SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN STEGELBACKEN LÄSÅRET 2014-2015

Avdelning Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 Födda -13 F/P Blåklockan

16 barn 10 st 4 st 3 st 9/7

Tussilagon

18 barn 2 st 6 st 10 st 9/9

Kastanjen

15 barn 10 st 5 st 8/7

Totalt 43 barn

Personal

Förskollärare Barnskötare

Blåklockan 2.0 1.0

Tussilagon 3.0 1.0

Kastanjen 2.0

FAKTA OCH ORGANISATION

Stegelbackens förskola ligger i centrum av Smedjebacken. Lokalerna har iordningsställts i tre olika omgångar och två avdelningar har under året flyttats från Vinsbo. Förskolan som tidigare var en skola har renoverats i olika etapper. I maj-14 startade Blåklockan sin verksamhet, september -14 utökades förskolan med avdelningen Tussilagon. Den senaste avdelningen Kastanjen startade sin verksamhet i mars-15.

Förskolan ligger på en höjd med utsikt över Kolbäcksån och med närhet till affärer och bibliotek. I övriga lokaler på Stegelbacken bedriver Västerbergslagens

Utbildningscentrum verksamhet för gymnasieungdomar.

Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Sagan, Harnäs och Hattstugans förskolor.

(2)

RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat med att flytta verksamheten från Morgårdshammar till de nyrenoverade lokalerna på Stegelbacken. Samtidigt, under denna period, skulle den ordinarie verksamheten också bedrivas. Arbete med flytt och iordningställande har tidvis varit både stressande och tidspressande. Med ett gott samarbete med föräldrar så kan vi idag se att barnen har fixat flytten till de nya avdelningarna och funnit sig väl tillrätta.

Under detta läsår har personalen framför allt arbetat med fokus på att göra barnen trygga i sina nya gruppkonstellationer och i sina nya lokaler.

All planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt. Under läsåret har hela förskoleområdet fått kompetenshöjning gällande barns språk. Ett språkprojekt ”Språkgiva” startades av specialpedagogerna med stöd från Kulturrådet. Inom projektet ges stöd med material och handledning genom så kallade work-shops, ett besök/arbetslag.

Följande kvalitetsstärkande aktiviteter har genomförts:

 Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och

exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande.

 Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med läsfixarmaterial. Annika Löthagen.

 Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan.

 Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande.

 Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen.

Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Sedan har detta sammanställts till ett dokument för hela förskolans systematiska kvalitetsarbete.

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Barngrupperna förändras i och med vår flytt från Vinsbo till Stegelbacken.

De blev många nya inskolningar utspridda över hela året och det blev många barn 1-3 år. Vi utgick från barnens åldrar och de tänkta åtgärderna

modifierades.

 Satsa på matematik mer på djupet

Barnen har fått uppleva vardagsmatematik. Vi har inte haft matematiktema, men vi räknar, funderar över begrepp som liten-stor, lite – mycket, hel – halv m.m. Under temaarbetet med experiment fick barnen bekanta sig med många nya begrepp.

 Tänka på att begränsa temaarbeten

Våra temaarbeten har fungerat bra, barnens intresse har fått styra. Småbarn tycker om att upprepa och ”göra om”.

(3)

 Ge barnen mer utrymme i temaarbetet genom att dela upp barnen i mindre grupper

Barnen har getts bra med utrymme genom att vi framför allt under senare delen av våren kunde dela upp barnen i mindre grupper.

 Reflektera och dokumentera mer tillsammans med barnen

Vi har fortsatt dokumentera barnens temaarbeten. Vi har fotograferat och spelat in på I-pad. I viss mån har vi reflekterat tillsammans med barnen, men detta är något vi skulle kunna utöka ytterligare.

 Informationen till föräldrar behöver differentieras

Vi har framförallt under vårterminen använt tolk vid inskolningar. Syftet har varit att kunna ge bättre för information till föräldrar och för att barnen ska känna trygghet i förskolans verksamhet gällande lekar, aktiviteter, mat m.m. Även vid utvecklingssamtal har vi använt oss av tolk.

HELHET/ALLSIDIGHET

Under höstterminen arbetade två avdelningar på Stegelbacken. Arbetet koncentrerades på att ge trygghet till barnen, att de skulle lära känna varandra och de nya lokalerna, samt att de skulle komma in i gemensamma rutiner och regler för samvaron på förskolan.

När de äldre barnen i februari fick flytta till en egen avdelning lades stor vikt vid att ge dessa barn en god grund för deras egen avdelning. Förhållningssätt, regler och konsekvenser samt trivsel var i fokus. Förskolan har använt sig av tolk under flera inskolningar och det har varit bra.

Analys av årets resultat:

Hela förskolans flytt från Morgårdshammar till Stegelbacken blev en ansträngande period. Det blev stressande att hålla igång verksamheten, flytta verksamheten och direkt skola in nya barn.

Under våren fick verksamheten mer lugn och ro när vi kunde fördela barnen på tre avdelningar.

Förskolan har haft stort behov att ha tolkar med vid en del inskolningar. Det kan bli lite rörigt med många vuxna, men barngruppen har därigenom kommit i kontakt med barn och vuxna från olika nationaliteter.

Vi kan bli bättre på att ge barn, med annat modersmål, sagor på både svenska och på sitt språk.

Vi kan också lyssna på musik från andra länder.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Vi vistas utomhus varje dag på vår gemensamma gård. Barnen har där stor utrymme för

aktiviteter som stimulerar både grov- och finmotorik. Vi hade en liten klätterställning och har fått ytterligare en under våren som är lite större. Klätterställningarna utmanar barnen att tänja sina gränser och att klättra och klänga. De tränar på att hålla balansen genom att klättra på våra stubbar och låga staket. Vi försöker locka alla barn att vid lunchen att smaka på en grönsak. Just nu får vi många olika sorters grönsaker, både råa och kokta, samt olika sorters röror.

(4)

Vi värnar om barnens välmående och välbefinnande genom att efter lunchen ge vila och avslappning. De yngsta barnen sover.

Inomhus tycker barnen om att dansa och göra rörelselekar, de bygger med olika byggmaterial och bakar med leklera.

Vi ser på flera barn att de utvecklat sin motorik och gjort framsteg. De har också skapat tillit till sin egen förmåga. Småbarnen tar ofta initiativ till dans och rörelsesånger när de är inomhus och leker. Vi behöver bli bättre på att ha lekleran mer tillgänglig.

De äldre barnen behöver få komma ut i skog och närmiljö. Vilostunderna kan utvecklas med exempelvis barnyoga.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Under våren har de yngre barnen arbetat med färger, bondgårdsdjur, och haft träning i

munmotorik. Under temaarbetena lär sig barnen nya begrepp. På samlingarna lär sig barnen att lyssna på varandra och på vuxna. Barnen intresserar sig mycket för bilder och böcker. Förskolan har sångpåsar med figurer och det finns flanobilder till nya sånger. Språket stimuleras på många olika sätt. Barnen har vid vissa tillfällen delats upp i mindre grupper. I de mindre grupperna ges större talutrymme till varje barn, de får möjlighet att uttrycka sina tankar och de blir lättare att reflektera och lyssna på varandra.

Genom namnlappar och foton reflekterar barnen över sig själva och sina kamraters närvaro, födelsedagar, bordplacering. De lär sig att känna igen sitt namn. På väggen finns vårt alfabete, barnen lär sig lätt känna igen ”sin” bokstav och börjar på så vis hitta intresse för skriftspråk och förståelse för symboler.

Munmotorikträningen var rolig och uppskattades av barnen.

Temainriktat arbetssätt med inspiration från projektet Språkgiva har bidragit till ökad

måluppfyllelse gällande språk och kommunikation. Mera regelbunden högläsning och arbete med läsfixarna kommer att ytterligare öka språkförståelsen.

Barnen älskar rim& ramsor, flanosagor och sånger.

LEK

Småbarnen har tillgång till många varierande aktiviteter inomhus; upplevelseredskap såsom plastband, skynken, gummibandsspöken.

Bygglek, spel och pussel, rollek främjar konstruktion och fantasi, och ger barnen möjlighet till att samlek.

Utomhus har barnen tillgång till en stor plan lekyta, där man kan cykla, spela bandy, leka med bollar. Det finns också möjlighet till att leka i olika vrår vid buskarna, på gräsmattan, vid slänten och vid lekhuset.

(5)

I leken bearbetar barn sina upplevelser och provar på nya roller. De vuxna är delaktiga och är med och utvecklar aktiviteter med utgångspunkt från barnens fantasi, intresse och behov.

För att stimulera till nya lekar och utmaningar behöver vi bli bättre på att byta ut leksaker. För småbarnen är det bättre att vuxna sitter ner med barnen under leken, det ger mera ro – och spring undviks.

Att mer dela upp barngruppen är också en idé för att ge utrymme för mer koncentrerad lek.

Vid uppstart av nya avdelningar behöver vi få större budget för inköp av lekmaterial och inventarier.

SKAPANDE

De yngre barnen tycker om att måla och pyssla, baka med lekdegen och veckans konstnär har uppmärksammats.

För de äldre barnen finns alltid pyssel och skapande material tillgängligt. Barnen har ritat/målat efter instruktioner, målat efter en berättelse, målat med vattenfärg ute i snö och is. De har fått använda fler olika målningstekniker. Barnen har arbetat med olika material, papper, vattenfärger, lim, klippt och klistrat.

Dans och rörelse passar småbarnen lekar.

Småbarnen tar mycket egna initiativ till dans och lek. Barnen har utvecklats så att leken gått från ensamlek och att de nu leker mera tillsammans med varandra. Vi ska se till att lekdegen blir tillgänglig oftare så att barnen kan ”dega” mera spontant.

Till nästa år ska de äldre barnen få prova på fler tekniker i ämnet bild. I musikskapandet ska de prova få på att arbete med instrument. Vi ska lära oss nya sånger och få in mer rim & ramsor

MATEMATIK

Småbarnen räknar närvarande barn med hjälp av ringar som de trär på en pinne, i samband med räknandet visas siffran. På väggarna finns tydliga siffror-1-5 hos de yngre barnen och 1-10 hos de äldre. På förskolan är det viktigt att man håller ordning sin och kamraternas ålder.

I den dagliga leken pusslar barnen, de sorterar leksaker vid städningen, radar upp bilar och räknar m.m.

Vid matsituationen uppstår alltid diskussioner om hel och halv smörgås, ”hur många köttbullar orkar du?”, ”vill du ha mycket eller lite mjölk?” osv.

De äldre barnen arbetar med former, siffror, tidsbegrepp och pratar matematik i den vardagliga dialogen.

(6)

När man arbetar med de yngre barnen får man i matematiken på ett naturligt sätt i verksamheten.

De äldre barnen kommer att fortsätta att arbeta med vardagsmatematiken och det är viktigt att vuxna uttrycka sig i rätta termer. Vi ska utvidga det matematiska arbetet ute i naturen och i vår närmiljö.

NATURVETENSKAP/TEKNIK

De yngre barnen har arbetat med vatten på olika sätt. De har haft vattenlek där de haft tillgång till olika material och redskap för att undersöka vattnet. De har upptäckt is och vad som händer när den smälter. Vi har även gjort experiment med russinhissen och lavalampan.

Under våren har de äldre barnen arbetat med vattnets kretslopp. De har tagit in snö som fått smälta, de har filtrerat vattnet för att se vad som finns i snön. Arbetet med vattnets kretslopp har dokumenterats och sedan har barnen haft möjlighet att betrakta dokumentationen och fundera över resultaten.

Vi behöver återkoppla och reflektera mer tillsammans med barnen efter våra temaområden/

arbetet med experimenten. Barnen har tyckt att det varit mycket roligt att ta del av och fundera över experimenten.

Vi fortsätter att experimentera tillsammans med barnen eftersom det fångar deras intresse och barnen tycker att det är spännande att se vad som händer. Vi kommer att använda oss av naturen och skapa naturupplevelse direkt på plats.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Värdegrundsarbetet genomsyrar allt arbete i vår verksamhet. Vi har lagt den största vikten vid dessa strävansmål under året. Att skapa trygghet i de olika barngrupperna, att man ska förstå vad som är rätt och fel, att kunna leka tillsammans, acceptera varandra och varandras lika värde.

Barnen lär sig turtagning och att vara rädda om varandra och att hjälpa varandra.

Värdegrundsarbetet synliggörs tydligt i den vardagliga leken och i samvaron med barnen. Vid de dagliga rutinerna och när vi diskuterat regler så uppmärksammas detta ytterligare.

Konflikter uppstår och vi vuxna finns till hands för att medla, men uppmuntrar barnen till dialog.

Avdelningen med de äldsta barnen har medvetet samordnat olika könskodade material för att på så vis öppna för mer könsneutrala lekar.

Vi tycker att vi under våren sett att barnen blivit tryggare med varandra och med de vuxna. Detta är ett jobb som hela tiden måste jobba med i vardagen och i deras lek.

Samordningen av olika könskodade leksaker har medverkat till att utveckla leken.

(7)

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

C:a 44% av föräldrarna besvarade enkäten. En orsak till den låga svarsfrekvensen kan vara att ¼ av barnen skolades in under slutet av våren/sommaren.

Barn och föräldrar känner trygghet med förskolan och verksamheten där. De känner sig väl bemötta.

Pedagogisk dokumentation behöver göras mer känd, likaså arbetet med likabehandling.

Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan.

19

2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där

omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

15 4

3 Jag upplever att

föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

14 5

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska

värderingar.

11 7

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

17 2

6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

17 2

7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan.

5 5 5 4

8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan

16 2 1

9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument

7 4 5 2

(8)

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?

2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7

Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas?

8

Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Personalen trivs, känner meningsfullhet i arbetet och känner att de har god kompetens för sitt arbete. Arbetsbelastningen är lite hög och feedback från arbetskamrater och inflytande över arbetet är gott. Arbetsledare upplevs ge stöd till personalen.

(9)

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR :

 Vi kan bli bättre på att ge barn, med annat modersmål, sagor på både svenska och på sitt språk. Vi kan också lyssna på musik från andra länder.

 Vi kommer att fortsätta arbeta med vardagsmatematiken och uttrycka oss i rätta termer och vi ska använda oss av matematiken ute i naturen och i vår närmiljö.

 Barnens språkförstålse ska utvecklas med mer högläsning, arbete med språkfixarna

 Skapandet ska utvecklas med att barnen ska få prova på olika tekniker gällande bildskapande, mer sång och använda musikinstrument

 Naturvetenskap och teknik ska ges direkt på plats i tex skogen. Vi ska reflektera och samtala mer med barnen efter ex.vis experiment.

 Pedagogisk dokumentation ska göras mer känd

 Under leken ska vi sitta ner med barnen för att skapa lugn och ro.

 Pedagogisk dokumentation ska visas mer för föräldrar

:

Ort: Datum:

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: