Ett tryggare Vingåker
- rapport från trygghetsprojektet 2010
Sammanfattning... 3
Syfte ... 5
Bakgrund ... 5
Tidigare studier ...5
Varför jämställdhetsperspektivet?...6
Trygghet inte detsamma som brottslighet...6
Brottslighet och fysisk planering ...6
Att planera för trygghet ...7
Enkätundersökningen ... 9
Metod ...9
Resultat ...10
Kvinnor mest otrygga ...10
Yngre mer otrygga än äldre ...11
Var tredje kvinna har avstått från att gå ut...11
Var är det otryggt? ...12
Vad är problembilden?...14
Otrygga platser ...15
Åtgärder – vad kan förbättras? ...18
Trygghetsvandringarna... 19
Trygghetsvandring 17 juni 2010 ...20
Trygghetsvandring 22 juni 2010 ...21
Slutsats... 22
Resultat ...22
Skötsel och förvaltning...22
Den fördjupade översiktsplanen ...23
Trygghetsvandringar ...25
Uppföljning ...25
Källförteckning... 26
Bilagor ... 27
Bilaga 1 – Enkäten...27
Bilaga 2 – Karta ...30
Bilaga 3 – Åtgärdslista, skötsel och förvaltning ...31
Sammanfattning
Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort. Metoder som använts för att samla in kunskap är en enkätundersökning till boende i tätorten samt två trygghetsvandringar.
Under sommaren skickades en enkät ut till alla boende inom Vingåkers tätort med frågor om hur trygg man upplever utemiljön i tätorten. Totalt svarade 873 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 23 %. Resultatet visar bland annat att kvinnor är mer otrygga än män samt att nästan en av tre kvinnor undvikit att gå ut ensamma i tätorten på grund av otrygghet, vilket kan jämföras med en av tio män. Av dem som upplever otrygghet uppgav en större andel kvinnor (82 %) än män (71 %) att det finns särskilda platser där de känner sig otrygga.
De platser som uppfattas som mest otrygga är:
Gångtunneln under järnvägen
Tennisparken
Järnvägsstationen
Järnvägsparken
Gångvägen längs ån
Under järnvägsbron bakom fritidsgården
Vannalaområdet/Vannalaplan
Resultatet från enkätundersökningen visar att den främsta anledningen till att Vingåkersborna känner sig otrygga är att det är mörkt/dålig belysning. Andra faktorer som bidrar till otryggheten är dålig överblick, klotter, skräp, att det är folktomt samt att en plats ligger ensligt. Förutom dessa fysiska faktorer så påverkar sociala och kulturella faktorer i stor utsträckning.
I gångtunneln under järnvägen lyftes belysningen fram som något som skapar otrygghet samt det faktum att sikten genom tunneln är begränsad. Tennisparken har väldigt lite insyn och personer som vistas där anses skapa otrygghet, tillsammans med det faktum att parken upplevs som avskild. Gångtunnlarna uppfattas generellt som otrygga och i behov av bättre skötsel och förvaltning.
På trygghetsvandringarna diskuterades även vad som är trivsamt och vackert och det framkom att grönska såsom blommor och gamla träd bidrar till att skapa trygga miljöer.
En del trygghetsskapande åtgärder faller under planeringsstadiet, som t.ex. att
tomma områden längs stråk som är viktiga för att man ska kunna förflytta sig.
Andra åtgärder, som klotterbekämpning och försköning, är beroende av en effektiv skötsel och förvaltning.
För att skapa tryggare miljöer kommer Vingåkers kommun snarast att se över belysningen i tätorten, klottersanera samt beskära buskage. Miljön i gångtunnlarna pekades ut som särskilt otrygg och projektet har därför klargjort ansvarsfrågan för förvaltning och skötsel av tunnlarna. Många känner sig otrygga i gångtunneln under järnvägen bland annat för att sikten in och ut ur tunneln är begränsad. En eventuell lösning på detta skulle vara att sätta upp någon form av spegel/reflekterande material för att förbättra sikten
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnors och mäns upplevda trygghet inom tätorten, kartlägga vilka platser som upplevs som otrygga samt undersöka hur dessa platser skulle kunna göras tryggare.
Bakgrund
Vingåkers kommun beviljades 210 000 kr i stöd från Boverket i januari 2010 för att genomföra ett trygghetsprojekt med fokus på jämställdhet. Projektet är en del i Boverkets satsning för att stärka tryggheten i stads-/tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I projektansökan framgick att resultat och slutsatser ska användas som underlag till den kommande översiktsplanen för Vingåkers tätort och bidra med kunskap om vilka platser som uppfattas som trygga respektive otrygga. Resultatet ska redovisas till Boverket senast 31/10 2010.
Rapporten fokuserar dels på aspekter som berör framtida fysisk planering, dels åtgärder som kan utföras direkt eller på kortare sikt.
Tidigare studier
Tidigare studier genomförda i Södermanlands län har visat att länets kvinnor känner sig otrygga i större utsträckning än männen. Enligt landstinget Sörmlands rapport Liv & Hälsa 2008 avstår en större andel kvinnor än män från att gå ut av rädsla för att bli överfallna, rånade eller ofredade. Samtidigt visar dock statistiken att kvinnor i större utsträckning litar på dem som bor i området och anser att man kan känna sig trygg och säker.1 En anledning till detta kan vara att många uppfattar att våldsbrott begås någon annanstans än där man själv bor, och därför upplever sitt eget område som tryggt2.
Enligt polisens trygghetsunderökning från 2008 har 20 % av de boende i Vingåkers tätort oroat sig för att bli överfallna eller misshandlade i området där de bor. Undersökningen visade även att 17 % av boende i Vingåker känner sig otrygga ute en sen kväll, att jämföra med 21 % för hela länet.3
Rapporten redovisar hur stor andel av de tillfrågade som anser att ett antal olika företeelser upplevs som problem i Vingåkers tätort. Resultatet visade bland annat att nästan hälften anser att skadegörelse är ett problem och en tredjedel att nedskräpning är ett problem.
1 Landstinget Sörmland (2008) Liv & Hälsa 2008 – en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
2 Brottsförebyggande rådet (2009) Rapport 2008:16, Otrygghet och Segregation – bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott, s.21
3 Polismyndigheten i Södermanlands Län (2008) Trygghetsundersökningen i
Varför jämställdhetsperspektivet?
Att människor känner sig otrygga får konsekvenser för hur de använder den fysiska miljön och kan göra att särskilt kvinnors rörelsemönster begränsas.
Kvinnor kalkylerar med risk i större utsträckning än män, särskilt under de mörka timmarna, och antar därför vissa strategier för att motverka denna risk.4 Det kan handla om att undvika vissa vägar, att ha mobilen redo i handen eller att bara gå ut kvällstid om man har sällskap.
Kvinnor har ofta andra rörelsemönster än män även dagtid och använder t.ex.
kollektivtrafiken i större utsträckning vilket gör att de påverkas i högre grad av t.ex. hållplatsers utformning.5 Vissa fysiska rum uppfattas generellt som mer otrygga av kvinnor än av män. Särskilt gångtunnlar är något som många kvinnor upplever som otryggt och därför är det viktigt att de är breda och ljusa, utformas utan skrymslen och vrår, med fri sikt in och ut ur tunneln och utan växtlighet tätt intill.
Trygghet inte detsamma som brottslighet
Upplevd trygghet och faktisk trygghet är ofta nära relaterade men behöver inte vara direkt sammankopplade. Polisens trygghetsundersökning i Södermanlands län visar att andelen utsatta för brott i Vingåker är lägre än genomsnittet för länet.6 Samtidigt visar brottsstatistiken för tätorten att det råder viss koncentration av brottslighet, särskilt skadegörelse, till vissa platser7.
Brottslighet och fysisk planering
En stor del av den otrygghet människor upplever beror på annat än den faktiska säkerheten, men visst finns det ett samband och fler brott skulle med största sannolikhet även öka otryggheten. Åtgärder i den fysiska miljön kan därför bidra inte bara till lägre brottslighet utan även till en ökad upplevd trygghet.
BRÅ, Boverket och Rikspolisstyrelsen tog år 2002 fram en strategi för att minska brottsligheten och öka tryggheten, ”Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet”. I rapporten skiljer man på social brottsprevention (individuella egenskaper styr benägenheten att begå brott) och situationell brottsprevention (bygga bort brott).
4 Boverket (2009) Alla har rätt att känna sig trygga – Dokumentation från seminarieserien 2009, Boverket
5 VINNOVA
6Polismyndigheten i Södermanlands Län (2008) Trygghetsundersökningen i
Södermanlands län 2008 – övergripande resultat om allmänhetens utsatthet, trygghet och förtroende
7Hobit karta för Vingåker över skadegörelse, personrån samt misshandel utomhus jan 2008 - maj 2010, Händelse- och brottsinformationstjänsten
Studier visar att vissa typer av brott är starkare relaterade till situationell brottsprevention än andra och risken för dessa brott kan därmed minskas genom t.ex. ökad belysning, som i sin tur ökar risken för upptäckt, eller genom att minska utbytet av brottet. Främst är det tillgreppsbrottsligheten, viss våldsbrottslighet och skadegörelse, som kan förebyggas genom fysiska åtgärder. Exempel på detta är klotter och annan skadegörelse som i olika undersökningar har visat sig ha ett tydligt samband med utformningen och förvaltningen av den fysiska miljön.8 Poängen när det gäller till exempel graffiti är, förutom själva nöjet som målandet i sig ger, att resultatet ska synas och bli uppmärksammat. Att ta bort graffiti gör därför brottet mindre lönsamt9. Om den fysiska miljön signalerar att inget görs åt brott som begåtts leder det till en avdramatisering av dessa brott.
Att planera för trygghet
Gemensamt för många platser som upplevs som otrygga är att de är dåligt belysta, ensligt belägna, nedskräpade och med dålig överblick. För att förebygga att platser upplevs som ödsliga och folktomma är det viktigt att locka människor att vilja röra sig ute i det offentliga rummet.
Bo Tryggt 05 lyfter fram en mängd olika fysiska åtgärder som kan genomföras för att förebygga brott och skapa trygghet. Dessa inkluderar:
Försök åstadkomma en blandning av bostäder, affärer och arbetsplatser för att få mer rörelse
Eftersträva att platser och stråk är väl överblickbara från omgivande bebyggelse eller andra uterum
Skapa fler mötesplatser
Gör det lätt att hitta
Om gångtunnlar måste byggas eller byggas om, eftersträva att gångtunnlar är raka och korta
Tydliggör vad som är enskilt område och vad som är allmän plats och undvik ytor som kan komma att betraktas som ingenmansland
Förbättra belysningen
Bättre skötsel och förvaltning
Undvik gångvägar längs fasader utan fönster
Håll området välskött och åtgärda snabbt brister för att motverka brottslighet och skapa trygghet
Gör det vackrare med grönska
8 Brottsförebyggande rådet i samverkan med Boverket och Rikspolisstyrelsen (2002) Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet.
Vissa av dessa åtgärder faller under planeringsstadiet, som t.ex. att planera för funktionsintegration, att skapa fler mötesplatser samt att undvika tomma områden längs stråk där folk måste röra sig. Andra åtgärder, som klotterbekämpning och försköning, beror på skötsel och förvaltning. Det är viktigt att trygghetsaspekter tas med redan i planeringsprocessen eftersom det annars riskerar att komma krav på exempelvis övervakningskameror och fler poliser för att kompensera bristen på brottsförebyggande åtgärder i planeringen.
Enkätundersökningen
Metod
Under maj och juni 2010 genomfördes en enkätundersökning bland de boende i Vingåkers tätort. Ett totalurval gjordes, dvs. alla invånare födda 1998 och tidigare kontaktades via post och erbjöds att svara antingen via Internet eller via post.
Adressuppgifter togs från Folkbokföringen och urvalet bestod av postnummerområdena 643 30, 643 31, 643 32 och 643 33.
Projekttiden och budgeten var begränsad och därför skickades ingen påminnelse ut. Sammanlagt kontaktades 3752 personer, ungefär lika många kvinnor som män (1906 kvinnor och 1846 män). Syftet med enkäten var att kartlägga vilka platser inom tätorten som uppfattas som otrygga och vilka faktorer som bidrar till att man upplever en särskild plats som otrygg.
För att minimera bortfallet (andelen som inte svarade) utformades enkäten så kort och lättförståelig som möjligt. Ett testutskick gjordes också till 100 boende. För att uppmuntra svar lottades två solstolar ut bland respondenterna. Bortfallet var relativt stort eftersom ingen påminnelse skickades ut.
Trygghet betyder olika saker för olika människor och begreppet otrygghet definierades inte i utskicket utan lämnades öppet för respondentens tolkningar.
Svaren visar att det tolkas som allt från oro och obehag till rädsla. Många kopplade samman otrygghet med risken för fysiskt våld och överfall när man går hem en sen kväll, medan andra tog upp trafiksäkerhet och risken att bli påkörd, eller att vara rädd för att falla när man går ut.
En av nackdelarna med en enkätundersökning är att det är svårt att nå vissa grupper, bland annat personer som är marginaliserade och personer som har begränsade svenskkunskaper.
Resultat
Totalt svarade 873 personer på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 23
%. Fler kvinnor än män svarade, 57% av respondenterna var kvinnor och 43%
män. En anledning till att fler kvinnor än män svarade kan vara att fler kvinnor känner att frågorna berör dem eftersom de känner sig otrygga i större utsträckning. Fler äldre än yngre svarade på enkäten (se Figur 1).
Figur 1. Åldersfördelning bland enkätsvaren
Kvinnor mest otrygga
Vingåkersborna tillfrågades om de känner sig otrygga när de går ut ensamma i Vingåkers tätort och kunde svara antingen ”aldrig”, ”ibland”, ”ofta” eller ”alltid”.
Strax under hälften av respondenterna (45 %) uppgav att de aldrig känner sig otrygga. Det skiljer sig dock mellan könen och kvinnor känner sig mer otrygga än män. Nästan sju av tio (68 %) kvinnor uppgav att det händer att de känner sig otrygga när de går ut i Vingåkers tätort medan den motsvarande andelen för männen är cirka fyra av tio (39 %). Majoriteten av dem som känner sig otrygga svarade att de gör det ibland. Mer än dubbelt så stor andel kvinnor som män, 9%, uppger dock att de ofta känner sig otrygga.
Figur 2. Andel som känner sig otrygga när de går ut ensamma i Vingåkers tätort
0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
Alla Man Kvinna
A. Aldrig B. Ibland C. Ofta D. Alltid 0
50 100 150 200
12-19 år 20-29 år 30-44 år 45-64 år 68-79 år 80 år och äldre
Antal
Kvinna Man
Av dem som känner sig otrygga när de går ut ensamma svarade nästan alla att de känner sig otrygga på kvällstid. Fler kvinnor än män känner sig otrygga när de går ut ensamma på dagtid, 12 %, jämfört med 8 % av männen.
Med tanke på att bortfallet är relativt stort och att många av dem som valt att inte svara kan ha gjort så eftersom de inte upplever otrygghet som något problem är det rimligt att anta att denna siffra är överskattad och att den faktiska andelen otrygga är lägre. Även om så är fallet är det dock tydligt att kvinnor upplever sig otrygghet i större utsträckning än män.
Yngre mer otrygga än äldre
Den åldersgrupp som upplever mest otrygghet är de som är 20-29 år, följt av 12 – 19-åringarna. Tryggast är de som är äldre. Detta resultat skiljer sig från många andra studier, som visat att äldre skulle vara otrygga i större utsträckning än yngre, men beror sannolikt på hur frågan formulerats. De boende tillfrågades om upplevd trygghet i den fysiska miljön, inte trygghet enbart kvällstid och nattetid och resultatet har därför påverkats av att många äldre sällan rör sig ute kvällstid och nattetid. Att man inte går ut kvällstid och nattetid behöver dock inte bero på oro eller rädsla utan att man helt enkelt inte har något ärende ute en sen kväll.
Figur 3. Andel som känner sig otrygga när de går ut ensamma i Vingåkers tätort, per åldersgrupp
Var tredje kvinna har avstått från att gå ut
De boende tillfrågades även om det har hänt att de avstått från att gå ut pga.
otrygghet. Det visade sig att nästan var tredje kvinna (31 %) har avstått från att gå ut för att hon känner sig otrygg. För männen är motsvarande siffra betydligt lägre, 10%.
Enkäten gav möjlighet att kommentera frågan och flera kvinnor skrev att de bara går ut i grupp, om de kan bli hämtade eller har möjlighet ta taxi. Vissa har inte
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
12-19 år 20-29 år 30-44 år 45-64 år 65-79 år 80 år och äldre
Ibland, ofta eller alltid Aldrig
avstått från att gå ut men svarade at de inte skulle ha gått ut om de inte haft sällskap eller att de, istället för att undvika att gå en viss sträcka, tar en omväg.
”Om man ska hem sent en kväll försöker man få skjuts, annars stannar man hemma” (kvinna 20-29år)
”Det händer ofta att jag avstår från att gå ut om jag är själv, är man två eller fler går det bra”
(kvinna 30-44 år)
”Jag undviker ödsliga platser och platser som jag känner att jag har dålig överblick” (kvinna 30-44 år)
Få personer uppgav att de varit utsatta för någon form av brott, utan istället är otryggheten grundad på allmän rädsla, att man läst om brott i tidningen eller hört talas om saker som hänt ryktesvägen.
Var är det otryggt?
Kvinnors rädsla är i större utsträckning kopplad till plats. Av dem som upplever otrygghet uppgav en större andel kvinnor (82%) än män (71%) att det finns särskilda platser där de känner sig otrygga.
Det blev tydligt att det finns skillnader i på vilka specifika platser kvinnor och män upplever otrygghet. 217 kvinnor, eller 44 % av alla kvinnor, svarade att de känner sig otrygga i tunneln under järnvägen. Motsvarande siffra för männen är betydligt lägre, 63 stycken eller 17 %. Näst mest otrygg upplevs Tennisparken, 138 kvinnor (28 %) och 38 män (10 %) svarade att de känner sig otrygga där.
Figur 4 illustrerar hur stor andel kvinnor respektive män som upplever respektive plats som otrygg. Det blir tydligt att kvinnor upplever fler specifika platser som otrygga men också att skillnaden mellan könen är extra stor när det gäller gångtunnlarna (undantaget gångtunneln vid Hacksta), gångvägen längs med ån, parkerna och järnvägsstationen, medan skillnaden är mindre när det gäller Bondegatan, Köpmangatan, Outletområdet samt ”annan plats”.
Figur 4 Andel som upplever respektive plats som otrygg
Som ett svarsalternativ på frågan om var man känner sig otrygg fanns också
”annan plats” och de svarande ombads att specificera denna plats. Den plats som nämndes flest gånger var Vannalaplan, följt av Vannalaområdet i stort, Skolgatan, Ormenområdet samt Sävstaholmsvägen/Sävstaskolan (se Figur 5). Enbart de platser som nämnts minst fem gånger har inkluderats i diagrammet.
Figur 5. Andel som upplever respektive plats som otrygg, annan plats
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Outletområdet Bondegatan Köpmangatan Gångtunneln vid Hacksta Busstationen Gångtunneln vid Sävstaskolan Gångtunneln vid Åbrogården Järnvägsparken Gångvägen längs ån Under järnvägsbron bakom fritidsgården Järnvägsstationen Annan plats Tennisparken Gångtunneln under järnvägen
Kvinna Man
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
10%
Vannalaplan Vannalaområdet Skolgatan Ormenområdet Sävstaholmsvägen/ Sävstaskolan
Kvinna Man
Vad är problembilden?
Syftet med enkäten var att kartlägga var Vingåkersborna känner sig otrygga och vilka faktorer i den fysiska miljön som bidrar till denna otrygghet, såsom otillräcklig belysning, klotter, buskage som skymmer etc. I svaren blev det däremot tydligt att många inte upplever att det är det fysiska rummet i sig som leder till otrygghet utan att det istället är andra människor som vistas i utemiljön som bidrar till den upplevda otryggheten.
Exempel på grupper som upplevs skapa otrygghet är högljudda ungdomsgäng, alkohol- och drogpåverkade samt människor från andra kulturer. Därför är det viktigt att inte enbart fokusera trygghetsskapande åtgärder på den fysiska miljön utan sociala och samhälleliga faktorer har också stor betydelse.
Efter frågan om var man känner sig otrygg ombads respondenterna att förklara varför man upplever otrygghet på respektive plats. Tabell 1 illustrerar hur många som angett respektive anledning till varför de upplever otrygghet på en specifik plats. Frågan var öppen och likvärdiga svar har slagits samman. Den anledning som nämndes flest gånger var att belysningen är dålig/att det är för mörkt. Det följdes av att det är dålig överblick (vilket i sin tur kan vara ett resultat av otillräcklig belysning).
Generellt känner sig människor otrygga i miljöer där det är folktomt, finns skrymslen och vrår, eller där det är avskilt. En större andel av kvinnorna än männen nämnde att anledningen till att de känner sig otrygga är att en plats ligger avsides/att det saknas flyktväg och att ingen skulle se om något skulle hända dem eller höra om de ropar på hjälp.
Tabell 1 Andel som upplever respektive anledning till otrygghet
Anledning till otrygghet Kvinna (%) Man (%)
Dålig belysning/mörkt 44 45
Dålig överblick 24 22
Missbrukare 20 19
Ungdomsgäng 13 9
Andra kulturer 10 14
Ingen flyktväg/ingen ser om något skulle hända 9 1
Rykten/ läst i tidningen 6 3
Klotter 5 4
Folktomt/ödsligt 4 4
Rädd för rån/överfall/kriminalitet 3 7
Skräpigt 4 4
Buskage 4 1
Otrygga platser
De kommentarer som är citerade i texten är valda eftersom de kan anses vara representativa för de svar som gavs. En karta över tätorten med alla platser markerade finns i Bilaga 2.
Gångtunneln under järnvägen
44 % av kvinnorna och 17% av männen upplever gångtunneln under järnvägen som otrygg. Belysningen pekas ut som ett problem och beskrivs som otillräcklig och trasig alltför ofta. Flera personer svarade också att de upplever bristen på överblick som otryggt. Dels innebär det att det inte går att se om det finns personer i tunneln på håll, utan först när man befinner sig inuti själva tunneln, dels att den som är inne i tunneln inte ser om det kommer någon runt hörnet. Flera svarande uppgav att de är rädda för att bli påkörda av cyklister/skateboardåkare/mopedister eftersom sikten är begränsad.
”I gångtunneln ser man inte vad som finns förrän man är i tunneln. Det känns obehagligt.”
(kvinna 45-64 år)
Att det inte är fri sikt ut genom tunneln samt att det är många ”skrymslen och vrår” gör att många känner sig otrygga. Klotter och det faktum att det är nedskräpat/luktar illa/krossat glas nämndes också som faktorer som skapar otrygghet.
”Tydliga spår efter "negativ aktivitet". Ex. klotter och krossat glas i tunnlarna gör att man förstår att där pågår en del. Tunnlarnas avskildhet gör att man inte heller skulle höras och ingen ser om något händer” (kvinna 45-64 år)
Tennisparken
Tennisparken är belägen bakom fastigheterna längs Köpmangatan och eftersom dessa vänder sig bort från parken är insynen till parken begränsad. En gångväg leder norrut genom parken från ICA:s parkeringsplats.
Majoriteten av kommentarerna om Tennisparken handlade om att den upplevs som otrygg i och med att många missbrukare och ungdomsgäng vistas där samt att belysningen är dålig och att parken upplevs som mörk.
Klotter tillsammans det faktum att det är ”stort och tomt” upplevs också som otryggt. Flera personer kommenterade också att det känns avskilt och att insynen är begränsad.
”Avskildheten. Man syns och hörs inte.” (man 30-44 år)
Järnvägsstationen
Den främsta orsaken till varför människor upplever järnvägsstationen som otrygg är att det rör sig människor där som upplevs skapa otrygghet, särskilt missbrukare och ungdomsgäng.
Direkt söder om järnvägen ligger en parkeringsplats för pendlare samt en lada, som senast använts som skateboardhall. Flera personer kommenterade att de känner sig otrygga i området, att det inte finns någon belysning längs den upptrampade gångvägen som leder från parkeringen söder om järnvägen, att det är otryggt och mörkt runt själva ladan samt att Lärkparken är mörk och öde.
Under järnvägsbron bakom fritidsgården
Området under järnvägsbron bakom fritidsgården används som parkeringsplats och där ligger även återvinningscentralen. Området uppfattas som mörkt och med dålig överblick. Det faktum att området ligger relativt avskilt kommenterades också.
Gångvägen längs med ån
Gångvägen längs med ån sträcker sig från Ringvägen/Säfstaholms slott till Hantverksgatan och passerar genom gångtunneln vid Åbrogården. Den östra delen av gångvägen ligger närmare bebyggelse än den västra.
Gångvägen beskrivs som enslig och ödslig, med dålig belysning och dålig sikt p.g.a. vegetation.
Särskilt sträckan mellan veterinären och Hantverksgatan (västra sidan) pekades ut som otrygg.
Järnvägsparken
Järnvägsparken är belägen direkt norr om järnvägsstationen och i anslutning till parken ligger två flerbostadshus samt Vingåkers hotell. Främsta anledningen till att järnvägsparken upplevs som otrygg är att det vistas missbrukare där som skapar otrygghet.
Gångtunneln vid Åbrogården
Gångtunneln vid Åbrogården leder under Skolgatan. Alla lampor i gångtunneln är sönderslagna och kommentarerna gällde nästan uteslutande bristen på belysning.
Gångtunneln vid Sävstaskolan
Gångtunneln ligger i anslutning till Sävstaskolan och går under Skolgatan.
Respondenterna kommenterade tunnelns skick, att den är smutsig och att belysningen inte fungerar.
Busstationen
Busstationen är belägen i anslutning till järnvägsstationen och i likhet med järnvägsstationen är det människor som uppehåller sig runt stationen som bidrar till otryggheten. Kommentarerna angående busstationen rörde även att det känns otryggt att ta sig till och från stationen när det är mörkt.
Gångtunneln vid Hacksta
Endast en person kommenterade gångtunneln vid Hacksta och skrev att den känns ödslig och är dåligt upplyst.
Köpmangatan
Två av kommentarerna om Köpmangatan gällde otillräcklig belysning.
Bondegatan
Bondegatan går genom centrum och fortsätter österut förbi Vingåkers Factory Outlet. Flera personer upplever otrygghet vid centrumhuset pga. ”bus på baksidan” samt att folk försöker ta sig in i husen för att sova. En person påpekade också att Bondegatan ofta har trasig gatubelysning öster om Vingåkers Factory Outlet.
Outletområdet
Endast en person specificerade varför de upplever Outletområdet som otryggt och svarade att det var p.g.a. dålig belysning och att det är ödsligt under kvällstid.
Vannalaplan och Vannalaområdet
Vannalaplan är belägen i korsningen Humlegatan/Vannalavägen och upplevs av många som otrygg. Respondenterna kommenterade att det är stökigt och skräpigt och att bostäderna runt Vannaplaplan är i dåligt skick. Några personer kommenterade att barnen ofta rör sig på gatan och att man är rädd att köra på någon.
Vad gäller Vannalaområdet generellt så handlade kommentarerna om att det skräpas ner, att man är orolig för att man hört rykten samt att det rör sig obekanta personer där. Vandalisering av Vannala lekplats nämndes också.
Flera personer kommenterade att de känner sig otrygga utmed gång- och cykelvägen som går parallellt med Vannalavägen upp till Vannalaplan och att belysningen är dålig.
Skolgatan
De som upplever otrygghet på Skolgatan kommenterade att det ofta blir bråk där, att det vistas missburkare i området samt att det känns ödsligt.
Ormenområdet
Endast två personer kommenterade varför de upplever otrygghet i Ormenområdet och svarade att människor som vistas i området skapar otrygghet samt att belysningen är dålig.
Sävstaholmsvägen/Sävstaskolan
En person kommenterade att belysningen är dålig längs gångvägen mellan Herrgårdsvägen och Sävstaskolan/Servicehuset och att trasig belysning inte har lagats. En annan kommentar gällde också dålig belysning i området generellt.
Åtgärder – vad kan förbättras?
De boende tillfrågades slutligen om de hade några förslag på förändringar i den fysiska miljön som skulle göra att de känner sig tryggare. 38 % av alla som lämnade förslag på förbättringar ville att belysningen skulle lagas snabbare eller menade att det behövdes belysning på fler platser. 35 % kommenterade att de skulle känna sig tryggare om polisnärvaron ökade och framför allt om polisen syntes mer. 9 % vill att det ska finnas nattvandrare och 9 % tror att det skulle kännas tryggare om det fanns kameraövervakning.
Andra åtgärder som lyftes fram var bättre integration och mer upplysning till invandrare, att buskage beskärs oftare, att missburkarna tas om hand bättre, bättre städning, aktiviteter för ungdomar, trafikåtgärder, fler gång- och cykelvägar, ökat föräldraansvar, samt en vackrare utemiljö. Gång- och cykelvägar efterfrågades särskilt till Övre Vannala.
Åtgärder som faller under övrigt inkluderar bland annat: gångbroar istället för tunnlar, bättre trottoarer så att även människor som har svårt att gå kan ta sig fram när det är mörkt, övergångsställen istället för gångpassager för att underlätta för synskadade, samt aktiviteter som skapar möjligheter för människor att lära känna varandra bättre.
Figur 6 Andel som föreslår respektive trygghetsskapande åtgärd
Trygghetsvandringarna
Trygghetsvandringar är en metod som utvecklats i Göteborg och tanken bakom trygghetsvandringen är att den ska involvera människor som bor lokalt och att man tillsammans, på ett strukturerat sätt, ska undersöka både den fysiska och den sociala miljön.10
Två trygghetsvandringar anordnades, en tillsammans med en klass från SFI (svenska för invandrare) Vingåker och en som allmänheten bjöds in till.
Anledningen till att kommunen valde att gå tillsammans med SFI var för att ta del av kvinnors upplevelse av den fysiska miljön. Gruppen bestod av sex kvinnor och en man.
Innan själva promenaden informerades deltagarna om syftet med vandringen och alla fick också en karta med slingan som vandringen skulle följa. Som stöd användes en checklista med punkter från skriften Trygghetsvandring – så här gör man, publicerad av Tryggare mänskligare Göteborg . Några av de saker som studerades och diskuterades var: 11
Vad är vackert/trivsamt?
10 Brottsförebyggande rådet (2009) Upptäck och åtgärda otrygghet - Om trygghetsvandringar. Idéskrift nr16
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
Laga belysning / mer belysning Polisnärvaro Nattvandrare Kameraövervakning Bättre integration Ta bort skrymslen / beskär buskage Ta hand om missbrukarna Klottersanera Mer att göra för ungdomar Trafikåtgärder Fler gång och cykelvägar ökat föraldraansvar Vackrare utemiljö/ fler blommor Övrigt
Var behöver belysningen förbättras/förändras?
Var behövs fler övergångställen eller gångbanor?
Var behövs det fler parkbänkar och papperskorgar?
Vad är fult? Behövs utsmyckning?
Var behöver markbeläggning, trappor och räcken lagas eller förändras?
Var finns skadegörelse?
Var behövs bättre skötsel?
Är det lätt att hitta? Behövs det kartor och skyltar?
Finns det människor i området som skapar otrygghet? Finns det människor som skapar trygghet?
Använder män och kvinnor miljön på olika sätt?
Nedan följer en sammanfattning av vad som diskuterades under trygghetsvandringarna.
Trygghetsvandring 17 juni 2010
Trygghetsvandringen hölls tillsammans med SFI Vingåker. Alla deltagare, utom läraren, bor i tätorten och fick fylla i trygghetsenkäten på lektionstid några dagar innan trygghetsvandringen. Innan trygghetsvandringen samlades alla deltagare på Åbrogården och den ansvarige för trygghetsvandringen gick igenom vad man bör vara uppmärksam på och reflektera över under promenaden. Läraren hjälpte till med att förklara svåra ord. Diskussionen mellan deltagarna kom sedan att handla bland annat om vad som är vackert och vad som är fult, hur man använder parkerna och vad man kan göra om man inte har bil. De fokuserade särskilt på hur barnen använder sin närmiljö.
Generellt kände sig deltagarna trygga men det visade sig också att man upplever tunnlarna som obehagliga. Det bekräftades att kvinnor anpassar sitt rörelsemönster i större utsträckning än män och en kvinna menade att det inte var någon fara att gå längs å-promenaden under dagen, men på kvällen skulle hon inte gå där och det skulle heller inte dottern göra, däremot trodde hon inte att sonen skulle uppleva det som otryggt.
Grönska såsom blommor och gamla träd lyftes fram som vackert och trygghetsskapande, likaså parkerna och statyn i järnvägsparken. Flera personer berättade att de inte har tillgång till bil utan går istället mycket och flera kvinnor menade att man önskar sig fler sittplatser eftersom det är lätt att bli trött. Annat som lyftes fram var att det är obehagligt att vänta vid busshållplatsen eftersom den är så dåligt underhållen, samt att man önskar mer att göra för barnen. Någon undrade varför man stänger aktiviteter såsom badhuset under sommaren och menade att det är svårt för barnfamiljer utan bil att ta sig till t.ex. badplatser.
Trygghetsvandring 22 juni 2010
Trygghetsvandringen ägde rum tillsammans med kommunpolisen, representanter från tekniska enheten, brottsförebyggande rådet och Vingåkershem (det allmännyttiga bostadsbolaget), kommunens planeringssekreterare samt en boende i Vingåker. Allmänheten hade bjudits in till trygghetsvandringen genom affischer uppsatta på olika anslagstavlor i kommunen, annons i tidningen, på kommunens hemsida samt på Facebook. Några anmälde sig men ingen av dessa närvarade sedan på vandringen.
Båda trygghetsvandringarna följde i stort sett samma slinga. I likhet med under den tidigare trygghetsvandringen diskuterades behovet av upprustning av gångtunneln bakom Åbrogården samt gångtunneln under järnvägen. Diskussionen kom dock att handla mindre om hur man rör sig i den fysiska miljön och mer om specifika problem/åtgärder.
Åtgärder som lyftes fram var bland annat att gångvägen längs med ån är ojämn och gropig och behöver jämnas till för att gångvägen ska vara tillgänglig för alla, att insynen till Tennisparken skulle kunna förbättras genom att beskära buskarna mot ICA samt att uppbrutna dörrar och fönster i ladan vid järnvägen behöver bommas igen tillsvidare.
Slutsats
Resultat
Enkätundersökningen har bekräftat ett redan välkänt samband; att kvinnor upplever otrygghet i större utsträckning än män samt att en större andel kvinnor än män undviker att gå ut ensamma på grund av otrygghet. Resultatet visar också att kvinnors otrygghet i större utsträckning påverkas av platsens utformning.
Behovet av trygghetsskapande åtgärder framstår som störst på följande platser:
gångtunneln under järnvägen, Tennisparken, området runt järnvägsstationen samt övriga gångtunnlar. Detta betyder dock inte att de andra platserna ska glömmas bort.
Bristande belysning lyftes fram som den främsta orsaken till otrygghet. Andra faktorer inkluderar klotter, skräp samt buskage som skapar dålig överblick. Det är därför viktigt att dessa åtgärdas kontinuerligt och att det finns en rutin kring detta.
Särskilt gångtunnlarna upplevs som otrygga vilket tyder på att kontinuerlig skötsel är extra viktigt där, att belysningen är hel samt att tunnlarna hålls rena och fria från klotter.
Resultatet visar också att det ofta är andra människor i den fysiska miljön som bidrar till otrygghet och därför är det viktigt att inte enbart fokusera trygghetsskapande åtgärder på den fysiska miljön. Ekonomiska, sociala och samhälleliga faktorer har också stor betydelse och samverkan mellan olika aktörer är därför viktigt för att öka tryggheten.
Skötsel och förvaltning
På trygghetsvandringarna samt under senare diskussioner blev det tydligt att det rådde viss oklarhet kring ansvaret för skötsel och förvaltning av vissa platser, särskilt vad gäller belysningen. Dessa platser var också de miljöer där många känner störst otrygghet: gångtunnlarna, tågstationen samt busstationen.
Tillsammans med tekniska enheten har projektet därför utrett ansvarsområdena för skötsel och förvaltning:
Vingåkers kommun ansvarar för städning i hela tätorten, inklusive busstationen och järnvägsstationen.
Belysningen i hela tätorten (förutom på skolgårdarna, i tunnlar och vid järnvägsstationen) sköts av Vattenfall. Rondering genomförs fyra gånger per år för att kontrollera att all belysning fungerar. Tekniska enheten rapporterar om eventuell trasig belysning till Vattenfall.
Vingåkers kommun ansvarar för belysning och underhåll av tunnlarna.
Länstrafiken ansvarar för att busskurerna är hela och Vingåkers kommun för att de är rena från smuts och klotter.
Vingåkers kommun ansvarar för belysning, klottersanering och annan skötsel av järnvägsstationen men fakturerar Trafikverket.
Den fördjupade översiktsplanen
Att känna trygghet i den fysiska miljön är viktigt för att vi ska vilja röra oss ute under olika tider på dygnet. Otrygghet riskerar att begränsa särskilt kvinnors rörelsemönster – man väljer bort slutna utrymmen som t.ex. tunnlar för att undvika risken för våld och undviker kanske att gå ut ensam vissa tider på dygnet.
Ur ett trygghetsperspektiv är det viktigt att känna att man har god överblick över en plats och därför spelar en väl anpassad belysning en viktig roll. Att se till att buskage är beskurna och att undvika prång och vrår kan också förebygga känslan av otrygghet. Det är inte enbart viktigt att själv kunna se vad som händer omkring en utan även att själv bli sedd. Då vet man att riskerna är mindre att något skulle hända och om något händer litar man på att man kan få hjälp.
Det är viktigt att belysningen är tillräcklig men samtidigt behaglig och inte alltför stark och det är viktigt att gående har möjlighet att överblicka omgivningen. Är ett område mycket upplyst medan det är mörkt runt omkring kan detta istället uppfattas som obehagligt, det är lätt att man känner sig uttittad och har svårt att se vad som finns runtomkring. Belysning kan även handla om dekorativ belysning som exempelvis belyser träd, broar och fasader.
Att det finns fönster runt gångstråk förebygger att det känns ödsligt och av den anledningen är det också viktigt att undvika att exponera baksidor – dels kan det kännas obehagligt eftersom det inte finns någon som ser och dels riskerar det att bli en samlingsplats för dem som inte vill bli sedda.
Avsides belägna platser, gång och cykelvägar kan upplevas som otryggt särskilt för kvinnor och det är därför viktigt att undvika att planera bostadsområden som
”öar” eftersom det lätt blir otryggt att färdas mellan dessa områden. Stora tomma ytor och långa avstånd mellan bostadsområden upplevs otryggt och därför är det önskvärt med bostäder som fyller ut dessa tomma områden.
Många, särskilt kvinnor, upplever gångtunnlar som otrygga och det är därför viktigt att om möjligt erbjuda alternativa vägar. Kvinnor tenderar också att använda kollektivtrafiken i större utsträckning än män och ur jämställdhetssynpunkt är det därför viktigt att prioritera hållplatser.
En viktig aspekt är också den sociala kontrollen och därför är det viktigt att planera för fler mötesplatser. Folktomma områden kan uppfattas som otrygga men detta kan förebyggas genom att planera för mer rörelse.
Funktionsintegrering, att blanda t.ex. bostäder, service och arbetsplatser, förebygger också att ett område blir folktomt vissa tider på dygnet.
Att ta till vara på det vackra är viktigt eftersom vackra miljöer verkar positivt på den upplevda tryggheten. God skötsel och förvaltning förebygger skadegörelse och skapar trygghet. En annan viktig trygghetsaspekt är att det ska vara lätt att hitta och skyltar spelar därför en viktig roll, likaså raka gatumönster och små kvarter.
Det är viktigt att påpeka att man inte alltid kan känna sig helt trygg överallt och att en fysisk miljö där det inte finns några mörka partier inte är något att sträva efter.
Vissa områden är det inte sannolikt att alla kommer att använda kvälls- och nattetid och ett exempel på detta är gångvägen längs med å-promenaden. Där går man för att det är trevligt och en tilltalande miljö, inte för att det är närmaste vägen. Däremot är det viktigt att centrala platser och platser som är viktiga för att man ska kunna förflytta sig är planerade så att de upplevs som trygga även den mörka tiden på dygnet.
Specifika platser i Vingåker vilka det finns särskilt behov av att se över på sikt är:
Området runtomkring järnvägsstationen – sträva efter att attrahera fler människor och skapa mer rörelse. Ladans framtid utreds. Om fler människor skulle röra sig runt järnvägsstationen skulle det sannolikt bidra till ökad trygghet.
Lärkparken ligger direkt söder om järnvägsstationen och är för tillfället något av ett ”ingenmansland” där det finns behov att utreda framtida användande. Bostäder på platsen skulle kunna verka trygghetsskapande och bidra med fler ”ögon” i området. Ett annat alternativ skulle vara att göra området mer parkliknande och asfaltera gångvägar där det idag är upptrampade stigar.
Vannalaområdet – gång- och cykelvägen som följer Vannalavägen och leder till Vannala är relativt ensligt belägen i och med att man rivit tidigare bebyggelse. Ur trygghetssypunkt vore det önskvärt att på sikt exploatera detta område och på så vis bättre binda ihop Vannala med centrum.
Vannalaplan – någon form av mötesplats
vid Vannalaplan i form av t.ex. en lekplats/fotbollsplan/grillplats vore önskvärt med tanke på att de boende i flerbostadshusen runt Vannalaplan rör sig mycket utomhus. Det skulle också kunna förebygga att barnen leker på vägen.
Tennisparken – mötesplatser bidrar till en ökad trygghetskänsla. Planerna på att utveckla Tennisparken i denna riktning är därför mycket positiv ur
ett trygghetsperspektiv. Det är viktigt att ta särskild hänsyn till belysningen samt att försöka skapa möjligheter att överblicka parken utifrån.
Gångvägen längs med ån – de verksamheter som för närvarande är lokaliserade mellan ån och Hantverkargatan är omringade av höga staket och detta tillsammans med det faktum att de inte har några fönster mot ån bidrar till otryggheten. Bostäder eller verksamheter som bidrar till naturlig överblick och mer rörelse i området skulle hjälpa till att göra promenaden tryggare. Att åpromenaden binds ihop tydligare med t.ex. Hacksta ö och Säfstaholms slott skulle också kunna göra promenaden intressantare, öka användandet och bidra till att det uppfattas som mindre ensligt.
Under järnvägsbron – näringsverksamhet i närhet av området under järnvägsbron skulle verka trygghetsskapande i och med att det skulle bidra till att fler rör sig i området och det skulle uppfattas som mindre ödsligt.
Trygghetsvandringar
Det är viktigt att åsikter och förslag till åtgärder från trygghetsvandringarna följs upp och det vore värdefullt om kommande trygghetsvandringar också hålls i andra områden än där promenaden ägde rum den här gången. Det har t.ex. visat sig finnas ett behov av trygghetsskapande åtgärder i Vannala.
De största kunskaperna har de som regelbundet använder sin närmiljö, boende och arbetande i området. Det är viktigt att lyckas engagera dessa grupper, vilket var en av bristerna under projektet. Framtida trygghetsvandringar kan kanske locka fram ett starkare engagemang om de hålls i ett mer begränsat område där fler människor bor.
Uppföljning
Projektet kommer att följas upp under hösten 2011 och kommunledningsförvaltningen kommer att ansvara för detta. En åtgärdslista för skötsel och förvaltning har tagits fram tillsammans med tekniska enheten (se bilaga 3) och denna kommer att checkas av för att se vad som uppfyllts.
Informationen skall finnas tillgänglig för medborgarna på kommunens webbsida och om det är punkter på listan där ingen åtgärd sker ska detta motiveras av ansvarig förvaltning. Kommunledningsförvaltningen kommer att ansvara för uppdatering av webbsidan.
Kommunen kommer även att följa resultatet från polisens och landstingets trygghetsundersökningar. Frågan om ansvaret för eventuella kommande trygghetsvandringar i Vingåkers tätort kommer att klargöras.
Projektets resultat kommer att fungera som underlag till den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers tätort.
Källförteckning
Boverket (2009) Alla har rätt att känna sig trygga – Dokumentation från seminarieserien 2009. Boverket
Andersson, Birgitta (2001) Rädslans rum – trygghetens rum – ett forskningsprojekt om kvinnors vistelse i trafikrummet. Lunds universitet. VINNOVA Rapport VR 2001:32.
Bo Tryggt 05 – Teorier och principer, http://www.botryggt.se/
Brottsförebyggande rådet i samverkan med Boverket och Rikspolisstyrelsen (2002) Bebyggelseinriktade åtgärder mot brott och otrygghet.
Brottsförebyggande rådet (2009) Otrygghet och Segregation – bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Rapport 2008:16,
Brottsförebyggande rådet (2009) Upptäck och åtgärda otrygghet – Om trygghetsvandringar. Idéskrift nr 16
Landstinget Sörmland (2008) Liv & Hälsa 2008 – en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Polismyndigheten i Södermanlands Län (2008) Trygghetsundersökningen i Södermanlands län 2008 – övergripande resultat om allmänhetens utsatthet, trygghet och förtroende
Tryggare mänskligare Göteborg (2005) Trygghetsvandring – så här gör man Version 2
Bilagor
Bilaga 1 – Enkäten
Känner du dig trygg i Vingåker?
Vi behöver dina synpunkter och därför hoppas vi att du svarar på den bifogade enkätundersökningen. Undersökningens syfte är att samla in kunskap om vilka platser som anses otrygga och hur dessa i så fall skulle kunna förändras. Är det för dålig belysning, bristfälligt underhåll, för täta buskage eller kanske något annat som får dig att känna dig otrygg?
Enkäten tar bara några minuter och självklart kan du vara anonym om du vill. Om du väljer att fylla i namn och telefonnummer är du med i utlottningen av två fina solstolar. Svaren kommer att sammanställas i tabeller och diagram och ditt svar kommer inte att kunna spåras till dig.
Enkäten fyller du i på Internet på adressen www.vingaker.se/enkat. Där kommer du behöva ange en kod för att komma igång och koden hittar högst upp på enkäten. Om du inte har tillgång till Internet kan du posta enkäten i det bifogade kuvertet. Du behöver inte sätta på frimärke. Ditt svar är mycket viktigt för oss!
Bakgrunden till enkäten är att Vingåkers kommun har ansökt om och beviljats pengar från länsstyrelsen för att genomföra ett trygghetsprojekt i Vingåkers tätort.
Projektets resultat kommer att fungera som underlag till den fördjupade översiktsplanen och påverka framtida samhällsplanering.
Har du några frågor om enkäten eller projektet är du välkommen att kontakta mig, Anna Nylén (projektledare), på 0151-193 66. Resultatet från undersökningen kommer att presenteras i slutet av sommaren. Svara gärna så snart som möjligt, men senast den XX XXXX 2010.
Vi ser fram mot din medverkan!
Med vänliga hälsningar, Anna Nylén
Enkätundersökning ”Ett tryggare Vingåker” Lösenord: «Lösenord»
1. Ange ditt kön Kvinna
Man 2. Ålder?
11-19 år 20-29 år 30-44 år 45-64 år 65-79 år 80 år eller äldre
3. Känner du dig otrygg när du går ut ensam i Vingåkers tätort? (Kryssa ett alternativ)
Aldrig Ibland Ofta Alltid
Kommentar………
Om du svarat ”Aldrig” på fråga 3 kan du hoppa direkt till fråga 7.
4. Vilken tid på dygnet känner du dig otrygg?
Dagtid
Kvällstid/Nattetid
Kommentar………
5. Har det hänt att du avstått från att gå ut för att du känner dig otrygg?
Ja Nej
Kommentar………
6 a) Finns det någon särskild plats där du känner dig otrygg?
Ja Nej
Om du svarade ”Nej”, gå till fråga 7!
b) Om Ja, var? (Du kan kryssa flera alternativ) Bondegatan
Busstationen Järnvägsstationen Köpmangatan Järnvägsparken Outletområdet Tennisparken Gångvägen längs ån
Gångtunneln under järnvägen Gångtunneln vid Åbrogården Gångtunneln vid Hacksta Gångtunneln vid Sävstaskolan
Under järnvägsbron bakom fritidsgården
Annan plats (specificera) ……….
………...
………...
c) Berätta gärna varför du känner dig otrygg på respektive plats? (Exempel kan vara otillräcklig belysning, klotter, dålig överblick etc.)
………...…
………...…
………...…
………..…
………..…
………..……
7. Har du något/några förslag på förändringar i den fysiska miljön som skulle göra att Vingåker känns tryggare?
……….…..…
……….…..…
……….……..
……….……..
……….……..
……….……..
Namn och telefonnummer (Frivillig information - du behöver bara fylla i detta om du vill vara med och tävla om två fina solstolar!)
……….
Tack för din medverkan!
Bilaga 2 – Karta
Bilaga 3 – Åtgärdslista, skötsel och förvaltning
Platsspecifika trygghetsskapande åtgärder
Plats Åtgärd Ansvarig Kostnad
(ungefärlig) Tid (Kort, medium eller lång sikt) Laga all trasig belysning Tekniska - Kort Se över om nuvarande
belysning är tillräcklig Vänta till all
belysning är lagad - Medium
Klottersanera Tekniska - Kort Rengör mark och väggar Tekniska - Görs
kontinuerligt ca 1 ggr/vecka Tunneln under
järnvägen
Förbättra sikten i tunneln genom att sätta upp speglar/reflekterande material på sidorna
Utvecklingsenheten Utvecklings- enheten ska utreda kostnad
Medium/lång sikt
Förbättra insynen från parkeringen genom att beskära buskagen mot ICA:s parkering
Tekniska - Kort
Laga belysningen Vattenfall - Kort Tennisparken
Sanera klotter på
fastigheter Utvecklingsenheten informerar
fastighetsägarna
- Lång
Rusta upp ladan Tekniska 200 000 kr? Lång sikt Se över om det behövs
bättre belysning Tekniska - Medium
Järnvägsstationen
Sanera klotter i
väntkurerna Tekniska - Kort
Beskär buskage Tekniska - Kort
Laga trasig belysning Vattenfall - Kort,
rondering görs 4 ggr/år Å-promenaden
Förbättra underlaget på
gångvägen Tekniska - Medel/lång
sikt Busstationen Gör rent busskuren och
området runtomkring Tekniska - Kort
Upprustning av bostäder Utvecklingsenheten informerar
fastighetsägaren
- Lång Vannalaplan
Städa Tekniska samt
utvecklingsenheten informerar
Vingåkershem
- Städar kontinuerligt
Under järnvägsbron bakom fritidsgården
Se över om det behövs
bättre belysning Tekniska - Medel
Laga belysning Tekniska - Medel
Gångtunneln vid
Åbroplan Måla om Tekniska - Medel
Gångtunnlarna vid Hacksta och Sävstaskolan
Laga belysning Tekniska - Medel
Kontinuerliga åtgärder
Åtgärd Ansvarig Kostnad
(ungefärlig) Sanera klotter kontinuerligt
och snabbt efter uppkomst Tekniska - Har ej budget att utföra inom 24 timmar efter uppkomst.
Beskär buskage kontinuerligt Tekniska - Kontinuerligt Byt ut lampor där
belysningen är trasig Vattenfall - Rondering sker 4 ggr per år
Ett tryggare Vingåker
- rapport från trygghetsprojektet 2010
Vingåkers kommun beviljades 210 000 kr i stöd från Boverket för att genomföra ett trygghetsprojekt med fokus på jämställdhet. Trygghetsprojektet har fokuserat på trygghet i Vingåkers tätort ur ett jämställdhets- perspektiv och har kartlagt otrygga platser inom Vingåkers tätort.
Metoder som använts för att samla in kunskap är en enkätundersökning till boende i tätorten samt två trygghetsvandringar. Rapporten visar bland annat att kvinnor i Vingåker upplever mer otrygghet än män och att vissa platser är förknippade med en högre grad av otrygghet. Resultatet kommer att fungera som underlag till den fördjupade översiktsplanen för Vingåkers tätort som är under framtagande. I rapporten finns även förslag på konkreta trygghetsskapande åtgärder för att förbättra den fysiska närmiljön i Vingåkers tätort, t ex förbättrad belysning och klottersanering.
