• No results found

sid. 10 Slipp dyra kostnader Har du koll på att ditt tak håller tätt? Så gör du en egenkontroll.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "sid. 10 Slipp dyra kostnader Har du koll på att ditt tak håller tätt? Så gör du en egenkontroll."

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Funderar du på att byta fönster?

För offert med fast pris:

Boka gratis mätning på www.ekstrands.com/stockholm ring 08-27 90 92 eller maila sthlm@ekstrands.com

Butik & utställning: Anderstorpsvägen 12, SOLNA

VILLA tidningen södertälje

UTGIVNINGSVECKA 14

FOTO: Luxaflex

Trädgårdsarkitekten Jeanette Skå- lander ger sina bästa råd för att ska- pa en njutbar trädgård.

Solen är en jättepotential som ener- gikälla, det säger sig självt. Men för att maximera en solcellsanläggning finns en del att tänka på. Vi listar vad du bör ha i åtanke inför en installa- tion på taket.

Skapa rum i trädgården

sid. 6

Trädgård

ÅRGÅNG 47 • NUMMER 2 • 2020 • RIKSUPPLAGA 1 100 000 EXEMPLAR • SVERIGES STÖRSTA TABLOIDA VILLATIDNING

Nu finns pengar att tjäna

sid. 8

Solenergi

FOTO: SVT

Profilen sid. 4-5

Patrik Sjöberg

När jag väl bestämt mig för något kör jag stenhårt

sid. 10 Tak

Slipp dyra kostnader

Har du koll på att ditt tak håller tätt? Så gör du en egenkontroll.

Bilaga medföljer Så åtgärdar du farligt höga från

radonvärden.

Dags att sanera

Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1 1

1 1

2 2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

Radon sid. 12

(2)

2 Villatidningen NUMMER 2 2020

Ledare: Jona Lindau

ÅRTIONDET BÖRJADE MINST sagt oroligt på sina håll.

Wuhan och corona, men oron togs på olika allvar i olika delar av världen allt- eftersom viruset bredde ut sig. Det har varit några vi- rusutbrott de senaste tjugo åren varvid domedagspro- feterna proklamerat att mänskligheten kommer att somna in. Med det i bakhu- vudet är det inte konstigt att detta coronavirus, covid 19, hade kunnat hanterats på ett bättre sätt i Sverige, i EU och i övriga världen.

EN GEMENSAM HÅLLNING och hantering är vad som kommer att krävas i dagens globala värld.

EKONOMIN HAR GÅTT på högvarv sett ur ett makro- perspektiv, där börserna har skenat och de svenska bostadspriserna har börjat återhämta sig efter den po- litiskt styrda inbromsning- en senaste åren.

SÅ VISST ÄR det en annor- lunda dag att vakna upp till idag. Ett helt år av börsupp- gång utraderat på knappt två veckor. Folkhälsomyn- digheten har höjt sin risk- nivå för allmän smittsprid-

ning till den högsta nivån på deras skala. Munskydd och handsprit är slut på många håll, det hamstras konserver, och regering- en tar kostnaden för ka- rensdag. I skrivande stund har flera mässor ställts in och folkhälsomyndigheten avråder sammankomster större en 500 personer.

NOG FINNS DET fog för oro.

Dock ska man komma ihåg att majoriteten drabbas lindrigt, men riskgrupper är såklart utsatta. Men vad vi vet av tidigare virusut- brott är att det finns en ände. Livet kommer att gå vidare. Gräsmattan kom- mer behöva klippas och vårsolen kommer värma våra ansikten.

I SÅDANA HÄR tider är det lätt att gripas av panik och oro. Den i sin tur kan åsamka större skada på samhällskroppen än vad viruset i sig kanske gör.

VIKTIGT ATT VI tar till de rekommendationer som finns. Där basala saker som tvätta händerna och håll dina fingrar ifrån ansik- tet är kanske de viktigas- te åtgärderna just nu. Det

finns ett eget ansvar som inte skall förringas.

VÅREN KOMMER MED storm- steg. Viktigt att vi redan nu är ute och tar in offerter på de förbättringsåtgärder vi tänkt oss. Bygglov tar tid.

Att vara ute sent är aldrig en fördel. Själv ska jag sten- lägga en del av baksidan, utekök och grill samt en matgrupp under en härlig pergola. Jobbet är bokat. I slutet av april är det dags.

Snart står man där vid gril- len, stekande sol i ryggen och en kall i handen och drömmer sig bort till som- marens semesterdagar utan en tanke på covid 19.

RÄTTELSE:

I FÖREGÅENDE NUMMERS arti- kel om bilnyheter handlade en bildtext om Volvos första elektriska bil XC40 Rechar- ge, givetvis skulle bilden visa en bild på denna mo- dell och inte något annat.

Gå in på villatidningen.se om ni är nyfikna på hur den bilen ser ut.

Livet kommer att gå vidare

Jona Lindau jona_l@villatidningen.se

!

VILLATIDNINGEN RÄTTAR

I föregående nummers artikel om bilnyheter handlade en bildtext om Volvos första elektriska bil XC40 Recharge, givetvis skulle bilden visa en bild på denna modell och inte något annat. Gå in på villatidningen.se om ni är nyfikna på hur den bilen ser ut.

Inget vatten eller avlopp behövs Restprodukten är aska

Finns både för el- och gasoldrift Kapacitet 10-12 personer/dygn

www.cinderellaeco.se

2020• SWE

When nature calls

Redaktion:

Gabriella Ajax

(gabriella_l@villatidningen.se) Per-Åke Hultberg

(perake@villatidningen.se)

Maria Zaitzewsky Rundgren (maria_z@villatidningen.se) Thomas Edgren

(redaktionen@villatidningen.se) Foto:

Bigstock om inget annat angivet Produktion:

Promote Relations AB (www.prab.se) Tryck:

V-TAB AB 2020 Distribution:

SDR

Boka annons i nästa nummer:

Michael Ekvall 018-10 37 30 (michael_e@villatidningen.se) Jona Lindau 018-60 09 90 (jona_l@villatidningen.se) Maria Pettersson 072-219 60 29 (maria_p@villatidningen.se) Kim Eriksson 018-60 09 80 (kim_e@villatidningen.se) Bert-Erik Rudberg 070-000 98 12 (berterik@villatidningen.se) Carl-Johan Rudberg 070-000 98 11 (carljohan@villatidningen.se)

VILLA tidningen

Vaksala Fridhem 38H 755 94 Uppsala Växel: 018-10 37 40 Webb: www.villatidningen.se Ansvarig utgivare: Jona Lindau jona_l@villatidningen.se

(3)

Dagens eldstäder är

mycket klimatsmartare och mer kostnadseffektiva

Eldabutiken Gnesta Dansutvägen 2 | tel 0158-140 35

Eldabutiken Södertälje Järna Ullängsvägen 8 | tel 08-551 713 30 Aktuella öppettider hittar du på vår webb:

www.eldabutiken.se

UTBYTESKAMPANJ

KAMIN TILL MURSTOCK UPP TILL

6 000:- MILJÖRABATT CONTURA 556

UTBYTE KAMIN SAMT BORTFORSLING

MONTERA INSATS

TILL ÖPPEN SPIS

UPP TILL

3 000:- MILJÖRABATT KEDDY SK1000 / SK2000

MONTERING

UTBYTESKAMPANJ

KAMIN / SKORSTEN UPP TILL

10 000:- MILJÖRABATT CONTURA 556

SKORSTEN, UTBYTE KAMIN/SKORSTEN MED BORTFORSLING

Kom in så berättar vi mer

Gäller utvalda Eldabutiker i Stockholmsregionen och vid byte av befintlig eldstad. Gäller t. o. m 30 april 2020.

SPARA UPP TILL

10 000:-

MILJÖRABATT

(4)

4 Villatidningen NUMMER 2 2020

Skribent: Maria Zaitzewsky Rundgren

Som gammal idrottare är Patrik Sjöberg van vid att tävla mot sig själv och att sätta upp mål – han är en vinnarskalle. Men i dag handlar det inte om att hoppa högst utan om att bryta gamla mönster, göra upp med det förflutna och, framför allt, sluta dricka.

I HÖSTAS NÅDDE Patrik Sjö- berg vägs ände. Han kom till insikt om att hans höga alkoholkonsumtion var ett sluttande plan. Han mådde dåligt fysiskt och psykiskt och fyllde tomrummet med alkohol. Tidigare hade han mest festat i trevliga, socia- la sammanhang. Nu drack han allt oftare i ensamhet – eller med andra som söp lika hårt som han. Han be- rättar att när han öppnat en flaska kan han inte sluta förrän allt är uppdrucket.

Han tål förvisso extremt mycket, men han började känna att ”nu räcker det”.

— Det var dags för en för- ändring, det är inte värdigt att hålla på att festa hårt i min ålder. Man snackar

så mycket skit och gör en massa dumheter på fyllan, det är totalt meningslöst.

Samtidigt har jag gillat den där livsstilen. Men den har ställt till det för mig. Jag har haft ett kaotiskt liv och aldrig haft normala, sunda relationer. Det skul- le jag vilja ändra på, säger Patrik, som sedan i höstas bor i en liten stuga utanför Örnsköldsvik, alldeles invid orörd skog och natur.

STUGAN ÄGS AV en kompis, som är en av dem som mer eller mindre tvingade Pat- rik att flytta upp för en period. För att han skulle komma ifrån det destruk- tiva levernet och drastiskt bryta med gamla mönster.

En brutal avgiftning om man så vill. För att Patrik är alkoholist är inget han hymlar om.

— Så är det. Tidigare har jag känt skam, även om det har varit uppenbart att jag druckit för mycket. I dag vet jag att alkoholism är en sjukdom och inget att skämmas för. Jag lärde mig dricka inom idrotten, det dracks oändliga mängder.

De sexuella övergrepp jag utsattes för som ung, och som jag har berättat om i min bok ”Det du inte såg”, bidrog naturligtvis också till att jag drack. Plus att det fanns alkoholberoende i mitt barndomshem, säger Patrik och berättar att han har funnit en skön rytm i

”DET ÄR

DAGS FÖR EN FÖRÄNDRING”

Profilen: Patrik Sjöberg

FOTO: Erik Josjö

Patrik Sjöberg är en av Sveriges mest kända idrottsmän ge- nom tiderna. Han har vunnit ett VM-guld, tre OS-medaljer och innehar fortfarande det svenska rekordet i höjdhopp.

0585 31661 www. jf-fritid.se

Sveriges mest sålda pool !

Pooler

och tillbehör

till Sveriges bästa priser ?

Just Nu! Säsongsrabatt 20 %

på ”Delux” paketen

Besök vår hemsida: www.autism.se

Nyfiken på Autism?

(5)

tillvaron efter att han flyt- tade till Ö-vik.

Han skrattar till och sä- ger att nej, någon skogs- mulle är han inte. Men med tiden har han lärt sig att uppskatta stillheten och de långa skogspromenaderna tillsammans med hunden Soto.

— Han går alltid lös och kommer garanterat inte att gilla att flytta tillbaka till storstaden igen. Både han och jag har brutit gamla vanor. Här finns inget ut- bud, inga krogar. Det gör att jag kan varva ner och börja fundera. Jag har fått bättre rutiner. Sover gott, äter på regelbundna tider och tränar på gym. Tanken är att jag under våren ska flytta tillbaka till Göteborg.

Vi får se hur det går…jag skulle vilja hitta en nivå där jag kan dricka socialt och ”lagom”. Men jag vet inte om det funkar för mig.

Fast jag har inga problem med att andra dricker och festar, det är upp till var och en.

PATRIK HAR KONTAKT med läkare som har hjälpt ho- nom att komma till insikt om vilka fysiska skador al-

koholen orsakar – och vad roten till det onda kan vara i hans fall.

— Jag vill ta reda på var- för jag alltid känt mig rot- lös, varför jag gjort saker som inte varit bra för mig, varför jag har hamnat i ett beroende. Efter de här månaderna i skogen har mycket börjat klarna och jag känner starkt att jag inte kan eller vill fortsätta som innan. Det går inte att skjuta upp längre. Man måste vara ärlig mot sig själv, säger han och berättar att han håller på och skriver på en ny bok, en slags fort- sättning på den förra, men som fokuserar mer på be- roendet.

För en person som fastnat i ett destruktivt drickande kan det vara svårt att göra helt om och bli nykter –

Profilen: Patrik Sjöberg

När jag väl bestämt mig

för något kör jag stenhårt”

FOTO: Eric Josjö/TV4

även om man tas bort ifrån den fysiska miljö som möj- liggjort drickandet.

— Jag måste säga att det har varit lättare än jag trodde och nu mår jag rik- tigt bra. Det finns dem som menar att jag söker upp- märksamhet som pratar

öppet om detta, men för mig är det ett sätt att hålla mig nykter. Det kan ju bli rätt pinsamt att sitta med en kall öl när alla vet vilken resa jag gjort.

Jag utsätter mig för att bli granskad och det är bra!

Patrik berättar att han de senaste månaderna har kontaktats av många okän- da som tackar honom för att han öppnar upp och pratar om detta. Igenkän- ningen är stor och han har

fått mycket stöd och pepp.

— Det känns positivt och har gett mig hopp om att en dag kunna gå in i en sund relation. Högtider och födelsedagar och sådant har aldrig varit viktigt för mig, men jag börjar inse att jag behöver ta det till mig. Att familj och närstå- ende är fundamentalt för att må bra.

VISST FINNS DET farhågor att han glider in i gamla

vanor igen, väl tillbaka i storstadspulsen. Men han har ett trumfkort som han tror kan hjälpa honom.

— Som gammal idrottare är jag van vid att sätta upp mål och kämpa för att vin- na. När jag väl bestämt mig för något kör jag stenhårt, det blir nästan en besatt- het. Det har jag nytta av där jag befinner mig i dag.

Han tystnar ett ögonblick och tillägger att han räknat ut att han de senaste fyra

månaderna sparat runt 200 000 kronor på att inte dricka.

— Det handlar inte bara om spriten utan om allt dumt man gör på fyllan och som kostar stora peng- ar. Som att ta taxi från Gö- teborg till Stockholm. Nu tänker jag att jag ska ta de där pengarna och fylla mitt liv med upplevelser i stället.

Ta MC-kort och börja seg- la till exempel. Det ser jag fram emot.

År 2011 tilldelades Patrik Sjöberg kulturpriset Årets röst för sin bok Det du inte såg.

fakta:

PATRIK SJÖBERG

Ålder: 55 Bor: i Göteborg Familj: dottern Isabelle Gör: friidrottare och höjdhoppare, har skrivit boken ”Det du inte såg”

tillsammans med Markus Lutteman

FOTO: Erik Josjö

(6)

6 Villatidningen NUMMER 7 2015 6 Villatidningen NUMMER 2 2020

Efter en ytterst tveksam vinter närmar sig nu våren med jättekliv och många småhusägare börjar fun- dera på eventuella föränd- ringar av sina utemiljöer.

FÖR MÅNGA HANDLAR kanske bara om att skapa ett nytt inslag i en i övrigt färdig trädgård. Andra kan efter att ha flyttat in i sitt nya hus vara omgiven av ett hav med singel, en steril miljö där man inte gärna släpper ut sina barn. Men var börjar man?

– Mitt råd är att göra en långsiktig, väl genomtänkt plan. Ingen quick fix. Det kan ta 4-5 år innan man har allt på plats. Så låt det få ta tid och ta en sak i ta- get. Det är mitt generella råd till alla men i synner- het när det gäller att an- lägga en helt ny trädgård,

säger trädgårdsarkitekt Jea- nette Skålander på Njuta Trädgårdsdesign.

– Ägna den första sä- songen framförallt till att drömma och att lägga upp en plan. Det kommer att bli en lång lista med både behov och önskemål, lovar Jeanette.

FUNDERA OCH AVSÄTT plats för det praktiska i varda- gen, till exempel bilparke- ring, sopkärl och cykelför- varing. Ska ytor stensättas kan det vara klokt att av- vakta en säsong tills mar- ken satt sig.

Skapa en generös ute- plats i anslutning till hu- set, gärna i sydväst-läge där värmen hålls kvar länge och man kan njuta av skö- na kvällar. Den ska oftast rymma både matbord, soff- grupp och grill, kanske ett

utekök. Sätt ut möbler och anpassa storleken så allt får plats.

– Ta i ordentligt, en ute- plats kan aldrig bli för stor!

Några stora krukor skapar omedelbar rumskänsla, spaljéer ger avskärmning.

En rad med doftande laven- del utmed altanen är här- ligt, en pergola med kläng- växter ger silande skugga.

Det ska kännas skönt att komma hem, så låt uteplat- sen bli en ombonad plats som man längtar till.

PLANTERA VÄXTER SOM tar lång tid på sig, som frukt- träd, buskar och häckar.

Perennrabatter kan adderas på vartefter. Välj lättskötta, härdiga växter utifrån träd- gårdens läge. Med väl valda kombinationer kan man ha en blommande trädgård från maj till oktober, in-

tygar Jeanette Skålander.

Känner man sig osäker på växtvalen kan man ofta få goda råd i plantskolan.

ÄR MAN INTRESSERAD av att odla kan ett par odlingslå- dor placeras i soligt läge.

Jeanette betonar att inte ha för stora ambitioner till en början. Odlandet kan få utvecklas successivt, kan- ske med ett växthus eller faktiskt avvecklas om tiden inte räcker till.

–  Skapa flera rum i trädgården efter famil- jens behov. En liten privat insynsfri hörna, en sval plats för lunch under gas- siga timmar, en tredje där vårsolen kan njutas i lä.

En liten enkel cafémöbel för morgonkaffet och en hängmatta i skuggan kan visa sig vara viktiga inslag i en trivsam helhet.

Att göra en priolista för våren och sommarens trädgårdsinsatser är något Jeanette rekommenderar alla villaägare. Tänk ige- nom vad som är viktigast.

Hur mycket tid är vi be- redda att lägga ner? Är man bortrest stora delar av sommaren kanske det är viktigare att trädgården är tilltalande andra årstider.

– Trädgårdsarbete kan upplevas som ett stort krav, speciellt om man tar över en fullt uppvuxen trädgård med stora rabatter och många fruktträd.

JEANETTES RÅD ÄR då, var inte känslosam, var krass.

Skala ner och behåll det som passar familjens behov.

– Trädgården ska kännas lustfylld och inte skapa då- liga samveten. Det ska vara en plats att längta till och

få tid över för det som väl alla vi villaägare älskar, - att umgås, koppla av och njuta!

Trädgården – ingen quick fix

Trädgård: Planering

En uteplats kan aldrig bli för stor, enligt Skålander. Skapa rumskänsla med stora krukor och skärma av med spaljéer.

FOTO: Njuta TrädgårdsdesignFOTO: Njuta Trädgårdsdesign

FOTO: Njuta Trädgårdsdesign FOTO: Njuta Trädgårdsdesign

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se

Trädgårdskalender

Mars

Se till så att alla redskap och krukor är tvättade så inga växtsjukdomar överförs till nya plantor.

STÄDA!

Vill du ha egen potatis till midsommar är det nu

du ska köpa sättpotatis!

EGEN FÄRSKPOTATIS

Börja rensa ogräs nu, då blir det mindre att

göra sen.

SPARA TID

Börja bekämpa sniglar- na tidigt på säsongen så minskar skadorna dras-

tiskt senare i sommar.

SNIGELKAMPEN ÄR REDAN IGÅNG

Du håller dem friska och starka genom att ge

näring varje vecka.

HJÄLP KRUK- VÄXTERNA

Prunkande trädgård

EXEMPEL PÅ LÄTTSKÖTTA VÄXTER:

• Syren

• Schersmin

• Häggmispel

• Hortensia

• Lavendel

• Solhatt VINTERGRÖNA VÄXTER:

• Buxbom

• Rododendron

• Lagerhägg

• Tuja Skapa flera rum i trädgården

efter familjens behov.

(7)

Välj vårt smarta och underhållsfria alternativ i träkomposit från Scandinavian Plank Sverige AB!

Dags för ny trätrall eller fasad i vår?

Scandinavian Plank Sverige AB är ett svenskt varumärke som levererar underhållsfria produkter som trall och fasadpanel i träkomposit till hela den Skandinaviska marknaden. Vi är kända för våra mycket konkurrenskraf- tiga priser utan att för den skull tumma på kvalitén. Vi levererar och lastar av direkt vid kundens dörr över hela Sverige snabbt och enkelt, med egna bilar! Kontakta oss idag för gratis provbitar! Mer info på vår hemsida.

Scandinavian Plank Sverige AB

www.scandinavianplank.se | info@scandinavianplank.se | Tel. 070-635 0149 Vår trall och fasadpanel i underhållsfri träkomposit är ett mycket lättskött alter- nativ som aldrig behöver oljas eller målas. Finns i grått, mörkbrunt och ljusbrunt.

Våra produkter har träkänsla samtidigt som materialet förenar de bästa egenskaperna hos både trä och plast och det kan inte ruttna.

299:-

/kvm

FASADPANEL

365:-

/kvm

TRALL

Fasadpanel i träkomposit

Finns i grått, mörkbrun och ljusbrun

Trall i träkomposit

Finns i mörkgrå, mörkbrun och ljusbrun

Är det dags att byta fönster? Har du kommit en bit på vägen när det gäller de önskemål du har gällande estetik och funktion? Då gäller det bara att hitta rätt installatör.

Här kommer tips och råd!

PÅ FÖNSTERMARKNADEN SVÄMMAR det över med oli- ka alternativ. Det finns olika funktioner, finesser, utse- ende och modeller. Du ska dessutom tänka på husets energiåtgång. Innan du bör- jar leta fönsterfirmor, tänk igenom vad som är viktigt för just ditt hus. När du vet vad du söker, blir det enklare att sondera terrängen. Nya fönster är en stor investering, så låt processen ta tid. Du ska vara lika nöjd om tio år.

FÖR ATT HITTA den bäst läm- pade fönsterfirman för just dina behov, kom ihåg att olika fönsterfirmor har oli- ka specialiteter som påver- kar både pris och service.

Kontakta därför flera olika firmor och jämför dem med varandra.

Att byta fönster är inte bil- ligt, men kostnaden påverkas ofta av en rad olika faktorer.

Genom att vara en vass för-

handlare kan du sänka kost- naden bara genom att spela ut fönsterfirmornas offerter mot varandra. Större föns- terjobb betyder oftast lägre pris per fönster. Ska du ändå installera nya fönster, passa på att göra det ordentligt och samlat vid ett enda tillfälle.

Stirra dig däremot inte blind på att enbart hitta det lägsta priset. Dyrare föns- ter kan ibland vara mest ekonomiska om de har en hög livslängd och innebär en värdeökning på ditt hus.

När du har gjort ett urval av företag, be om referenser.

Ett seriöst företag har inga problem att hitta tidigare nöjda kunder att visa upp.

Fråga också hur de sköter det praktiska med skriftligt avtal och garantier, både på själva fönstren och på den utförda fönsterinstallatio- nen. Självklart ska företa- get vara ett registrerat bolag med F-skattsedel.

TILL SIST, SE till att företaget sköter ROT-avdraget på rätt sätt. Det ska dras direkt på fakturan och gälla för ar- betskostnaden.

Fönster: Del 2

Fönster – hitta rätt installatör

Frågor

ATT STÄLLA TILL INSTALLATÖREN:

• Vilka fönster rekom- menderar just ni för mina behov, och varför?

• Vad skiljer olika alter- nativ åt när det gäller pris och livslängd?

• Vad har de för U-värde? Kommer jag kunna sänka mina värmekostnader?

• Hur länge håller era fönster? Vad erbjuder ni för garanti?

• Kräver de något sär- skilt underhåll?

• Hur lång tid kommer fönsterbytet att ta?

Källa: Byggmentor.se

Ska de nya fönsterna passa där de gamla suttit blir inte ingreppen lika stora som om du väljer att göra större fönsterpartier.

Oscar Nilsson redaktionen@villatidningen.se

(8)

8 Villatidningen NUMMER 7 2015 8 Villatidningen NUMMER 2 2020

Att solen är en jättepoten- tial som energikälla säger sig självt. Men frågan har länge varit, hur tar man vara på solens energi så att den verkligen blir till nytta?

SOLCELLER ÄR DEN första tekniken som på allvar har gjort det möjligt för privatpersoner att produ- cera sin egen el. Den är väl beprövad och nu dessutom så pass billig att det finns pengar att tjäna.

Och efter en hel del tvek- samheter tycks nu de svenska villaägarna vaknat. Bara under 2018 installerades 10 000 anläggningar, varav de flesta på villatak runt om i landet. Men passar det överallt, oavsett var och hur man bor?

Nej, solceller är inte helt optimalt i alla lägen, åtmins- tone inte om anläggningen ska vara ekonomiskt för- delaktig. Först och främst måste taket vara oskuggat.

Det bör vara fritt från närlig- gande stora träd, byggnader eller annat som helt eller delvis hindrar solinstrål- ningen mot solcellerna.

TAK I SÖDERLÄGE är bäst.

Även öst- och västvända tak fungerar för solceller men de ger då inte lika mycket energi, cirka 70-80 procent jämfört med sydvända. Om solcellerna är riktade åt väst eller öst är det viktigt att de under sommarhalv- året inte skuggas under för- och eftermiddagar. Solcel-

ler riktade åt norr bör helt undvikas.

Lutningen på taket är en annan faktor. Den spelar viss roll för anläggningens effektivitet, men är inte avgörande. De flesta vanliga villatak fungerar. Optimal lutning är 40-50 grader be- roende på var man bor i Sverige. Är det fråga om ett tak med mycket låg lutning kan solcellspaneler vinklas upp med hjälp av montage- system.

MÅNGA KANSKE TROR att sol- celler bara kan rekommen- deras i södra och möjligen mellersta Sverige. Men det stämmer inte alls. Högst solinstrålning har visser- ligen lägen längs kusterna och på Öland och Gotland.

Men man kan utan tvekan installera solceller i hela Sverige. En bra placerad sol- cellsanläggning i Norrland kan producera mer solel än en sämre placerad i södra Sverige.

Kyla är inte heller något problem. Även om solcel- ler ger mindre el vintertid på grund av mindre sol- strålning så slutar de inte producera om de inte är snötäckta. Faktum är att solcellernas verkningsgrad ökar vid låga temperaturer.

Det gäller även den extra reflektion som snön ger om det ligger snö på marken men inte på solcellspanel- erna. Den gör att man kan utnyttja en större andel av

den instrålade solenergin.

En viktig aspekt är att se till att taket är i gott skick inför en installation av sol- cellspaneler. De kommer förmodligen att sitta där i 30 år. Under den tiden bör man därför helst undvika ett takbyte.

Energi: Solceller

Så maximerar du

din solcellsanläggning

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se Allt fler installerar solceller. Bara i Helsingborg tillkom hundra nya solcellsanläggningar under 2019.

FOTO: Timo Julko

Visste du att:

Varje timme når mer solenergi hit till

jorden än jordens befolkning gör av med

på ett helt år.”

Största fördelen med solceller: Det är en miljövänlig och förny- bar elproduktion, helt

utan utsläpp vid användningen. Pro- cessen är dessutom

helt tyst, den stör ingen, vare sig de boende i huset eller

grannar.

(9)

– FÖRRA ÅRET bedrev Energimyndigheten ett liknande projekt mot villaägarna kring solel som blev väldigt lyckat. Nu är projektet utökat med fokus på solcellsanläggn- ingar och att vi kommuner ska nå ut med information till alla våra målgrup- per. Anledningen är Sveriges nationel- la mål och även gemensamma EU-mål för att öka användningen av förnybar energi fram till 2020, berättar Christine Strandberg, projektledare för energi- och klimat- rådgivningen i Södertälje och Ny- kvarns kommuner.

ATT SKAFFA SOLCELLER är idag en- kelt och ofta lönsamt. Solceller har rasat kraftigt i pris och teknik

och regelverk har utvecklats. Riskerna är små och behovet av underhåll litet.

Geografi, väderstreck och lutning påverar visserligen elproduktionen för en solcells- anläggning, men dessa faktorer spelar ofta mindre roll än man skulle kunna tro.

– Även om ditt tak inte är optimalt orien- terat kan det mycket väl vara lämpligt för solceller. Det viktigaste är att undvika skuggning, mindre viktigt är huruvida sol- cellerna är riktade rakt mot söder, säger Strandberg.

EFTERSOM KOMMUNERNA I Södertälje och Nykvarn har samma målgrupp samarbetar de också i olika projekt. Kommunerna sam- arbetar också regionalt för att nyttja resurs- erna på bästa sätt.

– Kommunerna kommer nu på olika sätt, till exempel genom direktkontakt och semi- narium, att börja ta kontakt med målgrup-

perna för att informera om poten- tialen för solceller. Vi har också en väldigt bra hemsida där det finns mycket matnyttig information, anpassad för alla våra målgrupper, säger Strandberg.

DET ÖVERGRIPANDE MÅLET är att bidra till en minskad klimapåver- kan genom kunskapsspridning om effektiv energianvändning samt hållbara lösningar avseende energi och transporter för privatpersoner, företag och organisa- tioner.

– Vi ska inte bara trycka på solcellsanlägg- ningar, men det är en form av hållbar energi som vi på energirådgivningen vill lyfta extra i år.

– Vårt mål är alltid att vara opartiska och ge kostnadsfri rådgivning, avslutar Christine Strandberg.

Allt ljus på solenergi

AVSÄNDARE: SÖDERTÄLJE KOMMUN OCH NYKVARNS KOMMUN

Om Energi- och klimatrådgivningen

Södertälje och Nykvarns kommuner ingår i ett lokalt samarbete kring energi- och klimatrådgivning samt även i ett regionalt samarbete med övriga Stockholmskommuner samt Storstockholm som är regionens energikontor. Stockholmskommunerna har en gemensam telefonrådgivning, webbplats och gemensamma projekt inriktade till målgrupperna privat-

personer, små- och medelstora företag samt organisationer (t.ex. bostadsrättsföreningar).

Hemsida: www.energiradgivningen.se, telefon: 08-29 11 29 Sverige har ett nationellt mål är att öka andelen av förnybar energi fram till år

2020 och för att nå målet har många olika projekt drivits. Just nu ligger ett extra stort fokus på solenergi och att öka kunskaperna om denna förnybara energikälla.

Hur mycket solenergi når ditt tak?

Som en första åtgärd kan man gå in på den solkarta som kommunerna tagit fram på http://energiradgivningen.se/solkartan. Med hjälp av den kan du se hur mycket solenergi som når ditt tak och göra en bedömning av om det är lämpligt att installera solfångare eller

solceller. Sök efter ditt hus och klicka på taket så får du fram hur stor potentialen för solel respektive solvärme är.

Vårt mål

är alltid att vara opartiska

Trädgård: Solskydd

villatidningen.se

Vår och sommar är på ingång. Det innebär allt varmare dagar och strålande sol. Härligt! Men kanske inte om het- tan når in i huset, eller om lunchen intas i trädgården mitt i gassande sol. Då är olika typer av solskydd räddningen.

MARGARETA BERGETUN ÄR för- bundssekreterare på Svenska Solskyddsförbundet, hon har med andra ord stenkoll på solskydd. Och när det gäller att bli nöjd med just ditt val, så är hennes första råd att tänka på funktionen.

– Det är klokt att fundera på vad du vill ha ut av ditt solskydd, innan du bestäm- mer dig. Vad är problemet?

Är det för varmt, för ljust, blänker det i tv:n, eller vill du skapa ett ombonat ute- rum?

BLIR DET FÖR varmt inom- hus när solen ligger på, är utvändiga solskydd till föns- terna alltid bäst, berättar Bergetun.

– Du kan välja fönster- markiser till exempel, som finns i en uppsjö av färger och material. Om du vill ha ett stramare uttryck eller

har ett läge som är utsatt för mycket vind, kan du istället välja en vertikal-markis, el- ler screen som det ofta kall- las. De finns i material som är perforerade, så att du kan se ut även när solskyddet är helt nedfällt.

– FÖR UTOMHUSMILJÖN finns förstås terrassmarkiser och fristående solskydd av olika slag, och då kommer den där underbara rumsskapande faktorn in, förutom att man får det behagligt i skuggan.

Att få skapa och inreda ett utomhusrum, när våren och sommaren börjar närma sig är ju så härligt!

TRENDEN FRÅN FÖRRA året fortsätter, med mer uteliv, stora uteplatser och därmed större markiser och pergola- lösningar. Och för den som vill satsa lite extra på sin ute-

plats finns flera tillbehör för att höja mysfaktorn.

– Det finns ju oändliga möjligheter, både när det gäller värmare, belysning, mattor och möbler som tål uteliv. Många av våra med- lemmar säljer själva eller har samarbeten med leve- rantörer av denna typ av produkter. Så det kan löna sig att inte bara prata sol- skydd med solskyddsföre- taget, utan även inredning och utemiljö!

Vad kan det då kosta med en ny terrassmarkis?

– Allt beror på storlek, mo- dell, märke, material, förut- sättningar för installation, servicenivå och så vidare.

Allt från några tusenlappar på lågprisvaruhuset till det tiodubbla eller mer för kvali- tetsprodukter. Kvalitet lönar sig dock alltid om man vill ha en hållbar lösning.

Skapa rum med behaglig skugga

Gabriella Ajax redaktionen@villatidningen.se

En terrassmarkis till altan och uteplatser ger härlig skug- ga och svalka, och finns i en mängd olika modeller, färger, mönster och material.

Med en fönstermarkis skär- mar du av solljus och reduc- erar värme utan att utsikten går förlorad. Du kan också se- riekoppla flera markiser i ett helautomatiskt system som kan regleras utifrån solsken och vindstyrka.

Margareta Bergetun, förbunds- sekreterare för Svenska Solskydds- förbundet.

Med en gardin anpassad för utemiljön kan du skapa en härlig rumskänsla i alla uterum, såsom pergolas, inglasade altaner och inredda växthus.

Uppstickare på marknaden är pergolalösningar. – Prisbilden är förstås lite annorlunda, men i gengäld får man med dessa uterum en designstark helhetslösning, ett flexibelt solskydd, ett rumsskapande av sällan skådat slag och regnskydd dessutom, säger Margareta Bergetun.

FOTO: Sandat FOTO: SandatexFOTO: Sandatex

FOTO: Svenska solskyddsförbundet FOTO: MMarkilux

(10)

10 Villatidningen NUMMER 7 2015 10 Villatidningen NUMMER 2 2020

Ett familjeföretag med egen tillverkning sedan 1945

Butik & utställning

Anderstorpsvägen 12 Solna sthlm@ekstrands.com

08-27 90 92

Funderar du på att byta fönster eller ytterdörr?

EKSTRANDS tar hand om allt. Uppmätning, tillverkning och installation.

Fyll i formuläret på ekstrands.com/boka eller ring 08-279092 för offert.

Har du ett tätt och bra tak, som år efter år klarar de tuffa påfrestningar som fukt, skyfall, snö, storm och kyla innebär? Ja, då är en av de viktigaste förutsättningarna på plats för ett friskt och välmående hus.

TAKETS VIKTIGASTE UPPGIFT är som alla förstår att skyd- da huset i sin helhet och då måste det verkligen vara tätt. Oavsett husets och takets ålder är det klokt att nu efter vintern ge det lite extra uppmärksam- het. Om regnvatten eller smältande snö av någon anledning oupptäckt läckt in riskerar huset annars att fara riktigt illa. Det kan i värsta fall betyda att yt- tertak måste bytas samt stora invändiga kostnader.

Därför, håll koll.

Ett tak som kontinu- erligt ses över, hålls rent från skräp och mossa och som lagas där det behövs, håller längre. Det säger sig självt, eller hur? Där kan man som husägare spara stora pengar.

BÖRJA MED ATT själv göra en snabbesiktning. Är några av takpannorna spruckna?

Saknas det kanske till och med några pannor? Ja, då är det dags att inte bara åt- gärda utan samtidigt kolla lite noggrannare. Spruckna pannor ska givetvis bytas.

Lyft sedan på ett antal takpannor och kolla att läkten och underlagspap- pen inte tagit skada. Kolla också att takets plåtdetaljer inte har börjat rosta. I så fall, byt ut. Passa också på att rensa alla hängrännor.

TA SEDAN EN titt uppe på vinden, finns det fläckar eller andra spår av att ta- ket har börjat läcka? Passa på när det regnar rejält.

Lys med ficklampa i alla skrymslen efter tecken på

fukt och vatten. Mögel på undertak och råspont kan vara tecken på att taket behöver bytas ut, eller åt- minstone renoveras. Men det kan lika gärna vara fuktproblem som kommer inifrån huset. Är du mins- ta osäker bör du kontakta en seriös och väletablerad takfirma.

Takets ålder ger hur som helst en indikation om när det ändå kan vara dags. Be- tongplattor har till exem- pel normalt en livslängd på minst 30-40 år. Tegelpan- nor och plåttak har van- ligtvis en ännu längre livs- längd. Samtidigt ska man vara medveten om att det är underlagspappen som är det primära skyddet.

ETT PROBLEM ÄR påväxt av mossa, lav och alger. Även fasad, stenläggningar, ga- rageuppfarter, balkonger och altaner får i allt högre grad påhälsningar. En sak

är säker, det här är inte bra för taket, vars ytskikt ris- kerar att brytas ner med både frostsprängning och estetiska skador.

Visst kan man nöja sig med att högtrycksspola taket och skrapa för hand.

Men problemet är ändå inte löst. Även om den synliga påväxten inte syns så finns sporerna kvar, det vill säga roten till problemet. Lös- ningen är att behandla med en miljövänlig produkt som dödar växtligheten i grun- den. Produkten som finns att köpa för gör-det-själva- re fungerar på alla typer av tak: betong, tegel, plåt, papptak och skiffer. Man skrapar först bort påväx- ten. Efter att taket därefter besprutas elimineras förut- sättningen för återväxt helt och hållet.

KOM IHÅG, DET är viktigt att man tar tag i det här pro- blemet. Gör det själv eller

anlita ett proffs, men låt inte mossa, lav och alger få fortsätta växa. Under- hållskostnaden över tid för rengöring är betydligt

billigare än att behöva byta tak i förtid.

Slipp dyra kostnader Tak: Egenkontroll

• Kolla om takpannor saknas eller är trasiga

• Ojämnheter i taket kan betyda skadad läkt

• Kolla att läkt och underlagspapp är intakt

• Rensa hängrännorna. Förekomst av grus säger att pannornas ytskikt börjat vittra sönder

• Håll taket rent från mossa och skräp

• Kolla vinden, förekomst av mögel eller att undertakets utseende och färg är förändrad är en varningssignal.

Ta reda på varför och åtgärda.

Taktänk för villaägaren

så kollar du hustaket

Se över taket två gånger per år. Håll det rent från skräp och mossa och laga där det behövs. Då håller det betydligt längre.

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se

(11)

Inomhusklimat: Isolering

Per-Åke Hultberg redaktionen@villatidningen.se Att ett välisolerat hus kräver mindre energi säger sig

självt. Inte undra på att många av oss villaägare tittar på olika möjligheter att förbättra golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Men det gäller att tänka till både en och två gånger.

GENERELLT HAR VÅRA villor rätt dåliga U-värden. Det innebär att mycket värme försvinner ut genom det så kallade klimatskalet, det som utgör själva gränsen mot omgivningen, både värme, kyla, regn och rusk.

Väldigt många har under de senaste decennierna valt att tilläggsisolera vinden.

Det är en relativt enkel åt- gärd som hindrar värmen att stiga upp genom huset och ut genom ett oisolerat tak.

VINDSISOLERING TOG FART under 90-talet och har se- dan fortsatt fram till idag.

– De som inte redan har gjort det skulle jag rekom- mendera, gör det, säger Peter Karlsson, som är en- ergikonsult och ordförande i Föreningen Energirådgiv- arna.

Det är, konstaterar han, kostnadseffektivt där det fungerar. Det vill säga i byggnader med öppen vind, alltså de flesta småhus. Här finns dock en uppenbar

risk för framtida fuktprob- lem. Det kan räcka med små temperaturförändring- ar för att påverka den re- lativa luftfuktigheten och därmed risken för mögel- tillväxt.

En sak är säker, de för- ändringar som görs kom- mer att påverka resten av huset. När man isolerar en del av huset förändras luftflödena. Det innebär att det kan vara nödvän- digt att kompensera den förändringen genom att säkerställa god ventilation.

– Det är därför viktigt att ta hjälp av ett proffs så att arbetet utförs på ett fackmannamässigt sätt, poängterar Peter Karlsson.

Han betonar också vik- ten av att fortsatt hålla koll att vindsutrymmet mår bra. Samtidigt ska man vara medveten om att det inte är helt enkelt att upp- täcka fukt- och mögelska- dor.

Här kan en enkel fukt- mätare, med vars hjälp man ständig kan ha koll på den relativa luftfuktig- heten, vara en god investe- ring. Som med allt annat, ju snabbare man upptäcker skador desto mindre kost- samt blir de att åtgärda.

FÖR DEN SOM vill få ett ännu bättre isolerat hus, och därmed kunna mins- ka sin energianvändning

ännu mer, kan det tyckas vara naturligt att fortsät- ta med fasaden. Men det är inte så vanligt och inte helt enkelt, påpekar Peter Karlsson.

Gör man det invändigt så förlorar man boyta, vil- ket man kanske inte vill.

I så fall är det utvändigt som gäller. En bra isolerad yttervägg med 20 centi- meters isolering gör utan tvekan stor skillnad jäm- fört med kanske bara 5-10 centimeter, som är ganska vanligt.

– Det är ingen tvekan om att mycket värme försvin- ner ut genom husets ytter- väggar. Men det är ändå förhållandevis få som till- läggsisolerar fasaden. Del- vis på grund av kostnaden.

Vi har så pass billig el att det är svårt att räkna hem investeringen.

NÄR MAN ISOLERAR fasaden är det därför oftast i sam- band med att panelen på en gavel måste bytas och kanske samtidigt även ett fönster.

– Man ska vara medveten om att det kan bli problem med fukt även vid isole- ring av fasaden, även

om risken är mindre om man åtgärdar utsidan jämfört med insidan.

Peter Karlsson be- tonar att det är jag själv som villaägare som är ansvarig om det uppstår fuktproblem. De besparingar som gjorts på värmekostnaderna kan i värsta fall med råge ätas upp av problem med fukt och mögel.

– Man måste komma ihåg att betrakta ett hus som en helhet. Oavsett vil- ken åtgärd man gör, se till att huset har fungerande luftflöden. Det gäller gi- vetvis även när man byter värmekälla.

– Rådgör alltid med en expert, varför inte börja kommunens energiråd- givning. Den är ju gratis, avslutar Peter Karlsson.

Isolera vinden lönar sig

Peter Karlsson, energikonsult och ordförande i Föreningen Energirådgivarna.

(12)

12 Villatidningen NUMMER 7 2015 12 Villatidningen NUMMER 2 2020

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m

3

på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m

3

i morän och 30 000–150 000 Bq/m

3

i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m

3

. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion 4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

4

Radonkällor

Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

• marken under och runt om huset, såväl den ur- sprungliga som fyllnadsmassor

• byggnadsmaterialet

• vatten som används i hushållet.

Marken

Jordlagret består av 30–40 procent luft. Radon- halten i jordluften är alltid mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus.

Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3. Lufttrycket inomhus är oftast lägre än utomhus och i marken, det vill säga att det är undertryck inom- hus. Är marken luftgenomsläpplig och grundkon- struktionen otät kan radonhaltig jordluft sugas in i huset. En stor volym jordluft med måttlig radon-

halt kan orsaka högre radonhalt i inomhusluften än en måttlig volym jordluft med hög radonhalt.

Exempel på typiska inströmningsvägar är:

• sprickor i betonggolv och i källarväggar

• rörgenomföringar för serviceledningar

• kring avloppsbrunnar och genom dessa om de är torrlagda

• kulvertmynningar och lock till sådana

• gamla icke pluggade rör för el, vatten med mera

• jordgolv

• otäta rensluckor i golvbjälklaget

• bjälklag på torpar- och krypgrund.

Hälsorisken utgörs av att radon finns i inom- husluften och kan komma ner i lungorna vid inandning.

1

1

1 1

2

2

7 3

6 4 6

5

1. Springa mellan betonggolv och vägg.

2. Otätheter vid rörgenomföringar, även i skyddsrör.

3. Otätheter vid golvbrunnar.

4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.

5. Otätheter i rör för el- och teleledningar.

6. Sprickor i golv eller vägg på grund av sättningar.

7. Läckage genom luftgenomsläppliga byggnadsmaterial.

Schematisk skiss över vanliga otätheter i en byggnads grundkonstruktion

Inomhusklimat: Radon

Eldningssäsongen är snart över, det vill säga den period på året då man kan göra en långtidsmätning av radon i sitt hus. Är du en av sveriges villaägare som nu fått beskedet att ditt hus har för höga värden? Då är det dags för åtgärd.

BEROENDE PÅ VILKEN eller vilka orsaker till varför just ditt hus har för höga vär- den, skiljer sig åtgärderna åt. Det kan räcka med en liten åtgärd, men det kan också behövas flera olika åtgärder. Det hjälper en konsult till med.

Ofta har kommunen en överblick över de konsul- ter som är verksamma där du bor. Boverket har också ett register med kontakt- uppgifter till certifierade funktionskontrollanter. En funktionskontrollant med behörighet K ska ha kun- skap om radonmätningar och möjliga radonåtgärder.

Dessutom finns Svensk ra- donförening som är en sam- manslutning av företag som jobbar med frågor som hand-

lar om radon samt radon- mätning och radonsanering.

Du kan söka bidrag för åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubik- meter inomhusluft. Bidrag lämnas med 50 procent av skälig kostnad för åtgär- derna, dock högst med 25 000 kronor. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut.

Källa: Boverket Läs mer: Boverket har tagit

fram broschyren "Åtgärder mot radon i bostäder" som innehåller information om vad radon är och hur du kan åtgärda radon i en bostad.

Husets osynliga hälsofara – höga radonvärden

Vanliga åtgärder

OM RADONET KOMMER FRÅN:

Byggnadsmaterialet I enklare fall räcker det

ofta med att förbättra byggnadens ventilation.

Väggar med blåbetong kan tätas med radonta-

pet eller puts.

Marken Otätheter tätas i husets

grundkonstruktion.

Räcker inte det kan ett undertryck skapas under

huset så att markluften inte sugs in. Kombineras

eventuellt med att förbättra byggnadens

ventilation.

Hushållsvattnet I de flesta fall räcker det

med att installera en radonavskiljare. Genom

att lufta vattnet kraftigt med en radonavskiljare försvinner en stor del av

radonet.

Oscar Nilsson redaktionen@villatidningen.se

ILLUSTRATION: Boverket

Radonett är Europas mest sålda och effektiva radonavskiljare.

Den ger högsta reningsgraden av radon

i samtliga tester utförda av SSI och råd & rön.

RADONETT

• garanterar en reningsgrad av radon på 97–99,9 %

• tar bort svavelväte, metangas och CO 2

• höjer pH-värdet till ca 7,5 på naturlig väg utan kemikalier Uppskattningsvis fi nns 50.000 brunnar i Sverige som har

hälsofarligt vatten med för hög radonhalt som måste åtgärdas!

Radonett

ger dig och dina barn ett sunt och friskt

vatten!

R A D O N

Dricker du radioaktivt vatten?

Ring 0248-102 78 så hjälper vi dig

Radonett, Box 64, 795 21 Rättvik

www.radonett.com

info@radonett.com

References

Related documents

Jag, som är den person som klagomålet gäller, samtycker till att patientnämnden behandlar de uppgifter som lämnats på denna blankett och eventuella bilagor. Samt kommunicerar

Johan är medgrund- are av det nationella antidopningsnätverket PRODIS (Prevention av dopning i Sverige), har skrivit en veten- skaplig rapport om dopning och kosttillskott vid

Om det då visar sig, att fäderneslandet icke har rum för alla sina barn, räknar det nu framlagda förslaget också med en statskolonisation, genom emigration till

När det gäller diskussionen om olika insatser som socialtjänsten skulle kunna erbjuda så återkommer flera av informanterna till svårigheten att kunna hjälpa irreguljära immigranter

Vi upplever att de studier vi presenterat tar upp olika intressanta aspekter gällande förutsättningar för barns utveckling och lärande, men då de var för sig fokuserar på en

Hållfasthetskontrollen utförs för att få ett konkret exempel på hur ett tak från miljonprogrammet skulle hålla för solcellsmoduler och för att se vilken problematik som

Detta kan kopplas till att förskollärarna, med god kvali- tet arbetar med de strävansmål som är kopplat till teknik: att alla barn ska utveckla sin förmåga till att

•1 En kombination av solceller och gröna tak är att föredra för att tillgodose området med värden från båda installationerna, gärna med ett semi-intensivt tak under