• No results found

sid. 12 Slipp dyra kostnader Har du koll på att ditt tak håller tätt? Så gör du en egenkontroll.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "sid. 12 Slipp dyra kostnader Har du koll på att ditt tak håller tätt? Så gör du en egenkontroll."

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VILLA tidningen falkenberg

UTGIVNINGSVECKA 15

FOTO: Luxaflex

Trädgårdsarkitekten Jeanette Skå- lander ger sina bästa råd för att ska- pa en njutbar trädgård.

Solen är en jättepotential som ener- gikälla, det säger sig självt. Men för att maximera en solcellsanläggning finns en del att tänka på. Vi listar vad du bör ha i åtanke inför en installa- tion på taket.

Skapa rum i trädgården

sid. 8

Trädgård

ÅRGÅNG 47 • NUMMER 2 • 2020 • RIKSUPPLAGA 1 100 000 EXEMPLAR • SVERIGES STÖRSTA TABLOIDA VILLATIDNING

Nu finns pengar att tjäna

sid. 6

Solenergi

FOTO: SVT

Profilen sid. 4-5

Patrik Sjöberg

När jag väl bestämt mig för något kör jag stenhårt

Inget vatten eller avlopp behövs Restprodukten är aska Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn

2020• SWE

When nature calls

Så åtgärdar du farligt höga radonvärden.

Dags att sanera

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

Radon sid. 11

"En gemensam hantering är vad som kommer krävas i dagens globala värld."

Livet kommer gå vidare

sid. 2

Ledare

sid. 12 Tak

Slipp dyra kostnader

Har du koll på att ditt tak håller

tätt? Så gör du en egenkontroll.

(2)

2 Villatidningen NUMMER 2 2020

Ledare: Jona Lindau

ÅRTIONDET BÖRJADE MINST sagt oroligt på sina håll.

Wuhan och corona, men oron togs på olika allvar i olika delar av världen allt- eftersom viruset bredde ut sig. Det har varit några vi- rusutbrott de senaste tjugo åren varvid domedagspro- feterna proklamerat att mänskligheten kommer att somna in. Med det i bakhu- vudet är det inte konstigt att detta coronavirus, covid 19, hade kunnat hanterats på ett bättre sätt i Sverige, i EU och i övriga världen.

EN GEMENSAM HÅLLNING och hantering är vad som kommer att krävas i dagens globala värld.

EKONOMIN HAR GÅTT på högvarv sett ur ett makro- perspektiv, där börserna har skenat och de svenska bostadspriserna har börjat återhämta sig efter den po- litiskt styrda inbromsning- en senaste åren.

SÅ VISST ÄR det en annor- lunda dag att vakna upp till idag. Ett helt år av börsupp- gång utraderat på knappt två veckor. Folkhälsomyn- digheten har höjt sin risk- nivå för allmän smittsprid-

ning till den högsta nivån på deras skala. Munskydd och handsprit är slut på många håll, det hamstras konserver, och regering- en tar kostnaden för ka- rensdag. I skrivande stund har flera mässor ställts in och folkhälsomyndigheten avråder sammankomster större en 500 personer.

NOG FINNS DET fog för oro.

Dock ska man komma ihåg att majoriteten drabbas lindrigt, men riskgrupper är såklart utsatta. Men vad vi vet av tidigare virusut- brott är att det finns en ände. Livet kommer att gå vidare. Gräsmattan kom- mer behöva klippas och vårsolen kommer värma våra ansikten.

I SÅDANA HÄR tider är det lätt att gripas av panik och oro. Den i sin tur kan åsamka större skada på samhällskroppen än vad viruset i sig kanske gör.

VIKTIGT ATT VI tar till de rekommendationer som finns. Där basala saker som tvätta händerna och håll dina fingrar ifrån ansik- tet är kanske de viktigas- te åtgärderna just nu. Det

finns ett eget ansvar som inte skall förringas.

VÅREN KOMMER MED storm- steg. Viktigt att vi redan nu är ute och tar in offerter på de förbättringsåtgärder vi tänkt oss. Bygglov tar tid.

Att vara ute sent är aldrig en fördel. Själv ska jag sten- lägga en del av baksidan, utekök och grill samt en matgrupp under en härlig pergola. Jobbet är bokat. I slutet av april är det dags.

Snart står man där vid gril- len, stekande sol i ryggen och en kall i handen och drömmer sig bort till som- marens semesterdagar utan en tanke på covid 19.

RÄTTELSE:

I FÖREGÅENDE NUMMERS arti- kel om bilnyheter handlade en bildtext om Volvos första elektriska bil XC40 Rechar- ge, givetvis skulle bilden visa en bild på denna mo- dell och inte något annat.

Gå in på villatidningen.se om ni är nyfikna på hur den bilen ser ut.

Livet kommer att gå vidare

Jona Lindau jona_l@villatidningen.se

!

VILLATIDNINGEN RÄTTAR

I föregående nummers artikel om bilnyheter handlade en bildtext om Volvos första elektriska bil XC40 Recharge, givetvis skulle bilden visa en bild på denna modell och inte något annat. Gå in på villatidningen.se om ni är nyfikna på hur den bilen ser ut.

Gör det innan

tåget har gått

Det är allvar nu. Aldrig förr har valen vi gör haft så stor betydelse.

Vad vi röstar på. Hur vi lever.

Hur vi reser. Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation och vi sätter alltid press på politiker

och företag. Bli medlem idag på:

naturskyddsforeningen.se/medlem

Redaktion:

Gabriella Ajax

(gabriella_l@villatidningen.se) Per-Åke Hultberg

(perake@villatidningen.se)

Maria Zaitzewsky Rundgren (maria_z@villatidningen.se) Thomas Edgren

(redaktionen@villatidningen.se) Foto:

Bigstock om inget annat angivet Produktion:

Promote Relations AB (www.prab.se) Tryck:

V-TAB AB 2020 Distribution:

SDR

Vill du boka annons i nästa nummer?

Jona Lindau 018-60 09 90 (jona_l@villatidningen.se) Kim Eriksson 018-60 09 80 (kim_e@villatidningen.se) Maria Pettersson 072-219 60 29 (maria_p@villatidningen.se) Lars Lindblom 070-665 22 57 (lars_l@villatidningen.se) Kjell Gustafsson 0732-24 61 50 (kjell_g@villatidningen.se)

VILLA tidningen

Vaksala Fridhem 38H 755 94 Uppsala Växel: 018-10 37 40 Webb: www.villatidningen.se Ansvarig utgivare: Jona Lindau jona_l@villatidningen.se

(3)

Vi byter även trasiga takpannor och tömmer hängrännor.

Mossa kan orsaka fuktskador

på ditt tak.

Vi på LA Takvård ser till att du får ett mossfritt tak

LA Takvård AB 0762-140 276

Underhåll ditt tak ordentligt – Kontakta LA Takvård

Vi rengör tak helt utan högtryck. Vi genomför förebyggande behand- lingar så att nya och rena tak inte drabbas av mossa, alger och lav.

Vi monterar nockband som skyddar mot inblåsande regn och snö.

Halland 0731-40 11 50

Slipp takbyte!

EFTER!

www.jcstakfasad.se

BEHANDLA DITT TAK

&

VI MÅLAR MED SPECIELL FÄRG!

NANOTEKNOLOGI

Se skillnaden...

FÖRE...

Vi rekommenderar

Golden Security AB Tel 0325-177 22 www.golden-security.se

1. Tvätt av tak 2. Översyn av taket 3. Grundmålning

4. Målas med färg som innehåller Nanoteknik!

För bästa resultat!

JCS Takspecialisten • Jönköping • Svenljunga • Värnamo • Västra Götaland

BOKA EN GRA TIS TAK-BESIKTNING!

RING 036-440 99 66

(4)

4 Villatidningen NUMMER 2 2020

Skribent: Maria Zaitzewsky Rundgren

Som gammal idrottare är Patrik Sjöberg van vid att tävla mot sig själv och att sätta upp mål – han är en vinnarskalle. Men i dag handlar det inte om att hoppa högst utan om att bryta gamla mönster, göra upp med det förflutna och, framför allt, sluta dricka.

I HÖSTAS NÅDDE Patrik Sjö- berg vägs ände. Han kom till insikt om att hans höga alkoholkonsumtion var ett sluttande plan. Han mådde dåligt fysiskt och psykiskt och fyllde tomrummet med alkohol. Tidigare hade han mest festat i trevliga, socia- la sammanhang. Nu drack han allt oftare i ensamhet – eller med andra som söp lika hårt som han. Han be- rättar att när han öppnat en flaska kan han inte sluta förrän allt är uppdrucket.

Han tål förvisso extremt mycket, men han började känna att ”nu räcker det”.

— Det var dags för en för- ändring, det är inte värdigt att hålla på att festa hårt i min ålder. Man snackar

så mycket skit och gör en massa dumheter på fyllan, det är totalt meningslöst.

Samtidigt har jag gillat den där livsstilen. Men den har ställt till det för mig. Jag har haft ett kaotiskt liv och aldrig haft normala, sunda relationer. Det skul- le jag vilja ändra på, säger Patrik, som sedan i höstas bor i en liten stuga utanför Örnsköldsvik, alldeles invid orörd skog och natur.

STUGAN ÄGS AV en kompis, som är en av dem som mer eller mindre tvingade Pat- rik att flytta upp för en period. För att han skulle komma ifrån det destruk- tiva levernet och drastiskt bryta med gamla mönster.

En brutal avgiftning om man så vill. För att Patrik är alkoholist är inget han hymlar om.

— Så är det. Tidigare har jag känt skam, även om det har varit uppenbart att jag druckit för mycket. I dag vet jag att alkoholism är en sjukdom och inget att skämmas för. Jag lärde mig dricka inom idrotten, det dracks oändliga mängder.

De sexuella övergrepp jag utsattes för som ung, och som jag har berättat om i min bok ”Det du inte såg”, bidrog naturligtvis också till att jag drack. Plus att det fanns alkoholberoende i mitt barndomshem, säger Patrik och berättar att han har funnit en skön rytm i

”DET ÄR

DAGS FÖR EN FÖRÄNDRING”

Profilen: Patrik Sjöberg

FOTO: Erik Josjö

Patrik Sjöberg är en av Sveriges mest kända idrottsmän ge- nom tiderna. Han har vunnit ett VM-guld, tre OS-medaljer och innehar fortfarande det svenska rekordet i höjdhopp.

Inget vatten eller avlopp behövs Restprodukten är aska

Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn

www.cinderellaeco.se

2020• SWE

When nature calls

(5)

tillvaron efter att han flyt- tade till Ö-vik.

Han skrattar till och sä- ger att nej, någon skogs- mulle är han inte. Men med tiden har han lärt sig att uppskatta stillheten och de långa skogspromenaderna tillsammans med hunden Soto.

— Han går alltid lös och kommer garanterat inte att gilla att flytta tillbaka till storstaden igen. Både han och jag har brutit gamla vanor. Här finns inget ut- bud, inga krogar. Det gör att jag kan varva ner och börja fundera. Jag har fått bättre rutiner. Sover gott, äter på regelbundna tider och tränar på gym. Tanken är att jag under våren ska flytta tillbaka till Göteborg.

Vi får se hur det går…jag skulle vilja hitta en nivå där jag kan dricka socialt och ”lagom”. Men jag vet inte om det funkar för mig.

Fast jag har inga problem med att andra dricker och festar, det är upp till var och en.

PATRIK HAR KONTAKT med läkare som har hjälpt ho- nom att komma till insikt om vilka fysiska skador al-

koholen orsakar – och vad roten till det onda kan vara i hans fall.

— Jag vill ta reda på var- för jag alltid känt mig rot- lös, varför jag gjort saker som inte varit bra för mig, varför jag har hamnat i ett beroende. Efter de här månaderna i skogen har mycket börjat klarna och jag känner starkt att jag inte kan eller vill fortsätta som innan. Det går inte att skjuta upp längre. Man måste vara ärlig mot sig själv, säger han och berättar att han håller på och skriver på en ny bok, en slags fort- sättning på den förra, men som fokuserar mer på be- roendet.

För en person som fastnat i ett destruktivt drickande kan det vara svårt att göra helt om och bli nykter –

Profilen: Patrik Sjöberg

När jag väl bestämt mig

för något kör jag stenhårt”

FOTO: Eric Josjö/TV4

även om man tas bort ifrån den fysiska miljö som möj- liggjort drickandet.

— Jag måste säga att det har varit lättare än jag trodde och nu mår jag rik- tigt bra. Det finns dem som menar att jag söker upp- märksamhet som pratar

öppet om detta, men för mig är det ett sätt att hålla mig nykter. Det kan ju bli rätt pinsamt att sitta med en kall öl när alla vet vilken resa jag gjort.

Jag utsätter mig för att bli granskad och det är bra!

Patrik berättar att han de senaste månaderna har kontaktats av många okän- da som tackar honom för att han öppnar upp och pratar om detta. Igenkän- ningen är stor och han har

fått mycket stöd och pepp.

— Det känns positivt och har gett mig hopp om att en dag kunna gå in i en sund relation. Högtider och födelsedagar och sådant har aldrig varit viktigt för mig, men jag börjar inse att jag behöver ta det till mig. Att familj och närstå- ende är fundamentalt för att må bra.

VISST FINNS DET farhågor att han glider in i gamla

vanor igen, väl tillbaka i storstadspulsen. Men han har ett trumfkort som han tror kan hjälpa honom.

— Som gammal idrottare är jag van vid att sätta upp mål och kämpa för att vin- na. När jag väl bestämt mig för något kör jag stenhårt, det blir nästan en besatt- het. Det har jag nytta av där jag befinner mig i dag.

Han tystnar ett ögonblick och tillägger att han räknat ut att han de senaste fyra

månaderna sparat runt 200 000 kronor på att inte dricka.

— Det handlar inte bara om spriten utan om allt dumt man gör på fyllan och som kostar stora peng- ar. Som att ta taxi från Gö- teborg till Stockholm. Nu tänker jag att jag ska ta de där pengarna och fylla mitt liv med upplevelser i stället.

Ta MC-kort och börja seg- la till exempel. Det ser jag fram emot.

År 2011 tilldelades Patrik Sjöberg kulturpriset Årets röst för sin bok Det du inte såg.

fakta:

PATRIK SJÖBERG

Ålder: 55 Bor: i Göteborg Familj: dottern Isabelle Gör: friidrottare och höjdhoppare, har skrivit boken ”Det du inte såg”

tillsammans med Markus Lutteman

FOTO: Erik Josjö

(6)

6 Villatidningen NUMMER 7 2015 6 Villatidningen NUMMER 2 2020

Att solen är en jättepoten- tial som energikälla säger sig självt. Men frågan har länge varit, hur tar man vara på solens energi så att den verkligen blir till nytta?

SOLCELLER ÄR DEN första tekniken som på allvar har gjort det möjligt för privatpersoner att produ- cera sin egen el. Den är väl beprövad och nu dessutom så pass billig att det finns pengar att tjäna.

Och efter en hel del tvek- samheter tycks nu de svenska villaägarna vaknat. Bara under 2018 installerades 10 000 anläggningar, varav de flesta på villatak runt om i landet. Men passar det överallt, oavsett var och hur man bor?

Nej, solceller är inte helt optimalt i alla lägen, åtmins- tone inte om anläggningen ska vara ekonomiskt för- delaktig. Först och främst måste taket vara oskuggat.

Det bör vara fritt från närlig- gande stora träd, byggnader eller annat som helt eller delvis hindrar solinstrål- ningen mot solcellerna.

TAK I SÖDERLÄGE är bäst.

Även öst- och västvända tak fungerar för solceller men de ger då inte lika mycket energi, cirka 70-80 procent jämfört med sydvända. Om solcellerna är riktade åt väst eller öst är det viktigt att de under sommarhalv- året inte skuggas under för- och eftermiddagar. Solcel-

ler riktade åt norr bör helt undvikas.

Lutningen på taket är en annan faktor. Den spelar viss roll för anläggningens effektivitet, men är inte avgörande. De flesta vanliga villatak fungerar. Optimal lutning är 40-50 grader be- roende på var man bor i Sverige. Är det fråga om ett tak med mycket låg lutning kan solcellspaneler vinklas upp med hjälp av montage- system.

MÅNGA KANSKE TROR att sol- celler bara kan rekommen- deras i södra och möjligen mellersta Sverige. Men det stämmer inte alls. Högst solinstrålning har visser- ligen lägen längs kusterna och på Öland och Gotland.

Men man kan utan tvekan installera solceller i hela Sverige. En bra placerad sol- cellsanläggning i Norrland kan producera mer solel än en sämre placerad i södra Sverige.

Kyla är inte heller något problem. Även om solcel- ler ger mindre el vintertid på grund av mindre sol- strålning så slutar de inte producera om de inte är snötäckta. Faktum är att solcellernas verkningsgrad ökar vid låga temperaturer.

Det gäller även den extra reflektion som snön ger om det ligger snö på marken men inte på solcellspanel- erna. Den gör att man kan utnyttja en större andel av

den instrålade solenergin.

En viktig aspekt är att se till att taket är i gott skick inför en installation av sol- cellspaneler. De kommer förmodligen att sitta där i 30 år. Under den tiden bör man därför helst undvika ett takbyte.

Energi: Solceller

Så maximerar du

din solcellsanläggning

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se Allt fler installerar solceller. Bara i Helsingborg tillkom hundra nya solcellsanläggningar under 2019.

FOTO: Timo Julko

Visste du att:

Varje timme når mer solenergi hit till

jorden än jordens befolkning gör av med

på ett helt år.”

Största fördelen med solceller: Det är en miljövänlig och förny- bar elproduktion, helt

utan utsläpp vid användningen. Pro- cessen är dessutom

helt tyst, den stör ingen, vare sig de boende i huset eller

grannar.

Vi löser det!

• Krypgrunder

• Källare

• Tvättstugor

• Vindar

• Garage

• Lager

• Förråd

• Båtar

• Fritidshus

• Husvagnar

• Sadelkammare

• och andra utrymmen

Vi tar bort fukten i:

Riddargården AB: Skåne 042-14 10 20 • Halland 035-10 40 40 • Jourtel: 070-595 63 63 • www.riddargarden.se Fukt och mögel är villaägarens största

fiende. Det kan uppstå i krypgrunden, i källaren, i tvättstugan, på vinden etc.

Det påverkar din boendemiljö och kan skada din hälsa.

Vi löser ditt problem för gott och håller fukten borta..

..år efter år efter år..

Vi arbetar alltid med marknadens bästa och säkraste avfuktningssystem.

Vi utför besiktning och installation av Sveriges ledande avfuktningssystem.

Vi erbjuder serviceavtal för säker drift.

(7)

Din lokala butik och verkstad

24 ÅRS ERFARENHET AV ROBOTAR

Vi säljer och installerar samt servar och reparerar.

Paketpriser på robot med installation.

Även bra priser om du vill installera själv!

Tvååker – vid rondellen i centrum. Välkomna!

Vardagar 8-18 • Lördagar 9-13 Fälj oss på Facebook och Instagram

www.handins.nu • handins@telia.com • 0340-40515

Vi har ett brett sortiment, från gräsklippare och trimmers till cyklar,

mopeder och ATV! Många Många

kanonbra kanonbra kampanjer kampanjer i butiken!

i butiken!

Ord. pris 11.490 kr

Nu: 7.990 kr

Magnus Jäderblad

Energi- och klimatrådgivare Direkt: 0346-88 66 11

Kontaktcenter: 0346-88 60 00

Epost: energiradgivning@falkenberg.se www.falkenberg.se

Kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare som ger kostnadsfria och opartiska råd.

Funderar du på att köpa solceller?

Vill du ha tips på hur du kan vara energismart i hemmet?

Interiör: Kök

För stjärnkrögaren och kocken Tareq Taylor råder det ingen tvekan. Han tycker att de snyggaste köken är restaurangkök med sina blanka arbetsytor av rostfritt stål, stora spisar och ugnar och rejäla, härdiga golvytor;

ett paradis för den som älskar att laga mat.

– ETT BRA kök är ett super- praktiskt kök där man kan jobba effektivt utan att möta motstånd. Man ska inte behöva plocka bort inredning eller prylar för att kunna laga mat. Därför är stora arbetsytor bland det mest grundläggande att tänka på när man bygger ett kök, säger Tareq.

Han tycker att man, innan man påbörjar ett

köksbygge, ska fundera på vilken funktion köket ska ha. De flesta privatperso- ner vill ha en köksmiljö där man inte bara lagar mat, utan också kan umgås, äta, göra läxor eller bara hänga.

Därför kan en köksö vara trevlig och praktisk.

– Ergonomi är a och o, vil- ket innebär att det exempel- vis inte är för långt avstånd mellan vask och diskma-

skin. Stora arbetsytor och okänsligt underlag är vik- tigt. Man ska kunna ställa en het gryta på bänken utan att den skadas och skåpen får inte vara svåråtkomliga eller sitta för högt upp, så att man måste använda en pall, säger Tareq.

Idag är det populärt med bänkskivor i tåliga material som klarar värme och hård- hänt behandling, som kom- posit och sten. Tareq menar att med rätt hantering av ar- betsytorna håller de länge.

Hans tips är att skippa tvål och såpa, det sliter på ytan, och bara använda varmt

vatten och en trasa.

Även massivt trä fungerar på arbetsytor, eftersom man kan slipa ner det och få bort fula märken. Men Tareq vill slå ett slag för rostfria ytor som han tycker är praktiskt och blir snyggare med ti- den.

– Men det är då viktigt att limma plåten, som inte får vara för tunn, på en stabil skiva, säger han.

Spisen är förstås också jätteviktig i köket och måste klara både fett och värme.

Så maxar du

köksrenoveringen

Tareqs 3 bästa kökstips

Tänk på er- gonomin. Man

ska slippa motstånd i ett bra kök, rörels- erna ska flyta friktionsfritt när

man arbetar.

Bygg in stora arbetsytor och

bra förvaring.

Satsa på rostfritt – det är praktiskt

och snyggt.

En köksö är både trevlig och praktisk då man både får plats för umgänge och extra arbetsyta.

Tareq Taylor vurmar för rostfria ytor i köket. Det är praktiskt och blir snyggare med tiden.

FOTO: Ballingslöv FOTO: Purus FOTO: Decosteel

Maria Zaitzewsky Rundgren redaktionen@villatidningen.se

Många har lådorna fulla av diverse mer eller mindre nödvändiga köksredskap av varierande kvalitet.

Men man blir inte en bät- tre kock bara för att man har många prylar i skåp och lådor.

NÄR DET GÄLLER köksred- skap handlar det om att satsa på några få, men bra, redskap för att få till det i köket. Tareq Taylor tycker att med ett par bra knivar av hög kvalitet och en skär- bräda kommer man långt.

– Jag tycker att man ska investera i några schyssta verktyg och välja bort en uppsjö av redskap som bara

ligger och skräpar. Hellre två bra stålknivar än fem- ton billiga.

UTÖVER KNIVAR BEHÖVER man två högkvalitativa kastruller med lock och en eldfast form att grati- nera i. En bra stekpanna hör också till det viktigaste man behöver. Bra betyder en stekpanna med någon sorts beläggning eller en gjutjärnspanna som klätt- rar upp i 1000-kronorsklas- sen. Då har man en panna som håller år efter år och som aldrig sviker eller går sönder.

Satsa på

bra redskap

Interiör: Kök

Tareqs top 5 köksredskap

• Ett par bra knivar

• En rejäl skärbräda

• Ett par bra kastruller

• En gratängform

• En bra stekpanna

FOTO: Gense

FOTO: Scanpan FOTO: GlobalFOTO: Cook’n-Bloom

Maria Zaitzewsky Rundgren redaktionen@villatidningen.se

(8)

8 Villatidningen NUMMER 7 2015 8 Villatidningen NUMMER 2 2020

Efter en ytterst tveksam vinter närmar sig nu våren med jättekliv och många småhusägare börjar fun- dera på eventuella föränd- ringar av sina utemiljöer.

FÖR MÅNGA HANDLAR kanske bara om att skapa ett nytt inslag i en i övrigt färdig trädgård. Andra kan efter att ha flyttat in i sitt nya hus vara omgiven av ett hav med singel, en steril miljö där man inte gärna släpper ut sina barn. Men var börjar man?

– Mitt råd är att göra en långsiktig, väl genomtänkt plan. Ingen quick fix. Det kan ta 4-5 år innan man har allt på plats. Så låt det få ta tid och ta en sak i ta- get. Det är mitt generella råd till alla men i synner- het när det gäller att an- lägga en helt ny trädgård,

säger trädgårdsarkitekt Jea- nette Skålander på Njuta Trädgårdsdesign.

– Ägna den första sä- songen framförallt till att drömma och att lägga upp en plan. Det kommer att bli en lång lista med både behov och önskemål, lovar Jeanette.

FUNDERA OCH AVSÄTT plats för det praktiska i varda- gen, till exempel bilparke- ring, sopkärl och cykelför- varing. Ska ytor stensättas kan det vara klokt att av- vakta en säsong tills mar- ken satt sig.

Skapa en generös ute- plats i anslutning till hu- set, gärna i sydväst-läge där värmen hålls kvar länge och man kan njuta av skö- na kvällar. Den ska oftast rymma både matbord, soff- grupp och grill, kanske ett

utekök. Sätt ut möbler och anpassa storleken så allt får plats.

– Ta i ordentligt, en ute- plats kan aldrig bli för stor!

Några stora krukor skapar omedelbar rumskänsla, spaljéer ger avskärmning.

En rad med doftande laven- del utmed altanen är här- ligt, en pergola med kläng- växter ger silande skugga.

Det ska kännas skönt att komma hem, så låt uteplat- sen bli en ombonad plats som man längtar till.

PLANTERA VÄXTER SOM tar lång tid på sig, som frukt- träd, buskar och häckar.

Perennrabatter kan adderas på vartefter. Välj lättskötta, härdiga växter utifrån träd- gårdens läge. Med väl valda kombinationer kan man ha en blommande trädgård från maj till oktober, in-

tygar Jeanette Skålander.

Känner man sig osäker på växtvalen kan man ofta få goda råd i plantskolan.

ÄR MAN INTRESSERAD av att odla kan ett par odlingslå- dor placeras i soligt läge.

Jeanette betonar att inte ha för stora ambitioner till en början. Odlandet kan få utvecklas successivt, kan- ske med ett växthus eller faktiskt avvecklas om tiden inte räcker till.

–  Skapa flera rum i trädgården efter famil- jens behov. En liten privat insynsfri hörna, en sval plats för lunch under gas- siga timmar, en tredje där vårsolen kan njutas i lä.

En liten enkel cafémöbel för morgonkaffet och en hängmatta i skuggan kan visa sig vara viktiga inslag i en trivsam helhet.

Att göra en priolista för våren och sommarens trädgårdsinsatser är något Jeanette rekommenderar alla villaägare. Tänk ige- nom vad som är viktigast.

Hur mycket tid är vi be- redda att lägga ner? Är man bortrest stora delar av sommaren kanske det är viktigare att trädgården är tilltalande andra årstider.

– Trädgårdsarbete kan upplevas som ett stort krav, speciellt om man tar över en fullt uppvuxen trädgård med stora rabatter och många fruktträd.

JEANETTES RÅD ÄR då, var inte känslosam, var krass.

Skala ner och behåll det som passar familjens behov.

– Trädgården ska kännas lustfylld och inte skapa då- liga samveten. Det ska vara en plats att längta till och

få tid över för det som väl alla vi villaägare älskar, - att umgås, koppla av och njuta!

Trädgården – ingen quick fix

Trädgård: Planering

En uteplats kan aldrig bli för stor, enligt Skålander. Skapa rumskänsla med stora krukor och skärma av med spaljéer.

FOTO: Njuta TrädgårdsdesignFOTO: Njuta Trädgårdsdesign

FOTO: Njuta Trädgårdsdesign FOTO: Njuta Trädgårdsdesign

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se

Trädgårdskalender

Mars

Se till så att alla redskap och krukor är tvättade så inga växtsjukdomar överförs till nya plantor.

STÄDA!

Vill du ha egen potatis till midsommar är det nu

du ska köpa sättpotatis!

EGEN FÄRSKPOTATIS

Börja rensa ogräs nu, då blir det mindre att

göra sen.

SPARA TID

Börja bekämpa sniglar- na tidigt på säsongen så minskar skadorna dras-

tiskt senare i sommar.

SNIGELKAMPEN ÄR REDAN IGÅNG

Du håller dem friska och starka genom att ge

näring varje vecka.

HJÄLP KRUK- VÄXTERNA

Prunkande trädgård

EXEMPEL PÅ LÄTTSKÖTTA VÄXTER:

• Syren

• Schersmin

• Häggmispel

• Hortensia

• Lavendel

• Solhatt VINTERGRÖNA VÄXTER:

• Buxbom

• Rododendron

• Lagerhägg

• Tuja Skapa flera rum i trädgården

efter familjens behov.

(9)

Andelen nyregistrerade el- eller hybridbilar ökar nu oerhört snabbt. I takt med skärpta utsläppskrav och allmän klimatmedvetenhet påskyndar fordonsindustrin eldriftsomställningen. Och med ökade volymer följer minskande priser.

EL- OCH HYBRIDBILAR be- traktas av många klimat- medvetna personer som

”räddare i nöden” men Ja- kob Lagercrantz på 2030-se- kretariatet (som ska tillse att riksdagens beslut om 70 procents minskning av transportsektorns utsläpp fram till 2030 realiseras) tror att biodrivmedel måste till för att klara ambitionen.

– Även med en hög andel laddbara fordon kommer de bara att utgöra en tredje- del av bilparken om tio år.

Och en laddhybrid behöver kunna gå på biodrivmedel.

Så det finns ingen motsätt- ning: vi behöver alla lös- ningar.

Men biodrivmedel tillför väl också koldioxid till atmosfären?

– Det är sant, men bi- odrivmedel kommer från växter som under sin växt- fas använt motsvarande mängd koldioxid från luf- ten. Så vi får en balans.

2030-sekretariatet för- utspår 1,7 miljoner ladd- bara bilar i Sverige om tio år, och 3 miljoner fordon

med förbränningsmotorer som använder biobaserade drivmedel.

KLAUS SILFVENIUS, BILHAN- DELSANSVARIG på Motor- branschens riksförbund, konstaterar att branschen räknar med en explosiv ökning av antalet laddbara fordon. Andelen laddbara bilar beräknas i år stiga till 30 procent och 2021 till 40 procent. Det är ambitiösa prognoser anser han, sam- tidigt som han konstaterar att det i år lanseras ett antal intressanta bilar som kan komma att starkt påverka utvecklingen, både nisch- bilar som Porsche Taycan (elbil) och mer marknadspå- verkande som Volvo XC40 (hybrid), VW ID3 (elbil för folket) och Kias explosion av hybrider och elbilar. Även om flertalet andra biltra- fikanter kommer med nya modeller så är det enligt Klaus Silfvenius de tre stora i Sverige (idag Volvo, VW och Kia) som kan få avgö- rande betydelsen för om prognoserna infrias.

Vid en snabbtitt på el-

och hybridbilsnyheter på den svenska marknaden 2020 kan ett antal småbilar noteras som relativt sett har hyfsad räckvidd och överkomliga priser.

GENERELLT GÄLLER ATT fler- talet elbilar kan snabblad- das på 30—60 minuter och

att den statliga miljöbonu- sen kapar angivna priser med 60 000 kronor.

Hybridbilarna utgör ett budgetalternativ till elbilar och kan betraktas som en god kompromiss mellan el- och bensinbil. Med en hybridbil blir koldioxidut- släppen betydligt mindre

än en vanlig bensin- eller dieseldriven bil.

Hybridbilar kan i dags- läget vanligen köras i vart fall fem mil innan förbrän- ningsmotorn kopplas in (och samtidigt börjar ladda batteriet).

Motor: Del 2

El- och hybridbilar ökar stort

• I början av februari hölls i Stockholm e-carexpo, Nordens största elbilsutställn- ing som ger en samlad marknadsöversikt och

möjlighet att provköra de senaste nyheterna. Här visades allt ifrån topput- rustade lyxbilar till slan- ka citybilar, men också billigare elhybrider. Även

elskotrar, elbåtar och till och med en eldriven Harley Davidson fanns utställda.

• Majoriteten svenskar an- ser fortfarande att elbilar

är för dyra, men priserna har på senare tid börjat gå ner betydligt. Enligt e-carexpo är 85 pro- cent av stockholmarna beredda att växla om till

eldrivet vid nästa köp.

• Bland nykomlingarna på årets e-carexpo framhäver pressche- fen Lars-Ola Nordqvist lanseringen av nya

laddhybrider från BMW, Ford och Mercedes lik- som att antalet nyheter generellt är stort. Mer om utställningen finns på www.ecarexpo.se NYA DÄCK? SATSA PÅ KVALITET

• Lagen om vinterdäck gäller vid vinterväglag fram till 31 mars. Från 1 april är det tillåtet att köra på sommardäck.

Dubbdäcken ska bort senast 15 april (”om det inte är eller förväntas bli vinterväglag”, som polisen uttrycker det).

• Inför byte till som- mardäck brukar det framhållas som viktigt att köpa nya däck när mönsterdjupet nått 3 mm. Snåla inte vid köp av nya däck:

kvalitetsskillnaderna kan vara stora. Jämför EU-märkningen på olika däck och ta del av oberoende tester på t.ex. Konsumentverket och Motormännens riksförbund.

• Tänk på att angiven bullernivå ofta anger extern nivå; det kan vara bra att ta reda på hur högt däcklju- det hörs även inne i bilen. Observera att i märkningen om ”Ener- gi” graderas bensinför- brukning för respektive däckslag. Det kan skilja 90 liters förbrukning per år mellan A och F.

• Kom också ihåg att vin- terdäcken bör förvaras mörkt och svalt.

Björn Gustavsson redaktionen@villatidningen.se MÅNGA NYHETER PÅ NORDENS STÖRSTA ELBILSUTSTÄLLNING

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet.

FOTO: Privat

Bilsemester

VILLA tidningen

Som läsare av Villatidningen får du detta utvalda läsarerbjudande. Uppge reskoden vid beställning – så får du automatiskt rabattpriset.

BESTÄLL NU PÅ

www.happydays.nu

eller ring

020 79 33 84

Förbehåll för tryck- och prisfel samt utsålt. Barnrabatt vid 2 vuxna.

Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 99:- tillkommer.

Teknisk arrangör:

Kom ihåg reskoden:

Villatidningen

Hotel Erika HHH

Bo vid foten av den pampiga medeltidsborgen i den char- miga fästningsstaden Nauders. Här har du fina möjlighe- ter för en sommarsemester fylld med utomhusaktiviteter som t.ex. vandring och cykling. På det familjeägda Hotel Erika kan du njuta av värdfamiljens service och den sköna swimmingpoolen, och när du ska gå på upptäcktsfärd i detta spännande hörn av Österrike, några få kilometer från den italienska och schweiziska gränsen, kan du välja och vraka mellan alla aktivitetsmöjligheter. Det inkluderade turistkortet Summercard ger dig bland annat fri entré till bassänger och beachvolleyboll vid friluftsbadet i Pfunds (14 km) samt fri transport med den lokala bussen.

Sommar i Tyrolen

8 dagar på 3-stjärnigt hotell i Nauders

• 7 övernattningar

• 7 x frukostbuffé

• 7 x 4-rätters middag med salladsbuffé

• Turistkort med bl.a.

fri entré till friluftsbad, guidade vandringsturer och transport

Pris per person i dubbelrum

4.249:-

Pris utan reskod 4.549:- Pristillägg 23/5-24/10 max. 1.350:-

Ankomst: Valfri 10/5-17/10 2020.

Vardagar kl. 9-17.

Weekend & helgdagar kl. 10-14.

3 nätter från 2.149:- 5 nätter från 3.549:-

Turistskatt EUR 2,80 per person (över 15 år) och dygn.

(10)

10 Villatidningen NUMMER 7 2015 10 Villatidningen NUMMER 2 2020

www.smartafonster.se

020-15 15 12 / 040-618 50 15

info@smartafonster.se Svensktillverkat sedan 1986

Smarta Fönster erbjuder svensktillverkade fönster

för nordiskt klimat.

NYA FÖNSTER I (V)ÅR?

Kundreferenser

- KÖP SMART

Annons Vi i Villa 250 x 178 mm.indd 1

Annons Vi i Villa 250 x 178 mm.indd 1 2020-03-31 08:56:092020-03-31 08:56:09

Fönsterbyte. Som det borde vara.

Boka ett kostnadsfritt hembesök 020-78 00 00 | www.morups.se

Vill du se Morups Premium i verkligheten? Besök gärna vår utställning på Laholmsvägen 14 i Halmstad.

Öppen torsdagar kl 12-18. Övrig tid enligt överenskommelse.

* Läs mer om kampanjerna på vår hemsida.

Ibland kan

kondens vara bra.

Men inte på fönster. Många fönstertillverkare hävdar att man måste leva med kondens på utsidan av nya fönster. Att det är en naturlig följd av att fönstret har ett lågt u-värde. Men det är inte hela sanningen. Det handlar mest om att glaset inte är anpassat för de nya förutsättningarna. I våra fönster finns en värmereflektor – Antifog – ingjuten i glasmassan. Antifog gör att det yttersta glaset håller samma temperatur som uteluften och då uppstår inte kondens. Kondensskyddat glas är dessutom standard i alla våra fönster. Precis som det borde vara. Vill du läsa mer om våra kondensfria glas? Välkommen in på morups.se

YTTERDÖRR PÅ KÖPET!

*

månader 48

räntefritt

*

(11)

Är det dags att byta fönster? Har du kommit en bit på vägen när det gäller de önskemål du har gällande estetik och funktion? Då gäller det bara att hitta rätt installatör.

Här kommer tips och råd!

PÅ FÖNSTERMARKNADEN SVÄMMAR det över med oli- ka alternativ. Det finns olika funktioner, finesser, utse- ende och modeller. Du ska dessutom tänka på husets energiåtgång. Innan du bör- jar leta fönsterfirmor, tänk igenom vad som är viktigt för just ditt hus. När du vet vad du söker, blir det enklare att sondera terrängen. Nya fönster är en stor investering, så låt processen ta tid. Du ska vara lika nöjd om tio år.

FÖR ATT HITTA den bäst läm- pade fönsterfirman för just dina behov, kom ihåg att olika fönsterfirmor har oli- ka specialiteter som påver- kar både pris och service.

Kontakta därför flera olika firmor och jämför dem med varandra.

Att byta fönster är inte bil- ligt, men kostnaden påverkas ofta av en rad olika faktorer.

Genom att vara en vass för-

handlare kan du sänka kost- naden bara genom att spela ut fönsterfirmornas offerter mot varandra. Större föns- terjobb betyder oftast lägre pris per fönster. Ska du ändå installera nya fönster, passa på att göra det ordentligt och samlat vid ett enda tillfälle.

Stirra dig däremot inte blind på att enbart hitta det lägsta priset. Dyrare föns- ter kan ibland vara mest ekonomiska om de har en hög livslängd och innebär en värdeökning på ditt hus.

När du har gjort ett urval av företag, be om referenser.

Ett seriöst företag har inga problem att hitta tidigare nöjda kunder att visa upp.

Fråga också hur de sköter det praktiska med skriftligt avtal och garantier, både på själva fönstren och på den utförda fönsterinstallatio- nen. Självklart ska företa- get vara ett registrerat bolag med F-skattsedel.

TILL SIST, SE till att företaget sköter ROT-avdraget på rätt sätt. Det ska dras direkt på fakturan och gälla för ar- betskostnaden.

Fönster: Del 2

Fönster – hitta rätt installatör

Frågor

ATT STÄLLA TILL INSTALLATÖREN:

• Vilka fönster rekom- menderar just ni för mina behov, och varför?

• Vad skiljer olika alter- nativ åt när det gäller pris och livslängd?

• Vad har de för U-värde? Kommer jag kunna sänka mina värmekostnader?

• Hur länge håller era fönster? Vad erbjuder ni för garanti?

• Kräver de något sär- skilt underhåll?

• Hur lång tid kommer fönsterbytet att ta?

Källa: Byggmentor.se

Ska de nya fönsterna passa där de gamla suttit blir inte ingreppen lika stora som om du väljer att göra större fönsterpartier.

Oscar Nilsson redaktionen@villatidningen.se

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

Inomhusklimat: Radon

Eldningssäsongen är snart över, det vill säga den period på året då man kan göra en långtidsmätning av radon i sitt hus. Är du en av sveriges villaägare som nu fått beskedet att ditt hus har för höga värden? Då är det dags för åtgärd.

BEROENDE PÅ VILKEN eller vilka orsaker till varför just ditt hus har för höga vär- den, skiljer sig åtgärderna åt. Det kan räcka med en liten åtgärd, men det kan också behövas flera olika åtgärder. Det hjälper en konsult till med.

Ofta har kommunen en överblick över de konsul- ter som är verksamma där du bor. Boverket har också ett register med kontakt- uppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K ska ha kun- skap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder.

Dessutom finns Svensk ra- donförening som är en sam- manslutning av företag som jobbar med frågor som hand-

lar om radon samt radon- mätning och radonsanering.

Du kan söka bidrag för åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubik- meter inomhusluft. Bidrag lämnas med 50 procent av skälig kostnad för åtgär- derna, dock högst med 25 000 kronor. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut.

Källa: Boverket Läs mer: Boverket har tagit

fram broschyren "Åtgärder mot radon i bostäder" som innehåller information om vad radon är och hur du kan åtgärda radon i en bostad.

Husets osynliga hälsofara – höga radonvärden

Vanliga åtgärder

OM RADONET KOMMER FRÅN:

Byggnadsmaterialet I enklare fall räcker det

ofta med att förbättra byggnadens ventilation.

Väggar med blåbetong kan tätas med radonta-

pet eller puts.

Marken Otätheter tätas i husets

grundkonstruktion.

Räcker inte det kan ett undertryck skapas under

huset så att markluften inte sugs in. Kombineras

eventuellt med att förbättra byggnadens

ventilation.

Hushållsvattnet I de flesta fall räcker det

med att installera en radonavskiljare. Genom

att lufta vattnet kraftigt med en radonavskiljare försvinner en stor del av

radonet.

Oscar Nilsson redaktionen@villatidningen.se

ILLUSTRATION: Boverket

References

Related documents

Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen (30 §).. Ånge

Fullmäktige antar regler för visselblåsning i Sollentuna kommun att gälla för kommunstyrelsen och övriga nämnder, i enlighet med bilaga 1 till

Ersättare som kallas in med kort varsel (samma dag) och inte kan delta på distans på grund av avsaknad av teknisk utrustning får infinna sig i Amorinasalen.. Debattregler och

Joakim Jonsson (S), Margareta Asplund (V) och Ingrid Måhl (MP) reserverar sig mot beslutet till för förmån för eget

Bilagor: Digital närvaro på sammanträde i nämnd, Netpublicator VideoMeet användarinstruktion, instruktion för kontroll av version av Netpublicator samt rutin för kontakt

Inget vatten eller avlopp behövs Restprodukten är aska Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn..

• AMC och GM antas inte av Kommissionen utan publiceras efter beslut av EASAs Director (EDD – Executive Director Decision). • De publiceras sedan på

Nej, solceller är inte helt optimalt i alla lägen, åtmins- tone inte om anläggningen ska vara ekonomiskt för- delaktig.. Först och främst måste taket