Förutsättningar inför budget 2015 och flerårsplan 2016– 2017
Dnr 10-2014
Mikael Cederberg
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ... 3
2. Nuläge ... 3
2.1. Aktuella verksamhetsresultat ... 3
2.2. Antagningen hösten 2013 ... 4
2.3. Ekonomin 2014... 5
3. Förutsättningar 2015 och framåt... 5
3.1.1. Elevutvecklingen i länet ... 5
3.1.2. Elevprognos för JGY... 6
3.1.3. Elevprognos för Gymnasiesärskolan ... 7
3.2. Ekonomiska effekter av elevminskningen ... 7
3.3. Lokaler ... 8
3.4. Preliminär lokalkostnadsutveckling ... 9
3.5. Personal ... 10
3.6. Statliga reformer ... 11
3.7. Utbildningsutbud 2015 – 2017 ... 12
3.8. JGY:s elevplatspriser kontra rikspris ... 12
1. Sammanfattning
Jämtlands Gymnasieförbund visar fortfarande totalt sett goda verksamhetsresultat.
Betygsnivåer, andelen godkända i gymnasiegemensamma ämnen, avbrott med mera ligger på en god nivå jämfört med genomsnittet för riket. Något försämrade resultat vad gäller genomströmningshastighet och grundläggande behörighet behöver analyseras över tid.
Förbundet har fortsatt fler elever än vad den demografiska nedgången indikerar, vilket beror på en kombination av att fler elever går fyra år i gymnasiet och en god antagning 2011 och 2012. År 2013 tappar de privatägda skolorna tappar något färre elever än tidigare år.
Förbundets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av implementeringen av statliga reformer som GY2011, VUX2012, GYSÄR2013 även under perioden 2015 – 2017.
Elevnedgången fortsätter 2015 och 2016. 2017 planar det ut och från 2018 ökar elevantalet igen. Elevminskningen beräknas påverka förbundets intäkter med minus 6,8 mkr 2015 och 8,3 mkr 2016. Från 2018 ökar intäkterna med cirka 6 mkr.
Nedläggningen av Palmcrantz i kombination med uppförandet av gymnasiebyn och anpassningen av Fyrvalla ger förbundet ökade hyreskostnader med preliminärt 9,7 mkr 2015. 2016 minskar hyreskostnaden med 1,5 mkr jämfört med 2015 års nivå.
De ekonomiska effekterna av gymnasiereformen i kombination med tröskelkostnader kopplade till elevnedgången har medfört att förbundet har fler program än tidigare som ligger över rikspris.
Beskrivna förutsättningar kan komma att ändras något i och med resultatet av första antagningen till läsåret 2014/2015, fortsatta hyresförhandlingar samt publiceringen av riksprislistan för 2014. Besked på dessa punkter kommer under första halvan av februari 2014.
2. Nuläge
2.1. Aktuella verksamhetsresultat
Nedanstående aktuella nyckeltal är hämtade från Skolverkets statistik. De ger en grund för jämförelser mellan kommuner och på nationell nivå. Uppgifterna måste
tolkas med försiktighet när de grundar sig på små elevgrupper från Bräcke och Ragunda kommun.
Resultaten är förhållandevis goda jämfört med riket, även om det förekommer variationerna kommunerna emellan. Det noteras en positiv trend vad gäller antagna till förstahandsval och att andelen elever på introduktionsprogram minskar (grönt).
Uppgifterna om fullföljd utbildning och grundläggande behörighet visar på en nedgång som behöver följas över tid (rött). Övergångsfrekvensen till högskola är fortsatt låg men glappet till övriga riket har minskat något. Medlemskommunerna har en fortsatt mycket hög andel elever på yrkesprogram.
Uppgifter om elever folkbokförda i kommunerna. Alla uppgifter från 2012 eller 2013.
Resultat i % Bräcke Krokom Ragunda Öster- sund
Kommuner i tätbefolkad region
Kommuner i glesbefolkad region
Riket totalt
Antagna till sitt förstahandsval 76,8 85,9 82 86,5 76,1 75,3 75,6
Avbrott/studieuppehåll 4 2 3 3 3 4 3
Betyg, andel minst G i En, Ma
och Sv på yrkesprogram 86 86 86 86 83 89 85
Betygspoäng, genomsnitt 13,8 13,8 13,8 13,8 13,7 13,8 14,0
Andel på
högskoleförberedande program 27,7 43,3 35,1 55,3 46,7 43,5 50,9
Andel på yrkesprogram 46,5 46,8 54,2 32,0 40,4 43,3 32,2
Andel på
introduktionsprogram 25,8 9,9 10,7 12,7 12,9 13,2 12,9
Fullföljd utbildning inom 4 år 61 76 64 73 73 70 74
Grundläggande behörighet
universitet och högskola 53 68 51 65 62 61 64
Övergång högskolan inom 3 år 29 31 25 32 38 36 42
2.2. Antagningen hösten 2013
Elevminskningen i länet fortsätter. Bilden nedan visar att förbundet tappar färre elever än den demografiska utvecklingen. Antagningen hösten 2013 visar dock en tendens att
JGY:s andel av det totala elevantalet minskar något och att de fristående skolorna tappar relativt sett färre elever än under 2011 och 2012.
2.3. Ekonomin 2014
I och med de preliminära ägardirektiven, som innehåller en betydande uppskrivning av elevplatspriserna, beräknas förbundets ekonomi för 2014 vara i balans.
Kostnadsreduceringsbehovet är beräknat till 5 mkr, en summa som förbundet bedöms klara av genom kostnadsreduceringar på de program och verksamheter som minskar i elevantal.
3. Förutsättningar 2015 och framåt
3.1.1. Elevutvecklingen i länet
Elevantalet beräknas vara som lägst 2016 och 2017. Från 2018 och framåt märks en uppgång, i huvudsak i Krokoms och Östersunds kommuner. De närmaste två åren är det således fortsatt en större grupp elever som lämnar gymnasieskolan jämfört med gruppen förstaårselever. Från 2017 och framåt får gymnasieskolan i länet mer stabila planeringsförutsättningar.
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0
200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Antal 16-åringar i länet
Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund
3.1.2. Elevprognos för JGY
Under de senaste åren har Jämtlands Gymnasium och andra kommunala huvudmän tappat färre elever än beräknat. Det beror dels på att något färre elever har valt att gå på fristående skolor, dels att fler elever än tidigare går i gymnasieskolan under fyra år.
2015 beräknas förbundets elever minska med 3,7 % i genomsnitt vilket motsvarar 92 elever.
3.1.3. Elevprognos för Gymnasiesärskolan
Jämtlands Gymnasium är den huvudsakliga utbildaren inom gymnasiesärskolan i Jämtlands län. Antalet elever har minskat med en tredjedel under åren 2011 till 2014.
Bedömningen är att gymnasieförbundet kommer att ha 80 elever 2014 och att
skolformen från och med 2015 stabiliseras på en nivå av 75-80 elever fördelade på fyra årskurser.
Elevutveckling gymnasiesärskolan 2009 – 2014
2009 2010 2011 2012 2013 2014
0 20 40 60 80 100 120 140
Gymnasiesärskolan
åk06 åk07 åk08 åk09 åk10 åk11 åk12 åk13 åk14
Läsår
Elever
3.2. Ekonomiska effekter av elevminskningen
Förbundet hade en gynnsam elevutveckling fram till och med läsåret 2008/2009 vilket innebar en utökning av verksamheten. Från läsåret 2009/2010 har elevantalet
successivt sjunkit, vilket ger negativa effekter på förbundets finansiering varje år.
Sammanställningen nedan visar att intäktsminskningen 2015, med utgångspunkt från aktuell elevprognos och en preliminär uppskrivning på 2,2 %, blir cirka 7 mkr.
År vt ht summa Elevsnitt Anm
2014 169,57 Mkr 161,77 Mkr 331,34 Mkr 2796,5
2015+0 161,20 Mkr 156,32 Mkr 317,52 Mkr 2704,5 2014 års priser 2015+2,2 164,75 Mkr 159,76 Mkr 324,50 Mkr 2704,5 Uppskrivning 2,2%
Beräkningarna baserade på preliminär elevprognos för 2015 uppdelad på vt – ht.
Värden för 2014 beräknade utifrån preliminär elevavstämning vt 2014 (jan).
Gäller samtliga elever som går Gy- eller Gysärutbildning inom JGY.
Med ett genomsnittligt elevplatspris på 112 483 kr (2014) minskar intäkterna med ytterligare 8,3 mkr 2016 och 1,4 mkr 2017. 2018 ökar intäkterna med cirka 6 mkr.
År 2015 2016 2017 2018
Intäktsförändring tkr - 6 840 - 8 314 - 1 384 + 5 954
Första valet till årskurs 1 inför höstterminen 2014 slutförs den 3 februari. Efter det finns det anledning att se över om elevprognoserna för perioden 2014 – 2016 behöver revideras.
3.3. Lokaler
Ombyggnationen och nyproduktionen inom kvarteret Läroboken (Wargentin) fortlöper enligt plan. Projektet färdigställs under år 2015. Kostnadsmässigt bedöms budgeten på 212 Mkr plus 14 Mkr i underhåll att hålla. Då de olika delprojekten successivt blir färdiga påverkar dessa hyran eftersom kapitaltjänstkostnaden faller ut och ger full effekt under år 2015 och 2016. Hyresnivåerna redovisas nedan.
Bygg och anläggningsprogrammet planeras att flytta till Fyrvalla under år 2015.
Förbundet har begränsat förhyrningen på Fyrvalla genom att lämna den tidigare planerade så kallade Vagnshallen för måleriutbildningen. Måleri planeras istället att flytta in i huvudbyggnaden, i de lokaler där delar av Industriprogrammet finns idag.
Förbundet är överens med branschen om att Industriprogrammet i nuvarande form kan lärlingsförläggas från och med höstterminen 2015. Förbundet har inlett en dialog med Lernia om samarbete kring viss grundutbildning inom skärande delen.
Anläggningen för svetsutbildning kvarstår på Fyrvalla.
Förbundet har givit besked om att avstå från att bygga karaktärsämneslokaler för Restaurang- och livsmedelsprogrammet i Sporthallen. Istället har förbundet inlett ett samarbete med Lernia där tanken är att ungdomseleverna ska samnyttja lokaler med vuxenstuderande i gamla högskolans lokaler.
Sporthallens ombyggnation och renovering är igång. Förbundet vill notera vikten av tidsplanen håller och att förbundet har en matmiljö i Sporthallen som kan ta emot alla elever under hösten 2015.
Det mesta talar nu för att det är ekonomiskt försvarbart att förbundet behåller transportinriktningens på körområdet i Furulund. Där finns ett nytt förslag om möjligheten att samnyttja anläggningen med vuxendelen inom husbyggnad på Bygg- och anläggningsprogrammet.
Arbetsmiljöåtgärden med en ombyggd verkstadsdel i Bröckling (Bräcke) är färdig.
Nytt hyresavtal som sänkte totala hyran för Bröckling är klart. På Palmcrantz pågår förberedelser för att kunna lämna lokalerna 2015-08-31. På Torsta färdigställs den reparationsverkstad som skall nyttjas inom gymnasiesärskolans program.
Jamtli har uppvaktat förbundet gällande lokaler för bageridelen. Förbundet är tveksam till en sådan lösning men ett förslag från Jamtli får visa om det är ekonomiskt
försvarbart eller ej. Utbildningen finns för närvarande på Körfältets centrum.
3.4. Preliminär lokalkostnadsutveckling
Wargentin 9 968 458:-
Investering aktiveras med:
2015 148 mkr (kaptj = 8,9 mkr)
2016 39 mkr (kaptj. =2,3 mkr)
Ytan ökas med 6 160 m2, innebär ökad driftkostnad (~ 2,1 mkr/år).
I beslutsunderlaget 2010-08-25 har det angivits att kapitaltjänsten ökar med 17,2 mkr utöver den redan befintliga. Efter det sänktes räntan så i verkligheten blir det cirka 12,5 mkr. Ny hyra:
2015 = 21 012 000:-
2016 = 23 434 000:-
Hus År 2014 År 2015 År 2016
Index 3 % Index 3 %
Palmcrantz 9 000 000:- (9 270 000:-/12X8=) Lämnas per
2015-08-31 6 180 000:- 0:-
Fyrvalla 9 923 923:- (10 221 640:-) (11 386 622:-)
Tillbyggnad + 2 000 000:-/12X5= +2 000 000:-/12X7=
Klar per 833 333:- = 1 166 667:- =
2015-08-01 11 054 973:- 12 553 289:-
Sporthallen 2 023 431:- (2 084 134:-) (2 489 991:-)
Ombyggnad + 1 000 000:-/12X4= +1 000 000:-/12X8=
Färdig per 333 333:-= 666 666:-=
2015-09-01 2 417 467:- 3 156 657:-
Detta innebär följande hyresnivåer för dessa objekt:
År Hyra inkl. kapitaltjänst Hyresökning
2014 30 915 812:-
2015 40 664 628:- 9 748 816:-
2016 39 143 946:- 8 228 134:-
Det innebär en hyresökning på totalt 8 228 134:- 2016 på dessa objekt när förbundet förhyrt alla renoverade 17 000 m2 och nya drygt 6 000 m2 på Wargentin, samt renoverade 1 000 m2 och nya 2 100 m2 på Fyrvalla i besittning, samt när Palmcrantz är lämnat.
Att lokalkostnaden blir 1 520 682:- högre år 2015 jämfört med 2016 beror främst på att förbundet har omställningskostnader i form av dubbla lokaler under första halvan av 2015. Palmcrantz kan lämnas först per den sista augusti samtidigt som
investeringarna på Wargentin faller ut i lokalkostnadsökningar redan från den 1 januari 2015.
3.5. Personal
Under åren 2014-2019 fyller 121 månadsanställda medarbetare 65 år, av dessa är 73 lärare. Till följd av åldersstrukturen kommer andelen pensionsavgångar att öka de närmaste åren. Den bortre gränsen för pensionsavgång är 67 år men fram till nu har den genomsnittliga åldern vid pensionsavgång i praktiken understigit 65 år.
Tendensen verkar dock gå mot att intresset för att arbeta efter 65 ökar, men i vilken mån det påverkar den genomsnittliga pensionsåldern är svårt att bedöma. För närvarande har förbundet åtta månadsanställda som är över 65 år. Trots
elevminskningar fram till och med 2017 innebär de stora pensionsavgångarna att förbundet står inför en arbetskraftsbrist på både yrkeslärare och lärare i allmänna ämnen inom några år.
Åldersfördelning tillsvidareanställda 2013-12-31
Antal anställda som fyller 65 år 2014 - 2019
3.6. Statliga reformer
De senaste åren har förbundet prioriterat införandet av den nya skollagen och den nya gymnasieskolan, vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan – GY2011, VUX2012 och GYSÄR2013. Även om de första eleverna i den nya gymnasieskolan lämnar systemet efter vårterminen 2014 kommer effekterna av den nya lagstiftningen att prägla att påverka gymnasieskolans ekonomi även under perioden 2015-2017. Den ökade statliga styrningen och kontrollen av skolsystemet har minskat utrymmet för andra utvecklingsinsatser än det som direkt ligger i det statliga uppdraget.
De ekonomiska effekterna av GYSÄR 2013 som infördes den 1 juli 2013 är ännu inte fullt överblickbara. De ökade utbudet i reformen leder dock troligen till mindre undervisningsgrupper och därmed ökade kostnader under en övergångsperiod.
I och med uppskrivningen av elevplatspriserna 2014 kan man anse att gymnasieskolan har kompenserats för de ekonomiska effekterna av GY2011.
3.7. Utbildningsutbud 2015 – 2017
Förbundet har trots den kraftiga elevnedgången under senare år lyckats behålla samtliga nationella program som blev 18 stycken i den nya gymnasieskolan.
Förbundet utbildar för närvarande på 34 nationella inriktningar av 60 möjliga. De senaste årens utveckling har dock inneburit antalet elever per program har minskat och förbundet kan notera allt fler ekonomiska tröskeleffekter där det minskade elevantalet leder till högre programkostnader.
Ett exempel är ekonomiprogrammet där antalet elever har gått ner från 70-80
förstahandssökande till ungefär 50 per år 2012 och 2013. Tidigare kunde direktionen besluta om ett streck vid 60– 64 elever och fördela eleverna på två klasser. Nu har man stått inför valet att ta in en klass och hänvisa en stor grupp elever till andra program eller skolor, alternativt ta in två klasser som inte är riktigt fulla, och valt det senare.
Det kostar i princip lika mycket att utbilda 30 som 25 elever i en klass. På tre årkurser ger det en negativ ekonomisk effekt på elevpriset med totalt cirka 1,2 mkr – eller 8 000 kr per elev - om klasserna inte är fulla (5 x 3 = 15 elever x elevplatspriset 79 tkr).
Konsekvenserna av elevutvecklingen är ett exempel på en avvägning mellan mål om att en hög andel elever ska få sitt förstahandsval tillgodosett och ekonomisk effektivitet.
3.8. JGY:s elevplatspriser kontra rikspris
Riksprislistan för 2014 publiceras inte förrän i månadsskiftet januari-februari 2014, men det står klart att i och med budget 2014 har förbundet fler program än tidigare som ligger över rikspris. Om det kommunala elevplatspriset är högre än rikspriset är det mer ekonomiskt fördelaktig för medlemskommunerna att lägga ner programmet och hänvisa till fristående skolor om motsvarande utbildning kan ges där.
Ersättningen till fristående skolor baseras på JGY:s programkostnader i Östersund och naturbruksprogrammet i Ås. Nedanstående sammaställning visar 10 av 23 prissatta program och inriktningar (gulmarkerade) ligger något högre eller mycket högre än rikspriset, samt om programmet finns på friskola i länet:
BIDRAG OCH INTERKOMMUNALA
ERSÄTTNINGAR Adm påslag: 3% 6%
Grundbelopp per elev och år
Grundbelopp inkl skolmål
Adm påslag
JGY:s bidrag 2014
Rikspris
2013 + 3 % Anmärkning Bygg- och anläggningsprogrammet 91 572 kr 2 747 kr 99 960 kr 111 137 kr
Barn- och fritidsprogrammet 84 404 kr 2 532 kr 92 160 kr 88 374 kr Friskola finns El- och energiprogrammet 114 636 kr 3 439 kr 125 160 kr 107 429 kr Friskola finns Ekonomiprogrammet 72 297 kr 2 169 kr 78 960 kr 76 735 kr Friskola finns Estetiska programmet 89 028 kr 2 671 kr 97 200 kr 96 923 kr Friskola finns Estetiska programmet; inriktning musik 105 849 kr 3 175 kr 115 560 kr 119 171 kr Friskola finns Fordons- och transportprogrammet 114 992 kr 3 450 kr 125 520 kr 129 162 kr
Fordons- och transport; inriktning transport 165 937 kr 4 978 kr 181 140 kr 154 191 kr
Handels- och administrationsprogrammet 69 082 kr 2 072 kr 75 420 kr 85 696 kr Friskola finns Hotell- och turismprogrammet 75 829 kr 2 275 kr 82 800 kr 94 347 kr
Humanistiska programmet 72 084 kr 2 163 kr 78 720 kr 76 220 kr Friskola finns Hantverksprogrammet 90 157 kr 2 705 kr 98 460 kr 106 605 kr Friskola finns Industritekniska programmet 208 364 kr 6 251 kr 227 520 kr 136 990 kr
Naturvetenskapsprogrammet 62 784 kr 1 884 kr 68 520 kr 82 503 kr Friskola finns Nationellt godkänd idrottsutbildning 104 844 kr 3 145 kr 114 480 kr
Restaurang- och livsmedelsprogrammet 93 759 kr 2 813 kr 102 360 kr 115 772 kr
Samhällsvetenskapsprogrammet 65 797 kr 1 974 kr 71 820 kr 77 662 kr Friskola finns Teknikprogrammet 65 476 kr 1 964 kr 71 460 kr 91 052 kr Friskola finns VVS- och fastighetsprogrammet 125 885 kr 3 777 kr 137 460 kr 112 888 kr
Vård- och omsorgsprogrammet 74 608 kr 2 238 kr 81 480 kr 90 228 kr
Naturbruksprogrammet – Djur 139 219 kr 4 177 kr 151 980 kr 162 019 kr Friskola finns Naturbruksprogrammet – Lantbruk 286 236 kr 8 587 kr 312 540 kr 197 245 kr
Naturbruksprogrammet – Skog 194 593 kr 5 838 kr 212 460 kr 205 588 kr Friskola finns
I förbundets budget för 2014 har såväl Barn- och fritidsprogrammet (BF) och Ekonomiprogrammet (EK) ålagts besparingar. Trots sparkraven har programmen något högre kostnader jämfört med andra yrkessociala program respektive
högskoleförberedande program. Ingen friskola erbjuder dock, som JGY, inriktning pedagogik på BF eller inriktning juridik på EK.
Skälet till att det Humanistiska programmet ligger något över rikspris är en svag antagning ett år, ht 2012 (12 elever).
Samtliga yrkestekniska program, undantaget Fordonsprogrammet, ligger över eller högt över rikspris. Kombinationen av fler yrkeskurser, färre elever per inriktning och högre lokalkostnader per elev, har medfört att de yrkestekniska programmens kostnader har ökat kraftig under de senaste två åren. En viss mildring av
lokalkostnaden per elev sker 2015 då Byggprogrammet flyttar till Fyrvalla. Ingen friskola erbjuder, som JGY, inriktningarna elteknik och energiteknik på El- och energiprogrammet.
Industri- och lantbruksutbildningarna ligger högt över rikspris, vilket kan förklaras med mycket få elever som är fördelade på en hög kostnadsstruktur. På
Industriprogrammet planeras åtgärder i form av lärlingsförläggning inför höstterminen 2015.
Priset på transportinriktningen är högt med tanke på att varje elevgrupp är full och att eleverna köar till inriktningen.
I dagsläget får förbundet inte kompensation för kostnaderna på de nationellt godkända idrottsutbildningarna. Förbundet kan med nuvarande nationella regelverk inte ta ut full kostnadstäckning för externa kommuner. Differensen är beräknad till cirka 2 mkr 2014.
