Patienters upplevelser av att
opereras i ett vaket tillstånd
En systematiskt litteraturstudie
Patients' experiences of awake surgery
A systematic literature study
Jacqueline Östh
Fakulteten för natur- teknik och hälsovetenskaper/Institutionen för hälsovetenskaper Examensarbete med inriktning mot operationssjukvård
Avancerad nivå/15 hp
Handledare: Anna Josse Eklund och Kaisa Bjuresäter Examinerande lärare: Catrin Björn
Titel: Patienters upplevelser av att opereras i vaket tillstånd Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Kurs: Examensarbete - o mvårdnad, 15 hp Författare: Jacqueline Östh
Handledare: Kaisa Bjuresäter & Anna Josse Eklund Examinerande lärare: Catrine Björn
Examinator: Gunilla Borglin Sidor: 48
Datum för examination: 27 m aj , 2 020
Svenska nyckelord: operation, upplevelser, vaken patient
Abstrakt
Bakgrund: Operationer sker ibland när patienter är vakna och då med regional -eller
lokalbedövning. Under denna typ av operation har operationssjuksköterskans omvårdnad en betydande roll för patientens upplevelse av situationen.
Syfte: Syftet med denna studie är därför att i en systematisk litteraturstudie beskriva patientens
upplevelser av att vara vaken under en operation.
Metod: En systematisk litteraturstudie har utarbetats genom en systematisk sökning efter
artiklar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklar har relevansgranskats, kvalitetsgranskats och därefter har 10 artiklar inkluderats i litteraturstudien. Därefter har en tematisk analys gjorts för att bearbeta och sammanställa artiklarnas resultat för att svara på studien syfte.
Resultat: Av den tematiska analysen framkom fyra teman; Smärt -och bedövningsupplevelser
varierar i styrka men kan åtgärdas, operationssjuksköterskans bemötande har betydelse för välbefinnandet, fysiska och psykiska påfrestningar under operationen och operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande.
Slutsats: Det finns en variation hos patienterna vad gäller upplevelser av smärtan och
operationsmiljön. Patienternas upplevelser av sjuksköterskornas omvårdnad under operationen ger dem en trygghet och lugn genom att operationssjuksköterskans kommunikation och information samt att hen ser till patientens värdighet, integritet och autonomi.
Title: Patient’s experience of being operated awake Faculty: Health, Science and Technology
Course: Degree project - nursing, 15 ECTS Authors: Jacqueline Östh
Supervisor: Anna Josse Eklund 1 st Examiner: Catrine Björn 2 nd Examiner: Gunilla Borglin Pages: 48
Date for the examination: 2 7 t h M a y , 2 0 2 0 Key words: Surgery, experience, awake patient
Abstract
Background: Operations sometimes occur when patients are awake and then with regional or local anesthesia. During this type of surgery, the nurse's care plays a significant role in the patient's experience of the situation.
Purpose: The purpose of this study is to describe in a systematic literature study the patient's experiences of being awake during an operation.
Method: A systematic literature study has been prepared by a systematic search for articles in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. Articles have been reviewed for relevance, quality checked and then 10 articles have been included in the literature study. Subsequently, a thematic analysis was done to process and compile the results of the articles in order to answer the study's purpose.
Results: From the thematic analysis, four themes emerged; Pain and stunning experiences vary
in strength but can be addressed, the operation nurse's treatment staff's response has significance for the well-being, physical and psychological stress during the operation and the operating environment can be unpleasant and frightening.
Conclusion: There is a variation in patients in terms of experiences of the pain and the operating environment. The patients 'experiences of the nurses' care during the operation give them a sense of security and tranquility through the nurse's communication and information as well as the patient's dignity, integrity and autonomy.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 5
Operationssjuksköterskans roll och ansvar under en operation ... 5
Operationsmiljön, medicinsktekniska produkter och instrument ... 6
Patientens bedövning vid operation i vaket tillstånd ... 6
Personcentrerad vård ... 7
Operationssjuksköterskors syn på intraoperativ vård ... 8
Patienters upplevelser av operation med generell anestesi ... 9
Problemformulering ... 10 Syfte ... 10 Frågeställningar ... 10 Metod ... 12 Sökstrategi ... 12 Datainsamling ... 12 Relevansgranskning ... 14 Kvalitetsgranskning ... 15 Dataanalys ... 16 Forskningsetiska överväganden ... 16 Resultat ... 17
Smärt -och bedövningsupplevelser varierar i styrka men kan åtgärdas………18
Operationspersonalens bemötande har betydelse för välbefinnandet ... 19
Fysiska och psykiska påfestningar under operationen ... 20
Operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande ... 20
Diskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 22
Förslag på vidare forskning ... 26
Metoddiskussion ... 27
Examensarbetets betydelse...………29
Referenser ... 31 Bilaga 1. Granskningsmall för kvantitativa studier ... Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitativa artiklar ... … Bilaga 3. Artikelöversikt ... … Bilaga 4. Tematisk analys ... …
5
Inledning
Operationer sker ibland när patienter är vakna och då med regional -eller lokalbedövning (Ellingsen, 2012). Operationssjuksköterskans omvårdnad har en betydande roll för patientens upplevelser av situationen under en alla typer av operationer. Varje patient är unik både vad gäller tillstånd, erfarenheter och resurser, och har således sina egna unika behov under operationen som operationspersonalen behöver tillgodose för att kunna ge en personcentrerad vård med god kvalité (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).
Utöver detta utsätts och påverkas patienten för en obekant miljö med en del medicinskteknisk apparatur som operationspersonalen använder. Operationspersonalens attityd emot varandra är också viktigt eftersom den skapar stämningen i operationssalen (Ellingsen, 2007). För att kunna erbjuda optimal omvårdnad till en vaken patient under en operation kan det vara av betydelse att operationspersonalen får ta del av den evidens som finns om patienternas upplevelser av operationer i vaket tillstånd.
Bakgrund
Operationssjuksköterskans ansvar och uppgifter under en operation
Enligt Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförenings (2020) kompetensbeskrivning för operationssjuksköterskahar hen under det intraoperativa förloppet i operationssalen ansvar för patientens vård tillsammans med andra i teamet inne på operationssalen. Intraoperativ vård är den vård som bedrivs då patienten kommer in på och vistas operationssalen. Vården som operationssjuksköterskan bedriver ska vara evidensbaserad, personcentrerad, säker och trygg för patienten. Operationssjuksköterskan bör också värna om patientens värdighet, integritet och autonomi. Detta innebär att operationssjuksköterskan ska bemöta patienten väl, informera och kommunicera på ett sätt som patienten önskar, och därmed skapa en relation med patienten baserat på patientens egna upplevelser och erfarenheter under en operation. Operationssjuksköterskan har också ansvar att patienten ligger optimalt på operationsbordet, att medicinsktekniska apparater finns tillgängliga och är korrekt inställda och att operationsområdet under hela operationen bibehålls steril. Patienten ska skonas ifrån att drabbas av vårdrelaterade skador eller komplikationer under en operation (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Operationer genomförs ofta sterilt, vilket medför att kirurgen och operationssjuksköterskan möter patienten sterilklädda med munskydd där endast ögonen syns, då det är de som står vid operationssåret. Detta kan vara ovant för patienten. Arbetsdräkter i helkroppsformat som bärs
6
av sterilklädd personal, tillsammans med munskydd, dubbla handskar och en operationsmössa eller operationshjälm beroende på ingrepp, kan upplevas som obehagliga för patienter. (Kennedy, 2013). Där blodstänk förekommer utnyttjas även ett visir (Kennedy, 2013; Socialstyrelsen, 2015; Vårdhandboken, 2018). Patienten är också steriltvättad och klädd med sterildrapering för att förhindra att mikroorganismer hamnar i operationssåret (Kennedy, 2013). Steriltvätten på patientens hud sker med Klorhexidinsprit 5% eller etanol 70% på operationsområdet med marginal. Spriten gnids ordentligt med tork som sugit upp spriten. Spriten ska därefter lufttorka för att sedan draperas in med sterila dukar (Vårdhandboken, 2019).
Operationsmiljön
Under en operation arbetar operationssjuksköterskan i lag med operatör, undersköterska, anestesiolog och anestesisjuksköterska där alla har sin egen profession och därmed ansvar för olika aspekter av den operativa vården. Utöver de olika professionerna som vårdar patienten finns även mycket medicinskteknisk apparatur som kan ge ifrån sig ljud, vilket kan påverka patienten (Synnove Brekken & Myklestrul Dåvoy, 2017). De medicinsktekniska apparaterna som oftast ses på en operationssal och som även kan ge ifrån sig ljud är anestesiapparat, röntgenapparat, diatermiapparat med rökutsug, syrgas, instrument, och sug (SFS 1993:584). Utöver detta finns även operationsbord, instrumentbord, TV-skärmar, skåp med material, droppställningar och lampor inne på operationssalen (Synnove Brekken & Myklestrul Dåvoy, 2017).
Patientens bedövning vid operation i vaket tillstånd
När en patient genomgår en operation i vaket tillstånd beror det på typ av operation och dess omfattning (Cobbold & Money, 2010). Patienten genomgår också alltid en preoperativ bedömning av en anestesiolog som undersöker om patienten kan genomgå en regional- eller lokal anestesi och därmed kan vara vid medvetande under hela operationen. Regional anestesi sker genom ryggbedövning, epidural– eller spinalbedövning, som innebär att bedövningsmedel injiceras i cerebrospinalvätskan och smärtlindrar delar av kroppen beroende på var bedövningen ges i ryggraden. Det som skiljer epidural-och spinalbedövning är hur långt in bedövningsläkemedlet injiceras i ryggmärgen. Den delen av ryggmärgen som bedövningen injiceras i beror på vilken del av kroppen som ska bli smärtlindrad då nerverna som går ut ifrån den delen av ryggmärgen till den delen av kroppen som blir smärtlindrad. Patienten kan då inte röra benen med egen vilja och inte heller tömma urinblåsan själv och får därför en urinkateter. Ryggbedövningen har en snabb smärtlindrande effekt. Biverkningar kan vara hypotension,
7
bradykardi, illamående och kräkningar (Cobbold, & Money, 2010). Vidare smärtlindring kan vara olika typer av blockader, exempelvis vertikal infraclavikulär blockad, vilket innebär att anestesiologen administrerar en bedövning under patientens nyckelben som har i syfte att bedöva armen (Region Örebro län, 2019).
Lokal anestesi bedövar endast ett litet område där bedövningsmedlet har administrerats (Cobbold, & Money, 2010). Lokalbedövningen innehåller ibland adrenalin och kan därför ge patienten hjärtklappning och känsla av yrsel. Adrenalin tillsätts i bedövningsmedlet för att öka effektiden. Adrenalin gör även att blodkärl drar ihop sig och minskar därmed risken för blödning (Brydolf, 2018). Lokalanestesi har en del fördelar i jämförelse med generell anestesi, då patienten är sövd, då det minskar tiden för sjukhusvistelser, behovet av postoperativ smärtlindring och komplikationer vilket i sin tur reducerar kostnader för hälso- och sjukvården. Det finns ingen indikation på att patienten har behov av övervakning postoperativt när en operation sker i lokalanestesi (Næss & Strand, 2013).
Personcentrerad vård
Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att personcentrerad vård innebär en strävan efter att se patienten som en person med en mängd olika behov så som andliga, existentiella, psykiska, sociala och fysiska sådana. Personcentrerad vård handlar om att ha respekt för en person, bekräfta upplevelsen som personen har samt se till personens eget perspektiv. Att använda begreppet person istället för begreppet patient ger förutsättning för att se bortom personens diagnos eller symptom. Patienten ska ses som en jämlik och värdefull person. Sjuksköterskan bör därför vara öppen och ha viljan att lyssna på patientens egen förståelse för situationen hen befinner sig i (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Riksföreningen för operationssjukvård (2020) beskriver också personcentrerad vård i kompetensbeskrivningen för operationssjuksköterskor. Perspektivet som personen som ska genomgå en operation har, ska ses som lika viktig som operationssjuksköterskans perspektiv. Enligt ett personcentrerat förhållningssätt ska operationssjuksköterskan planera patientens omvårdnad i samverkan med patienten utifrån hens förutsättningar, önskemål och behov för att göra personen delaktig i sin egen vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan vara svårt att genomföra under operationer, då operationssjuksköterskan ofta träffar patienten direkt inne på operationssalen och vilket försvårar för hen att ta del av patientens bakgrund, tankar och önskemål noggrant. Operationssjuksköterskan ska även kunna ge patienten trygghet, lugn och att patienten ska känna sig välkommen till operationssalen.
8
Ekman m.fl (2011) definierar personcentrerad vård i sin studie som att patienter är personer som inte bör ses endast utifrån deras sjukdom utan genom interaktion med miljön som de befinner sig i tillsammans med deras egna styrkor. Personen bör således involveras aktivt i sin vård och vara delaktiga i beslut som handlar om dennes vård. Personcentrerad vård har setts bidra till ett bättre samspel mellan vårdpersonal och personen som vårdas gällande behandlingen och tillfredsställelse av vården.
Operationssjuksköterskors syn på intraoperativ vård
När operationssjuksköterskor utför intraoperativ vård försöker de skapa en kontinuerlig tillitsbaserad relation med patienten och känsla av välbefinnande genom ögonkontakt, dialog och närvaro (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018). De är öppna för att lyssna på patientens olika tankar och känslor. De vill att patienten ska känna sig välkommen till operationssalen som är en högteknologisk och kanske ovan miljö för patienten. Operationssjuksköterskor tänker också på att se patienten som en individ samt på att skapa en säker vård och god atmosfär trots att de står sterilklädda med ett visst avstånd till patienten. För att uppnå det ser operationssjuksköterskan vikten av gott samarbete med kirurgen, de vill ständigt vaka över patienten, visa empati och att i möjligaste mån hålla patienten fri från blod och andra vätskor under operationen. Dessutom vill de försöka göra så att patienten inte behöver se instrumenten om det är möjligt (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018). I en studie av Kelvered, Öhlén och Åkesdotter (2012) nämner operationssjuksköterskor fler omvårdnadsåtgärder som att assistera kirurgen, räkna instrument, garantera aseptisk miljö, att patienten ligger så bekvämt som möjligt på operationsbordet och har en normal kroppstemperatur.
Operationssjuksköterskor har alltid patienten som sitt huvudsakliga fokus, tänker på patientsäkerheten under operationen, förebygger skada och hanterar risker som uppkommer (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018). Det framkommer också att operationssjuksköterskor förstår att patienten är sårbar då denne förlorar en viss del av kontrollen över situationen och är beroende av operationsteamet arbetsinsats, vilket gör att dessa ständigt behöver uppmärksamma patientens individuella behov. Operationssjuksköterskor betonar patientens rätt till operationssjuksköterskans uppmärksamhet under hela operationen men att det ibland kan vara svårt att hinna förmedla omtänksamhet, närvaro, lugn och skapa välbefinnande när det är mycket att göra. Operationssjuksköterskor trycker på vikten av välfungerande kommunikation i operationsteamet, checklistor och att förebygga komplikationer för patienten för en god patientsäkerhet. I studien nämns även att stress hos operationssjuksköterskorna och telefonsamtal inne på operationssalen kan ha negativ inverkan på patientens vård.
9
Operationssjuksköterskan betonar vikten av information om patienten och den planerade operationen till alla i operationsteamet för att kunna ge en fullgod patientvård. Operationssjuksköterskor berättar också att det är betydelsefullt att få återkoppling på patienternas upplevelser av omvårdnad för att kunna förbättra kvaliteten på patientvården (Ingvarsdottir & Halldorsdottir, 2018).
Patienters upplevelser av operation med generell anestesi
Patienter som ska genomgå en operation har många känslor och tankar. All väntan för att få komma in på operationssalen och att sedan befinna sig kan ge orsak till oro. Patienters tankar på att bli sövda kan skapa oro och ångest då de kan vara oroliga för att dö under operationen, att vakna under pågående operation eller att inte vakna alls efter operationen (Mitchell, 2010). De patienter som ska genomgå en operation i generell anestesi har mer ångest än patienter som är vakna under operationen. Patienter som sövs är även i behov av mer information inför operationen än patienter som inte sover under operationen (Mitchell, 2011).
En studie av Svensson, Nilsson & Svantesson (2016) beskriver patienters upplevelser av lugn och harmoni inför en operation trots deras rädsla och oro inför den. Patienterna upplevde operationsåtgärden som eftertraktad och därmed också en lättnad och ett lugn då tid för operation erhållits. Patienterna hade också förväntningar på operationens resultat samt hade känslor av förtroende för operationspersonalenmen även under väntetiden. Patienterna kunde skifta i stämningen innan operationen, växlingar mellan förväntan och ångest, smärta, sårbarhet, utsatthet men också säkerhet under väntetiden. En del patienter hade ett instabilt humör som de kämpade emot under väntetiden för operation, men hoppet om att återfå hälsa hjälpte ofta patienterna att balansera sitt humör. Även att behöva anpassa sitt liv till vad kroppen klarade av, vilket också bringade förhoppningar att snart få genomgå en operation för att få tillbaka sitt riktiga liv. De negativa känslorna hanterades genom att de fokuserade på att återfå sin hälsa, vilket också bringade hoppfullhet. Många patienter såg fram emot att få ta upp sina gamla intressen och att kunna börja träna. Vidare fanns längtan till att äta vad man önskade och kunna utföra alla hushållssysslor och arbetsuppgifter utan smärta. En del patienter upplevde det besvärligt med lång fasta eller var missnöjda med kontakt med vårdpersonal innan operationen. Några patienter oroade sig också för tiden efter operationen, att behöva bli låst till hemmet och behöva vara beroende av andra människors hjälp. Dessa tankar påverkade inte patienternas lugn inför operationen. En del patienter såg operationen som en enkel rutinoperation som bara skulle genomföras. Några patienter nämnde att deras önskan om att återfå hälsa var så stark att tanken på att de inte skulle vakna upp efter operationen inte bekom dem. Patienterna uttryckte även
10
förväntningar på att vårdpersonalen skulle finnas till hjälp under hela operationsprocessen vilket gjorde dem lugna. Patienterna nämnde att deras erfarenhet och hantering av svåra situationer tidigare i livet hjälpte de igenom denna situation med en mer positiv inställning att det skulle ordna sig till slut. Tillit beskrevs också baserat på tidigare positiva erfarenheter av operation eller erfarenhet av vården i stort. Patienterna hade förtroende för vårdpersonalen och de litade på att vårdpersonalen skulle göra hjälpa dem. Upplevelser av tidigare biverkningar av anestesi gav ökad ångest, erfarenhet av att de inte skulle kunna bryta ner anestesiläkemedlen optimalt. Sårbarhet nämndes av patienterna, också en oro förelåg för att inte kunna delge eller bli lyssnad på när det gäller rädsla inför operationen. Otillräcklig information om operationen både vad som kommer att hända innan, under och efter för att kunna göra de bästa valen om det fanns möjlighet till val. Detta gör att patienterna var oroade för att s tappa kontrollen och känna osäkerhet. Andra patienter, å andra sidan, beskrev en stress för att få för mycket information och behöva ta beslut själva. Patienterna nämnde framför allt den postoperativa smärtan som en oro. hur den skulle kännas och hur länge den skulle hålla i sig. Allergi nämndes som en oro samt om en vad som skulle hända om de fick en panikattack postoperativt. Till sist nämndes transporten hem efter operationen, och hur det skulle bli för de som är ensamstående hemmavid (Svensson, Nilsson & Svantesson, 2016).
Problemformulering
Operationssjuksköterskan har i uppgift att värna om patientens välbefinnande och ge personcentrerad omvårdnad under den intraoperativa processen i en högteknologisk miljö, vilket kan vara en utmaning, speciellt då patienten opereras i ett vaket tillstånd.
I dagsläget finns det få aktuella studier som sammanställer hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd. För att kunna vårda dessa patienter på bästa sett vad gäller patientens upplevelser av smärta, oro, rädsla, ångest och operationsmiljön, behövs ett vetenskapligt underlag, evidens. Därför kommer studier om patienters upplevelser av att opereras i vaket tillstånd att sammanställas i en systematisk litteraturstudie för att kunna erbjuda operationssjuksköterskor en överskådlig bild om hur vården för patienten kan optimeras.
Syfte
Syftet med denna studie var att i en systematisk litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av att opereras i ett vaket tillstånd.
Forskningfrågor
11
Hur upplever patienten operationsmiljön och stämningen inom operationslaget på operationssalen?
12
Metod
Denna studie genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En sådan studie innebär att söka systematiskt, granska kritiskt och sedan sammanställa resultat från vetenskapliga artiklar inom det valda området (Polit & Beck (2012). Denna systematiska litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) metod, nio-stegs-processen, (se figur 1 nedan) för att nå ett sammanställt resultat av relevanta studier som besvarar denna litteraturstudies syfte. Artiklar relevansgranskades och kvalitetsgranskades enligt SBUs anvisningar (2014). Syfte och frågeställningar beskrivs ovan.
Figur 1: Nio-stegsprocessen för systematisk litteraturstudie enligt Polit & Beck (2012)
Sökstrategi
Sökord valdes ut i enlighet med syftet och frågeställningar för att kunna söka efter relevanta vetenskapliga artiklar i passande databaser. För att komma fram till dess sökord har en fritextsökning utförts. Författaren har definierat, tillsammans med universitetets bibliotekarie, lämpliga sökord för att inte riskera att relevanta artiklar missades i artikelsökningen (se sökorden nedan). Inklusionskriterier för studien var artiklar som beskrev patienternas upplevelser av att opereras i vaket tillstånd och där patienten var 18 år eller äldre. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar där etisk kommitté har godkänt studierna och alla artiklar har genomgått peer review. Artiklarna som inkluderades var publicerade mellan 2015-01-01 och 2019-12-06.
Datainsamling
I denna systematiska litteraturstudie användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo då de innehåller vetenskapliga publikationer som sågs relevanta för systematiska litteraturstudiens syfte. CINAHL innehåller vetenskapliga publikationer där majoriteten handlar om omvårdnad. PubMed har vetenskapliga publikationer inom medicin, odontologi och omvårdnad (Willman
Formulering av syfte och frågeställningar Formulering av syfte och frågeställningar Bestämma sökstrategi, databaser och sökord
Sök i valda databaser Undersöka studiernas relevans gentemot syftet Sammanställa resultatet Analysera studiernas resultat och leta
efter teman Kvalitetsgranska och utvärdera studierna Samla information från studierna Läsa inkluderade artiklar
13
m.fl, 2011). PsycInfo ansågs lämplig då den innefattar artiklar som handlar om bl. a omvårdnad och psykologi (APA PsycInfo, 2019).
Artiklarna som inkluderas ifrån CINAHL hittades i sökningen som gjordes 2019-12-06 (varav två av dessa, nr 3 och nr 5, se bilaga 3, även hittades på PubMed). Sökorden som användes var surgery (titel/abstrakt) AND anesthesia (conduction, major concept) AND perception* OR
perspective* OR experience*. Expanderande val kryssades så att motsvarande ämnen fick användas i sökningen. Sökordet Aánesthesia valdes att begränsas till att hitta anesthesia med epidural, -lokal, -spinal -eller nervblockadsbedövning. Sökläget var inställt på att alla sökningstermer skulle hittas. Anesthesia (mayor concept) gav i sig träff på 12717 artiklar. Genom att lägga till surgery (titel och abstrakt) reducerades artiklarna till 2776. Vidare lades experience* OR perspective* OR perception till och kvar blev då 296 artiklar. Därefter begränsades urvalet enligt inklusionskriterierna peer review-granskning och publikation mellan 20150101-20191206. Sökningen gav då 109 artikelträffar, alla titlar lästes och majoriteten av artiklarna exkluderades varefter15 artiklar återstod. Ytterligare artiklar uteslöts när abstrakten lästes och därefter resultaten för att till slut inkludera sju artiklar, se tabell 1 och figur 2 från sökningen i CINAHL
Sökningar gjordes 2019-12-06 i PubMed (varav två av dessa, nr 3 och nr 5, se bilaga 3, även hittades i sökningen på CINAHL). De sökord som användes var surgery (titel/abstrakt) AND anesthesia (conduction, Mesh) AND perception* OR perspective* OR experience* AND nurs*. Angående sökordet anesthesia valdes att begränsa ordets betydelse till att hitta anesthesia med epidural, -lokal, -spinal -eller nervblockadsbedövning. Sökningen startades med att ta artiklar ifrån de senaste 5 åren för att få samma årtal som i CINAHL och fortsatte sedan med att söka med sökordet surgery (titel/abstrakt) som gav 304 077 artiklar. Sedan lades Anesthesia (Conduction, Mesh) till och gav 2513 artiklar. Vidare lades perception* OR perspective* OR experience* till sökning för att på så vis smala av sökningen något så att den passade till syftet bättre, vilket reducerade artiklarna till 314. För att ytterligare smala av sökningen lades nurs* till sökningen, vilket gav 20 artikelträffar. Dessa 20 artiklar reducerades ner till åtta artiklar när titlarna lästes igenom, ytterligare fyra artiklar exkluderades när abstract och resultat lästes och fyra artiklar kvarstod, se tabell 2 och figur 2 sålunda från sökningen i PubMed.
Ytterligare en sökning i databasen PsycInfo genomfördes 2020-01-15.På PsycInfo hittades en artikel som kunde svara på syftet i denna litteraturstudie. Sökorden som användes var surgery (titel/abstract) AND regional anaesthesia och som gav 43 artiklar. Sökresultatet reducerades
14
genom att lägga till experience* och kvar blev 25 artiklar. För att göra sökningen likvärdig med de andra två sökningarna lades avgränsningar till i form av peer reviewed vilket gjorde att 21 artiklar kvarstod. Endast artiklar publicerade mellan 2015/01/01-2020/01/15 valdes i sökningen. Kvar blev då åtta artiklar men endast en artikel kvarstod efter läsning av artiklarnas titlar, se tabell 3 och figur 2.
Tabell 1. Systematisk artikelsökning i CINAHL
#1 Anesthesia(mayor concept) 12717
#2 Anesthesia(mayor concept) AND surgery (titel/abstrakt) 2776 #3 Anesthesia (mayor concept) AND surgery AND experience* OR perspective* OR
perception*
296 #4 #3+Avgränsningar peer reviewed+publicerade mellan 20150101-20191206 109 Systematisk artikelsökning på CINAHL med avgränsningar peer reviewed och publiceringsdatum mellan 2015/01/01-2019/12/06). Sökningen gjordes 2019-12-06.
Tabell 2. Systematisk artikelsökning i PubMed
#1 Surgery(titel/abstrakt). Publicerad senaste 5 åren. 304 077 #2 Surgery(titel/abstrakt) AND Anesthesia Conduction (Mesh).
Publiserad senaste 5 åren.
2513 #3 Surgery(titel/abstrakt) AND Anesthesia, Conduction (Mesh) AND
perception* OR perspective* OR experience*. Publicerad senaste 5 åren. 314
#4 Surgery(titel/abstrakt) AND Anesthesia, Conduction (Mesh) AND perception* OR perspective* OR experience* AND nurs*. Publicerad senaste 5 åren.
20
Med avgränsningar senaste 5 åren. Sökningen gjordes 2019-12-06.
Tabell 3. Systematisk artikelsökning i PsycInfo
#1 surgery (titel/abstrakt) AND regional anaesthesia 43 #2 surgery (titel/abstrakt) AND regional anaesthesia AND experience* 25
#3 Tillägg av peer reviewed 21
#4 Tillägg av publiceringsavgränsning mellan 2015/01/01-2020/01/15 8
Systematisk artikelsökning. PsycInfo med avgränsningarna peer reviewed och publiceringsdatum mellan 2015/01/01-2020/01/15. Sökningen gjordes 2020-01-15.
Relevansgranskning
Relevanta artiklar valdes ut utifrån SBU:s (2014) mall för relevansbedömning och dess resultat kan ses i flödesschemat, figur 2. Efter att relevansgranskning skett som ovan beskrivet i respektive databas granskades de kvarvarande artiklarna i fulltext. De artiklar som exkluderats
15
därefter berodde på att artikeln inkluderat ungdomar eller jämfört olika bedövningar som inte har kopplats till patientens upplevelser av operationen (SBU, 2014). Efter relevansgranskning kvarstod 10 artiklar.
Kvalitetsgranskning
När relevansgranskningen utförts kvalitetsgranskades artiklarna enligt granskningsmallar (Willman m.fl. 2015), se bilagor 1, 2 & 3 samt figur 2, Samtliga tio artiklar som kvarstod efter relevansgranskningen bedömdes ha medelhög eller hög kvalitet och kunde därmed ingå i litteraturstudiens resultat. Det var tre artiklar som kvalitetsgranskades till medelhög kvalité pga. för få deltagare i den kvantitativa studien och de två kvalitativa studierna kunde inte nå datamättnad enligt författarna själva.
Figur 2. Sammanställning av samtliga relevans -och kvalitetsgranskningar i ett flödesschema. 137 artikelträffar efter tillagda sökord och
avgränsningar
Alla 137 titlar lästes
Alla 24 kvarstående abstrakt lästes
Alla 19 kvarstående resultat lästes
10 artiklar inkluderades i resultatet
113 artiklar exkluderades Fem artiklar exkluderades Nio artiklar exkluderades
Sju artiklar med hög kvalité
Tre artiklar med medelhög kvalité
16
Dataanalys
En tematisk analys enligt Polit & Becks (2012) beskrivning genomfördes baserat på artiklarnas resultat om patienters upplevelser av att opereras i vaket tillstånd, och sammanfogades sedan i denna systematiska litteraturstudies resultat, se bilaga 4 för detaljbeskrivning av den tematiska analysen. Ett tema ska innehålla och utgöra en beskrivning av koder som kondenserats ifrån meningsbärande enheter ifrån artiklarnas resultat. Teman ska spegla kodernas olika innehåll och variationer inom samma kontext (Polit & Beck, 2012).
Artiklarna lästes en efter en och för att hitta meningsenheter som innehöll patienters upplevelser av att vara vaken under operation och därmed besvarade studiens syfte. Dessa meningsenheter ströks under, lästes flera gånger, bearbetades och kortades ner till bärande koder, ord som säger något som har med studiens syfte att göra, utan att viktiga data gick förlorade. De meningsenheter som handlade om samma sak ströks under i samma färg. Koderna identifierades med likheter och skillnader som sedan formades till teman som kunde innehålla flera av de identifierade koderna. Temana tillsammans bildade en helhet och därmed studiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
I denna systematiska litteraturstudie har forskningsetiska överväganden beaktats. De inkluderade artiklarna till denna litteraturstudie har forskningsetiskt godkännande.,. Forskning ska gagna mänskligheten genom exempelvis förbättrad hälsa, miljö och livskvalité, dvs det ska finnas nytta av forskningsresultatet. Det är också viktigt att redovisa tydlig metod och inte förvränga resultat, därmed är det också viktigt att referera ordentligt och inte plagiera eller medvetet undangömma eller förändra resultat som framkommit. Författaren har även gjort sig medveten som sin egen förförståelse för att på så vis inte lägga till egna värderingar eller tolkningar av studierna utifrån denna. (Vetenskapsrådet, 2017). Författaren arbetar till och från på en operationsavdelning och förförståelsen innefattar därför hur det kan upplevas för patienten att vara vaken under en operation och den egna uppfattningen hur man som patient skulle vilja ha det inne på operationssalen samt vad operationspersonalen borde fokusera på. Det gäller således för författaren sätta sin förförståelse åt sidan. Analysen har därför i möjligaste mån skett objektivt.
17
Resultat
Tio artiklar som svarade på forskningsfrågorna; Hur upplever patienten operationen?, Hur upplever patienten operationsmiljön och stämningen inom operationslaget på operationssalen? samt Hur upplever patienten bemötandet från operationssjuksköterskan under operationen har inkluderats i litteraturstudien, fyra kvantitativa studier och sex kvalitativa studier.
Fyra temans om beskriver patienters upplevelser av att opereras i ett vaket tillstånd identifierades: ”Smärt -och bedövningsupplevelser varierar i styrka men kan åtgärdas”, ”Operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande”, ”Det kan förekomma fysiska och psykiska påfrestningar under operationen” och ”Operationspersonalens bemötande har betydelse för välbefinnandet”. Sammanställning av den tematiska analysen kan ses i figur 3 nedan samt bilaga 4.
Figur 3. Patienters upplevelser av att vara vaken under en operation- tematisk presentation.
Det kan förekomma fysiska och psykiska påfrestningar under
operationen Smärt -och
bedövningsupplevelser varierar i styrka men kan
åtgärdas
Operationspersonalens bemötande har betydelse
för välbefinnandet
Operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande
18
Smärt -och bedövningsupplevelser varierar i styrka men kan åtgärdas
Patienter som har varit vakna under operationen rapporterar att upplevelser av smärta kan beskrivas på en mängd olika sätt som sen kan leda till ångest, oro och stress. Även raka motsatsen kan rapporteras, då i form av upplevelser av helt smärtfria operationer (Ericsson m.fl, 2018).
I en studie av MacNeill, Luke, Wright, & Mayich (2019) framkom det hur patienterna upplevde smärta utifrån ett frågeformulär. Patienter upplevde olika typer av smärta i form av bankande, -stickande, -skarp -och gnagande smärta. Smärtintensiteten var dock låg. Upplevd smärta kunde ses leda till rädsla i enkätstudien ovan av MacNeill m.fl (2019) men också till stress enligt en intervjustudie av Ericsson, Hult & Kumlien (2018). Enkätstudien visar även att ångest intraoperativt ofta ledde till upplevd smärta under operationen (Hudson, Ogden, & Whiteley, 2015a). Patienterna beskrev i intervjustudier att även om de någon gång kände smärta upplevde de operationen som okomplicerad, smärtfri och mindre besvärlig än väntat (Ericsson m.fl, 2018; Bager, Konradsen & Dreyer Sander, 2015). De känslorna hanterades genom att våga släppa på kontrollen och lita på personalen inne på operationssalen. När patienterna uttryckte sin smärta fick de mer lokalbedövning injicerat. En del patienter beskriver i intervjustudier att de kände svag smärta medan andra upplevde en stark smärta hela tiden under operationen vilket var obehagligt (Ericsson m.fl, 2018; Hudson, Ogden, Whiteley & Mark, 2015b). Patienterna i en intervjustudie kunde också beskriva ett obehag vid borrning under operationen (Yanov, Kazaovkov, Sugarova & Lilenko, 2018). I en annan intervjustudie upplevde patienterna kroppen som konstig när smärtlindringen börjar att verka och ångest och oro för att smärtlindringen ändå inte är tillräcklig (Bager m.fl, 2015). I en intervjustudie av Henningsen, Sort, Moller & Herling (2018) beskriver patienterna oro under operationen då de kände när kirurgen opererade, utan att känna smärta. Dock bidrog det till oro för att faktiskt kanske känna smärta. Några patienter uttryckte detta och fick då mer smärtlindring medan andra inte sa någonting.
I MacNeill m.fl (2019) studie framkom att en del patienter inte upplevde någon smärta alls under lokal anestesi. De patienter som inte uttryckte sin smärta trodde att de var tvungna att acceptera den smärta de kände och fick därför inte heller någon mer lokalbedövning. I intervjustudierna av Ericsson m.fl, (2018), Yong m.fl (2016) samt enskätstudien av Mistry, Cao, Martin, Strachan & Raine (2018) rapporterar patienterna om sina smärtupplevelser i relation till ryggbedövning respektive lokalbedövning att de flesta inte kände någon smärta alls. Yanov, Kazaovkov, Sugarova, Lilenko (2018) fick fram i sin enkätstudie att smärtlindringen
19
upplevdes som tillräcklig för en majoritet av patienterna. Intervjustudien av Bager m.fl (2015) beskriver att några patienter lyckas härda ut smärtan när den kommer eftersom de vet att en knäoperation kommer att leda till ett smärtfritt knä långsiktig. Fokus på patienternas mål till ett smärtfritt knä var något som var av betydelse för att de kunde ta sig igenom operationen och den sköna känslan när bedövningen når sin fulla effekt underlättade (Bager m.fl, 2015).
Operationspersonalens bemötande har betydelse för välbefinnandet
Enkätstudien av Hudson m.fl (2015a) fann att ångesten och smärtan var signifikant lägre hos patienterna intraoperativt i närvaro av sjuksköterskor, att vid distraktion i form av en film som sjuksköterskan har satt på eller om de fick använda stressbollar som sjuksköterskan givit dem. Beröring hade också en signifikant positiv påverkan på smärtan. Patienterna uttryckte behov av att känna trygghet under operationen och såg att personalen var professionell och positiv och var de som bidrog till trygghet genom ögonkontakt och beröring. I intervjustudien av Hudson m.fl (2015) kom det fram att kontakt och dialog med personalen under operationen bringade positiva tankar och minskad ångest för patienten under operationen samt en lugn atmosfär (Hudson m.fl, 2015b). Vikten av att få information så patienten förstod allt under operationen tyckte en del patienterna var meningsfullt enligt flera intervjustudier och en enkätstudie (Ericsson m.fl, 2018; Bager m.fl, 2015; Hudson, Ogden, Whitley & Mark, 2015b; Hudson, m.fl, 2015a). I den senare enkätstudien kom det också fram att några patienter inte såg något meningsfullt med att få information av operationspersonalen (Hudson, m.fl, 2015a). När patienterna inte kan känna igen sig i informationen då den inte stämde överens med deras egna upplevelser av läget ledde till en känsla av ångest och att något är fel vilket gjorde att patienterna förlorade kontrollen beskrivs i intervjustudie av Bager m.fl, (2015). Felbedömning angående operationstidens längd gjorde också att patienterna blev oroliga och rastlösa (Ericsson m.fl, 2018).
Pulkkinen, Junttila & Lindwall (2015) beskriver i sin intervjustudie, patienternas ökade förtroende för sjuksköterskan när det fanns kontinuitet i vården. Det visades även i enkätstudien av Hudson m.fl (2015a) vilken visade att kontinuitet reducerade deras ångest och smärta. I en intervjustudie av Bager m.fl (2015) beskrivs det att det var till stor del operationspersonalens bemötande som gjorde att patienterna kunde ta sig igenom operationen. Förtroendet för vårdpersonalen kunde dock lätt brytas när oförutsedda saker hände under operationen eller när patienternas tidigare erfarenhet av att opereras inte beaktades eller att operationssjuksköterskan började med förberedelser som drapering innan bedövning börjat verka (Bager m.fl, 2015). Vidare kom det fram i en intervjustudie av Pulkkinen m.fl (2015) att patienterna upplevde att
20
personalen tänkte på deras integritet samt bevarade deras värme med värmetäcke vilket patienterna upplevde som att personalen därmed bevarade deras värdighet.
Resultatet i en annan studie visade att personalen verkade lyssna på patienterna och gjorde dessa delaktiga för att planera vården tillsammans, vilket gav en känsla av att patienten var expert på sig själv. (Hudson m.fl, 2015a). I intervjustudien av Pulkkinen m.fl, (2015) lät operationssjuksköterskan patienten styra mycket själv vad gällde positioneringen så att patienten fick hitta en bekväm position som kändes bra.
Ericsson m.fl. (2018) beskriver i en intervjustudie patienternas upplevelser av personalens bemötande. En patient erfor att kirurgen inte var tillräckligt lyhörd till hen under operationen och därför inte hörde när hen bad om att vara mer försiktig och inte trycka så hårt (Ericsson m.fl, 2018).
Det kan förekomma fysiska och psykiska påfrestningar under operationen
Ericsson m.fl (2018) fick fram i sin intervjustudie att patienterna kände stress över att inte kunna hantera operationen om problem skulle inträffa. Muntorrhet drabbade en del patienter, vilket var obehagligt, det i sig gav också känslan av klaustrofobi under operationen. En patient beskriver att hen hade en känsla av att inte kunna andas optimalt. Patienterna kunde också beskriva en rädsla för att behöva ligga helt stilla under operationen. I och med detta kunde patienterna känna sig stela, vilket vissa beskrev som värre än att känna lite smärta under operationen (Ericsson m.fl, 2018). I en annan intervjustudie av Bager m.fl (2015) beskriver patienterna att de under en knäoperation känner benet sensoriskt men uppfattar det inte som deras eget, vilket kan skapa ångest. Bedövningen kunde också påverka patienternas andning och hjärtfrekvens. En patient ville hosta men lyckades inte vilket ledde till ”lite panik”. Patienter beskriver också upplevelser av oro och känslan av att de inte har full kontroll på sin kropp. Att vara funktionshindrad och inte kunna göra någonting utan att bara ligga där utan att ha kontroll över kroppen, utan det är upp till personalen att hantera patienten, dvs vara beroende av vårdpersonalen. En bedövad kropp är svår att förstå sig på, är konstig, oigenkännlig, oförutsägbar och utan kontroll (Bager m.fl, 2015).
Operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande
Henningsen m.fl (2018) fann i sin intervjustudie att ljud och synen av operationen kunde göra att patienterna blev rädda. I intervjustudien av Ericsson m.fl (2018) beskrevs operationssalen av patienterna som en okänd miljö där de förlorade kontrollen över situationen. Vidare berättar
21
patienterna att operationsbordet var hårt och därför kändes obehagligt. Draperingen gav patienterna en känsla av obehag och panik -och flyktkänsla. Ljud och rassel ifrån drapering kunde också bidra till panik hos patienterna. För vissa patienter var det obehagligt att höra kirurgen jobba, som att höra diatermin väsa och hud som sträcks när den kommer i kontakt med skalpellen (Ericsson m.fl, 2018). Pulkkinen m.fl (2015) visade i sin intervjustudie att patienterna inte ville höra ljud ifrån operationen. I intervjustudie av Ericsson m.fl (2018) visade att alla patienter inte tyckte att ljudet var obehagligt utan istället något som gjorde att de kunde följa med i operationen.
Hudson m.fl (2015a) undersökte i sin enkätstudie om musik gjorde någon signifikant skillnad på ångest -eller smärtnivå hos patienter jämfört med patienter som inte fick lyssna på musik, men fann inte något säkerställd skillnad mellan grupperna. Hudson m.fl (2015b) visade dock i en intervjustudie att musik intraoperativt hade en positiv inverkan på patienterna i form av att de blev mer avslappnade..
22
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa forskning om patienters upplevelser av att vara vaken under en operation. Resultatet med temana; Smärt -och
bedövningsupplevelser varierar i styrka men kan åtgärdas , Operationspersonalens bemötande har betydelse för välbefinnandet, Det kan förkomma fysiska och psykiska påfrestningar under operationen och Operationsmiljön kan vara obehaglig och skrämmande kan sammanfattas med
att vakna patienter under operationen kan känna smärta men att den går att hantera genom att tillta åtgärder. Patienter kan även känna obehag och påfrestningar under en operation samt uppleva operationsmiljön som skrämmande. Vårdpersonalens bemötande har därför en betydande roll när det gäller patientens trygghet och välbefinnande under operationen.
I resultatet ses smärta variera hos patienterna i de olika studierna men att det som framkom i alla artiklarna och därmed var gemensamt för de patienter som kände smärta var att de då upplevde rädsla och stress (MacNeill m.fl, 2019; Ericsson m.fl, 2018; Hudson m.fl, 2015a; Bager m.fl, 2015; Mistry m.fl, 2018; Henningsen m.fl, 2018; Yanov m.fl, 2018; Hudson m.fl, 2015b). Vidare beskrivs det att patienter som hade dialog med sjuksköterskor och vårdpersonal kunde innebära att patienten upplevde en lägre smärta (Ericsson m.fl, 2018; Hudson m.fl, 2015a; Hudson m.fl, 2015b). I en utomstående studie av Bergman m.fl (2012) vars resultat överensstämmer med denna litteraturstudies resultat vad gäller att ovilja att inta ryggläge på ett hårt underlag under en lång tid då det kan leda till ryggsmärta för en del patienter medan andra inte upplevde några problem alls med positioneringen under operationen (Ericsson m.fl, 2018). Operationssjuksköterskan kan därför ses ha en betydande roll att se till att patienten är delaktig i sin positionering och även lyhörd inför önskemål och vilken position som patienten tycker känns mest bekväm för att kunna ge personcentrerad vård (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Något som kan ses som anmärkningsvärt var patienternas tro att de behövde känna lite smärta under operationen och även förvånande att patienterna inte kommunicerade det med operationspersonalen för att ha chans att bli av med den smärtan (MacNeill m.fl, 2019). Patienterna kände att de kunde hantera smärtan bättre om de valde att lita på personalen (Bager m.fl 2015; Ericsson m.fl, 2018). Studie av Mc Cloud (2013) går i linje med denna systematiska litteraturstudies resultat då patienterna också hanterade smärtan och oron, på så vis genom att ha i åtanke att de skulle kunna fortsätta att leva sina vanliga liv efter genomförd operation.
23
Patienternas smärta ses variera från person till person, därav största vikt att se till varje individ och vara lyhörd och fråga den personen om, var och hur smärtan känns för att kunna reducera den.
I denna litteraturstudies resultat beskrivs operationsmiljön som en högljudd plats där en del patienter tyckte att det var påfrestande att ha syn över operationen som pågick, men även en del patienter upplevde det som en möjlighet att kunna följa operationens gång (Ericsson m.fl, 2018). En utomstående studie av Haugen m.fl, (2009) bekräftar detta då synen av teknisk apparatur och kirurgiska instrument ökade ångesten hos en del patienter. Karlsson m.fl (2012) beskriver operationsmiljön och apparater som förlust av kontroll. Patienterna har delade önskemål vad gäller att höra och se saker ifrån operationen. Operationssjuksköterskan bör därför ha en dialog med varje enskild patient för att få reda på om han eller hon vill delta för att på så vis kunna ge personcentrerad vård och på så sätt följa kompetensbeskrivningen (2020) för operationssjuksköterskor. Om inte patienten vill delta på något vis, gäller det att ta till åtgärder för att undvika det i möjligaste mån, så som öronproppar eller hörlurar och drapera på så vis att operationsområdet täcks för i patientens synfält.
Ericsson m.fl (2018) beskriver patienternas hemska känsla för ett hårt operationsbord och draperingens ljud och rassel, upplevdes som obehagligt av patienterna. Jämförelsevis med en annan studie av Karlsson m.fl (2013) beskrivs draperingen som ett hinder för delaktighet av patienterna vilket gör det desto viktigare att, som operationssjuksköterska, bibehålla en dialog med patienten . Operationssjuksköterskan bör därför underlätta för patienten genom att göra operationsbordet behagligare. Vidare är det viktigt att tänka på att informera patienterna om hur draperingen kan låta och upplevas och att som operationspersonal därför högt värdera dialog med patienterna. Detta resonemang överensstämmer också med en kvantitativ studie av Haugen m.fl (2009) som visar att ångesten hos patienterna som upplevdes i början av operationen, allteftersom minskade då patienterna fick ta del av information under hela operationens gång. Ytterligare en studie, av Bergman m.fl (2012), beskriver dock motsatsen, när drapering fästes på patienten infann sig ett lugn hos dom. Resultatet ifrån denna litteraturstudie bekräftas alltså av en annan studie gällande den obehagliga draperingen medan en annan studie beskriver motsatsen.
Överlag upplevde patienterna i denna studie att vårdpersonalen var professionell och utstrålade trygghet samt att de såg patienterna som en individ och tänkte på deras integritet och delaktighet, vilket uppfattades av patienterna som att personalen såg till deras värdighet genom
24
att ställa frågor men även lyssna och vara lyhörda (Pulkkinen m.fl, 2015). Operationssjuksköterskan bör enligt detta resultat fortsätta med detta förhållningssätt gentemot patienterna då operationssjuksköterskan ska arbeta för att patienterna ska känna sig trygga inne på operationssalen och få vara delaktiga i sin vård och samtidigt behålla sin integritet (Riksförening för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Ytterligare resultat som framkom i denna studie var att patienterna upplevde en konstig och oigenkännlig känsla med spinalbedövningen samt att informationen ifrån vårdpersonal inte stämde överens med hur patienten själv kände i samband med den, vilket ledde till oro och förlorad kontroll. Även en oro uppkom hos patienterna när operationssjuksköterskan påbörjade med förberedelser innan bedövningen hade fått sin fulla effekt. Vidare menar patienterna att förtroendet för vårdpersonalen lätt kan brytas om något oförutsett händer (Bager m.fl, 2015). Därav också en anledning för dialog med patienten hela tiden för att på så vis ge möjlighet för patienten att vara delaktig och förberedd på vad som ska hända och att få en chans att uttrycka sin osäkerhet kring tillräcklig bedövning och då i så fall bli lugnad av operationssjuksköterskan som behöver förmedla att situationen trots allt är under kontroll. Även Bergman m.fl (2012) bekräftar också att patienternas syn på operationspersonalen är att de är professionella och att patienterna därav med lugna. Dialog med patienterna gjorde de ännu mer avslappnade. Vilket går i linje med resultaten ifrån studierna av Ericsson m.fl, (2018), Hudson m.fl (2015a) och Hudson m.fl (2015b). Haugen m.fl (2009) skriver också att möjlighet till frågor under operationen reducerar ångesten ytterligare.
Patienterna upplevde även ett gott klimat inne på operationssalen (Bergman, 2012), vilket också sågs i studierna i resultatet av Hudson m.fl (2015b), Henningsen m.fl (2018) & Ericsson mfl (2018). Detta beskriver också Karlsson m.fl (2013) i sin studie som visar att patienterna har behov av att känna närvaro av vårdpersonalen och att de vill ha uppmärksamhet utan att störa arbetet, ögonkontakt kan ses tillräckligt även om spontan dialog och fysisk kontakt föredras. Förtroendet sjunker också när patienterna upplever sig övergivna och därmed också sårbara. I en studie av Karlsson m.fl (2012) visades att patienterna någon gång under operationen pendlar i känslor mellan att känna närhet och ensamhet av operationspersonalen. Trots det menar patienterna att förtroendet för personalen motverkar känslan att bli utelämnad samt att faktiskt få möjligheten till att vara vaken och kunna kommunicera om man så önskar vilket Ericsson m.fl (2018) också skriver som något positivt i denna systematiska litteraturstudies resultat. Överlag bör även operationssjuksköterskan fråga omgående om patienten vill ha allt som händer under operationen förklarat för sig och få kontinuerlig information. Detta eftersom det
25
varierar hos patienterna om de vill ha informationen eller inte och vidare ge patienten en personcentrerad vård enligt kompetensbeskrivningen (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020) vilket ses i resultatet i studien av Ericsson m.fl, (2018) och som även bekräftas av en studie av McCloud m.fl (2013) där patienterna genomgår ögonoperation.
I föreliggande studie framkom ett varierande resultat när det gäller patienternas upplevelser av att lyssna på musik under operationen. Hudson m.fl, (2015a) beskrev ingen signifikant skillnad för patienterna gällande ångest -eller smärtnivå av att lyssna på musik intraoperativt, vilket överensstämmer med studie av Karlsson m.fl (2012) där patienterna istället ger en känsla av att inte kunna delta och att operationslaget utför vård utan patientens involverande. En del patienter valde dock att ha musik i öronen för att på så vis kunna distansera sig ifrån situationen och slippa höra ljud som man inte vill höra, t ex borrning. Hudson m.fl (2015b) beskriver dock att musik hade en positiv inverkan på patienterna då de blev mer avslappnade. Detta går i linje med en utomstående studie av Trängeberg & Stomberg (2013) där musik ses signifikant positiv påverkan på ångestnivån när patienten får lyssna på musik under operationen. Ångestnivån som patienten har innan musiken reduceras då patienten själv får välja vilken musik som ska spelas. Musiken kan bidra som en god åtgärd för en orolig patient men även något som tar bort en del av delaktigheten hos patienten. Vårdpersonalen bör därför inte anta att musik uppskattas hos alla patienter så varje patient och informera om att det ses hjälpa mot oro intraoperativt.
En studie av Bergman m.fl (2012) visar att patienterna fick en känsla av en steril miljö i operationssalen genom lukten av desinfektionsmedel, vilket inte framkom i denna litteraturstudies resultat. Ytterligare en aspekt som skiljer sig ifrån denna litteraturstudies resultat är att det var jobbigt att få så starka lampor riktade i ögonen (Bergman m.fl, 2012). Även att ligga i ryggläge och armarna i armstöd upplevdes som att de exponerades (Karlsson m.fl, 2012). Detta är viktigt för operationssjuksköterskan att ta med sig då hon ofta är den personen som är mest involverad vad gäller att styra lamporna inne på operationssalen samt medverkar i positioneringen av patienten, Vid exponerad positionering kan det vara en god gärning att täcka för dessa kroppsdelar för att på så vis värna om patientens integritet, (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
I en studie av Karlsson m.fl (2012) visades att patienternas upplevelser av att ha sina närstående närvarande gav en känsla av förtroende och bekräftelse under hela förloppet. Detta har inte
26
kommit fram i denna litteraturstudies resultat. Dock är detta något som författaren till denna litteraturstudie blev mer nyfiken på och lyfter i vidare nedan i förslag på vidare forskning.
Förslag på vidare forskning
Patienternas upplevelser av att vara vaken under operation behöver studeras ytterligare, då framför allt med fler kvalitativa intervjustudier där öppnar frågor kan ställas med följdfrågor och där det i kvalitativa studier är lättare kan beskriva patienternas upplevelser. Studier bör även göras kontinuerligt i detta ämne eftersom operationer sker idag då allt fler patienter är vakna och att operationsmetodiker och operationsmiljön ständigt antagligen utvecklas.
Det kan också vara intressant att se vidare på hur mycket patienternas närstående ytterligare kan bidra till att minska patienternas oro under operationen än vad vårdpersonalen redan gör, då det lyftes i studien av Karlsson m.fl (2012) .
27
Metoddiskussion
En systematisk litteraturstudie valde att genomföras för att all vårdpersonal som jobbar på en operationsavdelning ska kunna ta del av ett lättillgängligt resultat som sammanställts inom det valda området.
Innan den systematiska sökningen gjordes en fritextsökning för att få en överblick om mängden data som fanns inom området samt vilka sökord som ses lämpliga för att nå relevanta artiklar (Polit & Beck, 2012). I denna systematiska litteraturstudie användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo då de innehåller vetenskapliga publikationer som sågs relevanta för systematiska litteraturstudiens syfte. CINAHL innehåller vetenskapliga publikationer där majoriteten handlar om omvårdnad. PubMed har vetenskapliga publikationer inom medicin, odontologi och omvårdnad (Willman m.fl, 2011). PsycInfo ansågs lämplig då den innefattar artiklar som handlar om bl. a omvårdnad och psykologi (APA PsycInfo, 2019). Användandet av flera databaser bidrar till en god trovärdighet. Ytterligare databaser kunde ha använts för att finna fler artiklar som svarar på syftet och därmed minska risken för att missa relevanta artiklar och på så vis ha större möjlighet att nå datamättnad. Alla inkluderade artiklar är även peer review-granskade vilket höjer studiekvaliteten (Polit & Beck, 2012).
För att få så korrekta sökresultat som möjligt användes boolesk sökning som innefattar orden OR eller AND som används vid sökningar i databaser för att få fram artiklar som svarar på syftet utan att missa relevanta artiklar. OR breddar en systematisk sökning medan AND smalnar av sökningen istället. Trunkering (*) har gjorts på ord för att inkludera alla böjningsformer av det valda ordet (Polit & Beck, 2012). Den systematiska sökningen har gjorts tillsammans med
en bibliotekarie som är insatt i omvårdnadsforskning för att på så vis kunna söka fram optimala artiklar i databaserna, vilket också ger studien trovärdighet.
Tillförlitlighet i studien baseras på hur väl metoden är beskriven för att läsaren ska kunna genomföra studien på egen hand och få fram liknande resultat, vilket denna systematiska litteraturstudie har eftersträvat (Polit & Beck, 2012). Artiklarnas kvalitet bedömdes hålla medel samt hög kvalitet vilka därför kan ses som tillförlitliga (SBU, 2014). Ingen av de inkluderade artiklarna bedömdes ha låg kvalitet. Alla artiklarna relevansgranskades och kvalitetsgranskades av författaren helt själv, därför alla artiklar har gått igenom exakt samma granskning. Detta kan också ses som en tillförlitlighet av studiens resultat (SBU, 2014). Författaren läste varje titel ordentligt i varje sökning och kunde därmed direkt exkludera många artiklar. Genom dennagrundliga genomgång av titlar i relevansgranskningen är risken liten att en relevant artikel
28
kan ha missats. Samma grundliga genomgång gjordes även med abstract och artiklarnas resultat.
I den tematiska analysen framkom teman som skapades fram av koder som grundar sig på patienternas upplevelser av att vara vakna under operationen. Vid flera tillfällen ändrades namn på teman som var för lika varandra och då även flytta om koder mellan olika teman för att passa ihop. Detta skriver Polit & Beck (2012) är en förutsättning för att säkerställa passande teman och en välarbetad analys. Författaren har genomfört litteraturstudien själv men dataanalysen och preliminära teman diskuterats i en studiegrupp och med en handledare för att öka trovärdigheten i analysen. Författaren har tagit åt sig av råden ifrån studiegruppen och handledare. En svaghet i studien kan dock vara brist på dialog med en skrivpartner under hela skrivningsprocessen som skulle kunnat ge fler synvinklar (Polit & Beck, 2012).
Datainsamlingen, urval och analys har redovisas noggrant i tabeller och bilagor samt artiklar som sammanställts, v.g se tabeller 1, 2, 3, figur 2 och bilagor 3 & 4. Detta gör att läsaren kan följa hela processen och ta del av resonemangen som tagits fram till ett utarbetat resultat och dess innehållande teman, vilket var ytterligare en komponent till ett trovärdigt och pålitligt resultat (Polit & Beck, 2012).
Både kvalitativa och kvantitativa studier har inkluderats i denna systematiska översikt. Detta kan ses som att kvalitativa och kvantitativa artiklar kan anses komplettera varandra på olika nivåer i olika frågor, för att få en bild av patienternas upplevelser. De kvalitativa studierna beskriver patienternas upplevelser medan de kvantitativa studierna visar i vilken utsträckning upplevelserna eller känslorna förekommer. Fler kvalitativa artiklar skulle möjligen kunnat ge en mer nyanserad bild av upplevelsen av att vara vaken som patient.
Examensarbetets kliniska betydelse
Idag opereras en del patienter i vaket tillstånd med regional anestesi. Patienter kan få en mängd olika upplevelser i en operationssal som ofta upplevs främmande med många personer. För att operationssjuksköterskor ska kunna ge patienten en tillit och ett välbefinnande för att ta sig igenom den vakna operationen på ett tryggt sätt är det av stor betydelse att få hela bilden av patienternas upplevelser vid operationen. Det som operationssjuksköterskorna gör som patienterna upplever positivt ska operationssjuksköterskorna fortsätta med och det som patienterna också upplever, men som är svårt för operationssjuksköterskor att förstå, behöver de få en mer nyanserad bild av, för att på så vis förbättra vården. Operationssjuksköterskor vill ha mer återkoppling från patienter de vårdar, denna studie kan bidra till det.
29
Konklusion
Patienter kan få en mängd olika upplevelser i en främmande operationssal med många personer. För att operationssjuksköterskor ska kunna ge patienten en tillit och ett välbefinnande under en vaken operation är det av betydelse att ta prata med patienten och snabbt skapa sig en bild av om dennes behov och önskemål eftersom det är så olika hur patienter upplever att vara vakna under operation. Denna systematiska litteraturstudie visar att det finns en variation kring patienternas upplevelser av smärta, hur patienterna vill bli omhändertagna i operationssalen där viljan att delta är delad. Även hur patienterna tolkar omgivningen i operationen vad gäller information ifrån vårdpersonal är olika, då den ibland ger positiv inverkan och ibland negativ inverkan på patienterna. Patienter upplever både positivt och negativt med att höra ljud under operationen, likaså vad gäller att se av operationen då det kunde ses som något jobbigt men också något som bringade delaktighet. En upplevelse som dock var gemensam för alla patienter var att de hade samma upplevelser kring vårdpersonalens professionalitet och att de känner förtroende för personalen genom att de håller dialog. Vårdpersonalens närvaro har även visat på att patienterna upplever minskad oro. Patienterna uppskattade vårdpersonalens vårdande som bringade känsla av värdighet till patienterna genom att beakta patienternas möjlighet till delaktighet och integritet.
30
Referenser
Angenete, E. (2017). 7.1 Kirurgisk utrustning och teknik. I J.B., L.O., N.P., & S.M (Red.),
Kirurgi (4:e uppl. s117-119). Lund: Studentlitteratur.
APA PsycInfo. (2020). About APA PsycInfo®. Hämtad 2020-05-05 från https://search-proquest-com.bibproxy.kau.se/psycinfo/productfulldescdetail?accountid=27746
*Bager, L., Konradsen, H., & Dreyer Sander, P. (2015). The patient’s experience of temporary paralysis from spinal anaesthesia, a part of total knee replacement. Journal of Clinical Nursing,
24(23-24), 3203-3510. Doi: 10.1111/jocn.13007
Bailey, L. (2010). Strategies for decreasing patient anxiety in the perioperative setting. AORN
Journal, 92(4), 445-460. Doi: 10.1016/j.aorn.2010.04.017
Bergman, M., Stenudd, M., & Engström, Å. (2012). The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia. International Journal of Orthopaedic and
Trauma Nursing, 16(2), 88-96. Doi: 10.1016/j.ijotn.2011.08.004
Brydolf, J. (2018). Behandlingar med läkemedel: lokalbedövning. Hämtad 2020-05-08 från
1177,
http://www.1177.se/Varmland/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/behandlingar-med-lakemedel/lokalbedovning/
Cobbold, A., & Money, T. (2010). Regional anaesthesia: back to basics. Journal of
perioperative practice, 20(8), 288-293. ISSN: 1750-4589
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 10(4), 248–251. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Ellingsen, S. (2007). Stemning og tone i sykehusets rom. Norsk tidsskrift for sykepleieforskning
9(4), 29-40.
Ellingsen, S. (2012). Peroperativ smärtlindring. I M.D, G., H.E, P., & H.I (Red.),
Operationssjukvård: Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (3:e uppl. s.
31
*Ericsson, A., Hult, C., & Kumlien, C. (2018). Patients' Experiences During Carotid Endarterectomy Performed Under Local Anesthesia. Journal of Perianesthesia Nursing, 33(6), 946-955. Doi: 10.1016/j.jopan.2017.09.011
Haugen, A.S., Olsen, M.V., Eide, G.E., Haukeland, B., Remme, A.R., & Wahl, A.K. (2009). Anxiety in the operating theatre: A study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical Nursing 18(16), 2301-2310. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02792.x
*Henningsen, M.J., Sort, R., Moller, A.M., & Herling, S.F. (2018). Peripheral nerve block in ankle fracture surgery: a qualitative study of patients' experiences. ANAESTHESIA, 79(1), 49-58. Doi: 10.1111/anae.14088
*Hudson, B.F., Ogden, J., & Whiteley, M.S. (2015a). Randomized controlled trial to compare the effect of simple distraction interventions on pain and anxiety experienced during conscious surgery. European Journal of Pain, 19(10), 1447-1455. Doi: 10.1002/ejp.675
*Hudson, B., Ogden, J., Whiteley, M., & Mark, J. (2015b). A thematic analysis of experiences of varicose veins and minimally invasive surgery under local anaesthesia. Journal of clinnical
Nursing 24(11-12), 1502-1512. Doi: 10.1111/jocn.12719
Ingvarsdottir, E., & Halldorsdottir, S. (2018). Enhancing patient safety in the operating theatre: from the perspective of experienced operating theatre nurses. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 32(2), 951-960. Doi: 10.1111/scs.12532
Jlala, HA., French, JL., Foxall, GL., Hardan, JG., & Bedforth, NM. (2010). Effect of preoperative multimedia information on perioperative anxiety in patients undergoing procedures under regional anaesthesia. The British Journal of Anaesthesia, 104(3), 369-374. Doi: http://dx.doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.1093/bja/aeq002
Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Larsson Mauléon, A., & Almerud Österberg, S. (2012). “Is that My Leg?” Patients’ Experiences of Being Awake During Regional Anesthesia and Surgery.
Journal of PeriAnesthesia Nursing, 27(3), 155-164. Doi: 10.1016/j.jopan.2012.02.005
Karlsson, A-C., Ekebergh, M., Larsson Mauléon, A., & Almerud Österberg, S. (2013). An intraoperative caring model – the ‘awake’ patient’s need for a genuine caring encounter.
