Campusgatan 26 Tfn 08-523 010 00 www.sodertalje.se Bankgiro 5052-6854 151 89 Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr 212 000-0159 Postgiro 865800-7
Yttrande
Dnr
11/281
Stockholms läns landsting Trafik, miljö och region- planering
Yttrande över remissen ”Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm” LS 1103-0514
Dnr 11/281
Allmänna synpunkter
Södertälje kommuns uppfattning är att Stockholms läns landsting har producerat ett gediget handlingsprogram som dessutom beskriver mycket konkreta aktiviteter, vilket är positivt utifrån att regionala initiativ vanligtvis är relativt abstrakta. Med utgångspunkt i detta faktum, är det sannolikt att handlingsprogrammet faktiskt kommer att få genomslag och påverka genomförandet av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen 2010 (RUFS). Kommunen bedömer att åtgärderna och aktiviteterna som föreslås i handlingsprogrammet i stort, är relevanta och genomförbara.
Det finns emellertid mer generella aspekter som dock Stockholms läns landsting måste ta hänsyn till i den fortsatta processen som framförallt rör handlingsprogrammets uppföljning och avgränsningar.
När det gäller uppföljning av handlingsprogrammet, saknas det tydliga indikatorer för när eventuella aktiviteter har fått ett positivt utfall. Exempelvis, i fråga om åtgärden ”Möjliggör en reell arbetslivsanknytning av högskoleutbildningarna” finns en rad aktiveter beskrivna såsom ”skapa incitament för högskolans personal att samverka med arbetslivet”,
”marknadsför utbildningarna mot arbetsgivarna och samhället” och ”ge studenterna reella möjligheter att skriva ett uppsats-/examensarbete för en arbetsgivare”. Frågan blir då i vilka fall dessa aktiviteter kan anses genomförda? Många liknande aktiviteter pågår i länet, men eftersom det saknas indikatorer i programmet, går det inte att avgöra i vilken grad handlingsprogrammet syftar till en ambitionshöjning eller om befintliga aktiviteter är fullt tillräckliga. Detta är ett relativt genomgående problem för programmet. Genom att ha indikatorer kopplade till handlingsprogrammet är det också möjligt att tydligare skapa ett tydligare samband mellan dokumentet och de målbilder som existerar i RUFS 2010.
Programmet är snävt avgränsat i fråga om att fokus endast ligger på högskola och universitet. Gymnasieutbildning och vuxenutbildning har en betydande roll när det gäller kompetensförsörjningen i regionen, men även i förberedelsen till den högre utbildningen.
Yrkeshögskolan lyfts särskilt fram i RUFS 2010, som ett sätt att säkerställa behovet av yrkesutbildad arbetskraft på arbetsmarknaden. De olika nivåerna ifråga om utbildning är följaktligen starkt sammanvävda, vilket gör det svårt att särskilja dem. Därför är det viktigt att i de aktivteter som föreslås, inte exkludera andra utbildningsnivåer i det fortsatta arbetet.
I eventuella dialoger eller diskussioner med näringslivet, finns definitivt ett behov av samtliga nivåer och genom att särskilja nivåerna måste än fler mötesplatser skapas, vilket kan medföra att näringslivet bortprioriterar olika möten. Detta skulle vara negativt för samtliga inblandade.
Eftersom handlingsprogrammet tydligt uttrycker att det ska bidra till genomförandet av RUFS 2010 är det relevant att diskutera centrala delar som utelämnats av handlingsprogrammet men som återfinns i RUFS. Åtagandet ”Bygga ut och effektivisera den högre utbildningen i regionen” i RUFS 2010, fastslår att ”Den högre utbildningen behöver byggas ut samtidigt som studentgenomströmningen måste öka, om utbildningsnivån hos befolkningen ska kunna mäta sig med andra framstående storstadsregioner i Europa”. Vad som vidare betraktas som centralt är det faktum att en stor del av de potentiella studenterna bor på den södra regionhalvan samtidigt som majoriteten av de befintliga lärosätena finns i den centrala regionkärnan eller norr om denna. Därför anses det viktigt att den rekryteringspotential som finns på den södra regionhalvan tas tillvara och att utvecklandet av, bland annat, fler distansutbildningar och utbildningar i olika flexibla former är en viktig framgångsfaktor för framtiden. Denna mycket viktiga problematik behandlas inte i handlingsprogrammet. Detta är dessutom själva grunden till den framtida kompetensförsörjningen, särskilt då det konstateras att det finns ett prognostiserat underskott på antalet högutbildade i regionen vid planeringsperiodens slut, 2030. Södertälje kommun anser således att frågan måste få högre status och hanteras inom ramen för handlingsprogrammet.
Särskilda synpunkter
Södertälje kommun önskar särskilt påtala:
• Det är centralt att en högre andel utbildningsplatser förläggs till Södertörn och Campus Telge.
• Det är centralt att Södertörns högskola ges universitetsstatus.
Södertälje kommun föreslår att handlingsprogrammet kompletteras med nedanstående delar:
• Handlingsprogrammet ytterliggare kompletteras med konkreta åtgärder för samarbete med näringslivet och regionens stora arbetsplatser.
• Handlingsprogrammet kompletteras med ett infrastrukturperspektiv, då nuvarande kollektivtrafik gör det svårt att pendla mellan södra och norra delarna av länet, men även tvärförbindelserna på Södertörn.
• Handlingsprogrammet kompletteras med en strategi för hur samarbete/samordning ska ske med högskolorna och universiteten i de delar av Mälardalen som ligger utanför länets gränser.
• Handlingsprogrammet förtydligar att det är viktigt att samtliga kommuner i länet tillhandahåller studentbostäder.
Nedan följer särskilda synpunkter på respektive åtgärd i handlingsprogrammet. I de delar av programmet som inte kommenteras, avstår kommunen från att avge yttrande.
Ett dynamiskt utbud av högutbildad arbetskraft
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget. Denna typ av planeringsunderlag skapar mycket goda förutsättningar för utvecklingsarbetet i anknytning till vårt lokala lärosäte, Campus Telge. Det blir då möjligt att än mer effektivt verka för nya utbildningar som har en koppling till arbetsmarknaden. I dagsläget existerar viss information gällande det regionala utbudet och efterfrågan på arbetskraft i länet utifrån arbetsförmedlingens regionala
1. Följ den regionala utvecklingen av högskolan, arbetsmarknaden och använd underlagen för att utveckla och förbättra samverkan mellan regionens högskolor och arbetsgivare när det gäller utbildningsplaneringen
Skapa regionala bilder över
1. utvecklingen av högskoleutbildade, 2. utbud och efterfrågan på arbetskraft i länet.
analyser. Önskvärt är att den nya analysen blir mer detaljerad och mer tillgänglig än dagens analys av arbetsförmedlingen.
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget, men anser att det är för snävt avgränsat och att aktiviteterna måste utökas till att även inkludera insatser som främjar ökad sysselsättning för nyanlända med högre utbildning som redan finns i länet. De föreslagna aktiviteterna är bra, men genom att helt bortse från nyanlända med högre utbildning, missar regionen en stor tillväxtmöjlighet som kan betraktas som resursslöseri. Nyanlända har dessutom redan gjort ett val i att bosätta sig i Sverige och regionen. Åtgärder kopplade till denna problematik står inte i motsatsförhållande till förslaget i handlingsprogrammet, utan är istället kompletterande. Det kan handla om en mer effektiv validering av reell kompetens och utländska examina, framtagande av fler kompletteringsutbildningar för icke-svenska utbildningar, bättre förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning och verksamhetsnära studier, t ex via projektarbeten, examensuppgifter, på områden som matchar individens utbildningsnivå.
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget, men vill särskilt understryka att det krävs mer proaktiv verksamhet än det som föreslås i programmet. Målet måste vara att göra universitet och annan utbildning mer tillgängligt för näringslivet. Detta kan göras genom att mer aktivt arbeta med att formulera tydliga erbjudanden från lärosätenas sida, där
2. Bryt traditionellt könsbundna val och ta tillvara på den utländska kompetensen
1. Se till och ta ansvar för att såväl utbildningar som anställningar blir mer intressanta att välja för det underrepresenterade könet.
2. Gör det mer attraktivt för utländska studenter att stanna i regionen och bidra med sin kunskap och kulturkompetens.
3. Identifiera och etablera kontaktytor mellan lärosätena och arbetsgivarna
1. Arrangera regionala frukostmöten med teman där forskning och utvecklingsprojekt av intresse för aktörerna kan presenteras och informella kontakter och nätverk stimuleras (fyra ggr/år).
2. Arrangera en årlig konferens/workshop där den regionala statistiken presenteras och diskuteras av berörda aktörer.
näringslivet upplever ett konkret mervärde i att ta kontakt med exempelvis en högskola.
Med ett sådant perspektiv är det möjligt skapa bestående kontakter mellan den högre utbildningen och näringslivet.
Problematiken belyses väl i Ulrik Lögdlunds avhandling “Networks and Nodes: The Practices of Local Learning Centres”, där det tydligt påvisas att det finns en diskrepans mellan olika aktörers synsätt på utbildning och kompetens. Näringslivsaktörer efterfrågade ett lärande som var mer direkt kopplat till produktion, medan högskolan tillhandahöll bredare och mer allmänna kurser. Även de ”mäklare” som existerade i sammanhanget var för svaga för att påverka den högre utbildningen i en riktning som näringslivet önskade.
Denna utmaning är viktig att adressera inom ramen för en utvecklad dialog mellan lärosätena och arbetsgivarna.
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget. Att lyckas med denna åtgärd är sannolikt det som bidrar mest till tillväxt i regionen. Genom att skapa en mer effektiv arbetsmarknad där trösklarna mellan utbildningen och arbetslivet är låga, blir kompetensförsörjningen bättre för företagen. Handlingsprogrammet betonar, mycket riktigt, att det krävs strukturella förändringar för att verkligen uppnå en bättre arbetslivsanknytning vid sidan av konkreta verktyg. Södertälje kommun arbetar särskilt med denna fråga och kommer att inrätta så kallade ”kompetensråd” på Campus Telge. Syftet med dessa är att systematiskt kunna föra en utvecklingsinriktad dialog med näringslivet och olika utbildningsnivåer som befinner sig i inom ramen för särskilda branscher. Genom att olika företag kan ge en övergripande feedback på exempelvis praktiska inslag i utbildningen och genomförda samarbetsprojekt etc kan företagen på ett bättre sätt ta vara på den kompetens som examinerade studenter har. I dialogen är det också möjligt att diskutera och besluta om konkreta frågor som rör olika praktiska inslag i utbildningen och examensarbeten men också mer strategiska frågor som inriktningen på framtida utbildningar. Detta är en resurskrävande insats, men eftersom kommunen inser vikten av arbetslivsanknytningen i utbildningen, tar kommunen också ansvaret att sköta administrationen som är kopplad till råden. Initialt kommer kompetensråd att inrättas med fokus på snabbväxande branscher där det finns ett särskilt behov av en effektiv kompetensförsörjning.
4. Möjliggör en reell arbetslivsanknytning av högskoleutbildningarna Samtliga punkter 1 – 9 (se remissdokumentet)
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget, men vill påpeka att det är framförallt spridningen av goda exempel som är central. Det finns redan nu en rad intressanta exempel och rapporter, men dessa måste tillgängliggöras och presenteras på sätt som underlättar för aktörerna att tillgodogöra sig informationen. Exempelvis kan Länsstyrelsen eller KSL som ibland genomför undersökningar, aktivt uppsöka andra aktörer som har intresse av informationen och presentera detta.
Det studiesociala perspektivet – bostäder för studenter
Södertälje kommuns kommentar:
Södertälje kommun tillstyrker förslaget, men menar att ökningen av studentbostäder måste ske genom en ökad produktion av billiga bostäder. Detta måste ske genom att fler kommuner i Stockholmsregionen tar ansvar för detta. Genom att framförallt inrikta sig på bostäder som är tillgängliga för fler grupper än studenter, såsom nyanlända. I Södertälje kommun har det kommunala bostadsbolaget, Telge Bostäder, fått ett särskilt ägardirektiv att bolaget ska tillhandahålla studentbostäder. Detta innebär att studenter som är inskrivna på Campus Telge och som är folkbokförda i kommunen har bostadsgaranti. Främst bereds plats i bolagets ordinarie bostadsbestånd vilket motverkar segregation på många olika plan.
Modellen kan med fördel användas av andra kommuner, men det förutsätter att fler bostäder produceras. Det ska understrykas att det är vikigt att man inte ställer olika grupper som är svaga på bostadsmarknaden mot varandra.
Boel Godner
Kommunstyrelsens ordförande
5. Benchmarking och best practise – identifiera och lyft fram goda exempel 1. Identifiera goda exempel för samtliga ovan nämnda aktiviteter och lyft fram i det regionala arbetet.
1. Ett gemensamt ansvarstagande
1. Tillsätt en regional strategisk grupp, Genomförandegruppen, för att förhandla fram en överenskommelse.
Gruppens ansvar ska vara att identifiera problem, sätta gemensamma mål, göra prioriteringar och fördela ansvar för åtgärder som leder till att ett ökat tillskott av studentbostäder. Gruppen ska både följa den nuvarande utvecklingen och arbeta långsiktigt.
