Slutredovisning av pilotprojekt Majorna-Linné

(1)

Slutredovisning av pilotprojekt Majorna-Linné

Förslag till beslut

I Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning

1. Nämnden godkänner slututvärderingen av pilotprojektet mellan SDN Majorna- Linné och Nämnden för arbetsmarknad- och vuxenutbildning (NAV) avseende samverkan och utveckling av fler vägar till jobb.

2. Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att till oktober månads nämndsammanträde återrapportera hur

slututvärderingens rekommendationer hanteras.

Sammanfattning

På nämnden för arbetsmarknad- och vuxenutbildning (NAV) sammanträde den 25 april 2017 och stadsdelsnämnden (SDN) Majorna-Linnés sammanträde den 21 mars 2017 fattade respektive nämnd beslut om att pilotverksamhet avseende samverkan och utveckling av fler vägar till jobb skulle etableras från och med den 1 september 2017.

Nämndernas beslut innebar också att en uppföljning av projektet skulle ske kvartalsvis och en fullständig utvärdering skulle genomföras innan projekttiden på två år löpt ut.

En utvärdering har genomförts och rapporteras härmed till respektive nämnd.

Utvärderingens syfte har varit att bedöma om projektet har genomförts med förväntat resultat. I utvärderingen konstateras att pilotprojektet reviderats mycket och löpande under projekttiden och det har varit svårt att utvärdera verksamheten på ett kvalificerat sätt. Det har inte varit möjligt att göra ett samlat slutomdöme, inte minst när det gäller att beskriva värdet av pilotprojektet för brukarna.

I utvärderingen konstateras att det funnits goda intentioner att försöka hantera och lösa frågor för att förbättra projektets genomförande och utfall på alla nivåer. Samtidigt konstateras att detta inte varit tillräckligt för att säkerställa effektiva processer, god samverkan och ett tydligt värde för brukarna.

I utvärderingen påpekas att en förutsättning för samverkan är att det finns en

grundläggande samsyn på vad som är syftet med projektet och hur det ska genomföras.

Inte bara på en övergripande nivå utan även på en relativt detaljerad nivå kring olika delar av projektet. Det konstateras att detta saknats i delar. Det blir tydligt i utvärderingen att det finns olika bilder av processen, projektaktiviteter och syfte. En följd av det är att det skapat svårigheter i genomförandet av projektet.

Arbetsmarknad och vuxenutbildning

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-05-29 Diarienummer 0662/18

Handläggare Andreas Ivarsson Telefon: 072-546 13 27

E-post: andreas.ivarsson@arbvux.goteborg.se

(2)

Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning, tjänsteutlåtande 2 (3)

I utvärderingen rekommenderas att parterna tar vara på de erfarenheter som framkommer i rapporten kring de enskilda delarna i projektet, men samtidigt inför fortsatta eventuella insatser för samverkan gemensamt diskutera och utveckla former för:

• Gemensam förankring av samverkan hos berörda parter

• Tydligt gemensamt beslutsfattande vid behov av förändringar av samverkansformerna

• Gemensam kommunikation och förankring av påföljande beslut

• Säkerställande av gemensam dokumentation av projekt och beslut

• Säkerställande av förutsättningar för uppföljning och utvärdering

I ett första skede bör initiativ tas till en inledande dialog mellan parterna kring formerna för fortsatt samverkan som sedan återrapporteras till nämnden.

Ekonomiska konsekvenser

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Barnperspektivet

Mångfaldsperspektivet

Jämställdhetsperspektivet

Miljöperspektivet

Omvärldsperspektivet

(3)

Bilagor

1. Utvärdering: Pilot för samverkan och utveckling av fler vägar till jobb. Ett samverkansprojekt mellan Nämnden för arbetsmarknad och

vuxenutbildning och stadsdelsnämnden Majorna-Linné. 2019-05-24.

Andreas Lökholm Förvaltningsdirektör

Elin Jartun Områdeschef

Hans Timan

Förvaltningscontroller

(4)

Arbetsmarknad och vuxenutbildning

Utvärdering: Pilot för samverkan och

utveckling av fler vägar till jobb

Ett samverkansprojekt mellan Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning och stadsdelsnämnden Majorna-Linné.

2019-05-24

(5)

Sammanfattning

På nämnden för arbetsmarknad- och vuxenutbildning (NAV) sammanträde den 25 april 2017 och stadsdelsnämnden (SDN) Majorna-Linnés sammanträde den 21 mars 2017 fattade respektive nämnd beslut om att pilotverksamhet avseende samverkan och utveckling av fler vägar till jobb skulle etableras från och med den 1 september 2017. Nämndernas beslut innebar också att en uppföljning av projektet skulle ske kvartalsvis och en fullständig utvärdering skulle

genomföras innan projekttiden på två år löpt ut.

Utvärderingens syfte är att bedöma om projektet har genomförts med förväntat resultat. Utvärderingen omfattar både genomförandet av pilotprojektet, men också utfallet av pilotprojektet. I utvärderingen konstateras att pilotprojektet reviderats mycket och löpande under projekttiden och det har varit svårt att utvärdera verksamheten på ett kvalificerat sätt. Det har inte varit möjligt att göra ett samlat slutomdöme, inte minst när det gäller att beskriva värdet av

pilotprojektet för brukarna.

Vi ser att det funnits goda intentioner att försöka hantera och lösa frågor för att förbättra projektets genomförande och utfall på alla nivåer. Vi ser samtidigt att detta inte varit tillräckligt för att säkerställa effektiva processer, god samverkan och ett tydligt värde för brukarna.

En viktig förutsättning för samverkan är att det finns en grundläggande samsyn på vad som är syftet med projektet och hur det ska genomföras. Inte bara på en övergripande nivå utan även på en relativt detaljerad nivå kring olika delar av projektet. Detta saknas i delar och tar sig uttryck i att medarbetare och chefer i många fall inte känner till syfte med upplägg och projektaktiviteter, hur de är tänkta att genomföras samt hur processen ser ut, särskilt då det förändras ofta över tid. Det blir tydligt i utvärderingen att det finns olika bilder av processen, projektaktiviteter och syfte. En följd av det är att det skapar svårigheter i genomförandet av projektet.

Vår rekommendation är att ta vara på de erfarenheter som framkommer i rapporten kring de enskilda delarna i projektet, men samtidigt inför fortsatta eventuella insatser för samverkan gemensamt diskutera och utveckla former för:

• Säkerställande av förutsättningar för uppföljning och utvärdering

(6)

Utvärdering: Pilot för samverkan och utveckling av fler vägar till jobb 3 (25)

Innehåll

1 Bakgrund ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Ansats och metod ... 5

2 Pilotprojektets upplägg ... 6

2.1 Projektets ursprungliga upplägg ... 6

2.2 Reviderat projektupplägg ... 7

2.3 Sammanfattning ... 9

3 Resultat ... 10

3.1 Resultat kopplat till projektaktiviteter ... 10

3.1.1 Informationsmöten ... 10

3.1.2 Bedömningssamtal ... 12

3.1.3 Samrådsmöten, metodmöten m.m. ... 13

3.2 Resultat av projektet ... 17

3.2.1 Resultat av pilotprojektet för brukarna ... 17

3.2.2 Resultat av projektet avseende samverkan och styrning 19 4 Slutsatser och rekommendationer ... 21

(7)

1 Bakgrund

På nämnden för arbetsmarknad- och vuxenutbildning (NAV) sammanträde den 25 april 2017 och stadsdelsnämnden (SDN) Majorna-Linnés sammanträde den 21 mars 2017 fattade respektive nämnd beslut om att pilotverksamhet avseende samverkan och utveckling av fler vägar till jobb skulle etableras från och med den 1 september 2017.

I yrkandet som låg till grund för nämndernas beslut påtalas att Göteborgs Stad ska bli en jämlik stad samt att en viktig förutsättning för att uppnå detta är att sysselsättningen för målgrupper långt ifrån arbetsmarknaden ökar. Yrkandet framhöll också att det finns en stor potential att utveckla samverkan och arbetssätt mellan arbetsmarknadsåtgärder inom Arbvux och socialtjänstens arbete med personer med försörjningsstöd inom förvaltningarna.

Nämndernas beslut innebar också att en utvärdering av projektet skulle ske kvartalsvis och en fullständig utvärdering skulle genomförs innan projekttiden på två år löpt ut. En uppföljning (dnr SDN N135-0444/16, dnr Arbvux 0662/18) har genomförts och redovisats till nämnderna under maj-juni 2018.

Uppföljningen beskriver resultat fram till april 2018 och behandlar

genomförandet av projektet. Någon regelrätt utvärdering av projektets utfall i termer av brukarnas egenförsörjning har inte genomförts.

Pilotprojektets upplägg har reviderats under projekttiden. Det innebär att den nämnda uppföljningen från sommaren 2018 huvudsakligen speglar

pilotprojektets ursprungliga upplägg, medan denna utvärdering omfattar såväl det ursprungliga upplägget som det upplägg gällde efter sommaren 2018. Denna slututvärdering har haft en begränsad tidsram och det saknas därför

förutsättningar för mer avancerade utvärderingsupplägg som kan ge svar på frågan om projektet bidragit till att korta vägen ur bidragsberoende.

1.1 Syfte och frågeställningar

Utvärderingens syfte är att bedöma om projektet har genomförts med förväntat resultat. Utvärderingen omfattar både genomförandet av

pilotprojektet, men också utfallet av pilotprojektet. Frågeställningarna är:

1. Har informationsmötena genomförts i enlighet med projektets syfte?

2. Har bedömningssamtal och arbetsförmågebedömning genomförts i enlighet med projektets syfte?

3. Har samrådsmöten, metodmöten, uppbyggnad av LEAN-arbete samt aktiviteter på KC genomförts i enlighet med projektets syfte?

4. Har projektet levererat förväntat resultat?

Den tredje frågeställningen är huvudsakligen knuten till projektets

genomförande efter sommaren 2018, om än att samrådsmöten, metodmöten och LEAN-arbete fanns innan dess.

(8)

1.2 Ansats och metod

Utvärderingen är en enklare form av processutvärdering där centrala moment i insatsens utformning (samrådsmöten, metodmöten etc) identifieras och

undersöks. Utgångspunkten är att dessa moment ska genomföras på det sätt som framgår i projektplanering och andra beslut för att resultatet ska kunna uppstå.

Utöver detta tillkommer en begränsad undersökning av pilotprojektets resultat.

Utvärderingen bygger på sammanställning av verksamhetsstatistik, projektdokumentation samt tidigare uppföljningar. Utöver det baseras utvärderingen på intervjuer med:

• Arbetsmarknad- och vuxenutbildning (Arbvux), Kompetenscenter (KC): Områdeschef, Enhetschef, Samordnare

• Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné: Områdeschef Bistånd och service och tidigare processledare, Enhetschef

försörjningsstödsenheten, Processledare försörjningsstödsenheten, 1:e socialsekreterare, socialsekreterare försörjningsstödsenheten, coach ASOM-teamet¹ och koordinator.

Ett problem med intervjustudien har varit att flera nyckelpersoner (inom

stadsdelsförvaltningen) för pilotprojektet har slutat vilket försvårat insamling av visst underlag.

1 Rehabiliterande insatser inom stadsdelsförvaltningen - Arbete Sysselsättning Och Motivation

(9)

2 Pilotprojektets upplägg

I detta avsnitt beskrivs pilotprojektets upplägg. Vi har valt att beskriva det ursprungliga upplägget som var gällande huvudsakligen under det första året och sedan det upplägg som gällde under det andra året där en hel del

förändrades. Gränserna är inte knivskarpa tidsmässigt eftersom arbetssätt och mötesforum ändrades kontinuerligt under projektets gång i syfte att uppnå högre effekt.

2.1 Projektets ursprungliga upplägg

I utredningen som låg till grund för pilotprojektet beskrevs upplägget enligt figuren nedan (se även bilaga 1).

De olika momenten beskrivs i utredningen som:

1. Om brukaren har rätt till insats och behovet inte upplevs vara av tillfällig karaktär så anmäls brukaren till en informationsträff. På denna informationsträff finns en representant från försörjningsstödsenheten och en från KC för att informera i syfte att redan från början tydliggöra att målet är egenförsörjning, förtydliga vilken dokumentation och vilka handlingar som krävs för att beviljas bistånd samt visa på stadens utbud av både arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.

Informationsmöten hålls ungefär en gång i veckan för att upprätthålla en skälig handläggningstid.

Detta steg bör gälla för den absoluta merparten av brukarna men det kan finnas undantagsfall t.ex. människor som inte är lämpliga att ha i grupp.

2. Efter gruppinformationen bokas en tid med en enskild socialsekreterare.

På detta möte ska endast rätten till bistånd utredas, brukaren ska också ha med sig nödvändig information.

3. Efter att rätten till bistånd utretts och bedömningen är att personen har rätt till försörjningsstöd så bokas en tid med en jobbcoach från KC som är placerad på socialkontoret, där en bedömning av arbetsförmåga görs.

Coachen bedömer om personen kan komma ut i egenförsörjning via arbetsmarknadsinsatser eller utbildning inom 18 månader.

(10)

4. Om coachen gör bedömningen att brukaren bör kunna komma ut i sysselsättning inom 18 månader så skickas brukaren till KC och tar del av insatser där. Socialsekreterarna har även fortsättningsvis

uppföljningssamtal och eventuella trepartssamtal.

5. Om brukaren inte bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande inom 18 månader så har stadsdelen och socialsekreteraren det

rehabiliterande ansvaret för brukaren.

Stadsdelen behöver arbeta aktivt med en god rehabilitering med bl.a.

insatser från Samordningsförbundet, Social resursförvaltning, boendestöd och öppenvård för att därefter möjliggöra för brukare att efter rehabiliterande insatser komma vidare till KC och

arbetsmarknadsinsatser och därefter sysselsättning.

2.2 Reviderat projektupplägg

Projektupplägget har reviderats kontinuerligt under projektets gång, dels till följd av anpassningar utifrån organisationsförändringar och förändrat arbetssätt inom stadsdelsförvaltningen och dels för att uppnå bättre resultat.

Den första förändringen gentemot projektets planerade process kommer innan projektet startas då Gröna Gruppen² läggs ner till följd av kostnadsanpassningar inom stadsdelsförvaltningen. Förändringen påverkar dock inte projektets genomförande i någon större utsträckning.

Det dröjer till oktober innan projektmedarbetare tillsätts och valet görs att tillsätta en projektsamordnare som även kommer att utföra arbetsuppgifter som enligt projektet skulle utföras av några coacher. Minskningen beror på att volymerna av brukare visade sig vara mindre än vad som förväntades utifrån förstudien.

Då nya brukare som ej bedöms ha ett kortvarigt behov av försörjningsstöd är lägre än förväntas inkluderas från januari 2018 även brukare med långvarigt försörjningsstöd i projektet.

För att öka volymerna till KC införs även i början av 2018 samrådsmöten – en mötesform som KC erbjuder alla stadsdelar. Samordningsförbundet bjuds in för att bredda insatsmöjligheterna då flödet till KC är lågt.

I början av 2018 börjar samordnare delta på metod/teammöten på

försörjningsstödsenheten för att öka samordnarens kunskaper om stadsdelens målgrupper och enhetens arbetssätt samt kunna ge ett KC perspektiv på diskussionerna om brukare.

2 Rehabiliterande insats inom stadsdelsförvaltningen.

(11)

Därefter deltar samordnaren även på tavel/LEANmöten på

försörjningsstödsenheten med syfte att identifiera brukare som kan vara aktuella för KC samt korta ledtider och öka flödet.

Under våren 2018 startas ASOM-teamet för att bredda stadsdelsförvaltningens möjligheter till rehabiliterande insatser.

Stadsdelsförvaltningen bedömer att det är mest effektivt att arbetscoacher med rätt kompetens utför arbetsförmågebedömningar så som är grundtanken i projektet. För att möjliggöra det förstärker sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder (IFO/FH) antalet arbetscoacher på ASOM-teamet med huvuduppdraget att göra arbetsförmågebedömningar och möjliggöra

arbetsförberedande sysselsättning. Detta arbetssätt är hämtat från

Stadsdelsförvaltning Angered och syftar till att stärka stödet till de som står långt från arbetsmarknaden.

Från och med april 2018 planeras samtliga nya brukare som inte är

heltidssjukskrivna eller i aktivt missbruk hänvisas direkt till ASOM-teamet när de söker försörjningsstöd. Syftet med den förändringen är att ytterligare

förstärka handläggarens respektive utförarens dvs ASOM-teamets uppdrag. Det är ASOM-teamet som ansvarar för att kartlägga, planera och samordna stödet till den enskilde utifrån befintliga resurser. Projektsamordnaren förlägger därför huvuddelen av sin arbetstid på ASOM-teamet. Syftet är ett ökat lärande genom att bedömningssamtal genomförs gemensamt med målet att samtalen på sikt kan tas över av stadsdelen, samt att öka inflödet av brukare till KC. Även

nämnderna informeras om det fortsatta upplägget i projektet.

Av minnesanteckningar från pilotprojektets styrgrupp i juni 2018 beskrivs förändringarna i arbetssätt och vad som ska uppnås med det samt hur samverkan mellan KC och stadsdelsförvaltningen i projektet ska ske utifrån stadsdelsförvaltningen nya organisation, där flertalet samverkansaktiviteter som tidigare genomfördes på försörjningsstödsenheten flyttas till det nystartade ASOM-teamet:

• Samrådsmöten. Syftet med samrådsmötena är att försöka göra ännu bättre ”matchningar” till KC. På samrådsmötena tittar parterna gemensamt på om det finns pågående planering på AF, parterna går igenom eventuell historik på AF samt hos socialtjänsten för att bedöma om KC är rätt verksamhet. Med på mötena är projektsamordnare, arbetsförmedlare (KC:s), berörd coach på ASOM-teamet samt samordnare på KC. Träffarna sker i ASOM-teamets lokaler.

• Metodmöten. Projektsamordnare deltar på metodmöten en gång i veckan. Syftet är att få kunskap om de deltagare som finns inom verksamheten samt vara med och bidra till lärandet om vilka som är aktuella till KC. Målet är att ha ett ständigt flöde av deltagare till KC och att utveckla båda våra verksamheter för bästa möjliga

måluppfyllelse.

(12)

• LEAN-arbetet. Projektsamordnare skall delta i uppbyggnadsarbetet av LEAN för att gemensamt med personal i stadsdelsförvaltning Majorna- Linné säkerställa effektiva processer mellan verksamheterna.

• Aktiviteter på KC. Projektsamordnaren skall fånga upp behov från ASOM-teamet kring insatser på KC t.ex. studiebesök, information i seminarieform osv. Syftet med detta är att förbereda presumtiva

deltagare för KC alternativt bidra till motivationsarbete för den enskilde att ta sig vidare mot arbete eller studier.

I intervjuer beskrivs upplägget sammantaget enligt figuren nedan (se även bilaga 2):

Enligt vissa av de intervjuade var det dock oklart om det fanns ett snabbspår som innebar att deltagaren kunde gå direkt från handläggaren till KC, eller om alla brukare skulle gå via ASOM-teamet. Vidare påpekar vissa att syftet med ASOM-teamet inte var helt klargjort i förhållande till Komptenscenter.

2.3 Sammanfattning

Vi konstaterar sammanfattningsvis att projektets upplägg har reviderats löpande under hela projekttiden. I figurerna framkommer två olika upplägg, men det bör samtidigt påpekas att dessa endast tillämpats i renodlad form under kortare perioder. Vidare framkommer att projektets upplägg och syfte ibland uppfattas på olika sätt och/eller som oklart av de intervjuade.

(13)

3 Resultat

Här beskrivs resultat utifrån utvärderingens frågeställningar. Inledningsvis beskrivs resultatet utifrån olika projektaktiviteter som informationsmöten, bedömningssamtal, samrådsmöten samt LEAN-arbete och andra aktiviteter. Det motsvarar fråga 1 - 3. Därefter beskrivs resultatet av pilotprojektet dels utifrån ett brukarperspektiv och dels utifrån samverkans- och styrningsaspekter.

3.1 Resultat kopplat till projektaktiviteter

3.1.1 Informationsmöten

Informationsmötena genomfördes under projektets första år, men fortsatte även i ett senare skede även om de då inte genomfördes i samverkan mellan KC och försörjningsstödsenheten.

När det gäller det första året sammanställdes statistik över informationsmötena, enligt diagrammet nedan.

Någon sammanställning för tiden efter april 2018 har inte varit tillgänglig i denna utvärdering.

Huvudsaklig målgrupp för informationsmötena är alla nytillkomna brukare som har ett behov som inte bedöms vara av tillfällig karaktär. Undantag görs när det är uppenbart olämpligt, t.ex. om brukaren är i ett aktivt missbruk, i enlighet med projektets intentioner. Med anledning av att så få nya brukare var aktuella för projektet möjliggjordes även för brukare som haft försörjningsstöd längre att delta på informationsmöten från årsskiftet 2017/2018.

Informationsmötena genomförs en gång i veckan på socialkontoret, vilket av de intervjuade bedöms som tillräckligt för att upprätthålla en skälig

handläggningstid, något som lyftes som en viktig aspekt i projektbeskrivningen.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

september oktober november december 2018 januari

februari mars april

Informationsmöten

Inbokade Deltog

(14)

När ASOM-teamet startade deltog även de på informationsmötena och informerade om sin verksamhet, utöver en representant från

försörjningsstödsenheten och samordnaren från KC. Senare under projektets gång upphörde KC att delta på informationsmötena och sedan även ASOM- teamet. Orsaken var att det bedömdes svårt att särskilja de olika insatsernas inriktning utan att ge intrycket av att de som ”inte är så bra” får komma till ASOM-teamet. Det fanns också kritik mot att informera alla som söker

försörjningsstöd om verksamheter som kanske aldrig skulle bli aktuella för dem.

Det gällde framför allt informationen om KC till personer som KC sedan bedömer att de inte kan ta emot eftersom de inte uppfyller KC: s kriterier³. Försörjningsstödsenheten anordnade fortsättningsvis informationsmötena själva och fokus lades istället på de delar som de bedömde fungerade bra – att

tydliggöra mål om egenförsörjning och vilka krav som ställs på försörjningsstödstagaren. Information om arbetsmarknads- och

utbildningsinsatser ges istället på andra sätt, anpassat efter vad som kan vara aktuellt för brukaren.

Informationsmötena har implementerats i ordinarie verksamhet inom stadsdelsförvaltningen men genomförs inte längre i samverkan med KC.

3.1.1.1 Informationsmötenas syfte

Innehållet i informationen på mötena skulle tydliggöra för brukaren att målet är egenförsörjning, förtydliga vilken dokumentation och vilka handlingar som krävs för att beviljas bistånd samt visa på stadens utbud av både

arbetsmarknads- och utbildningsinsatser. Det finns olika uppfattningar om informationsmötena levde upp till detta.

Stadsdelsförvaltningen bedömer att informationsträffarna fyller sitt syfte att tydliggöra mål om egenförsörjning och förtydliga vilken dokumentation som krävs för att bevilja bistånd. Dock ser några av uppgiftslämnarna

utvecklingsmöjligheter vad gäller det pedagogiska upplägget då de ges till en heterogen grupp. Några intervjupersoner påpekar att det inte är så bred information om möjliga insatser, eftersom det bara informeras om KC och ASOM-teamet. Flertalet bedömer att det varit tillräcklig information oavsett konstellation. Det framkommer också kritik mot upplägget som innebär att alla som söker försörjningsstöd får information om verksamheter som kanske aldrig skulle bli aktuella för dem. Det gällde framför allt informationen om KC där ett fåtal av brukarna kan leva upp till kraven för att få ta del av insatserna. Flera brukare har återkopplat att dessa träffar upplevts som positiva och informativa, enligt de intervjuade.

KC menar att tanken med informationsträffarna var god och kan leva upp till syftet, men att det praktiska genomförandet haltade. Det fick enligt KC till följd att syftet att tydliggöra för brukaren att målet är egenförsörjning samt syftet att förtydliga vilken dokumentation och vilka handlingar som krävs för att beviljas

3 18-64 år, ej annan planering som kommer i konflikt med KC insatser, kommunicera utan tolk annat än inledningsvis, ej pågående missbruk eller bostadslös, bedöms kunna komma i arbete eller utbildning inom 18 månader

(15)

bistånd inte kom tillstånd i praktiken eftersom att förberedelserna för mötena i dessa delar inte var tillräckliga.

3.1.2 Bedömningssamtal

Under första året var samordnaren från KC placerad på

försörjningsstödsenheten och genomförde där bedömningssamtal. Under hösten 2017 träffade samordnaren endast nya brukare. Med anledning av det låga inflödet och att stadsdelen hade en stor grupp brukare (ca 650 personer) som haft försörjningsstöd längre än 10 månader började samordnaren från årsskiftet 2017/2018 även träffa brukare som haft långvarigt försörjningsstöd, men som bedömdes ha förmåga att vara i arbetsförberedande sysselsättning.

Handläggarna kunde vända sig direkt till KC i dessa ärenden, men

bedömningen gjordes att det skulle underlätta effektiviteten att även dessa brukare kunde gå via samordnaren.

Alla nya brukare⁴ gick inte till bedömningssamtal så som det var planerat. En del handläggare skickade alla sina brukare inom målgruppen till

bedömningssamtal hos samordnaren, medan andra gjort en egen gallring innan.

Gallringen gjordes utifrån ett samtal där ett formulär med basfrågor kring arbetsförmåga fyllts i och därefter skedde samråd mellan handläggare och samordnare – något som är ett förändrat arbetssätt jämfört med den planerade projektprocessen.

Under våren 2018 överfördes bedömningssamtalen till ASOM-teamet och genomfördes där av samordnare och coach gemensamt i vissa fall.

När det gäller det första året sammanställdes statistik över bedömningssamtal, enligt diagrammet nedan.

Någon sammanställning för tiden efter april 2018 har inte varit tillgänglig i denna utvärdering.

4 Förutom de som hade behov av tillfällig karaktär 0

2 4 6 8 10 12 14 16 18

september oktober november december 2018 januari

februari mars april

Bedömningssamtal

Inbokade Deltog

(16)

3.1.2.1 Bedömningssamtalens syfte

Bedömningssamtalens syfte var att frigöra tid för socialsekreterarna, bidra till en kortare väg till självförsörjning samt leda till mer korrekta bedömningar av vilka personer som bedöms tillhöra/inte tillhöra KC:s målgrupp.

Stadsdelsförvaltningen bedömer att bedömningssamtal utförda av samordnare från KC inte frigjort tid i någon större utsträckning då handläggaren ändå gör det mesta arbetet genom det första mötet kring arbetsförmåga samt den

skriftliga anvisningen till KC. Dock bedöms samordnarens underlag underlätta upprättande av anvisning samt uppdrag till KC.

Vad gäller om arbetssättet bidragit till en kortare väg till egenförsörjning eller kortare ledtider så går åsikterna isär i intervjuerna. Någon gör bedömningen att det har gjort att processen gått snabbare och underlättat kontakten med

arbetsförmedlingen och någon att det inte gjort någon skillnad eftersom det går fort att skicka till KC i de säkra fallen. Det påpekas vidare att

bedömningssamtalen (och informationsmötena) rör sig om mindre insatser som man förväntar sig ska påverka brukare som har omfattande problem. Det är, enligt vissa av de intervjuade, inte helt rimliga förväntningar.

Vidare påpekas att det var positivt att KC synliggjordes i

stadsdelsförvaltningens arbete, men samtidigt att hade funnits andra sätt att åstadkomma det. Det beskrivs som mycket arbete för en ganska liten effekt.

Vidare påpekas att mycket fokus hamnar på remitteringen i detta arbetssätt och att mindre fokus hamnar senare i processen och samverkan mellan stadsdelen och KC när brukaren är hos KC. Den senare delen uppfattas som viktig för ett framgångsrikt resultat.

Som positivt framhålls också av några av de intervjuade att KC kunde bidra med generellt stöd till socialsekreterarnas arbete och kunskap när det gäller bedömningar.

Några av intervjupersonerna bedömer att bedömningarna av om personen tillhör KC: s målgrupp utifrån ett KC-perspektiv har blivit mer korrekta och att

socialsekreterarna har blivit bättre på att formulera beställningen. Andra menar att det visserligen kan ha blivit bättre bedömningar, men att det är svårt att tillskriva det som en följd av pilotprojektet, och de menar att över tiden hade förmodligen samma förbättring kunnat uppnås med de gängse former som finns för samverkan mellan stadsdelarna och KC inom staden i övrigt.

3.1.3 Samrådsmöten, metodmöten, uppbyggnad av LEAN- arbete samt aktiviteter på KC

3.1.3.1 Samrådsmöten

Samrådsmöten infördes under det första året vid sidan av projektet eftersom det var något KC erbjöd alla stadsdelar. Samrådsmöten användes till en början bara för brukare med långvarigt försörjningsstöd innan de även inkluderades i projektet. Då stadsdelsförvaltningen bedömde att volymerna som kunde tas

(17)

emot av KC var för små bjöds Samordningsförbundet in till samrådsmötena för att öka insatsutbudet. Fokus för mötena var vad närvarande parter tillsammans kunde stödja brukaren i på snabbast möjliga sätt. Mötena hölls regelbundet en gång per månad.

Samrådsmötena etablerades sedan inför sommaren 2018 som en del av

pilotprojektet och överfördes till ASOM-teamet. I samband med det deltog inte längre samordningsförbundet och socialsekreterare i mötena, men däremot tillkom arbetsförmedlingen. På mötena medverkade därmed coach från KC, arbetsförmedlare och Arbvux projektsamordnare tillsammans med berörd coach från ASOM-teamet.

Samrådsmöten hölls i detta skede regelbundet ungefär var sjätte vecka. Relativt få ärenden hanterades under den första perioden, men i slutet när beslut hade tagits om nedläggning av ASOM-teamet så ökade antalet ärenden (se diagram nedan med inskrivna på KC samt anvisade på s. 16).

Källa: Verksamhetssystemet BI, uttag 190522

Syfte med samrådsmöten

Syftet var att försöka göra ännu bättre ”matchningar” till KC. Någon enstaka intervjuad ser en sådan effekt, men fler problematiserar mötena.

Intervjupersonerna från stadsdelsförvaltningen upplever inte att det under tiden samrådsmötena skedde på ASOM-teamet ledde till bättre matchningar. Dels eftersom brukarna var så långt ifrån de krav och kriterier som finns för att få insatser från KC. Dels eftersom att de uppfattar att det inte fördes en dialog utan främst var ett forum där KC: s representant avgjorde om brukare (som ASOM- teamet bedömde hade behov av KC: s insatser) skulle tas emot till KC.

Någon upplevde dock att de bidrog till ett lärande om vilka som vara aktuella för KC i högre grad än vad metodmötena gjorde. Andra påpekar istället att det hade varit bättre om dessa samverkansmöten hade varit mellan

(18)

försörjningsstödsenheten och KC, snarare än mellan KC och ASOM-teamet. I det fallet hade det kunnat bidra till bättre matchningar.

En synpunkt som också framkommer är att det var positivt när samordningsförbundet deltog på samrådsmötena (som det var innan

samrådsmötena blev en del av pilotprojektet) och negativt för resultaten när de inte längre deltog (när samrådsmötena skedde med ASOM-teamet).

I början av projektet då samrådsmötena skedde på försörjningsstödsenheten uttrycks att det ledde till bättre matchningar och ett lärande där det blev

tydligare för stadsdelsförvaltningen vad de behöver göra för att KC ska kunna ta emot brukaren.

3.1.3.2 Metodmöten

Samordnaren deltar under början av 2018 i försörjningsstödsenhetens metodteam för att sätta sig in i enhetens arbetssätt och målgrupperna i stadsdelen samt för att ge ett jobbcoachperspektiv på brukare som tas upp.

Från sommaren 2018 var projektsamordnaren istället på ASOM-teamet varje vecka för att delta på metodmöten samt vara tillgänglig för konsultation efteråt.

Metodmötenas syfte

Syftet är att få kunskap om de deltagare som finns inom verksamheten samt vara med och bidra till lärandet om vilka som är aktuella till KC. Målet var att ha ett ständigt flöde av deltagare till KC och att utveckla verksamheterna för bästa möjliga måluppfyllelse.

Det är uppenbart att de intervjuade uppfattar detta på olika sätt. Å den ena sidan beskrivs metodmötena mer som en ärendegenomgång. De menar också att de därför inte bidrog så mycket till kunskap och lärande om vilka brukare som kunde vara aktuella för KC. Å den andra sidan beskrivs dessa möten som en överlämning av de metoder man arbetat tidigare med i projektet till ASOM- teamets verksamhet och därmed att en kunskapsöverföring skett.

Frågan om flöden till KC har varit aktuell under hela projektet och varit kopplad till många olika insatser och förändringar inom projektet, även metodmötena har varit kopplade till en sådan ambition om att öka flödena. När det gäller flödet av deltagare kan det konstateras att under perioden som metodmötena aktualiserades så anvisas totalt sett färre deltagare till KC, jämfört med pilotprojektets första del fram till sommaren 2018 (se diagram nedan). Under sommarmånaderna anvisas generellt färre brukare till KC i hela staden, men med sommaren borträknad är antalet anvisade från stadsdelen Majorna-Linné ändå färre jämfört med tidigare under projektet. Detta fram till mars och april 2019 då ASOM-teamet lägger ned och antalet anvisningar ökar kraftigt tillfälligtvis.

(19)

3.1.3.3 LEAN och aktiviteter på KC

Projektsamordnaren har regelbundet deltagit i möten/workshops kring utvecklingen av LEAN på ASOM-teamet samt deltagit i morgonmöten där LEAN-tavlan med brukare gåtts igenom för att upptäcka hur flöden skulle kunna förbättras mellan verksamheterna.

Coacherna på ASOM-teamet utnyttjade vid ett par tillfällen möjligheterna till studiebesök på KC Centrum-Väster. Projektsamordnaren har även träffat deltagare på ASOM-teamet och informerat dessa om KC.

Syfte med insatserna

Projektsamordnare skulle delta i uppbyggnadsarbetet av LEAN för att gemensamt med personal i stadsdelsförvaltning Majorna-Linné säkerställa effektiva processer mellan verksamheterna. Det framkommer i intervjuer att dessa diskussioner var bra som information för att tydliggöra vart KC kommer in i stadsdelsförvaltningens processer. Samtidigt betonas att det inte är samma sak som att man ”säkerställt effektiva processer”. Andra pekar på möjligheten med ett sådant långsiktigt arbete där processerna (och målgrupperna) synliggörs mellan verksamheterna, vilket på sikt kan ge resultat.

Syftet med aktiviteterna på KC var att förbereda presumtiva deltagare för KC alternativt bidra till motivationsarbete för den enskilde att ta sig vidare mot arbete eller studier. I intervjuerna framkommer att någon ser det som

problematiskt att ta deltagare till KC när huvuddelen av brukare sannolikt inte kommer att ingå i den verksamheten till följd av att kraven beskrivs som höga för att komma in. Andra betonar att det kanske skulle kunna fungera som förberedelse med mera, men att det samtidigt är svårt att bedöma.

(20)

3.2 Resultat av projektet

3.2.1 Resultat av pilotprojektet för brukarna

När projektet startade fanns ett antal förväntade effekter för brukare:

• Kortare ledtider, föreslagen process är uppbyggd på ett sådant sätt att ledtiderna från bistånd till insats kan förkortas. Coacher kommer in tidigare i bedömningsstadiet och brukare kan hänvisas till KC-insatser direkt efter bedömning.

• Snabbare väg till egenförsörjning, stegen till egenförsörjning tydliggörs och det bör leda till kortare biståndstider för brukare, vägen ur

bidragsberoende kortas.

Nedan redovisas vad utvärderingen visat i förhållande till förväntade effekter.

Vi har hittills i rapporten kunnat identifiera och värdera några interna resultat som berör samverkan mellan stadsdelsförvaltningen och Arbvux. Generellt ger det en blandad bild. Det kan konstaterats att antalet försörjningsstödstagare har minskat under år 2 av projekttiden, men den effekten kan inte härledas till projektaktiviteterna utifrån vad den här utvärderingen visat.

När det gäller resultatet för brukarna i termer av en kortare väg till

egenförsörjning finns det flera skäl till att det inte enkelt går att beskriva ett resultat för pilotprojektet.

För det första har pilotprojektet förändrats under projekttiden. Inte sällan beskrivs dessutom förändringarna som svåra att förstå och otydliga. Det krävs ett avgränsat och tydligt projekt som kan avgränsas i tid och där målsättningar, upplägg och syfte beskrivs på ett tydligt sätt för att kunna beskriva resultat.

Detta fanns delvis genom det ursprungliga pilotprojektets upplägg, men

förändringarna över tiden bidrar till att så inte är fallet i nuläget. Vidare behöver upplägget genomföras på ett systematiskt sätt.

För det andra krävs ett systematiskt arbete med att beskriva hur projektet ska utvärderas, vilket också innebär att projektet löpande sammanställer och dokumenterar data och underlag utifrån utvärderingsupplägget. Detta har inte skett på ett systematiskt sätt. Det finns fler viktiga förutsättningar, men detta räcker för att konstatera att beskrivningen av resultatet för brukarna av pilotprojektet står på en relativt lös grund.

Det finns för närvarande inte underlag för att mäta några ledtider (och i så fall om denna kortats till följd av projektet) då det saknas data inom verksamheterna kopplat till en sådan mätning. KC har kvalitetssäkrad statistik för antal månader som brukaren är i verksamheten, men detta omfattar inte tiden inom

stadsdelsförvaltningen.

Av några intervjuade framförs en tanke om att projektet kan ha haft en gynnsam effekt på brukarna, när det gäller kortare väg till egenförsörjning. KC mäter den genomsnittliga tiden som brukaren är hos KC. Det kan vara så att tiden för stadsdelsförvaltningens brukare är lite kortare hos KC jämfört med Centrum-

(21)

Väster och totalt inom staden. Brukarna kommer därmed snabbare in i

självförsörjning. Dessutom finns en skillnad på målgruppen som kommer in till KC där de som kommer till KC från Majorna-Linné har en kortare tid utan arbete jämfört med Centrum-Väster och totalt. Det kan innebära att KC får in brukarna från Majorna- Linné tidigare i sin verksamhet jämfört med andra stadsdelar.

De intervjuade på KC menar också att brukarna i regel går ut snabbare i egenförsörjning om de har en kort tid utan arbete som bakgrund jämfört med om de varit utan arbete en längre tid. De menar att detta kan ha understötts av arbetssättet med bedömningssamtal och samrådsmöten.

Utifrån tillgänglig statistik kan det konstateras att de som anvisas till KC från stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné under 2018 skiljer sig från övriga stadsdelsförvaltningar när det gäller genomsnittligt antal månader hos KC.

Genomsnittet för hela staden är 7,6 månader och för stadsdelen Majorna-Linné är snittet 6,2 månader. Under 2018 är alltså Majorna-Linnés brukare i

genomsnitt en månad kortare hos KC. Samtidigt kan det konstateras att andelen brukare från Majorna-Linné som varit utan arbete i mindre än sex månader, och som kommer till KC under 2018, är 28 procent jämfört med staden där nivån ligger på 17 procent⁵. Endast Västra Hisingen ligger något högre, men dessa två stadsdelar skiljer klart ut sig jämfört med övriga (Se bilaga 3 för

statistiksammanställning).

Det som talar emot resonemanget är att stadsdelen Majorna-Linnés brukare även innan projektet startade (perioden januari till augusti 2017)hade en relativt sett hög andel brukare med tid utan arbete mindre än sex månader. Det bör samtidigt noteras att antalet anvisade under den perioden endast är 38 personer.

Vidare är andelen som under 2018 avslutas hos KC och går till självförsörjning knappt genomsnittlig för staden på 57 procent och snittet för staden är 59 procent. Om detta är relaterat till arbetssättet så innebär det att ett genomsnittligt resultat produceras genom samverkansformen på en relativt kort tid inom KC:s verksamhet.

Ett annat perspektiv är att resonera utifrån projektaktiviteterna och om de möjliggjort en kortare väg till egenförsörjning.Vad gäller om det har tydliggjorts för brukarna att målet är egenförsörjning, förtydliga vilken

dokumentation och vilka handlingar som krävs för att beviljas bistånd samt visa på stadens utbud av både arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, vilket var syftet med informationssamtalen, och om det gett positiva effekter för brukare går åsikterna isär på alla punkter i intervjuerna. Det finns ingen annan

projektdokumentation, t.ex. i form av frågor ställda till brukare, som kan ge en bild av ett före- och efter projektets införande. Något entydigt resultat kan därför inte ges om projektet har förkortat vägen till egenförsörjning. Dock kan påtalas att en viktig del i projektet vid starten var att minska tiden brukaren behövde vänta innan hen kan få insatser från KC. KC hade tidigare en gräns på tre månaders försörjningsstöd innan insatser kunde påbörjas men i projektet

5 Generellt finns ett problem med dessa siffror avseende tid utan arbete då andelen “ej svar” uppgår till en 26 procent av brukarna för Majorna-Linne och i staden som helhet 17 procent.

(22)

ströks den gränsen. Under projektets gång har KC valt att ta bort den gränsen även gentemot andra stadsdelar. En kortare tid i inaktivitet bör ge en kortare väg till egenförsörjning.

De intervjuade kan se vissa möjliga positiva effekter för brukare, t.ex. genom att vägen till egenförsörjning tydliggörs, och framför allt för de som tillhör KC: s målgrupp, men att de tycker det är svårt att se att effekten är tillräckligt stor i förhållande till insatsen.

3.2.2 Resultat av projektet avseende samverkan och styrning

När projektet startade fanns ett antal förväntade effekter på styrning och ledning för organisationerna samt lokalisering:

Styrning:

• Det förändrade gränssnittet tydliggör roller. Stadsdelarnas

rehabiliteringsansvar tydliggörs samtidigt som KC:s roll tydliggörs i och med att de själva står för bedömningen av vilka brukare som kan vara ute på arbetsmarknaden inom 18 månader.

Samlokalisering:

• Minska biståndstiden för försörjningsstöd.

• Trygghet både för brukare och medarbetare, i och med att organisationernas närhet till varandra bör underlätta samverkan.

• Ökad samverkan – fördelar så som förenklad kommunikation och uppföljning samt ökad närhet och erfarenhetsutbyte

Nedan redovisas vad utvärderingen visat i förhållande till förväntade effekter.

3.2.2.1 Styrning och tydliggörande av roller

Samtliga intervjuade som svarat på frågan är överens om att projektet inte lett till tydliggörande av roller; stadsdelens rehabiliteringsansvar och KC:s ansvar för arbetsmarknadsinsatser för brukare som förväntas kunna komma ut på arbetsmarknaden inom 18 månader. Inom KC kan jämföras med övriga stadsdelar och de intervjuade kan inte se någon skillnad mellan Majorna-Linné och övriga stadsdelar. För medarbetare inom stadsdelen är det fortfarande otydligt vem som har tolkningsföreträde då bedömningen av om brukaren kan komma ut i sysselsättning inom 18 månader och om brukaren har behov av rehabilitering eller inte går isär mellan stadsdelsförvaltningen och KC.

Frågan om tydliggörande av roller är starkt kopplad till frågan om bedömningarna blivit mer korrekta. Medarbetare och chefer i

stadsdelsförvaltningen anser här att socialsekreterare har blivit skarpare i att skriva bedömningar och att bedömningarna blivit mer korrekta utifrån ett KC- perspektiv. Även medarbetare och chefer på KC bedömer att det nya arbetssättet kan ha gett snabbare och mer korrekta bedömningar men att det är svårt att se effekter efter så kort tid och då det inte finns möjlighet att jämföra med hur det hade blivit utan projektet. Flera medarbetare lyfter att det skett så många

(23)

förändringar av arbetssätt under projektets gång har minskat möjligheten till resultat, men att det har varit positivt med de diskussioner som förts kring målgrupp och brukare mellan KC och stadsdelsförvaltningen och att det i viss mån ökat respektive förvaltnings medarbetares kunskap om varandras

målgrupper och arbetssätt.

Medarbetare och chefer inom stadsdelsförvaltningen upplever att det finns en diskrepans mellan när stadsdelsförvaltningen bedömer brukaren

färdigrehabiliterad/inte i behov av rehabilitering och kan komma i

arbete/utbildning inom 18 månader och när KC bedömer att brukaren uppfyller kriterier för KC, vilket försvårar samverkan.

3.2.2.2 Samlokalisering

Samtliga intervjuade som svarat på frågan om samlokalisering bidragit till samverkan menar att det var en förutsättning för projektet och att det är positivt för samverkan med en ökad personlig kontakt. En del medarbetare ser det som viktigt med den dagliga kontakten, att se varandra och kunna ställa frågor i vardagen, och någon anser att det skulle räcka med återkommande strukturerade möten. En del påtalar att det höll flödet till KC igång. Under sommaren 2018 överfördes flertalet projektaktiviteter till utförarverksamheten ASOM-teamet och samordnare var inte längre placerad i stadsdelsförvaltningen lokaler.

Medarbetare på utförarverksamhet upplever inte i samma grad som chefer och medarbetare på försörjningsstödsenheten närheten till KC-medarbetare och effekterna av det. Det kan bero på att samordnaren inte längre hade sin arbetsplats i stadsdelsförvaltningens lokaler men också på att syftet och respektive arbetsuppgifter var otydligt för medarbetarna samt att flertalet brukare som hänvisades till ASOM-teamet inte uppfyllde KC: s kriterier.

Det går att se av statistik av antal brukare till KC att antalet minskade kraftigt när samordnaren från KC inte längre var placerad i stadsdelsförvaltningens lokaler och projektaktiviteter överfördes till ASOM-teamet samtidigt som socialsekreterare i viss mån fortfarande skulle skicka brukare till KC. Det tyder på att hög närvaro av KC-medarbetare inom stadsdelsförvaltningen kan ha haft en positiv effekt på samverkan och flöden till KC inom ramen för det beslutade projektet.

(24)

4 Slutsatser och

rekommendationer

Som avslutning kommer vi nu att återvända till den inledande beskrivningen i kapitel 2. Där framgick hur pilotprojektet utvecklats över tid. Vi kan visserligen få en uppfattning om hur väl pilotprojektets olika delar fungerat, men det är svårt att få ett grepp om själva pilotprojektet. Eftersom det förändrats mycket, men också löpande, under hela projekttiden har det varit svårt att utvärdera verksamheten på ett kvalificerat sätt. Än mindre är det möjligt att göra ett samlat slutomdöme, inte minst när det gäller att beskriva värdet av

pilotprojektet för brukarna. Det beror på att projektet som sagt förändrats och i verkligheten rymmer flera olika upplägg där de flesta av dessa upplägg endast varit i fullt bruk under en kortare tid. Om ett slutomdöme ska göras så blir det svårt att bestämma vad det i så fall är som eventuellt orsakat en önskvärd effekt.

Vi vill dock vara framåtsyftande samtidigt som vi här vill peka på en väsentlig faktor som bör hanteras och ligga till grund för fortsatt samverkan mellan stadsdelen och Arbvux oavsett vilket upplägg som väljs för denna samverkan.

Det handlar om styrningen av samverkan såväl före denna etableras som under tiden samverkan sker. Vi ser att det funnits goda intentioner att försöka hantera och lösa frågor för att förbättra projektets genomförande och utfall på alla nivåer. Vi ser samtidigt att detta inte varit tillräckligt för att säkerställa effektiva processer, god samverkan och ett tydligt värde för brukarna.

En viktig förutsättning för samverkan är att det finns en grundläggande samsyn på vad som är syftet med projektet och hur det ska genomföras. Inte bara på en övergripande nivå utan även på en relativt detaljerad nivå kring olika delar av projektet. Detta saknas i delar och tar sig uttryck i att medarbetare och chefer i många fall inte känner till syfte med upplägg och projektaktiviteter, hur de är tänkta att genomföras samt hur processen ser ut, särskilt då det förändras ofta över tid. Det blir tydligt i utvärderingen att det finns olika bilder av processen, projektaktiviteterna och syfte. En följd av det är att det skapar svårigheter i genomförandet av projektet.

Vi kan inte fastställa orsakerna till detta med säkerhet utifrån denna rapport, men ser indikationer på en rad omständigheter som kan ha bidragit till att samsynen inte varit tillräckligt hög:

• Förankring av projektet hos de som ska arbeta inom projektet har inte varit tillräckligt grundlig

• Beslut om väsentliga verksamhetsförändringar i ordinarie organisation sker samtidigt som pilotprojektet (och kräver omarbetningar av projektets upplägg)

• Personalomsättning och byte av nyckelpersoner

• I ett senare skede saknas även aktiv styrning av projektet Vår rekommendation är att ta vara på de erfarenheter som framkommer i rapporten kring de enskilda delarna i projektet, men samtidigt inför fortsatta eventuella insatser för samverkan gemensamt diskutera och utveckla former för:

(25)

• Säkerställande av förutsättningar för uppföljning och utvärdering När de flesta projektaktiviteter överfördes till ASOM-teamet skedde stora förändringar från ursprungsplanen och otydligheten i projektet ökade.

Förändringarna gjordes utifrån ambitionen att anpassa efter ett förändrat arbetssätt inom stadsdelsförvaltningen som även det var avsett att förstärka samma principer som projektet byggde på – att coacher med kunskap om arbetsmarknaden gör bedömning av arbetsförmåga - och öka effekterna av projektet. Utvärderingen tyder dock på att förändringarna fick motsatt effekt och att projektet eventuellt hade haft tydligare och mer positiva resultat om projektet fortsatt enligt ursprungsplaneringen med mindre korrigeringar. Det hade troligtvis ökat chefernas möjligheter till effektiv styrning och ökat tydligheten för medarbetare som kunde arbeta in ett arbetssätt under längre tid.

(26)

Bilaga 1.

(27)

Bilaga 2.

(28)

Bilaga 3.

Stadsdelsför valtning

Genom- snittligt antal

månader hos KC (2018)

Tid utan arbete

< 6 månader (2018), Andel procent

Tid utan arbete

< 6 månader (Jan-Aug 2017), Andel procent

Avslutsorsak

= själv- försörjning (2018), Andel procent

Alla SDF 7,6 17 12 59

Askim- Frölunda- Högsbo

7,7 9 8 60

Angered 6,7 7 6 60

Centrum 7,4 17 13 51

Lundby 7,0 18 12 57

Majorna- Linné

6,2 28 21 57

Norra Hisingen

8,6 20 17 61

Östra Göteborg

9,2 16 13 57

Örgryte Härlanda

8,0 13 11 53

Västra Göteborg

7,7 8 14 54

Västra Hisingen

7,5 30 10 70