Nämndberedning preliminär budget 2017
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Resurstilldelning ... 3 1.1 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av
liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget? ... 3 1.2 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning? ... 3 1.3 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas
och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma? ... 3 2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen ... 4 3 Redovisning utredningsuppdrag ... 6
Bilagor
Bilaga 1: Utvärdering av nattismodellen
Bilaga 2: Utredning kostnad för skolpeng med särskild inriktning
1 Resurstilldelning
1.1 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Regeringen föreslår att undervisningstiden i matematik ska utökas med 105 timmar.
Förändringen gäller i grundskolan, grundsärskolan (utom träningsskolan), specialskolan och sameskolan och planeras träda i kraft den 1 juli 2016.
Den utökade undervisningstiden föreslås gälla för elever som börjar årskurs 4 hösten 2016. Den totala undervisningstiden i matematik för de eleverna blir därmed minst 1 125 timmar. För elever som går i årskurs 5-9 finns övergångsbestämmelser.
Kostnaden för fullt ut genomförd reform beräknas till ca 4 500 tkr för nämndens ansvarsområde.
1.2 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Den föreslagna resurstilldelningen är begränsad i förhållande till tidigare års tilldelningar. Det innebär att verksamheterna inte kan räkna med någon större
uppräkning av check och peng 2017. Detta i sin tur leder till att verksamheterna kan få det tufft att klara reguljära kostnadsökningar. Det ekonomiska läget för enheterna är fortsatt ansträngt. Fortsatta löneökningar och löneglidningar för att lyckas rekrytera och behålla personal, måste matchas mot check och peng i enheternas budgetar. Många skolor står inför större om- och tillbyggnationer vilket leder till kraftigt höjda hyror. Det innebär att utrymmet för framförallt personalkostnader blir mindre.
1.3 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Barn- och ungdomsnämndens resurstilldelning om 12 850 tkr avses fördelas enligt följande:
Ökad deltidscheck förskola 1-5 år, från 91 400 kr/år till 101 400 kr/år: ca 3 mnkr
Ökat tilläggsbelopp (TB) för barn i behov av särskilt stöd, ca 2,6 mnkr
Ökat antal nyanlända. En ny förberedelseklass (FBK) på Häggvik från höstterminen 2016. Eventuellt ytterligare en FBK under 2017, ca 2,8 mnkr
Buffert, 4,4 mnkr
Resultatet nämnden beräknar åstadkomma är främst ökad kvalitet inom förskolan, tillföra förstärkta resurser till barn i behov av särskilt stöd samt kunna ta emot alla nyanlända i behov av skola.
2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen
Näringsliv och arbetsmarknad
För att förebygga brist på och svårigheter att rekrytera legitimerad personal till skola och förskola, så har ett formaliserat samarbete med Stockholms Universitet etablerats där Sollentuna ansvarar för att ta emot lärarstudenter på deras verksamhetsförlagda utbildningspraktik. Att samtliga skolor i Sollentuna har plats för lärarstudenter, ger både skolorna ett utbyte med universiteten liksom det ger goda möjligheter för Sollentuna kommun att knyta de bästa blivande lärarna till våra skolenheter.
Ett arbete med nätverk för kommunens studie- och yrkesvägledare har inletts i samarbete med utbildning- och arbetsmarknadskontoret, i syfte att utveckla och förbättra vägledningen till elever inför deras framtida studie- och yrkesval.
Utbildning
Sveriges kommuner och landsting har identifierat åtta faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det första kriteriet definierar ett gott ledarskap på alla nivåer med dynamiskt samarbete och gemensamt ansvar för helheten. Kriterium två handlar om att lyfta fram kompetenta lärare och arbeta aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Att ha höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar står som kriterium tre och att ta reda på hur det går genom uppföljning och återkoppling som nummer fyra. Det femte kriteriet tar upp väl fungerande relationer inom hela
verksamheten och det sjätte att man har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Kriterium sju betonar vikten av att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och slutligen i det åttonde att man har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten.
Verksamheterna i Sollentuna kommun lever väl upp till punkterna under respektive kriterium och har under flera år visat upp bra alternativt förbättrade resultat. Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och
karriärtjänster inom strategiska områden ger utdelning i form av ökat kollegialt lärande och högre kunskapsresultat hos eleverna.
Arbetet med att förbättra alla delar i resultat- och analyskedjan fortsätter. Det finns tydliga samband mellan höga resultat och ett medvetet arbete med styrning och tät resultatuppföljning flera gånger per läsår. De som arbetat med lektionsobservationer och systematiskt förbättringsarbete utifrån resultaten har tydligt förbättrat resultaten.
I en föränderlig och orolig värld, ställs omfattande krav på en hög flexibilitet i fråga om att snabbt kunna omställa förskolornas och skolornas möjlighet att ta emot en högre andel nyanlända barn och elever. Kommunens organisation och skolornas beredskap för mottagande av nyanlända elever har prövats och hittills visat sig kunna hantera
situationen på ett bra sätt för alla parter.
förstärka kvalitetsarbetet i förskolorna så implementeras ett mätverktyg som utformas av Sveriges Kommuner och Landsting, och med utgångspunkt i aktuell forskning utvecklas gemensamma rutiner för när barn byter från förskola till förskoleklass och grundskola.
Kommunikation
En gemensam lärplattform implementeras i de kommunala grundskolorna och
förskolorna, och är i full drift från 2017. För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa uppgifterna förenklas och den pedagogiska
dokumentationen förbättras. Syftet är att frigöra tid för lärarna att fokusera på
kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse. Lärplattformen kommer också att förbättra
kommunikationsmöjligheterna mellan elev, lärare och vårdnadshavare.
Nämndens tjänstemannaorganisation deltar aktivt i arbetet i det kommungemensamma projekten med målgruppsanalyser och med att utveckla användningen av sociala medier, och kommer under 2017 fortsätta med handlingsplaner för detta.
3 Redovisning utredningsuppdrag
I nämndberedningen ska följande uppdrag redovisas i samband med preliminär budget.
1. Utvärdera nuvarande ”nattismodell”.
En utredning gjordes (se BUN 2011/77-31 och sammanträdesprotokoll daterat 2012-08- 28) för att hitta alternativa lösningar för de familjer som önskade hjälp med omsorg när deras barns ordinarie verksamhet var stängd. Barn- och utbildningskontoret påbörjade samarbetet med barnvaktsföretaget Nannyakuten hösten 2012. Anledningen var att en familj påtalade att de hade behov och kontoret vid det tillfället endast hade möjlighet att erbjuda en kortsiktig lösning för familjen. Målet med utredningen var att hitta en
långsiktig lösning vilket samarbetet med ett barnvaktsföretag kunde erbjuda.
Barn- och utbildningskontoret ställde vissa krav på de kandidater som
barnvaktsföretaget skulle skicka till respektive familj. Det är krav som fortfarande gäller. Kandidaten ska:
Ha fyllt 18 år
Ha viss erfarenhet av barn samt
Kunna uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret som är max 1 år gammalt.
Vårdnadshavare som önskar hjälp med omsorg mellan 18:00-06:00 skickar in ansökan till barn- och utbildningskontoret. För att få ansökan godkänd ska följande kriterier vara uppfyllda:
1. Samtliga vårdnadshavare som är folkbokförda med barnet ska förvärvsarbeta minst 50 % av en heltidstjänst.
2. Omsorgsbehovet ska vara regelbundet och kontinuerligt.
3. Vårdnadshavares arbetstider ska verifieras på lämpligt sätt.
Barn- och utbildningskontoret har redovisat en utvärdering en gång tidigare, 2013/0015 BUN-84.
Kontoret har möjlighet att ansöka om statsbidrag för den tjänst som vi erbjuder familjer i Sollentuna kommun som i dag sköts av Nannyakuten. Ansökan om statsbidrag skickas till Skolverket som ersätter kommuner för den tjänst som pågår under vardagar mellan kl. 19.00 och 06.00 och/eller under helger och som erbjuds varje barn i en omfattning om minst 30 timmar per månad.
Barn- och utbildningskontoret har valt att erbjuda omsorg mellan 18:00-06:00 och/eller under helger dvs. 1 timme mer än den tid som Skolverket rekommenderar. Kontoret har även valt att erbjuda familjer hjälp även om tiden understiger 30 timmar/månad vilket innebär att kontoret inte kan ansöka om statsbidrag för dessa barn.
Senaste prognosen skickades in till Skolverket i februari 2016. Prognosen var då att kontoret räknar med att erbjuda tjänsten för 29 barn, samtliga barn är under 13 år. Av 29 barn så är det 25 barn som endast är boende med en av vårdnadshavarna.
År 2014 - 1 822 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår År 2015 - 2 460 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår År 2016 - 6 066 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår
Den del som Skolverket hittills har ersatt under de år som gått motsvarar 4,5% (år 2013) av den faktiska kostnaden, 6,1 % år 2014 och 3,5% år 2015. Nedan återfinns
sammanställning över erhållet statsbidrag och total kostnad.
Tid för inrapportering Rekvirerat belopp
Totalt statsbidrag 2013 31 583
Total kostnad 2013 708 830
Totalt statsbidrag 2014 138 440
Total kostnad 2014 2 261 613
Totalt statsbidrag 2015 139 169
Total kostnad 2015 3 940 918
Totalt statsbidrag 2016 410 466
Total kostnad 2016 -
En mer detaljerad sammanställning/skola återfinns i bilaga 1.
Alternativet till att använda Nannyakutens tjänster skulle vara att anordna nattis i kommunal regi dvs. att använda en lokal som det bedrivs en kommunal förskola i mellan 06:00-18:00. Det behöver vara en lokal som är lättillgänglig för vårdnadshavare eftersom barnet oftast hämtas under kvällar, nätter och/eller helger.
Kostnaden för detta skulle beräknas uppgå till ca 1 000 000 kr/år jämfört med kostnaden för Nannyakutens tjänster under 2015 som uppgick till ca 4 000 000 kr.
Kostnadsberäkningen för nattis i kommunal regi är baserad på 12 barn, jämfört med nuvarande 34 barn som idag använder tjänsten via Nannyakuten. Anledningen att beräkningen har gjorts på ett lägre antal barn är att tidigare nattisverksamhet visade att föräldrar hellre väljer att låta någon anhörig hämta barnen tidigare under kvällen.
Föräldrarna ville hellre att barnet fick sova hemma istället för att sova över i lokalen under natten. Kostnaden är exklusive lokalhyra då hyran redan regleras pga. att verksamhet bedrivs i lokalen under dagtid. Kostnaden för personal är beräknad på två personer och samma krav ställs för erfarenhet som för personal som skickas från Nannyakuten hem till familjer idag.
2. Utred omfattningen av verksamheten där elever har möjlighet att gå på skolor med särskild inriktning i Stockholm.
Sollentuna kommun har elever som går i skolor med profilerad undervisning. Dessa skolor är Adolf Fredrik, International School of the Stockholm Region samt Kungliga Svenska Balettskolan. För närvarande går 29 elever från Sollentuna i dessa skolor.
Nedan beskrivs kostnaderna för elever som har möjlighet att gå på skolor med profilerad undervisning. Sammanställning visar totalt antalet elever i specialskolorna (29 stycken) och Sollentunas faktiska kostnad (3 390 960 kr) jämfört med om dessa elever skulle ha gått i en skola i Sollentuna (2 272 000 kr). Merkostnaden i år för dessa elever är drygt 1 miljon. En mer detaljerad sammanställning/skola återfinns i bilaga 2.
Under åren 2012-2016 har elevantalet legat mellan 20 och 30 elever per år, som har haft profilerad undervisning i dessa skolor.
Antal Elever april-16
Total faktisk kostnad SK
Totalt,
Sollentuna peng Differens
Totalt 29 3 390 960 2 272 000 1 118 960
3. Se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten.
Utöver de tjänster som resultatenheter emellanåt köper av arbetsmarknadsenheten, t.ex solskydd på förskolegårdar och större utemöbler, så har det inte gått att identifiera andra möjligheter att låta arbetsmarknadsenheten utföra tjänster för verksamheterna.
4. Utvärdering av fritidsgårdsverksamheten.
I nämndberedningen för 2017 ska uppdraget redovisas i verksamhetsplanen i november.
Uppdrag
Datum (beslutat) för återredovisning till uppdragsgivare
Datum nämndinlämning till KLK
Uppdrag att se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av
arbetsmarknadsenheten
2016-06-07 KS 2016-04-28
Uppdrag att utvärdera nuvarande "nattismodell".
2016-06-07 KS 2016-04-28
Uppdrag att utreda omfattningen av verksamheten där elever har möjlighet att gå på skolor med särskild inriktning i Stockholm.
2016-06-07 KS 2016-04-28
Uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.
2016-11-14 2016-10-14
