SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2016/2017

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2016/2017

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

I och med vårt nya sätt att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet har arbetet med att få detta som ett levande dokument som är med på till exempel planeringar förbättrats mycket. Vi använder oss av Lotus-scheman för att tydliggöra vilka strävansmål från Lpfö98 som vi får med i de olika delarna av verksamheten, både för barngrupp och individuella barn.

Vi arbetar vidare med Ester som är ett bra arbetssätt för att tydliggöra vilka barn som behöver mer stöd och vilka åtgärder vi kan sätta in. Genom detta har även vi i personalgruppen fått en samsyn när det kommer till förhållningssätt och att möta varje barn utifrån deras behov och utvecklingsfas. Det blir ett bra resultat när vi har ett samarbete med föräldrar, barn,

specialpedagog och övrig personal.

Språket är en central del i hela vår verksamhet. Vi försöker utnyttja alla tillfällen som ges till att träna språket. Detta är ett arbeta som alla pedagoger är med och bedriver och det finns en stor förståelse för vilken nytta språket har för inlärningen på förskolan.

HELHET/ALLSIDIGHET

Förhållningssättet har stor betydelse. Att vara med på ett undersökande sätt, leka upptäckare och vara upplevande och agerande tillsammans med barnen i verksamheten är viktigt. Att se alla barn, lyssna in barnens intressen i den fria leken är centralt för att veta att vi utgår från barnens intressen. Barnen har delats i mindre grupper, t.ex. 5-års, efter lek. Material som utmanar, stimulerar uppmuntrar till olika former av lekar har anpassats efter ålder och behov

Vi anpassar samlingar och aktiviteter under dagen för att anpassa efter barnens behov, utveckling och kunskap. Till exempel vid läsningar, samlingar och aktiviteter efter lunch.

Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva. Vi uppmuntrar barnen att berätta på samlingar t.ex. presentera måltiden, berätta om sig själva, namnsånger och namnlekar. Vi uppmärksammar och följer traditioner på olika sätt.

Analys av årets resultat:

Vi har lärt oss att på bättre sätt än tidigare fånga upp och arbeta utifrån barnens intressen, såväl i den fria leken som i bestämda aktiviteter. Detta märks tydligt då barnen visar ett ännu större intresse och utvecklas vidare i de intressen eller aktiviteter vi har. Barnen visar även nyfikenhet för varandras intressen och drar nytta av varandras kompetenser. Detta stärker barnens

självkänsla och tillit till sin egen förmåga.

(2)

HÄLSA OCH RÖRELSE

Vi är utomhus minst en gång per dag oavsett väder. Vi erbjuder olika miljöer, gården, skogen och promenader i närmiljön. Barnen cyklar, gungar, klättrar, springer och får i skogen möjlighet att röra sig i kuperad terräng. Barnen utvecklar sin balans och koordinationsförmåga.

Koordinationsförmågan tränar vi även vid av- och påklädning, där barnen får träna att göra det de kan själva. Förmågan tränas även vid rörelselekar både ute och inne.

Vi erbjuder aktiviteter att träna finmotorik så som rita, måla, klippa, klistra och pärlor. Lego, kapplastavar och andra byggmaterial är andra material där vi tränar motoriken.

Vi strävar efter att ha en lugn, trygg och positiv matsituation där vi pratar om vikten av att äta och dricka bra, att ge kroppen rätt bränsle för att orka hela dagen. Vi uppmanar barnen att smaka olika grönsaker och försöker att vara goda förebilder som vuxna. Matstunden är även ett tillfälle att låta barnen träna på att skära, dela och hälla under uppsikt av oss vuxna.

Vi upplever att vi gör mycket inom hälsa och rörelse. Vi äter pedagogiska måltider med barnen och rör oss ute tillsammans. Vi behöver planera in styrda aktiviteter med koordinationsrörelser till exempel i idrottshallen oftare.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Språk och kommunikation sker ständigt i den dagliga verksamheten då vi försöker tänka på att namnge och sätta ord på så mycket som möjligt. Vi samtalar mycket med barnen, vid samlingar, matsituationer och så vidare.

För de barn som haft svårigheter med språket jobbar vi med olika typer av material, där vi läser böcker, använder oss av tecken som stöd och tänker på att artikulera orden ordentligt. Vi

använder bilder för att visa vad vi ska göra och vad som händer i verksamheten under dagen för barn som behöver det. Vi pratar mycket om känslor med barnen, lär dem att sätta ord på sina egna och andras känslor. Vi har använt materialet ”Stegvis” och ”Start”.

Vi läser mycket för barnen och lyssnar på sagor samt pratar och diskuterar runt bilder för att stärka kommunikationen.

För de barn som har annat modersmål har vi använt oss av ett material som heter ”TRAS” där vi kartlägger språkutvecklingen och på så sätt kan se vilka delar av språket som behöver utvecklas.

Vi använder även Tras till den övriga barngruppen.

Vi ställer mer frågor om hur barnen tänker, vad de tror, vad de kan och vet. Vi använder ett mer rikt, allsidigt nyanserat språk med rätta benämningar och ger barnen tid till att ställa frågor för att barnen ska reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och få syn på sitt lärande.

Ett barn berättar fritt om sin leksak och de andra lyssnar och ställer frågor. Temapåsar om vänskap, relationer och genus från biblioteket med boksamtal i smågrupper med barnens egna reflektioner.

Alfabetet med bilder är uppsatta på väggen för att fånga nyfikenheten och intresset av bokstäver och ord. Vi använder oss mycket av barnens namnlappar för att barnen ska känna igen sitt eget och andras namn. Vi dokumenterar barnens alster, teckningar och bilder med barnens egna kommentarer i skrift. Barnen har även fått bättre syn på sitt eget lärande och upptäcker själva brister i sitt eget språk.

(3)

Att använda bilder som stöd är något som skulle behövas till fler barn, för att förberedas för hur dagen kommer att se ut, vilka aktiviteter som är inplanerade och så vidare.

Sedan vi börjat använda tecken som stöd för barn som behöver det har vi även sett att andra barn anammat detta och gör tecken för olika saker. Vi vuxna gestikulerar mer, när vi till exempel ska förklara hur man tvättar händerna noga med tvål. Vi upprepar ordet som barnen tecknar.

Genom att vi arbetat medvetet med känslor har barnen fått möjlighet att sätta ord på sina egna och andras känslor vilket har lett till att de blir mer medvetna om detta.

Vi använder språket på ett medvetet sätt, ger barnen ord och begrepp under alla våra samlingar.

Materialet ”TRAS” har varit till stor användning och bra hjälpmedel då det ger en bra uppfattning om språkutvecklingens olika delar, vad som behöver stimuleras och hur det kan göras.

Flera barn har fått större ordförråd, kan uttrycka sig bättre och använder längre meningar. De äldre barnen ställer mer adekvata frågor i olika sammanhang. De yngre barnen och barn med annat språk gör sig mer förstådda och använder mer ord i handling än tidigare. Många barn visar mer intresse för bokstäver och ord och kan skriva sitt namn. En del har börjat lekskriva och vill att vi ska läsa orden. Vi har även fångat upp barn som har intresse för att ljuda bokstäver och ord.

LEK

Pedagogerna försöker så mycket som möjligt vara närvarande i leken både inomhus och utomhus. De uppmuntrar barnen komma igång att leka genom att ge vägledning stötta och introducerar nya lekar, lekmaterial eller aktiviteter. Pedagogerna är medagerande och hjälper de barn som behöver lära sig lekens regler.

Miljön är tillåtande och öppen med material som finns i barnen nivå och anpassad för alla åldrar.

Lekmaterial byts ut mellan avdelningarna och materialet får också byta platser/rum ibland. Det skapar nyfikenhet och nytt lekintresse. Barnen bekräftas och stöttas när de hjälper varandra eller när de löser konflikter som kan uppstå i lekar. Det är viktigt att ge barnen tid och utrymme för lek. De kan få spara sina påbörjade lekar och inte avbrytas av vuxna i onödan. För att uppmuntra den fria leken är det viktigt att barnen får möjlighet leka ostört i små grupper. Lära barnen respektera de andras lekar, inte rusa in och förstöra utan fråga om man får vara med. I dagliga verksamheten tar vi vara på barnens intressen och försöker tillgodose det med material eller aktiviteter.

Leken är alltid i fokus på förskolan både inomhus och utomhus. Målet är att utveckla barnens förmåga att leka själv och tillsammans med andra barn. Pedagogerna försöker vara delaktiga i leken och stötta barnen, t.ex. med turtagning, hjälpa med material, lek-ro. Vi behöver dela in barnen i mindre grupper oftare än vad vi gör idag. Det är viktigt att lekmaterialet förnyas och utvecklas. Några pedagoger upplever att de behöver tips om nya bra utvecklande lekmaterial som finns på marknaden idag.

SKAPANDE

Skapandet har anpassats för de olika åldrarna. För de äldsta barnen finns ett rum med material anpassat för deras ålder och för att de ska ha möjlighet att leka ostört samt kunna spara för att fortsätta vid annat tillfälle

(4)

För samtliga barn planeras skapande aktiviteter ofta i samband med tema och vid samtliga traditioner. Barnen skapar också spontant genom att använda en mängd olika tekniker t.ex.

bygga, måla, väva, baka och med material både från naturen och ”köpta” t.ex. klossar, lego, olika sorters färg, garn, saltdeg, pinnar, kastanjer och is. Även den fria leken inbjuder till skapande t.ex. skyltar, pengar och kuddar.

I Utomhusmiljön på gården och i skogen finns möjlighet att använda andra tekniker och material, allt utifrån vad årstiderna erbjuder. Sandlådan används ofta till byggen och skapande. Det finns fri tillgång på pinnar, kottar samt vatten att ösa, hälla och måla med. Vintertid är snö och is bra material att använda till att t.ex. gräva, bygga, göra kanor och göra snöbollar med. Miljön stimulerar också till att skapa mat till affären och konditoriet samt inbjuder fler barn till att leka tillsammans. Sång förekommer dagligen. Viss dramatisering har förekommit då barnen bland annat har klätt ut sig vid traditioner och i lek. Barnen har även skapat på olika sätt under matematiksamlingar. De har ritat, färglagt, och använt piprensare och pärlor för att skapa eget material.

Alla har varit delaktiga och visar glädje och stolthet över egna och andras resultat. De har utvecklat sin kreativitet, fantasi, finmotorik och koncentration.

Genom att vi vuxna är lyhörda och intresserar oss för skapande får vi med oss barnen i detta. Vi inspirerar barnen att skapa på olika sätt. Vi plockar fram material och presenterar olika nya pyssel vid olika tillfällen.

Barnen visar mer intresse och har utvecklat sin förmåga att konstruera, bygga, tillverka, och skapa. De äldsta är mer självständiga tar mer egna initiativ och hämtar det de behöver själva.

MATEMATIK

Matematiken förekommer ofta i vardagen, genom att olika begrepp används i konkreta

situationer både i organiserade och fria aktiviteter. Där har barnen letat former i rummet, jämfört störst/minst, flest/minst antal, räknat, addition, subtraktion, former och färger och så vidare.

Med hjälp av duplobitar har färg och former uppmärksammats. Siffror finns uppsatta på väggen och med stöd av duplosiffror, konkretiseras antal och hur siffrorna ser ut. Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt antal, olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp tydliggjorts. Vid fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser sker t.ex. barnen räknas hur många är lediga, sjuka, hur frukt kan delas, vad är mest eller minst? Även i barnens konstruktionslek, skapande och experimenterande tränas många begrepp.

Vi är duktiga på att ta tillvara på matematiken i vardagen. Vi använder den vid flertalet tillfällen varje dag vilket har lett till att barnen både räknar och pratar matematik. De visar stort intresse och glädje vid samlingar. Barnen får även ofta vara med och bestämma vad vi ska göra och hur vi ska gå vidare med olika typer av material.

Vi har märkt att barnen använder rätt matematiska termer, till exempel kvadrat istället för fyrkant och så vidare.

Föräldrar frågar om vi räknar mycket då de märker att barnen räknar mer hemma, även de små barnen.

(5)

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Varje vecka ger vi barnen tillfällen att vistas ute i naturen/skogen, i form av aktiviteter som Mulle, Knytte eller andra former av åldersindelade grupper. Vårt mål är att alla barn oavsett ålder ska få tillgång till naturen och utveckla en nyfikenhet för naturvetenskap. I skogen får barnen utveckla en förståelse för växter och djur, de får lära sig om allemansrätten och

årstidernas skiftningar. I skogen upptäcker vi, undersöker och samtalar tillsammans med barnen.

Vi använder hjälpmedel som böcker, luppar, håvar m.m. Barnen får plocka skräp, kompostera, källsortera, göra besök vid återvinningsstationen, odla och skörda. Varje dag ges tillfällen till teknik och experiment, både inne och ute, då barnen får prova på att mäta, väga, bygga, lära sig metoder för hållbarhet, lära sig skillnad på vätska vid varmt och kallt m.m. Vi tar tillvara på tillfällena där barnen uttrycker sin nyfikenhet, t.ex. hur man gör för att brobygget i sandlådan ska hålla till hur man ska stapla klossarna så att det blir ett högt torn. Vi ser till att det finns olika material inne för att barnen ska inspireras till teknik.

Analys av årets resultat:

Våra planerade tillfällen ute i naturen har fungerat bra, det här är vi bra på! Barnen har fått ny kunskap och visar nyfikenhet och upptäckarglädje. Barnen visar kunskap och förståelse för naturen och för varför vi ska kompostera och gå med skräp till återvinningsstationen. Barnen är nyfikna på odlingsprocessen och vill gärna vara med.

Barnen tycker det är jättekul och spännande med experiment och det är viktigt att vi vuxna fångar upp barnens nyfikenhet, tankar och idéer samt att vi finns med och ställer öppna frågor och hjälper till att ge barnen redskap för att sammanfatta och dra slutsatser. Vi har arbetat mer aktivt och medvetet med teknik i år. Vi behöver uppdatera och tydliggöra teknikmaterialen.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Vi uppmuntrar barnen att våga prova nya saker och tro på att de kan. Att vi alla är olika men lika mycket värda. Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor och de visar respekt och är hjälpsamma mot varandra, de uppmuntras till turtagning, att samarbeta och att hålla samman för att stärka gruppgemenskapen. Barn benämner kamrater och pedagoger vid namn. Vi

uppmuntrar barnen att lösa konflikter genom att kommunicera men vid behov får de stöd av pedagogerna. Vi arbetar med Start som används i vardagen. Det ger både pedagoger och barn verktyg att lösa konflikter och vara mer lyhörda inför varandra. Vi känner till begreppen och alla pedagoger kan hänvisa till detta arbetsmaterial. För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med: Start, fri lek, skogsgrupper, aktivitetstavlan, utelek,

traditioner och seder.

Vi har lånat böcker som vi läst och samtalat om kring genus och hur vi bemöter varandra.

De största barnen har även jobbat med Stegvis under hösten och delvis våren.

Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter i dialog, att de ska försöka lösa det själva innan vi kommer in som ett stöd.

Barnen har visat intresse för Stegvis, och vi ser stora framsteg i barngrupperna.

(6)

Personalen har fått viss utbildning i att förebygga problemskapande beteenden i förskolan, vilket vi även ständigt jobbar med i och med arbetet med ESTER.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Solhyttans förskola

Smbns kommun

Samtliga medverkande förskolor

1. Information om barnets utveckling 8,3 8,7 8,7

2. Normer och värden 8,7 9,1 9,1

3. Trygghet och omsorg 9,2 9,0 8,8

4. Utveckling och lärande 8,3 8,6 8,7

5. Anpassning efter barnens behov 5,9 6,6 7,1

6. Barns inflytande 8,3 8,6 8,5

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

Frågeställning:

1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats

2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas?

8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

(7)

Denna termin har fokus legat på att vårdnadshavare ska ha besvarat enkäten från skolinspektionen. Svarsfrekvensen från vårdnadshavare ligger på 45%. Överlag är

vårdnadshavare nöjda med förskolan. Trygghet och omsorg ligger högt när vårdnadshavare skattar oss. Där vi har ett lite lägre resultat är anpassning efter barnets behov.

Gällande den psykosociala enkäten så trivs personalen och är allmänt nöjda. Det som sticker ut lite negativt bland personalen på Solhyttan är feedback. Några i personalen anser vi är för dåliga på att ge varandra feedback, både det som är positivt och negativt.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2017/2018:

-Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra förskolor.

- Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område.

Ort: Söderbärke Datum: 2017-09-14

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Fredrik Hedlund