tä nka annorlunda och gå utanför etablerade

Sven Sjunnesson

Jägmästare- skog.lic.-skogschef -skogskonsult-ledamot KSLA - globetrotterm.m.-bärareavguldkvistochKSLA:sguldmedalj-

tidigare sekreterarei Skogshistoriska Sällskapet.

Ämnet historia har alltid intresserat mig. Detärdet endaämne jagunderminskol- tid läste extra i. När jag läst något his-

toriskt intressant eller sett en film eller

ett TV-program som handlat om gång-

na tider kompletterar _{jag g}ä rna med att

slå i uppslagsverk eller läsa vidare i an-

dra böckerom det som behandlats. Och

många g^ånger har jag då fått ”aha

-

levelser^"- ^”det var så det hängde ihop^”

-

och kunnat dra paralleller till andra ske-

enden. Historien reflekteras i både da- gensoch g^årdagensskeenden. Med detta

som bakgrund är det ^väl därför ganska självklart att skogshistorien för min del alltid varit särskilt intressant eftersom skogyrket är min profession.

Nä r jag första gången fick uppleva skogshistorien p^åtagligt var sommarter-

minen i Malingsbo under min utbild-

ning till ^jägmästare. Vi skulle ha prak-

tiska övningar i ämnet skogssk^ötsel un-

der ledning av laborator Oksbjerg^, en

fascinerande lärare med sinne för annor- lunda pedagogik och som i sin undervis-

ning försökte få oss studenter ^att våga

tänka ^annorlunda och _gå utanför etable-

rade sanningar. Vi möttes en måndags- morgon och studenterna fick uppgiften

att under^tvåveckor arbeta medettämne i skogsk^ötsel. Vi fick själva välja ämne, enda villkoret var att det skulle hand- la om skogsskötsel och resultatet skulle

presenteras vid ett seminarium med fritt fram för var ochen att kritisera det arbe-

te vi utfört. Det _tog inte lång tid för mig och en kamrat att bestämma oss för att

utforska malingsbotraktensskogshistoria och se hur skogstillståndets förändrats underårhundradenaslopp. Det blevflera besök på revirkontoret där gamla kartor plockades fram, vi åkte till överlantmä-

Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2003, s 90-98

terikontorer i Falun där ännu äldre kar-

tor studerades och så blev det ett ivrigt grävandei marken och mycketsökande i

terrängen efter gamla gränser och stigar. Såkundeviefter ^tvåveckorvisa vårastu- diekamrater^attden fullvuxnaskog^vi be- fann oss i för ett par ^århundraden sedan var helt avskogad^, den hade varit uppod

-

lad eller hade den betats. Gamla kolmi-

lor och tjärdalar hade lokaliserats^,liksom den gamla kyrkvägen ^{som en} g^ång hade gått över malingsboskogen^{. Vi} hade hit-

tat gamla ^träd med inkarvade minnen^, som man intelagt ^{märke till} tidigareoch vi hade hittat andra gamla sp^år i mar

-

ken efter kyrkvägen^. Detta blev min för-

sta påtagliga upplevelse ^{av dynamiken i}

vårt skogbrukande och av människans utnyttjande^av naturresurserna. Men det blev ocksåen tydliglektion i denotroliga dynamik ^som ligger i ^naturen och dess förmåga ^{att ”å}terskapa^” sig sj^älv.

Sedan har skogshistorien ^{mer eller} mindre p^åtagligt följt migi mitt yrkesliv^, detta ^trotsatt mitt arbete under långa ^ti- der mera haft fokus på framtidsfrågor^än pådagsaktuella problem. ^{Men framtiden} kan aldrig g^öras oberoende av vad som hänt tidigare - ^{en sanning som tyvä rr}

intealltid har^varit uppenbar för våra be- slutsfattare i skogen ^{och förall del även i} andra näringsgrenar^.

skogens ^{historia utan att också mä n}

-

niskan och ^vår samhällsutveckling finns med.Skälet till dettaär attskogen ä rden miljö som varit dominerande nä r män

-

niskosläktet utvidgat ^{sina domäner, den} miljö som man antingen tvingats till att

bekämpa eller ^att behärskaoch dra nytta av.Båda delarnaär p^åtagliga ^ochävenväl synliga idag. Ofta har skogsutnyttjandet

slutati katastrof förskogensegendel men

förhoppningsvis ^har det ^varit till nytta för människosläktet och dess utveckling.

Mö^nstret är tydligt och upprepas g^ång pågång.Utgångspunkten ä r människans behov av mat och värme/energi^. Skogen har närden utsattsför människansfram

-

trängande ^över jordklotet f^örst varit en kombination av ett skafferi och ett ener

-

gi-och virkesförråd^, längre fram blir det

en odlingsreserv^.

Tidiga exempel

skogsutnyttjande

Defö^rstaskriftliga beläggen för skogsut

-

nyttjande g^{å rs}å långt tillbaksi tidensom 5000^{å r}. DegällerdåMedelhavsområdet och har delvis skildrats ⁱ Skogshistorisk Årsbok tidigare. Ett ^välbekant skriftligt dokument som är ca 3000 år gammalt handlar om Libanons cedrar och finns i bibeln. I Första Konungabokens ^femte kapitel finns^{en mä}rklig beskrivning^över hur kungSalomo åberopar sin fars kung Davids vänskap med kung ^{Hiram i} Ty

-

ros och hur man gemensamt gör upp en

avverkningsplan och ett virkeskontrakt^, som skall säkra virkestillf^örseln till ^tem

-

pelbygget i

Jerusalem

hur mycket folk som skall skickas frå n Israel till Libanon för att avverka, hur

Skogshistoria

vad

det

många^som uppfattar ^termenskogshisto-

riasom ett sammanfattande begrepp för

skogens historia^, i vissa fall även skogs-

brukets historia

.

.

transporterna skall ske och var virket skall levererasoch dä r det byter ägare.

Ett ^annat intressant ^”dokument^’’ finns i palatset ^som den assyriske konungen Sargon II ⁽721-704 f Kr ) lät bygga ⁱ Khorsabad i nuvarande norra Irak. Där

finns en stenrelief som visar hur fenicis- ka köpmä n skeppar timmer över Med

-

elhavet. En viktig del i feniciernas han-

del var virkesom höggs på Libanon berg och som skickades till bl a Egypten och som tidigare nämnts även till dåvarande Israel.

Spårenefter dessaavverkningar^ärfort

-

farande påtagliga i form av kala^{, torra,} rensopade berg.Jag har själv haft tillfäl- le att i samband med ett SIDA uppdrag

ströva på Libanons berg med uppgift ^att

se om det var möjligt f^ör Sverige ^att gå in i ett projekt med målet ^att återbesko

-

ga delar av dessa berg. Jag ^{fick då} också tillfälleatt ströva i några ^avdefå kvarva- randecederskogarnasom finns. Framfö- rallt var reservatet Edhen en stor skoglig upplevelse^,ett reservat som ägsoch sköts

av en mindre miljöorganisation. I denna skog^{, ca} 350 ha stor, finnssåväl rena be-

stånd med ceder men också blandskog.

Reservatet är belä_get långt inne i Liba-

nons bergoch dalar och dessskogar^exis-

terar idag pga^.avde varit så otillgängligt belägna

.

om byggandet av kung Salomos tempel i

Jerusalem

menerade i denna skog^.

Stenrelief i palatsetsom denassyriske konungenSargonII (721^-704f.Kr.)lät bygga i Khorsabad.Feniciska köpmän

skeppar timmeröverMedelhavet. Nästan^"cederurskog",Edhencederreservat.

Libanonsberg idag sedda från enkvarstående dungeavcedrar.

Skogsf

ring eller

rationellt markutnyttjande

N^ärman talarom Libanonsberg^{såä r}det både lätt och naturligt ^att vidga tanke-

gången till hela ^Medelhavsområdet och den skogsf^örstöring ^{som pågått där}. För

de flesta ^av dagens nordbor som utnytt-

jat turistindustrins charterresor till ^so- liga ^{badstränder kan de avskalade och} vitmenade bergen lätt väcka angen^{ä ma} känslor. Solen^, ljuset och skuggorna ^re- flekteras ⁱ dess skrovliga ytor^, klockorna från betande f^år och _getter skapar käns- lor om något ursprungligt och doften av

kryddor och blommor är intensiv när vi gör ^våra vandringar eller cykelturer ⁱ bergen^{. Det ä r} förmodligen inte så lätt

för den vanlige turisten att föreställa sig

att huvuddelen avdessa berg^eng^ång ^var skogsbekl^ädda. Det ärdet inte heller lätt

för oss som lärt osslite mer om skog och

skogsbruk^,men för osskommer ocksåor-

det skogsf^örstöring lätt i tankarna. Det vore märkligt ^annars.

Men frågan ^{ärom vi inte} ibland ä r för

ambitiösa i ^vårtsätt att tänka närdet g^äl-

lerskogsf^örstöringoch då hamnar fel.Vi är många g^ånger alltf^ör ensidigt bund-

na till tanken att skogsmarkens funk-

tion är att producera virke och glömmer den mångfald som ligger i brukandet av våra naturresurser. Visserligen nämner vi idag ^ofta skogens betydelse för beva- randet av biologisk ^mångfald och avsät

-

ter också enorma resurser för detta. Till vilken nytta ä r det kanske också många

som frågar^!! Men en kungstanke i vårt mångfaldsbevarande ^{är i varje fall för} Sveriges del ^att dettaskall kunnaske pa- rallellt med virkesproduktion^{. Det} finns också idéer om skogen^{som kolsänka där} tanken ^är att vi skall binda all den kol-

dioxid vi släppt ^ut genom ^att producera

mer virke

.

ra ödesfrågor^, klimatförändringen f^öror-

sakad av våra koldioxidutsläpp.

Men det ä r sällan som skogens funk-

tion som markreserv lyfts fram. Ändå ä r kanske detta skogshistoriskt ^sett en av de allra viktigaste funktioner skogen haft för mänskligheten och förmodligen fortfarande har. Nä r västerländska civili-

sationen utvidgadesitt områdefrån om-

rådet kring Eufrat och Tigris upp mot

nuvarande norra Iran och Turkiet,sedan till Medelhavsområdet och därifrå n via Dounabäckenet in mot centrala Europa

såvarintroduktionen av jordbruketen av

de stora drivkrafterna. Man hade lärtsig

att få ut mer mat ur jorden, vilket inne- bar att befolkningsmängden kunde öka vilket i sin tur innebar att man behövde mer mark att odla. Huvudparten av den marken var tidigareskogsbekl^ädd _{och p}å så sätt överfördesenorma ytoravskogtill jordbruksmark. Denna förändring börja-

de någon gång 10.000 år f Kr och nå-

gon g^ång 3.000 år f Kr hade den nått de brittiskaöarna.Sedanfortsatte processen

norrut till de nordiska länderna och nåd-

de sin topp i mitten av 1800-talet. I om- fattande delar av vår värld och speciellt i flera av uländerna ä r fortfarandesamma process i full gång.

Exploateringsomr_åde iAmazonas,förstett sågverk,sedan jaktpåjordbruksmark.

kande skogsindustrier som ä r den starka kraften i överavverkning och skogssk^öv- ling ^utan istället det som följer i dess sp^år. När nya ^områden exploateras eller öppnas upp för avverkning ökar de ock- så möjligheten för en hungrande befolk- ning ^att få tillgång till mark.

Ofta är detta nå_got som dessutom

uppmuntras av regeringar. Sett i detta perspektiv måste man dåställa sig frågan om vi kan ellerskall kalla dettaskogsför- störing, måhändaärett bättre uttryckett

mer eller mindre rationellt markutnytt- jande. Det är viktigt ^att ha det sista till-

lägget ^”mindre rationellt utnyttjande^” i åtanke. Fördet ärväl helt klartattvi inte skulle behöva utnyttja så stora arealer av

jungfrulig skogsmark för att producera den mat mänskligheten behöverom man

utnyttjade mer effektiva jordbruksmeto-

der. Enorma arealer av avskogade områ-

den skulleidagocksåkunnaåterbeskogas eftersom vi lärt oss att producera mat på

ett mer effektivtsätt.

Markförstöring kommer steget efter skogsförstöring. Men det är tyvärrså att

deförnämliga tekniker,somvi harlärtoss i form av^”soilconservation^” och ^”agrofo-

Konkurrens mellan

produktion

virke och

Det är idag uppenbart f^ör de flesta som arbetar med skog i ulandsperspektiv att

det inte ä r utbyggnaden av virkesförbru-

restry inte f^örekommer i stora delar av världen. Det är intressant att notera att

det finns små öar där man av erfarenhet lärtsig^att utnyttja dessa tekniker men de har ofta varit isolerade till små områden och det visarsig många g^ånger^varasvårt

attöverföradessa tankar tillangränsande områden. Det är inte lätt att få folk som lever på svältgränsen att avsätta mark för

att göra ^terrasser, plantera ^träd eller göra

läskydd. Det är inte heller lätt att få folk

som lever på boskapsskötsel och där sta-

tus och rikedom baseras på hur många djur man har att inse att det ^är bättre

med^ett mindreantal djur^, mensomärav bättre ras och som kan fodras ^ut på an-

natsätt. Kulturella och sociala världen är

starka drivkrafter. Hä r har också skogs- historiska erfarenheter mycket ^att ge till nutida generationer.

Men det ä r naturligtvis ocks^{å vik}- tigt ^att inse att den skogssk^övling ^som skett under historiens gång också många g^ånger varit driven av rent kommersiella intressen. Skogen ^är som påpekats ovan en ofta lätt exploaterbar resurs som lätt

kan utnyttjas för detta ändam^ål. Exem-

plen är många från ^våra egna sentida

”skogsklippare^{’ till stora} multinationel- la skogsföretag som alltför lättvindligt fått avverkningskoncessioner ^{där kraven} på återbeskogning antingen inte funnits med eller varitalltförlättköpta.Man kan inte upphöra att förvånas över hur länge

ett rent exploaterande skogsbruk kunnat ske och hur ^sent insikten om vikten av återbeskogning kommit in i många^stora skogsl^änders medvetande.

Markförstöringpåtidigare skogsmark i Etiopien.

igång ^en utveckling ^ökar anspråken på

skogen i form ^av framställning ^av kom-

mersiella produkter för att få in kontan-

ter. Träkol är en viktig produkt i dagens uländer^, enkelt att framställa och lätt att sälja. De enklasågverken^, ofta börjar det med ^” kransågning^”, har nä^stan alltid va

-

rit primärindustrier. Marknaden har va-

rit lokal och investeringskostnaderna re- lativt blygsamma.

Liknande mönster servi i dagi delän- dersom förett tiotalårsedan var bakom j^ärnridån. Närdenuskall utvecklaen ny ekonomiså blir skogen ^en viktig kompo-

nent nä r det g^äller ^att dra in valuta till landet i form av export av rundvirke. Men snart vill man börja förädla själv och då blirsågverken ^ett förstasteg. Det är intressant att se att i dessa länder har utvecklingen g^{ått så} snabbt att man näs-

Krafterna bakom det vi

kallar skogf

ring

som ocks å blir utveckling

I överbefolkade länder är det oftast folk och fä som står för den riktigt ^stora för-

ändringen i skogstillst^åndet. Det är inte bara marken man behöver för att odla

mat. Hand i hand finns behovet av virke för att bygga ^ett enkelt skjul eller hydda och kanske om lyckan ^stå r bi ett enkelt hus längre fram. Till detta kommer be-

hovet av ved för vä rme och matlagning.

Betesdjuren gå r fritt i markerna och då

virkesförbrukande ^stängsel kommer till

användning ^{ä r} det för att stänga dju-

ren ute från den odlade marken. Det se

-

nare var även fallet i Sverige för ett år-

hundrade sedan.Ar det sedansåatt man

lyckats etablera sig i ett område och fått

Förstastegettill industrialisering,kransågning inärhetenavDedza,Malawi.

ta hoppatöverdeförstasmåenkla_stegen och baraefter^ettfåtalår har man etable-

rat storskaliga och helmoderna sågverk. Självfallet är närheten till de nordiska länderna en viktigorsak till detta snabba förlopp. Men mönstret avsågverken som en prim^ärindustri är tydligt ^{i må}nga l^{ä n}- ders utveckling och självfallet tär det _på

skogens resurser. Men det måste under- strykas ^attoftast ärdet ett mycket fram-

g^ångsrikt koncept för att få ig^ång en ut-

veckling ^{i ett} underutvecklat land. Hela skogshistorien ^är full avexempel pådetta och inte minst i våra nordiskaländer.

regeringarna ger enorma pengar till ^om-

ställningsbidragdär huvudparten gå r till

attomföra jordbruksmark till framförallt skogsmark. I ^södra Sverige ^{har man} fått

ca 25.000 kr per ha lör denna ^omställ- ning.Skogenåtererövrarsinatidigaredo-

mäner och sannolikt är vi bara i början av denna processom vi avgr^{änsar oss} till Europa. Samtidigt kan ^{vi notera att en} tredjedel av mänskligheten lever påsvält-

gränsen, talaom logik^! N

å

generella slutsatser

Med utgångspunkt fr^{ån vad som} skogs-

historiskt hänt i vårt eget land och i fle-

ra andra nordeuropeiska länder tror jag man kan dra några generella slutsatser

när det gäller förutsättningarna för att

det skall vara möjligt ^att kunna stoppa

skogsf^örstöringen ^{ivår vä}rld.Jaghar själv fått se och uppleva detta som skogsman i Etiopien och också sett det i andra ul- änder. Låt oss utgå fr^ån situationen i vårt

egetlandf^örca 150 årsedan dåstoraom-

råden i södra Sverige var helt avskogade. De grundl^äggande sk^{älen bakom} detta

varatt södra Sverigevaröverbefolkat och man kunde inte producera ^tillräckligt med mat för alla som levde där. Skogen

som markresurs överutnyttjades genom svedjning och bete. Men befolkningen kunde inte heller läsaoch ta till sig kun-

skap och påså sätt lära sig f^örstå deeko- logiska samband ^som styr skogstillväx

-

ten. Det fanns inge uttalad skogsv^årds- lag utom nä r det _gällde vissa delar^, t.ex. skyddandet ^av eken. Det fanns inte hel-

ler någon kraftfull skogsmyndighet ^med uppgift^attövervaka lagen. Liknandeför-

hållanden råder idag ^{i flera ulä}nder.

Skogen kommer tillbaka

Men det finnsen intressantfortsättning ⁱ dettaskeendeochdet äratt när välskogs-

industrier etablerats så har det ofta fått

man börjar betrakta skogen resurs om industrin till följd ^att

som en långsiktig

skall kunna överleva och d^ärigenom har också skogsv^årdstanken fötts

.

land ^{är ett bra} exempel på detta. Dess-

utom ä r det så att har ^väl ^ett lands be- folkning hunnit över det stadium i ut- vecklingen där man fått en tillfredsstäl- lande balans mellan tillg^ång till föda och befolkningså finner man skogsarea^- len snabbt börjar öka. Vår internationellt välkände skogsforskare Reidar Persson har belyst detta i flera rapporter och har bl a en intressant artikel i Skogshistoris- ka Sällskapets Tidsskrift ^{nr 8,} 1998 ^om detta. Och denna utveckling g^år vidare på många ^ställen på vår jord. Idag råder det i de västerländska länderna ^{ett stort}

överskott på jordbruksprodukter och vi kan se häpnadsv^äckande exempel på hur

Det som helt förändrade denna situa-

tion i Sverige var att vi fick ^ett utbild- ningssystem som gjorde att befolkning-

en kunde ta emot kunskap och informa-

tion, överbefolkningen minskade genom

en kraftigemmigration till andraländer^,

men inte minst genom ^{att vi} fick ^ett mer

rationellt brukandeav jorden. Inte minst enskiftesreformen blev avg^örande

.

fick en skogsvårdslag som innebar krav på återväxt och efter många ^{års mö}dor fick vi också en skogmyndighet^, som var

tillräckligt kraftfull f^ör att kunna hävda lagen. Lita längre fram kom två andra viktiga f^örändringar. Mulbetet upph^örde i skogarna genom att vi fick bä^ttre for

-

mer för djurhållning i jordbruket. Men framförallt fick skogen ett kommersiellt

värde^, som vi inte sett tidigare. _Skogsin- dustrins utbyggnad ^{i södra} Sverige blev

ett kraftfullt incitament till att sköta och vårda skogen. I denna process bidrog skogsägarnasjälva p^{å ett enast}ående sätt. Man började med att organisera sig ⁱ skogs^ägarf^öreningar för att bli starkare på den kommersiella sidan. Men ^snart etablerade man egnaskogsindustrier och därmed växte också kravet på kraftfulla satsningar på skogsvård och långsiktigt

brukande.

och brukandet av skogen och möjlighet

att få del av vinsterna som genereras av den^, en statsmakt som skapar förnufti-

ga lagar och har tillräckligauktoritet ^att hävda demärgrundstenarna ⁱ detta. Här

kan vi lära oss mycket av skogshistorien.

Trotsalladeprimerande inslagviser idag

i många uländer och ^trotsalla motgångar vi upplevt i deras utveckling är jag där

-

för ändå optimistisk nä r det gäller möj- ligheten ^att förändra situationen till det bättre. Blir jagpessimistisk brukar jag g^å tillbaks till hur det var för 150 ^årsedan i vårt land. Det gäller för oss att ur vår er- farenhet plocka fram relevanta delarsom kan överföras till dessa länder och göra demöppna och mottagliga f^ördetta.Sett idetta perspektiv kan man säga^attvi har de skogliga instrumenten för hejdandet av den skogsf^örstöring ^vi ser i så många länder, men det visaknarär de kulturella och politiska nycklarsom g^ör det möjligt

att utnyttja dem.Och ä n en g^ång kan vi då konstatera ur vårt skogshistoriska per- spektiv att skogen kan aldrig betraktas isolerat utan är den integrerad del i vårt

samhälles utveckling^.

Finns det några

l

sningar f

framtiden

För min del ä r jag ^övertygad ^om att de flesta av de här uppräknade faktorerna också innehåller lösningarna på ^många av uländernas skogssituation idag. Ut

-

bildning ^av befolkningen^, bättre jord-

bruksmetoder^, delaktighet ^{i ä}gandet