt, på distans. I deras studie summeras fem kategorier. Hastighet på ljud och bild, kvalité, förståelse (huruvida studenterna kan se och höra allting på videoföreläsningar), mediemångfald och kongruens (där informationen, under videoföreläsningar, presenteras genom två eller flera mediekällor samtidigt) (Lange & Costley, 2020).
Vi kan i våra intervjuer se att flera av dessa problem återkommer även bland våra intervjupersoner. En av intervjupersonerna sa följande:
Lärarna.. Ehm.. Vi hade vår lärare kunde inte spela upp föreläsningen. Eller att en mick inte funkade. Sen att ja, länken funkade inte, för vissa. Så det gick inte att komma in. Och då var det ett seminarium. (..) Så det vart lite kaos. (..) [...]
Precis som Lange och Costley (2020) nämner i sin studie är kvalitén på den media som används i videoföreläsningar en viktig faktor. Kvalitén på mediet är märkbar under hela lektionens gång (Lange & Costley, 2020). En av våra intervjupersoner sa följande kring denna problematik:
Det blev ju lite krångel när vi skulle lyssna på mitt reportage. Då blev det lite krångligt i början, så som alltid med lärare liksom när de ska dra igång någonting.
[…] ja alltså man kanske kan tappa fokus ibland kan jag tycka, om det tekniska tar allt för lång tid liksom.
4.2.5 Medieanvändning: Användning av olika medieformer & plattformar
Intervjupersonerna förklarade att de i en hög utsträckning har valt att använda sig av sociala medier, när de kontaktar sina klasskamrater, då detta är något som är lättillgängligt och något som de flesta har. En av våra intervjupersoner berättade:
Ja men typ att vi använder Facebook/Messenger till exempel det är ju väldigt bra att alla har det. Nästan alla. (..) Och det är smidigt. Man har det på telefonen och sånt. (..)
Molnar (2017) förklarar att så gott som alla har tillgång till en mobiltelefon i dagens samhälle. Mobilen är ett bekvämt sätt att få fram information och Molnar (2017) anser att detta borde tas tillvara på i undervisningen. Molnar (2017) har sett att studier redan har visat en positiv effekt på inlärning med hjälp av mobiler. Den största nackdelen med användandet av mobiler i
undervisningssyfte är de tekniska problemen som kan uppkomma, till exempel långsam uppkoppling vilket leder till bristande intresse hos såväl studenter som lärare (Molnar, 2017). Molnar (2017) förklarar vidare att studievanorna hos studenter har börjat att förändras och det börjar bli allt vanligare att vända sig till internet för att få fram information. En av de vanligaste webbplatserna att vända sig till för att få fram information har blivit Youtube (Molnar, 2017). En av våra intervjupersoner från pilotstudien berättade:
[..]För att, som nu när vi börjar med nya saker i kursen och det är vissa saker som att det är väldigt svårt, kanske för vissa att navigera själva i programmen. Och som nu när vi har jobbat i Premiere, ja man kan titta på YouTube-videor och sånt men det inte säkert att det alltid att.. Ja de kanske är på engelska och det är si och så svårt. [..]
Våra intervjupersoner har förklarat att de uppskattar tillgängligheten med förinspelade videor. Dock saknar de fortfarande tillfälle att diskutera med andra om det är något som är otydligt, vilket försvinner vid denna typ av föreläsning. En av våra intervjupersoner sa följande:
Utan (..) det har även varit att läraren har filmat av sin powerpoint och pratat samtidigt [pratar om en förinspelad video., vår anm.]. Och då blir det ju 20 minuter i stället för de här typ 3 timmarna där man hade kanske kunnat, ja men diskutera och (..) fråga om det var något som var oklart. Och då blir det att man bara sitter med och lyssnar, så då blir det ju lite annat.
Molnar (2017) förklarar att videoanvändning för utbildningssyfte kan delas upp i fyra olika
kategorier. Kategori ett är ett miniföreläsningningsformat där föreläsaren är den enda som pratar in i en webbkamera. Kategori två kan liknas vid en TV-intervju där det är en person som intervjuar och en person som svarar på frågorna. Kategori tre handlar om att demonstrera något snarare än att förklara det och den fjärde kategorin handlar om att visa upp videor från verkliga scenarion (Molnar, 2017).
Baserat på de intervjusvaren som vi fick från intervjuerna så är det vanligaste upplägget för en föreläsning på distans en blandning av kategori ett (miniföreläsningar) och kategori två
(intervjuliknande scenarier), men då att föreläsaren försöker att kommunicera med studenterna, med varierande resultat.
Enligt Norberg (2007) bidrar den anonyma situation som uppstår vid kommunikation via e-mail en avpersonifiering av mottagaren då hen inte är närvarande eller synlig. Det är svårt att avgöra
sändarens och mottagarens känslor vid mailkontakt, och som Norberg (2007) säger så kan det leda till missförstånd mellan dem (Norberg, 2007). Intervjupersonerna upplevde, precis som beskrivet
Mm, ja. Precis jag kan ju bara spinna vidare på det att det känns ju som att det är väldigt opersonligt, just för att man sitter liksom.. alltså man ser ju inte varandra fysiskt som man är van vid. Och det kan ju bli, jag vet inte men, det kanske är lite.. det blir lite jobbigare då typ. Eller alltså så här, när man inte har en sån här mänsklig.. alltså att man kan se varandra och träffas.
I detta återkommande citat nedan kan vi se fenomenet Flaming beskrivet. Flaming är, precis som Norberg (2007) skriver, de negativa känslor som uppstår mellan sändare och mottagare. Enligt Norberg (2007) uppstår flaming av brist på direkt feedback och kan bidra till just missförstånd och därmed skapa negativa känslor mellan mottagaren och sändaren (Norberg, 2007). Intervjupersonen har inte beskrivit att det har uppkommit negativa känslor i kommunikationen, men att det finns risk att missförstånd uppstår:
.. Att man inte kan visa läraren på samma sätt, eller man kan få direkt respons eller alltså
att det mesta brukar vara i skrift och då kan det ju det också misstolkas.
När människor kommunicerar ansikte-mot-ansikte sker det även, precis som Norberg (2007) talar om, en icke-verbal kommunikation. Detta benämns som framställande koder (Norberg, 2007). Fiske (1998) talar om tio framställande koder, som har listas av Argyle (1972). Detta är koder som främst framställs genom kroppen. Kroppskontakt, ansiktsuttryck, orientering, gester, utseende, nickar, kroppsställningar, närhet och slutligen ögonkontakt och ögonrörelser (Argyle, 1972, refererad i Fiske, 1998). Dessa koder är, precis som Norberg (2007) skriver, begränsade till den kommunikation som sker när båda parter närvarar samtidigt (Norberg, 2007).
När det kommer till datormedierad kommunikation så är video- och audionkonferenssystem de system som, enligt Norberg (2007), ger störst möjlighet att förmedla framställande kod. Genom att använda rösten kan vi bland annat använda oss av röstläge, tonfall och volym vilket ger mer
information än kommunikation som enbart sker via skrift. Via videon kan vi dessutom bland annat förmedla gester, mimik, nickar och kroppsspråk (Norberg, 2007).
Vi kan i våra intervjuer se att just dessa system är vanligt återkommande. Våra intervjupersoner använder sig bland annat av Zoom, som är ett typ av video- och audionkonferenssystem. Så här beskrev en av våra intervjupersoner Zoom:
Men fördelar ser jag väl att det blir liksom, jag tycker ändå att det känns liksom som att när man har Zoom eller någonting, det känns ändå som att man träffas och det blir något annat än bara telefon liksom.
Vidare pekar dock Norberg (2007) på att just avsaknaden av ögonkontakt har en betydelse när det kommer till kommunikation via videokonferenssystem (Norberg, 2007). Vi kan i våra intervjuer se att, trots att flera av våra intervjupersoner upplever att Zoom fungerar bra, så finns det fortfarande vissa delar som de upplever saknas:
Zoom tycker jag funkar väldigt bra. […] det blir ju lite mindre personligt på det sättet, på så sätt. Men (..) annars tycker jag att det funkar bra.
Norberg (2007) menar på att en av de viktigaste faktorerna vid kommunikation är just
ögonkontakt. Beroende på när vi möter andras blickar, hur ofta vi gör det och hur länge vi håller ögonkontakten kan vi sända viktiga meddelanden om relationen till andra människor (Norberg, 2007). En av våra intervjupersoner upplevde följande:
För det blir ju inte samma sak som att prata genom en datorskärm eller bara röstsamtal och sen träffa (..) personer fysiskt. Det blir en helt annan upplevelse.
En viktigt del i att skapa förtroende i kommunikation är, precis som Norberg (2007) säger, att den som kommunicerar kan försäkra sig om att den har de andras uppmärksamhet. Genom att det via videokonferenssystem, i det här fallet Zoom, inte finns möjlighet att få den ögonkontakt så missas denna viktiga funktion (Norberg, 2007). Så här upplevde en av våra intervjupersoner denna kommunikation:
Det känns ju som att det är väldigt opersonligt, just för att man sitter liksom.. alltså man ser ju inte varandra fysiskt som man är van vid. Och det kan ju bli, jag vet inte men, det kanske är lite.. det blir lite jobbigare då typ.
Trots detta så förklarar Wheeler (2005) att med visuell kommunikation, med medium som har både video och ljud, så minskar känslan av distans. Kommunikation med video är därför det bästa
alternativet, vid distansstudier, för att erbjuda en känsla av social närhet (Wheeler, 2005).
5. Slutsatser och diskussion
Syftet med den här studien har varit att undersöka hur studenters arbetssituation har påverkats till följd av Covid-19 och vi har valt att rikta in oss på studenter inom Journalistik och Medie- och kommunikationsvetenskap. För att kunna besvara vårt syftet ställde vi upp följande
frågeställningar:
● Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?
● Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier? ● Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av
distansstudier?
Vi anser att vårt syfte, till stor del har blivit uppfyllt och att våra tre frågeställningar har blivit besvarade. Det finns dock vissa svagheter med den kvalitativa intervjun som metodval, som hade kunnat förbättras och på så vis bidra till att stärka de svar vi fått.
Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?
Utifrån intervjusvaren kan vi dra slutsatser om hur studenternas prestation och koncentration har påverkats av distansstudier. Detta ur ett pedagogiskt perspektiv. Som tidigare nämnt, menar Lundgren och Svärdhagen (2004), att en viktig faktor för att distansstudier skall fungera är att lärare och studenter har en bra och fungerande relation (Lundgren & Svärdhagen, 2004). I våra intervjusvar framgår det tydligt att det är studenterna som har en god kontakt med sina lärare som anser att distansstudierna fungerar, medan de som inte har en lika bra kontakt med sina lärare känner en negativ upplevelse i distansundervisning. Vi kan även dra en slutsats om att den frihet som distansstudier medför, det vill säga att studenterna kan prioritera studierna i den ordning som passar dem, har försvårat arbetsprocessen för vissa av våra intervjupersoner medan andra
intervjupersoner upplever att denna frihet är till deras fördel.
För att dra en slutsats går det att säga att distansundervisning i helhet har försämrat dessa studenters prestation och koncentration. Detta då de känner sig distraherade i sin arbetsmiljö hemifrån, isolerade där kontakt mellan klasskamrater och lärare inte finns, omotiverade till studier och att de inte lär sig något. Intervjupersonerna känner ett behov av muntliga samtal och diskussioner och anser att gruppen har en stor betydelse för deras lärande. De känner dessutom att det är svårt att utföra sin utbildning när studierna inte längre är en prioritering i vardagen.
Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?
Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att medieanvändningen för våra intervjupersoner är avgörande för att studenter skall kunna slutföra sin utbildning. Precis som Larsson (2004) förklarade så är utrustningen ett stort krav för att studenter skall klara av olika utbildningar (Larsson, 2004). Våra intervjupersoner har berättat att deras utbildningar kräver tillgång till flera program till datorn och utrustning som vanligtvis finns tillgängligt på skolan.
I vår studie kan vi även se att våra intervjupersoner har börjat integrera sina mobiltelefoner i utbildningen. En av våra intervjupersoner har fått spela in en video med hjälp av sin mobiltelefon då hen inte hade tillgång till en kamera. Molnar (2017) berättar att studenters studievanor har börjat att förändras och att det börjar bli allt vanligare att vända sig till internet för att få fram information (Molnar, 2017). I våra intervjuer kan vi se att även flera av våra intervjupersoner vänder sig till internet för att få svar på sina frågor, nu när de inte har lärarna tillgängliga för hjälp på samma sätt som vid närstudier.
Larsson (2004) beskriver att internetuppkopplingen kan vara ett problem om studenter och lärare inte har tillgång till det hemifrån (Larsson, 2004). Vi har kunnat identifiera tekniska svårigheter hos samtliga intervjupersoner. De omständigheter som försvårade medieanvändningen för våra
intervjupersoner var bland annat tekniska problem med ljud och bild, att folk avbröt varandra samt att de inte hade tillgång till de program som krävdes för att utföra en uppgift.
Lange och Costley (2020) berättar att kvaliteten i videoföreläsningar är viktig (Lange & Costley, 2020). Flera av våra intervjupersoner förklarade att det hade varit problem vid föreläsningar då det uppstod tekniska svårigheter för lärarna där de inte har kunnat spela upp föreläsningarna. Detta har lett till att studenterna tappat koncentrationen.
Hur upplever då studenterna att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?
I vår studie kan vi se att samtliga intervjupersoner upplever att den sociala aspekten, på ett eller annat sätt, har påverkats när studierna har övergått till att vara på distans. Vi är dock medvetna om att de restriktioner som Folkhälsomyndigheten gått ut med, angående begränsat socialt umgänge till följd av den rådande situationen också kan ligga till grund för att våra intervjupersoner upplever att den sociala aspekten har påverkats.
Vi kan i vår studie se att kontakten med lärare och handledare till stor del har fungerat bra, trots att den inte har skett ansikte mot ansikte. Detta, framförallt hos de studenter som har haft möjlighet att kommunicera med sina lärare och handledare via telefon och inte enbart via
mailkontakt. Hos de studenter som i stället har haft mailkontakt med sina lärare kunde dock flera brister påpekas.
Det som bland annat ansågs vara problematiskt, vid enbart mailkontakt, var dels brist på den direkta responsen och dels svårigheter i att uttrycka sig i skrift, jämfört med tal, vilket i sin tur kunde leda till missförstånd. Som tidigare nämnt i analysen talar både Norberg (2007) och Wheeler (2005) om den problematik som kan uppstå när kontakten enbart sker via mail (Norberg, 2007; Wheeler, 2005).
Det som främst har påverkats till följd av distansstudier är den sociala aspekten klasskamrater emellan. Med distansstudier försvinner flertal tillfällen som vanligtvis ger möjlighet till småprat med klasskamraterna vid sidan av studierna. Studenterna behöver inte längre ta sig till och från skolan, de samlas inte längre tillsammans innan föreläsningarna och de spenderar inte heller sina raster tillsammans. Detta tror vi är en av anledningarna till att våra intervjupersoner upplever att distansstudier inte ger samma möjlighet till att få inspiration och bolla idéer med sina
