SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2017-2018

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

-Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra förskolor.

Vi har informerat och diskuterat hur händelser av kränkande behandling ska rapporteras och har tilldelats pärm med information och särskilda blanketter för rapportering till rektor, övrig dokumentation och uppföljning vid incidenter. När det kommer till rapportering av kränkande behandling känner vi att är en svår uppgift på förskolan. Även om vi vet vad som gäller i och med vår Likabehandlingsplan. Vad är en kräkning när det kommer till små barn? Hur ska vi hinna genomföra alla steg som ska tas för att det ska bli korrekt? Vi diskuterar detta

återkommande på t.ex. våra arbetsplatsträffar. Detta område är något som vi ständigt kommer behöva utveckla och fundera kring.

- Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område.

De digitala hjälpmedel vi har är mobiltelefon, iPads, och datorer. Dessa använder vi till att dokumentera med bilder till barnens portfoliopärmar, temaarbeten, samt familjebilder.

Vi använder dem även till sång och dans vid vissa traditioner och enstaka tillfällen vid samlingar.

Vi använder de hjälpmedel vi har på de sätt vi anser att vi kan i så stor utsträckning som möjligt.

I och med att vi nu använder mobiltelefoner istället för fasta telefoner är vi även mer tillgängliga för vårdnadshavare. Telefonerna är alltid med när vi är ute på gården, i skogen eller på promenad vilket medför att det är lättare att dokumentera mer i verksamheten då det är mer lättillgängligt nu. Det ser vi som mycket positivt.

HELHET/ALLSIDIGHET

Förskolan arbetar med att skapa trygga och bra fungerande grupper både med regler och rutiner.

De vuxnas gemensamma förhållningssätt skapar också en trygghet bland barnen. När

höstterminen börjar är det nya grupper för alla barn på förskolan och en helt ny "värld" för de yngsta som börjar förskolan. Vid inskolningen är det viktigt att skapa trygghet hos

vårdnadshavarna, det skapar trygghet hos barnen. Tryggheten skapas genom att vi vuxna finns tillgängliga för barnen i deras vardag på förskolan. Barnens tillit till den egna förmågan stärks genom att personalen utmanar barnen att få prova själva. Det kan handla om allt från att lösa konflikter, påklädning och hygien. Vi försöker dela in barnen i mindre grupper så ofta vi kan i vardagen.

(2)

Analys av årets resultat:

Organisation och struktur skapar trygghet på avdelningarna. Pedagogerna är alltid lyhörda för barnens behov. Att skola in många nya barn på avdelningarna är krävande. Det är viktigt att detta arbete får ta tid då tryggheten tillsammans med personalens förhållningssätt, struktur och rutiner är grundläggande. Pedagogerna är närvarande och ger stöd i det sociala samspelet och det skapar trygghet. Vi fortsätter att dela barnen i mindre grupper då vi ser att det skapas trygghet men vi kan också anpassa lärandet efter ålder och intresse. Vi vill stimulera barnen att bli självständiga individer och känna trygghet i det de gör. Vi vill tillvarata våra barns olika kulturer genom seder, traditioner, musik och språk.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Utevistelse sker varje dag i så stor utsträckning som möjligt och vår utemiljö som uppmuntrar och stimulerar barnen till rörelse och ger dem möjlighet att utveckla grovmotorik, finmotorik och kroppsuppfattning genom promenader och årsspecifika uteaktiviteter.

Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelse genom att vara med i lekar och olika fysiska aktiviteter. De väcker barnens nyfikenhet, inspirerar och utmanar att prova och göra likadant.

Barnen utvecklar sin motorik och de kommer över sina rädslor och finner istället glädjen i att t.ex. kunna spela fotboll, hoppa från stenar och balansera.

Vid matbordet pratar vi om att det är viktigt att äta av allt samt att våga prova så väl grönsaker som all mat och lära sig äta med kniv och gaffel. Vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och rörelse samt rörelselekar och rytmik. Vi har förändrat den traditionella fruktstunden och ger istället barnen utrymme att leka klart sina lekar utan större avbrott.

Vi har även arbetat med kroppen som tema på samlingar med de större barnen, där vi pratat om kroppsdelar och dess funktioner bland annat. Efter vilan/lässtunden/avslappning erbjuder vi barnen lugna aktiviteter.

Analys av årets resultat:

Mycket utevistelse ger friska barn och de utvecklar även sin kroppsuppfattning och

koordinationsförmåga. Vi ser att barnen mår bra av utevistelse samt mycket rörelse. Genom att röra på sig ökar barnens koncentration samt att färre konflikter mellan barn uppstår.

Matsituationer är centrala mötesplatser för att fånga upp samtal om hälsa och matvanor.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Språk och kommunikation sker ständigt i den dagliga verksamheten då vi tänker på att namnge och sätta ord på så mycket som möjligt. Vi samtalar mycket med barnen vid samlingar,

matsituationer och så vidare. Vi uppmuntrar barnen att ha en dialog med varandra och berätta vad som hänt samt försöka beskriva med så många ord som möjligt i olika sammanhang. Vi läser sagor och förstärker med och utan bilder.

För de barn som haft svårigheter med språket jobbar vi mer med Babblarna som material där vi läser böcker, använder oss av tecken som stöd och tänker på att artikulera orden ordentligt.

Barnen bekantar sig med sitt namn och bokstäver på olika ställen i lokalerna där namnlappar finns tillgängliga. Barnen övar på att skriva sitt namn, även här med hjälp av namnlapp för de som behöver. Vi använder oss även av läsnyckeln för detta ändamål.

Vi pratar mycket om känslor med barnen och lär dem att sätta ord på sina egna och andras känslor. Vi har använt materialet ”Stegvis” och ”Start” till detta ändamål. Vidare läser vi mycket

(3)

för barnen och lyssnar på sagor samt pratar och diskuterar runt bilder för att stärka kommunikationen.

Vi använt oss av ett material som heter ”TRAS” där vi kartlägger språkutvecklingen och på så sätt kan se vilka delar av språket som behöver utvecklas för samtliga barn.

Vi ställer mer frågor om hur barnen tänker, vad de tror, kan och vet. Vi använder ett rikt, allsidigt och nyanserat språk med rätta benämningar samt ger barnen tid till att ställa frågor. Detta gör vi för att barnen ska reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och få syn på sitt lärande.

Temapåsar om vänskap, relationer och genus från biblioteket med boksamtal i smågrupper med barnens egna reflektioner arbetar vi också med.

Alfabetet med bilder är uppsatta på väggen för att fånga nyfikenheten och intresset av bokstäver och ord. Vi dokumenterar barnens alster, teckningar och bilder med barnens egna kommentarer i skrift.

Vi är medvetna om att vi vuxna är språkliga förebilder för barnen. Barnen tycker om att diskutera och samverka med varandra. Barnen ska känna att de har möjlighet att uttrycka sina tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera. Vi upplever att barnen dagligen utvecklar sin kommuniktion med varandra samt samarbetar och reder ut missförstånd. Vi fortsätter utveckla språket genom nya sånger och språklekar.

Vi måste alltid tänka på språket vilket ständigt sker i vardagen. Språket finns alltid närvarande i allt vi gör på förskolan och kommer alltid att vara ett extremt viktigt inslag i såväl vardagen som i planerade aktiviteter.

Flera barn har fått större ordförråd, kan uttrycka sig bättre och använder längre meningar. De äldre barnen ställer mer adekvata frågor i olika sammanhang. De yngre barnen och barn med annat språk gör sig mer förstådda och använder mer ord i handling än tidigare.

LEK

Pedagogerna utvecklar och förnyar lekmiljön både inom- och utomhus så att barnen kan stimuleras leka och lära. Lekmaterialet byts ut då och då och anpassas efter barngruppen och deras intressen. Förnyelse av lekmiljö sker också genom att möblera om och skapa nya roliga vrår att leka i. Leken förändras utifrån placering av material och det ger nya utmaningar till nya lekar. Pedagogerna strävar efter att vara närvarande och medagerande i leken genom att stötta, ge vägledning och bekräfta barnen i deras lek. Det är viktigt att ge barnen tid och utrymme för lek.

Pedagoger undviker att avbryta mitt i leken eller låter påbörjade rollekar leka ostört i sina små grupper. Barnen uppmuntras att lösa konflikter som kan uppstå i leken själva. Pedagogerna uppmanar barnen att samtala och framför allt lyssna på varandra och ge kompisar en chans att hinna förklara.

Leken är alltid i centrum på förskolan både inom och utomhus. Målet är att barnen skall lära i lek. Pedagogerna vill stötta barnen att leka tillsammans med andra barn men även att känna tilltro till sin egen förmåga. Pedagogerna försöker vara delaktiga i leken och hjälpa barnen. För att de vuxna ska vara tillgängliga för barnen är det viktigt att de tänker på hur de placerar sig i rummen. Det är viktigt att lekmaterial/lekmiljö förnyas och utvecklas.

(4)

SKAPANDE

Skapandet har anpassats för de olika åldrarna. För de äldsta barnen finns material anpassat för deras ålder som vi plockar fram när barnen ber om det eller när vi bestämt aktiviteter.

För samtliga barn planeras skapande aktiviteter ofta i samband med tema och vid samtliga traditioner. Barnen skapar också spontant genom att använda en mängd olika tekniker t.ex.

bygga, måla, väva, och baka. Personalen upplever att barnen blir kreativa av att använda olika material.

Sandlådan används ofta till byggen och skapande och det finns fri tillgång på pinnar, kottar m.m.

Vintertid är snö och is bra material att använda till att t.ex. gräva, bygga och göra snöbollar med.

Sång förekommer dagligen men vi har även gjort fingerramsor. Viss dramatisering har förekommit då barnen bland annat har klätt ut sig vid traditioner och i lek.

Barnen har även skapat på olika sätt när de har ritat, färglagt, och använt piprensare och pärlor för att skapa egna alster. Vi tänker på att placera material lättillgängligt för våra barn ska lätt kunna starta igång själva när de vill skapa. Vi använder även musiken till skapandet genom olika sånglekar, disco samt lyssnat på klassiskt samtidigt som barnen målat på stafflin.

Alla har varit delaktiga och visar glädje och stolthet över egna och andras resultat. De har utvecklat sin kreativitet, fantasi, finmotorik och koncentration.

Genom att vi vuxna är lyhörda och intresserar oss för skapande får vi med oss barnen i detta. Vi inspirerar barnen att skapa på olika sätt genom att vi plockar fram material och presenterar nya pyssel vid olika tillfällen.

Barnen visar mer intresse och har utvecklat sin förmåga att konstruera, bygga, tillverka, och skapa. De äldsta är mer självständiga och tar mer egna initiativ samt hämtar material de behöver själva. Flera barn är goda förebilder för de yngre som tar efter. Vi har märkt att barnen själva dramatiserar, leker mer varierande rörelse och sånglekar i mindre grupper både inne och ute.

MATEMATIK

Vi fortsätter med den vardagliga matematiken när vi dukar, spelar spel eller besöker skogen för att mäta t.ex. pinnar. Vi arbetar med former i våra olika arbetsgrupper samt att vi använder oss av former i olika sammanhang vilket tränar begrepp och olika lägesord. Vid samlingar har barnen letat former i rummet, jämfört störst och minst och även räknat. Med hjälp av duplobitar har färg och former uppmärksammats. Siffror finns uppsatta på väggen och med stöd av duplosiffror, konkretiseras antal och hur siffrorna ser ut. Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt antal eller olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp

tydliggjorts. Vid fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser.

Vi jobbar medvetet med matematik i och med olika samlingar, dukning och genom olika aktiviteter. Detta är en av våra starkare sidor, och barnen visar uppskattning och glädje inför matematik. Vardagsmatematiken finns i det mesta bara vi uppmärksammar det. Det är viktigt att vi vuxna tar de möjligheter som ges i förskolan till att ha en dialog med barnen kring

matematiska begrepp. Vi behöver utmana barnen mer kring matematik även utomhus samt förnya och inspirera med nytt material.

(5)

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Barnen leker och utforskar, de upptäcker och är nyfikna på allt. Barnen hittar smådjur på gården som de blir nyfikna på och då fördjupar vi oss i det barnen är intresserade av. Barnen deltar också i olika mindre eperiment t.ex. kring tema vatten. Teknik i vardagen kan vara att sätta på sig skorna, dra upp dragkedjan, sätta sig på en stol eller trä pärlor på ett halsband. Teknik får barnen också träna genom arbete med lego och duplo m.m.

Vi arbetar med naturens skiftningar och de olika årstiderna. Vi tar tillvara det barnen upptäcker.

Vi pratar mycket om växter, träd och djur när vi vistas i skogen och att vi ska vara rädda om naturen och inte skräpa ner. Vad är nedbrytbart och inte nedbrytbart samt vad är ätbart och inte.

Vi vill fortsätta forska tilsammans med barnen för att se vad som fångar deras intresse.

Avdelningarna vill fortsätta experimentera tillsammans med barnen samt uppmärksamma den teknik vi har i vardagen på förskolan.

Vi tar tillvara på naturvetenskapen då vi är ute mycket, går till skogen i olika grupper och kan prata kring detta på barnens nivå då grupperna är åldersindelade. Barnen visar nyfikenhet och är villiga att lära sig när vi är i skog och mark.

Barnen har visat stort intresse vid experimentsamlingar och även visat och berättat hemma vad de gjort.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Vi arbetar med empati för att barn ska utveckla sin självkänsla och förstå varandras olikheter. Vi utbildar barnen i att ta ansvar för sina handlingar genom att vara rädda om vår gemensamma miljö och vårt material. Vi använder oss av Stegvis när vi arbetar med olika

känslor/konflikthantering för att beskriva att vi alla kan ha olika känslor inför samma sak. Vi uppmuntrar barnen att prova nya saker och tro på att de kan. Barnen får stöd och verktyg för att kunna lösa konflikter själva i första hand och vi vuxna finns som ett stöd.

Värdegrunden genomsyrar hela arbetet på förskolan. Det handlar om hur du är som människa och hur vi är mot varandra. Alla är lika mycket värda. Det är lika viktigt att uppmärksamma när barnen hjälper varandra och samarbetar. När många nya barn samlas blir allt detta arbete oerhört viktigt. Vi har lagt fokus på att skapa struktur och rutiner för att barnen ska känna sig trygga.

Personalen arbetar för att vara närvarande vuxna i barnens lekar och aktiviteter och det är viktigt för att det ska fungera och bli ett bra förebyggande arbete. Personalen försöker vara lyhörda och ge barnen ett bra inflytande på deras nivå.

Barnen vågar prova saker och stå för sina åsikter, vilket vi ser och hör på bland annat samlingar och vid vardagssituationer. Vi ser också att barnen är mer uppmärksamma på varandras känslor.

Barnen växer i sig själva när de får hjälpa varandra och relationerna mellan barnen stärks.

Vi vuxna behöver bli bättre på att låta barnen hjälpa varandra även när det är en stressig

situation. Vi måste tänka efter innan vi svarar barnen, påminna varandra och uppmuntra barnen att hjälpa varandra.

Barnen uttrycker sina åsikter och önskemål och vi bemöter dem med respekt. I största mån försöker vi förklara anledningen till olika beslut. Som pedagoger behöver vi lyssna på barnens

(6)

önskemål och försöka arbeta utifrån dem för att få en verksamhet som bygger på barnens inflytande.

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

Frågeställning:

1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats

2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas?

8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Gällande den psykosociala enkäten har vi ett litet bättre resultat överlag i år än förgående år.

Personalen upplever att de trivs och mår relativt bra. Arbetsbelastningen samt feedback har vi lite lägre resultat på. De pedagoger som svarat lite lågt på denna enkät kommer förskolechefer följa upp enskilt för att försöka förbättra resultat överlag. Personalen känner att de har inflytande men har önskemål om att förskolechefer befinner sig mera i verksamheten

(7)

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2018-2019:

Förskolan ska främja en god miljö där flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling

Förskolan ska tidigt upptäcka och stötta barn för att motverka normbrytande beteende.

.

Barnens miljö inne och ute ska utvecklas och förbättras

Förskolans pedagogiska arbete med ett språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas, likaså arbetet med andra modersmål än svenska.

Pedagogisk dokumentation ska synliggöra barns nyfikenhet, lärande och intressen

Ort: Söderbärke Datum: 2018-09-14 Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: Fredrik Hedlund