• No results found

23.5. Bilaga 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, inventering av lokalbehov

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "23.5. Bilaga 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, inventering av lokalbehov"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 1

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2019-2026

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

2017-10-03, rev. 2017-10-25 Tobias Svalstedt

(2)

2

Innehåll

Bakgrund ... 3

Befolkningsutveckling ... 3

Gymnasieskolor ... 5

Verksamhet ... 5

Pendlings- och inskrivningsmönster ... 5

Lokalbehov ... 5

Slutsatser gymnasieskolor ... 7

Övriga lokalbehov ... 8

(3)

3

Bakgrund

Inventering av lokalbehov ska synliggöra kommunens behov av lokaler för utbildnings - och arbetsmarknad snämndens verksamhet under kommande år.

Föregående behovsinventering, avseende år 2018 - 2022, genomfördes 2016. Årets inventeringsperiod har förlängts och metoden utvecklats i syfte att utgöra ett bättre och tydligare beslutsunderlag.

Inventering av lokalbehov utgör grunden i det årliga inventeringsarbetet och leder fram till kommunledningskontorets lokalresursplan . Denna plan är ny för i år och ger bättre förutsättningar för en strategisk kommunövergripande lokalförsörjningsplan . Syftet med förändringen är att stärka och effektivisera samarbetet inom lokalresursplanering med kommunnyttan i fokus.

Nytt för i år är också att inventeringsperioden förlängts för att stämma överens med kommunens tioåriga befolkningsprognos, 2017 - 2026.

Befolkningsutveckling

Kommunens totala folkmängd var 71 023 personer vid årets slut år 2016. Un der 2022 b eräknas folkmängden överstiga 80 000 pers oner och fyra år senare, år 2026, överstiga 85 000.

Befolkningsprognosen har tagits fram av Sweco Society och bygger till stor del på kommunens bostadsantagande. Bostadsproduktion i enlighet med bostadsant agandet är således av stor betydelse för att befolkningsutvecklingen ska motsvara prognosen. Inom ålderskategorin 16 - 19 år har dock bostadsproduktionen inte fullt så stor påverkan som den har för ålderskategorierna 1 - 5 år eller 6 - 12 år.

Diagram 1: Befolk ningsprognos för 16 - 19 åringar i Stockholms län 2016 - 2025 och Sollentuna kommun 2017 - 2026 0

1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Stockholms län Sollentuna kommun

(4)

4 I diagrammet ovan redogörs befolkningsökningen för unga i gymnasieålder, dels för kommunen och dels för hela länet. Noterbart är att det förväntas öka stadigt under hela planeringsperioden, dvs. fram till 2025/26. I Sollentuna kommun förväntas en procentuellt sett större ökning under 2020 än i hela länet. Samtidigt förväntas ökningen avta något i kommunen från 2023 jämfört med i hela länet.

Antalet unga i gymnasieålder förväntas öka från ca 3550 till ca 4200 mellan 2017-2020, en ökning på ca 650. År 2026 förväntas antalet vara ca 4800, dvs. en ökning på ytterligare ca 600 mellan 2021-2026. Procentuellt motsvarar det en ökning på 18 % 2020 respektive 34 % 2026 jämfört med 2017.

Den stora ökningen i Sollentuna kommun beror främst på att det finns en stor andel barn i F-6 idag, dvs. 6-12 åringar, vilket framgår av diagram 2 nedan. Den kommande 10-årsperioden är när dessa ska passera gymnasieålder. Utifrån nuvarande åldersstruktur kan man därför göra ett antagande om att den stora ökningen kommer att avta något i kommunen efter 2026, även om utvecklingen troligtvis kommer att vara den direkt motsatta i övriga länet.

Historiskt sett har antalet 16-18 åringar i kommunen varierat sedan 1990. Från 2001 till 2009 ökade ålderskategorin från ca 2 000 till 2 800, för att sedan minska igen till 2013, se diagram 3.

Diagram 2: Befolkning per ålder i Sollentuna kommun i december 2016 enligt SCB

Diagram 3: Befolkning per ålder i Sollentuna kommun i december 2016 enligt SCB 0

200 400 600 800 1 000 1 200

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Invånare per ålder

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

16-18 år Utfall 16-18 år Prognos 16-18 år Prognos exkl. nya bostäder

(5)

5

Gymnasieskolor

Sollentuna ingår i den gemensamma gymnasieregionen för Stockholms län och Håbo, vilken innebär att alla elever söker nationella program på samtliga av regionens gymnasieskolor på samma villkor. Den egna kommunens elever har inte företräde.

Verksamhet

I Sollentuna finns både kommunala och fristående alternativ, och 2016/17 fanns det totalt 2 850 inskrivna i gymnasieskolorna i kommunen.

Enhet Verksamhet Inskrivna

Rudbecks gymnasium Kommunal 2 100

Consensum Vård och Hälsogymnasium Fristående 150

Mikael Elias Teoretiska gymnasium Fristående 200

NTI-gymnasiet Fristående 200

Yrkesgymnasiet i Sollentuna Fristående 200

Häggviks gymnasiesärskola Fristående 20

Tabell 1: gymnasieenheter i Sollentuna med ungefärligt antal inskrivna läsåret 2016/17

Rudbeck är den i särklass största gymnasieskolan, och utgör totalt ca 73 % av kommunens totala kapacitet. Utbildningen på Rudbeck består av 6 olika skolenheter med ett flertal program, både yrkes- samt högskoleförberedande. Likaså finns det bland de fristående skolenheterna en blandning mellan yrkes och högskoleförberedande program.

Pendlings- och inskrivningsmönster

Läsåret 2016/17 fanns det 2 610 elever folkbokförda i Sollentuna. Av dessa var ca 55 % inskrivna på en skolenhet i Sollentuna kommun. Återstående 45 % var inskrivna på en

skolenhet i en annan kommun, varav majoriteten i Danderyd och Stockholms stad. Det innebär en utpendling från kommunen på 1 180 elever.

Under samma period hade kommunen en inpendling på totalt 1 420 elever, varav 880 var inskrivna på Rudbeck och 540 i någon av de fristående enheterna.

Ovanstående mönster innebär en nettoinpendling på ca 240 elever, vilket även innebär att Sollentuna kommun har en total kapacitet som i dagsläget överstiger antalet elever folkbokförda i kommunen.

Lokalbehov

För att beräkna ett framtida lokalbehov har ett antagande gjorts om att ansökningsmönstret kommer att vara detsamma under hela planeringsperioden som det har varit de senaste åren.

Lokalbehovet kommer därför att beräknas genom att elever folkbokförda i kommunen samt inpendlande från andra kommuner, kommer att öka i enlighet med respektive 10-årig befolkningsprognos.

(6)

6 Huvuddelen av eleverna på Rudbeck är i åldern 16-18 år under gymnasietiden, men eftersom en betydande del även är 19-åringar så kan man beräkna en prognos på bägge åldersintervallerna.

Åldersintervallet 16-19 åringar har visat sig ge en aningen högre prognos jämfört med 16-18 åringar, därför har den förstnämnda använts. Skillnaden är dock marginell. De procentuella kvoterna framgår i tabellen nedan.

Inskrivna på Rudbeck 2016/17 Antal

Andel i procent

16-18 åringar*

Andel i procent

16-19 åringar*

Andel i procent Folkbokförda i Sollentuna 1 200 58 % 2 612 46 % 3 432 35 %

Från andra kommuner 880 42 % - - - -

Totalt 2 080 100 % - - - -

Tabell 2: Procentuell fördelning mellan elever folkbokförda i Sollentuna och inpendlande elever från andra kommuner

En definitiv kapacitet på Rudbeck är i dagsläget svår att bedöma, dels eftersom antalet inskrivna elever ökat varje läsår de senaste åren och dels eftersom det i lokalerna finns stora begränsningar i viktiga funktioner som öppen studieyta, lärsalar, aula, matsal, bibliotek och personalutrymmen m.m. Kapaciteten bör därför ses som begränsad till nuvarande elevantal, ca 2 100-2 200, om inga åtgärder vidtas i lokalerna.

Diagram 4: Prognos för elevunderlag på Rudbeck, både avseende elever folkbokförda i kommunen samt inpendlande elever från andra kommuner

Enligt respektive befolkningsprognos kommer elevunderlaget att öka på Rudbeck under hela planeringsperioden. Läsåret 2020/21 sker den procentuellt sett största ökningen, och

elevunderlaget förväntas då uppgå till ca 2 500 elever. 2026 förväntas elevunderlaget vara ca 2 900 elever.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Folkbokförda i Sollentuna Inpendling Elevunderlag Rudbeck

(7)

7 Vid föregående års inventering rapporterades två behov/projekt från utbildnings- och

arbetsmarknadskontoret, och som bägge avser att modernisera lokalerna och öka kapaciteten på Rudbeck.

Projekt i lokalförsörjningsplanen Beskrivning Skede Ytterligare lokalbehov för fler

gymnasieklasser

Utöka kapaciteten med ca 500 platser på Rudbeck samt modernisera lokaler

Förstudie/Program

Ändamålsenliga lokaler på Rudbeck Skapa mer ändamålsenliga och moderna lokaler för teknik- och elprogrammen

Behovsanalys/Förstudie

Tabell 3: utbildnings- och arbetsmarknadskontorets tidigare rapporterade behov i kommunens lokalförsörjningsplan 2018-2022

Slutsatser gymnasieskolor

Eftersom projektet som avser en utbyggnad på Rudbeck inte kommer att kunna genomföras förrän Gärdesskolans åk 7-9 evakuerats 2020, är det sannolikt att kapaciteten ej kommer att öka i takt med elevunderlaget. En konsekvens av detta är att en mindre andel sökande kommer att få plats på Rudbeck och kommunen kommer att behöva förlita sig på att kapaciteten i hela länet och närliggande kommuner kan tillgodose behovet.

Oavsett om en utbyggnad kan ske till 2020 eller senare så finns det ett behov av att öka

kapaciteten på lång sikt, och att modernisera lokalerna och skapa en studiemiljö som har bättre förutsättningar att möta framtidens krav på undervisningslokaler. Därför föreslås de två

projekten kvarstå.

Nytt behov/projekt

För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan 2019-2021 så föreslås ett nytt projekt som avser att utreda olika möjligheter till kapacitetsökning. Målbilden är att successivt kunna öka kapaciteten för varje år fram till att den planerade utbyggnaden på Rudbeck är genomförd. Det kan eventuellt innebära att olika delar av de två tidigare rapporterade projekten kan brytas ut och genomföras i förväg. Några av de alternativ och resurser som kommer att utredas är bl.a. en tidigare utbyggnad av matsal, aula, andra mindre lokalanpassningar, tillgång till idrottslokaler och ett eventuellt övertagande av paviljongerna som idag nyttjas av Gärdesskolan.

Tillkommande Beskrivning Skede

Successiv kapacitetsökning i närtid på Rudbeck

Avser att mellan 2019-2021 årligen utöka kapaciteten på Rudbeck för att möta det ökade elevunderlaget

En förstudie kommer att påbörjas under hösten 2017

Tabell 4: utbildnings- och arbetsmarknadskontorets nya behov till kommunens lokalförsörjningsplan 2019-2026

(8)

8

Övriga lokalbehov

Utöver verksamheten i Rudbeck nyttjar utbildnings- och arbetsmarknadskontoret även

administrativa lokaler på Turebergsv. 1 samt i kommunhuset. På Turebergsvägen 1b återfinns Kunskapsparken, Komvux och Arbetsmarknadsenheten. Lokalerna är en extern inhyrning och omger 2 061 kvm, där även garage och lager ingår. Totalt är det fyra olika avtal som löper till 2019, varav det tidigaste har uppsägningsdatum 2018-05-28. Om ingen uppsägning görs så förlängs avtalen per automatik med tre år. Det finns i dagsläget dock inga planer på några förändringar i verksamheten som skulle innebära nya eller ändrat lokalbehov.

I kommunhuset har ytterligare några tjänster tillförts vilket inneburit att ett sammanträdesrum har ställts om till kontorsarbetsplatser. Därför finns det ett behov i närtid att öka tillgången till sammanträdesrum.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har även ett hyresavtal på Malmv. 12b, där lokalerna upplåts till Möjligheternas plats. Hyresavtalet löper på med 1 månads uppsägningstid.

Verksamhet Adress Area Årshyra kr

Administration Kommunhuset - -

Kunskapsparken, komvux och arbetsmarknadsenheten

Turebergsv 1 2 061 4 211 847

Möjligheternas plats Malmvägen 12b 59 97 356

Tabell 5: utbildnings- och arbetsmarknadskontorets lokalnyttjande exklusive Rudbeck

När det gäller långsiktigt behov av administrativa lokaler har kommunstyrelsen har tagit beslut om att göra en förstudie om en ombyggnation och renovering av Turebergshuset. Inför

förstudien ska en behovsanalys utarbetas. Behovsanalysen tar upp vilka verksamhetskrav som ska vara styrande för ombyggnationen.

Behovsanalysen och förstudien kommer att genomföras av kommunledningskontoret i

samarbete med en extern konsult. Tanken är att konsultens utredning är klar i slutet av hösten 2017.

Förstudien kommer sedan att presenteras för kommunstyrelsen som beslutar om en fortsättning.

Vill kommunstyrelsen gå vidare med en ombyggnation och renovering kommer ett förslag om detta presenteras för Sollentuna kommunfullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet i frågan.

Efter beslut följer detaljplanering av projektet, upphandling av byggentreprenad samt själva ombyggnationen.

Vid en ombyggnation och renovering av Turebergshuset är det troligt att hela eller delar av huset måste evakueras och verksamheten flyttas till en eller flera evakueringslokaler.

Ombyggnationen och renoveringen kan tidigast komma att genomföras om ca 2 år.

References

Related documents

Åke Grafström (M) Veronica Liedberg (M) Gunilla Augustin (M) Britt-Marie Lindberg (FP) Annika Dellås (FP) Maria Remstam (KD) Mona Safa (SP) Esdigul Sahin (S) Sipan Ismail (S)

Förslaget kommer att innebära en administrativ kostnad för nämnden men inrättandet av funktionen underlättar för de verksamheter som idag tecknar egna avtal

Det finns inget beslut om ökade anslag till kultur- och fritidsnämnden för att täcka investeringen..

Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning för kommunen såsom bostäder för nyanlända flyktingar, utslussningslägenheter för ensamkommande ungdomar med

Inventering av lokalbehov utgör underlag för framtagande av lokalresursplan samt utgör beslutsunderlag för kommunens lokalförsörjningsplan samt

Därutöver finns ett antal planer som i huvudsak inte nyttjas för föreningsidrott, däribland en 7-spelsplan i konstgräs vid Röjsöskolan samt Gärdesskolan, 5-spelsplaner,

[r]

Vid inventeringen av lokalbehov behöver alltså hänsyn tas till utbudet och sökmönstret i hela länet parallellt med det förväntade elevu nderlag som kommer att finnas