Förbundsmötet Möteshandlingar

(1)

Möteshandlingar

Svenska Ishockeyförbundets Förbundsmöte 15 juni 2019

(2)

Förbundsmötet 2019

2

Förslag till

FÖREDRAGNINGSLISTA

Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte 15 juni 2019 klockan 09.00

Hotell Hasselbacken Stockholm

Punkt Ärende

1. Förbundsmötets öppnande

2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd på grundval av den utav förbundsstyrelsen upprättade röstlängden

3. Fråga om mötets behöriga utlysande

4. Fastställande av föredragningslista för mötet

5. Val av ordförande för mötet

6. Val av sekreterare för mötet

7. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll

8. Val av två rösträknare

9. Behandling av verksamhetsberättelser med årsredovisningar

9.1 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser med årsredovisningar för de senaste två verksamhetsåren

9.2 Revisorernas berättelser

9.3 Fastställande av balans- och resultaträkningarna

9.4 Beslut i anledning av förbundets vinst eller förlust enligt de fastställda balansräkningarna

10. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen

(3)

11. Behandling av förbundsstyrelsens förslag samt inkomna motioner

11.1 FS förslag: Genomgång av förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för kommande verksamhetsperiod

11.2 FS förslag: Direkt upp- och nedflyttning mellan förbundsserierna inom herrishockey

11.3 FS förslag: Förlängning av samarbetsavtal med SHL

11.4 FS förslag: Ny arbetsmodell för stärkt regional och lokal utveckling

11.5 FS förslag: Stadgerevidering

11.6 Motion 1 från Jämtland/Härjedalens, Medelpads, Norrbottens, Ångermanlands och Västerbottens Ishockeyförbund:

Domarutredning

11.7 Motion 2 från Stockholms Ishockeyförbund:

Svensk ishockey – världens bästa!

Så många som möjligt, så länge som möjligt i så bra verksamhet som möjligt

Svensk ishockeys jämställdhetsarbete

Hockeygymnasier

11.11 Motion 6 från AIK Ishockeyförening:

Översyn av licensreglerna

11.12 Fastställande av verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för kommande verksamhetsperiod

a) Verksamhetsinriktning b) Ekonomisk plan

(4)

4

Punkt Ärende

12. Valärenden

12.1 Valberedningens förslag till arvode för förbundsordföranden och förbundsstyrelsens övriga valda ledamöter

12.2 Val av förbundsordförande, tillika ordförande i förbundsstyrelsen, för tiden till och med nästkommande ordinarie förbundsmöte

12.3 Val av tio styrelseledamöter för tiden till och med nästkommande förbundsmöte

- Regionernas mandat (fyra ledamöter, en per region) - SHL-föreningarnas mandat (två ledamöter)

- Fria mandat (fyra ledamöter)

12.4 Val av en auktoriserad revisor jämte suppleant eller ett registrerat revisionsbolag för tiden till och med nästkommande förbundsmöte

12.5 Val av fem ordinarie ledamöter, varav en som ordförande, med personliga ersättare att utgöra valberedning för tiden till och med nästkommande förbundsmöte

a) Val av fem ordinarie ledamöter i valberedningen

- Regionernas mandat (fyra ledamöter, en per region) - SHL-föreningarnas mandat (en ledamot)

b) Val av ordförande i valberedningen

c) Val av personliga ersättare till valberedningens ordinarie ledamöter

- Regionernas mandat (fyra ersättare, en per region) - SHL-föreningarnas mandat (en ersättare)

13 Förbundsmötets avslutande

(5)

(6)

6

11. Behandling av förbundsstyrelsens förslag samt inkomna motioner

11.1/11.12 FS förslag: Genomgång av förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för kommande

verksamhetsperiod 2019/20 – 2020/21

Förbundsstyrelsen föreslår att Förbundsmötet beslutar

• att anta förslaget till verksamhetsinriktning med ekonomisk plan för 2019/20 – 2020/21 enligt Förbundsstyrelsens utlåtande nedan, samt

• att föreningarnas medlemsavgift till förbundet är oförändrad.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Verksamhetsinriktning för perioden 2019/20 – 2020/21

Svenska Ishockeyförbundet inledde år 2016 ett omfattande strategiarbete inom hela den svenska ishockeyrörelsen. Ett arbete som ledde fram till en ny vision, en ny verksamhetsidé och kärnvärden, med andra ord en plattform med tillhörande strategier för Svensk Ishockey in i framtiden. Verksamhetsinriktningen för 2019–2021 baseras på denna plattform,

strategier och de löften som beskrivs nedan.

Vi lever i en föränderlig värld. Förändringar som ställer andra och nya krav. Därför är det möjligen lite utmanande att skriva fram och ta beslut om en inriktning av verksamheten som ska gälla mer än två år framåt i tiden. Med detta sagt är det viktigt att vi inom Svensk

Ishockey tillsammans pekar ut en riktning, en färdväg, för vart vi är på väg och därför vad vi tillsammans behöver fokusera på de kommande åren. Det är också precis vad denna verksamhetsinriktning ska leda till, eller om man vill, vad verksamhetsinriktningen fyller för funktion.

Verksamhetsinriktningen är till för alla inom Svensk Ishockey. Det betyder den ska peka ut riktningen för alla som bedriver ishockeyverksamhet och som ställer upp på att vilja nå vår vision, leva efter vår verksamhetsidé och efterleva våra kärnvärden. Det betyder alla våra föreningar, alla distrikt, alla ligaorganisationer och förstås för Svenska Ishockeyförbundets kansli.

Svensk Ishockeys plattform

Svensk Ishockeys plattform, våra grundpelare, är vår vision om att bli Sveriges mest engagerande idrott vilken i sin tur baseras på en bottenplatta av vår verksamhetsidé –

(7)

Fyra strategiska områden för att nå visionen

Med vår plattform beslutad och på plats ska arbetet ta oss mot vår gemensamma vision.

Därför beslutade det senaste Förbundsmötet om fyra särskilt viktiga strategiska områden de kommande åren.

Svensk Ishockey ska bli Tillgänglig för fler, vi ska fortsätta att utveckla vår idrott och skapa framgångar på alla plan genom fortsatt Sportslig utveckling, vi ska fortsätta att arbeta Tillsammans det är då vi är starka och vi ska stärka Varumärket Svensk Ishockey genom bl.a.

att skapa ett ökat värde och intresse. Det är fyra strategiska områden som var och en för sig omfattar en stor del av vår verksamhet.

Sju löften – vårt gemensamma fokus de kommande åren

De fyra övergripande strategierna har konkretiserats och tydliggjorts i sju löften. Löften som över de närmaste åren ska bidra till att vi rör oss mot vår vision. De löften vi nu bestämt oss för att leva upp till är inte bara för kommande verksamhetsperiod, utan vi ser dem i ett längre perspektiv även om vi lever i en föränderlig värld.

Löftena bryter ner och konkretiserar strategierna i områden / frågor som alla kan ”haka i”

och själv avgöra vilka som är viktiga. Varje förening, varje distrikt eller varje organisation väljer själva vilket eller vilka löften man vill prioritera under kommande verksamhetsperiod.

Vi är nämligen övertygade att även om alla inte arbetar med alla sju löften, så gör tillräckligt många något inom varje löfte så att vi – Svensk Ishockey – flyttar oss i riktningen mot att nå vår vision.

Svensk Ishockey löften är:

• Att söka samverkan före konflikt och konfrontation …Att tillsammans etablera och utveckla ännu fler föreningar att kunna möta och klara av de mål och krav som vi själva beslutar om.

• Att alla föreningar med ungdomsverksamhet ska ha tjejlag som kan träna och spela tillsammans.

• Att genom ständiga förbättringar skapa bästa möjliga förutsättningar för sportslig utveckling i en trygg idrottsmiljö med hänsyn tagen till varje individs unika

förutsättningar.

• Att aktivt verka för att behålla och skapa fler isytor och anläggningar så att fler kan vara med.

(8)

8

• Att tillsammans öka Svensk Ishockeys värde och skapa ett än större intresse för ishockey i nya och befintliga målgrupper.

I varje förening, distrikt och organisation bör en verksamhetsplan tas fram som riktar sig till att fokusera på just de löften som den enskilda föreningen, distriktet eller organisationen ser som de allra viktigaste för dem.

SIF kopplar sin verksamhetsplan till dessa löften. Samtidigt är det viktigt att understryka att det finns basverksamhet som vi inom varje organisation gör och måste göra även framöver.

Dessa sju löften handlar om vad som kommer att vara viktigt att fokusera på de kommande åren.

Tillsammans ska vi sträva efter att bli Sveriges mest engagerande idrott.

Ekonomisk plan för 2019/20 och 2020/21

Resultat för perioden 2019/20 och 2020/21 föreslås vara noll kronor varför det egna kapitalet ska förbli oförändrat per 30 april 2021 jämfört med 30 april 2019.

Finansiella placeringar och likviditet Finansiella placeringar och likviditet på minst samma nivå som per 30 april 2019.

Avgift medlemsföreningar

Förbundsstyrelsen föreslår att föreningars medlemsavgift till förbundet ligger oförändrad om 200 kr per år och medlemsförening.

(9)

Förbundsstyrelsen föreslår:

• att Förbundsmötet beslutar att istället för som i nuvarande modell där två lag från underliggande serie har möjlighet att kvalificera sig, från och med säsongen 2020/21 införa direkt upp- och nedflyttning av ett (1) lag mellan serierna på förbundsnivå inom herrishockeyn, samt

• att Förbundsmötet ger FS i uppdrag att inom ramen för förbundsstyrelsens uppdrag att fastlägga seriebestämmelser för förbundsserierna inkludera

bestämmelser hur ett (1) lag ska direkt kvalificeras från Hockeyallsvenskan till SHL respektive från Hockeyettan till Hockeyallsvenskan samt hur ett (1) lag ska direkt degraderas från SHL till Hockeyallsvenskan respektive från Hockeyallsvenskan till Hockeyettan.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Svenska Ishockeyförbundet (SIF) beslutade i december 2017 att utreda om det finns anledning att ändra nuvarande seriekonstruktion och kvalmekanism för svensk

herrelitishockey samt hur de ändringarna i så fall bör se ut. Tillkomsten av denna utredning och dess direktiv arbetades fram i samverkan med Svenska Hockeyligan (SHL),

Hockeyallsvenskan (HA) och Hockeyettan (HE).

Utredningens förslag ska förflytta svensk ishockey i riktningen att nå den gemensamma visionen att bli "Sveriges mest engagerande idrott". Den 23 november 2018 presenterade utredaren Ola Lundberg sina förslag till en ny seriemodell för svensk elitishockey för herrar.

Omedelbart efter att utredningen lämnades över till styrelsen skickades den ut på remiss till hockeysverige.

Utifrån utredningens förslag och resonemang samt de synpunkter som inkommit i remisserna har Förbundsstyrelsen formulerat sin proposition till Förbundsmötet 2019.

Förbundsstyrelsens överväganden och förslag

I svensk ishockey råder subsidiaritetsprincipen. Beslut som fattas av Förbundsmötet kan endast ändras av Förbundsmötet. Förbundsstyrelsen menar därför att det är av vikt att

(10)

10 De förslag som lämnades av Ola Lundberg och som presenterades vid ordförande-

konferensen den 23 november 2018 innehöll analyser och resonemang som ledde fram till ett övergripande förslag om seriemodell- och modell för upp- och nedflyttning mellan serierna. Förbundsstyrelsen har noga övervägt de analyser och de förslag som Ola Lundberg lämnade och i relation till de inkomna remisserna samt de synpunkter som framkom på ordförandekonferensen i april kommit fram till följande förslag.

Förbundsstyrelsen föreslår att Förbundsmötet beslutar att istället för som i nuvarande modell där två lag från underliggande serie har möjlighet att kvalificera sig, från och med säsongen 2020/21 införa direkt upp- och nedflyttning av ett (1) lag mellan serierna på förbundsnivå inom herrishockeyn.

För svensk ishockey är det viktigt med syresättning av de högsta serierna, vilket betyder att lag ska kunna avancera uppåt i serierna samtidigt som det ska finnas risk att degraderas. För Förbundsstyrelsen är detta en grundläggande princip som vi menar måste värnas och fredas.

Detta delas av hockeysverige genom ett betydande stöd för att införa en direkt upp- och nedflyttning seriesystemet på förbundsnivån inom herrishockeyn.

Förbundsstyrelsen noterar att några remissvar, däribland Hockeyallsvenskan AB, har yttrat att de skulle vilja se att ett ytterligare lag kan kvalificeras till SHL genom kvalspel. Några remissvar ser samma sak när det gäller att fler bör kunna avancera från Hockeyettan till Hockeyallsvenskan. Förbundsstyrelsen föreslår i linje med den omfattande serieutredning som genomförts att istället för nuvarande kvalmodell införa direkt upp- och nedflyttning av ett (1) lag.

När det gäller att avgöra vilket lag som ska avancera eller degraderas är det

Förbundsstyrelsens uppfattning att det bäst görs i utarbetandet av seriebestämmelserna i nära dialog med respektive ligaorganisation. Det bör visas en stor tillit och förtroende till att de som berörs mest är med i utarbetandet av dessa seriebestämmelser så att varje liga själv kan överblicka konsekvenser för hur detta ska se ut. Förbundsstyrelsen betonar att

avancemang och degradering ska baseras på sportsliga meriter och att de lag som avancerar klarar att leva upp till licenskraven för den serie de ska spela i.

Serieutredningen föreslog en nivåindelning av elitbegreppet i tre nivåer. Förbundsstyrelsen konstaterar att remissvaren är splittrade i frågan om en större förändring. Mot bakgrund av det menar Förbundsstyrelsen att det inte finns ett tillräckligt stöd för att föreslå att

elitbegreppet inom herrishockeyn ska omdefinieras och därmed omfatta andra delar än idag. Förbundsstyrelsen har däremot landat i att SDHL ska omfattas av elitbegreppet inom svensk ishockey.

(11)

11.3 FS förslag: Förlängning av samarbetsavtal med SHL

• att godkänna förlängning av huvudavtal med Svenska Hockeyligan AB till och med säsongen 2024/25 enligt bilagt förslag.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Svenska Ishockeyförbundet (SIF) och Svenska Hockeyligan AB (SHL AB), som är

ligaorganisation för de föreningar som deltar i SHL-serien, har sedan 1996 ett etablerat avtalsreglerat samarbete avseende både kommersiella och sportsliga frågor.

Syftet med samarbetet är att säkerställa en sammanhållen svensk ishockey där bredden och eliten ger förutsättningar att utvecklas. Genom att SHL AB disponerar de kommersiella rättigheterna för SHL-serien skapas förutsättningar för en kommersiell utveckling av den högsta ligan samtidigt som SHL AB med tillhörande föreningar ger förutsättningar för landslagsspel och svensk ishockeys totala utveckling.

Samarbetet har på senare tid utvecklats ytterligare i och med den gemensamt formulerade och antagna strategiska plattformen för svensk ishockey.

SIF:s förbundsstyrelse och SHL AB har tecknat ett förlängt samarbetsavtal för perioden till och med 2024/25. Det längre avtalet ger den stabilitet och framförhållning svensk ishockey behöver. Liksom tidigare är avtalskonstruktionen bestående av ett huvudavtal och ett antal underavtal. Med hänsyn till avtalets betydelse behöver huvudavtalet konfirmeras av

förbundsmötet medan de olika underavtalen precis som tidigare hanteras på styrelsenivån.

Mot ovanstående bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att förbundsmötet konfirmerar huvudavtalet enlig bilaga 1.

Förbundsstyrelsen förslår vidare även att styrelsen, precis som tidigare, ges mandat att träffa samarbetsavtal med de övriga ligaorganisationerna för SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan. Avtal som i förekommande fall ska följa intentionerna i SIF/SHL-avtalet liksom svensk ishockeys gemensamma strategiska plattform.

(12)

12

(13)

(14)

14

(15)

(16)

16

(17)

Förbundsstyrelsen föreslår att Förbundsmötet beslutar:

• att införa ”Sportkontorsmodellen” från och med säsongen 2020/21 i syfte att stärka svensk ishockeys regionala och lokala utveckling, samt

• att respektive region har att besluta om val av form för genomförandet, modell A eller B, enligt nedan.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Vid förbundsmötet 2017 gavs Förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda hur det regionala och lokala stödet med fokus på föreningsutveckling ska förstärkas.

Förbundsstyrelsen understryker att förstärkningen handlar om det operativa arbetet i distrikt och regioner liksom stödet till föreningarna, och ska utgöra en viktig del av strategiarbetet för svensk ishockeys utveckling. Den demokratiska modellen med

distriktsförbund med rösträtt på Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte är oförändrad.

Mot bakgrund av det och ett omfattande utredningsarbete, där också distrikt och SHL- föreningar har inkommit med synpunkter under processen, föreslår Förbundsstyrelsen följande inriktningsbeslut.

Hockeysverige ser olika ut och har därmed också olika behov. Därför menar

Förbundsstyrelsen att distrikten ska ha ett avgörande inflytande på utformningen av

”Sportkontorsmodellen” i sin region. Respektive region har därför att besluta om form för genomförandet, modell A eller B enligt nedan.

(18)

18

Modell A

Två Sportkontor etableras i regionen där distriktsförbundens kanslifunktion överförs till respektive Sportkontor, vilket skapar samordningseffekter över nuvarande

distriktsgränser. Därtill tillförs resurser från SIF och SHL gemensamt (minst 3 miljoner kr per år och region). Sammantaget förstärks resurserna för hockey- och föreningsutveckling i området.

För den formella sportkontorsstrukturen finns tre alternativ som berörda distrikt gemensamt beslutar.

i) Två Sportkontorsföreningar bildas inom regionen där distriktsförbunden delas upp och tillhör ett av Sportkontoren. I Sportkontorsföreningen är de

distriktsförbund och SHL-föreningar som finns i området representerade.

ii) Nuvarande region bildar en formell förening som gemensamt ansvarar för de båda Sportkontoren i regionen. I Regionföreningen är de distriktsförbund och SHL föreningar som finns i området representerade.

iii) Distriktsförbunden som tillhör samma Sportkontor bildar ett nytt ”Stordistrikt”

genom sammanslagning av distriktsförbunden. Sportkontoret blir då i praktiken ett stärkt distriktskansli i det nya ”Stordistriktet”.

Modell B

Distrikten i regionen väljer att inte genomföra något alternativ i modell A. Istället anställer SIF konsulenter för regionens del av de centrala resurser som tillförs från SIF och SHL.

Syftet är då att stödja region och distrikt i genomförandet av den regionala och lokala utvecklingsverksamheten enligt beslut som sker i samverkan mellan SIF och regionen.

Denna modell påminner om de befintliga Hockeykonsulenternas styrning och

föreningsstöd. Skillnaden är att dagens Hockeykonsulenter verkar i utvecklingsfrågor

”innanför sargen” och på uppdrag av SIF:s utvecklingsavdelning. Nu tillförs personella resurser för utvecklingsarbete ”utanför sargen” som arbetar på uppdrag av regionen och med samma frågor som de förstärkta resurserna gör i Modell A.

Väljer distrikten i regionen vid senare tidpunkt att gå samman i ett antal stordistrikt får dessa centrala resurser övergå till dessa.

Senast under hösten 2019 ska regionerna ha fattat beslut om Modell A eller B och i samverkan med SIF initierat implementeringsprocessen.

Förbundsstyrelsen anser det nödvändigt att förstärkningen av distriktsförbundens resurser blir varaktig. ”Sportkontorsmodellen” som helhet ska dock utvärderas det fjärde året (säsongen 2023/24) och därefter fattas beslut om den fortsatta finansiering som erfordras från SIF och SHL.

(19)

• att anta FS förslag till stadgeändringar gällande förbundsstyrelsens

sammansättning i 7 kap. 1 § samt valberedningens sammansättning i 5 kap. 1 § med ikraftträdande från och med juni 2021, samt

• att anta FS förslag till stadgeändringar gällande förbundsstyrelsens beslutsförhet i 7 kap 3 §, tidpunkten för ordförandekonferens 1 i 4 kap 2 § samt tidpunkt för upprättande av röstlängd för förbundsmötet i 3 kap 4 § med ikraftträdande så snart förbundsmötet avslutats och protokollet justerats.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Med anledning av att Riksidrottsförbundet från och med 2021 i och med sina kvoteringskrav kräver att sammansättningen av förbundsstyrelsens sammansättning förändras föreslår styrelsen att Svenska Ishockeyförbundets stadgar anpassas enligt detta regelverk i enlighet med nedanstående utlåtande.

Förbundsstyrelsen föreslår också att förändra stadgarna så att det ges möjlighet hålla ordförandekonferens under Beijer Hockey Games under perioden i november-februari månad på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.

NUVARANDE LYDELSE NY LYDELSE

7 kap Förbundsstyrelsen 1 § Sammansättning

Förbundsstyrelsen består av ordförande samt tio övriga ledamöter valda av

förbundsmötet. Förbundsstyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, ska bestå av

ledamöter av båda könen.

Mandatföreningen i styrelsen är följande:

• SDF-föreningarna; fyra (ett mandat per region), föreslås av respektive

7 kap Förbundsstyrelsen 1 § Sammansättning

Förbundsstyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande samt tio övriga ledamöter, varav minst fyra ska vara kvinnor och minst fyra ska vara män, valda av förbundsmötet.

Mandatföreningen i styrelsen är följande:

• SDF-föreningarna; fyra (ett mandat per region), föreslås av respektive

(20)

20 Förbundsstyrelsen ska inom sig utse vice

ordförande samt …

Förbundsstyrelsen ska inom sig utse vice ordförande samt …

5 kap Valberedningen 1 § Sammansättning m.m.

Valberedningen ska bestå av ledamöter av båda könen och utgöras av ordförande samt fyra övriga ledamöter valda av

förbundsmötet samt suppleanter för dessa.

Av ledamöterna väljs en ordinarie ledamot från föreningarna i respektive region och en från SHL-föreningarna. På samma sätt väljs fem personliga suppleanter för de ordinarie ledamöterna.

…

5 kap Valberedningen 1 § Sammansättning m.m.

Valberedningen ska utgöras av ordförande samt fyra övriga ledamöter valda av

förbundsmötet samt suppleanter för dessa.

Av de övriga ledamöterna ska två vara kvinnor och två vara män. Även

suppleanterna för de övriga ledamöterna ska bestå av lika många kvinnor och män.

Av ledamöterna väljs en ordinarie ledamot från föreningarna i respektive region och en från SHL-föreningarna. På samma sätt väljs fem personliga suppleanter för de ordinarie ledamöterna.

…

7 kap Förbundsstyrelsen 3 § Kallelse, beslutsförhet och omröstning

…

Förbundsstyrelsen är beslutför när samtliga ledamöter kallats, och då minst sex

ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att sex ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud. Begärs votering ska sådan verkställas efter upprop och ske öppet.

…

7 kap Förbundsstyrelsen 3 § Kallelse, beslutsförhet och omröstning

…

Förbundsstyrelsen är beslutför när samtliga ledamöter kallats, och då minst sex

ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av närvarande ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Röstning får inte ske genom ombud. Begärs votering ska sådan verkställas efter upprop och ske öppet.

…

4 kap Ordförandekonferens 2 § Tidpunkt

Ordförandekonferens 1 hålls årligen under november månad på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.

Ordförandekonferens 2 hålls, samma år som förbundsmötet, i april månad på tid

4 kap Ordförandekonferens 2 § Tidpunkt

Ordförandekonferens 1 hålls årligen under perioden i november-februari månad på tid och plats som förbundsstyrelsen

bestämmer.

Ordförandekonferens 2 hålls, samma år

(21)

bestämmer.

3 Kap Förbundsmöte

1 § Tidpunkt och kallelse

Förbundsmöte, som är förbundets högsta beslutande organ, hålls vartannat år före utgången av juni månad på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.

Förbundsstyrelsen ska, senast den 1 mars förbundsmötesåret, med angivande av tid och plats kalla till förbundsmöte på SIF:s hemsida och genom skriftligt meddelande till röstberättigade.

….

4 § Rösträtt

Röstlängd för förbundsmötet upprättas av förbundsstyrelsen under mars månad förbundsmötesåret och gäller oförändrad tills dess en ny röstlängd upprättats.

Röstlängden ska utsändas till

röstberättigade SDF och SHL-föreningar.

3 kap Förbundsmöte 4 § Rösträtt

1 § Tidpunkt och kallelse

Förbundsmöte, som är förbundets högsta beslutande organ, hålls vartannat år före utgången av juni månad på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.

Förbundsstyrelsen ska, senast den 1 mars förbundsmötesåret, med angivande av tid och plats kalla till förbundsmöte på SIF:s hemsida och genom skriftligt meddelande till röstberättigade.

Kompletterande kallelse ska skickas till förening som uppflyttats till SHL under förbundsmötesåret senast fyra (4) veckor före förbundsmötet…

…

4 § Rösträtt

Röstlängd för förbundsmötet upprättas av förbundsstyrelsen senast fyra (4) veckor före förbundsmötet och gäller oförändrad tills dess en ny röstlängd upprättats.

Röstlängden ska utsändas till

röstberättigade SDF och SHL-föreningar.

…

(22)

22

11.6 Motion 1 från Jämtland/Härjedalens-, Medelpads-,

Norrbottens-, Ångermanlands- och Västerbottens Ishockeyförbund:

Domarutredning

Motionärernas förslag:

• att Förbundsmötet beslutar att en central domarutredning genomförs i närtid.

Förbundsstyrelsens förslag med anledning av motionen:

• att FS beslutar bifalla motionen gällande en central domarutredning.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Inom svensk ishockey är rollen domare en viktig och central del. Med en verksamhet där det årligen utbildas 5000 domare på alla nivåer och där det i dagsläget råder en översikt och kunskap om vilka möjligheter och utmaningar vi står inför.

De signaler som kommer från verksamheten säger att det idag finns en kvalitativ samt kvantitativ brist för att säkerställa en framtid grund i verksamheten. Dessa signaler indikerar att det finns ett ömmande behov av en översikt av verksamheten.

Med anledning av motionen så ser FS att ett steg framåt i detta arbete är att genomföra en grundläggande utredning av domarverksamheten från bredd till elit. Utredningens fokus bör ligga på att säkerställa en behovsanalys av domare på lång och kort sikt samt utvärdera och kvalitetssäkra framtidens arbete med rekrytering, utveckling och utbildning av domare

(23)

(24)

24

11.7 Motion från Stockholms Ishockeyförbund:

Svensk ishockey – världens bästa

Motionärens förslag:

• att Svenska Ishockeyförbundet genomför en kartläggning över kostnadsbilden inom ishockeyn ur ett nationellt perspektiv och i samarbete med

specialidrottsförbund inleder ett arbete för att utveckla ytterligare insatser som håller tillbaka kostnadsutvecklingen.

• att Svenska ishockeyförbundet gör en översyn av policys och regler för select- verksamhet med utgångspunkt av RF:s stadgar kap 8, §8 samt SIF:s stadgar kap 2,

§5.

• att Svenska Ishockeyförbundet inom ramen för det initierade övergripande strategiarbetet mot att bli ”Sveriges mest engagerande idrott” utarbetar tydliga målsättningar och handlingsplaner för hur antalet spelare och ledare ska öka.

• att Svenska Ishockeyförbundet intensifierar det egna och specialidrottsförbundets arbete för fler ishallar och en renässans för utebanor andra biytor både för

spontanaktiviteter och för träning.

• att Svenska ishockeyförbundet sprider goda exempel hur vi mer effektivt kan använda de befintliga isytorna.

• att Svenska Ishockeyförbundet tar fram förslag till koncepthallar som underlättar beslut om investeringar i nya anläggningar till överkomlig kostnad

Förbundsstyrelsens föreslag med anledning av motionen:

• att Förbundsmötet beslutar att motionen får anses besvarad i enlighet med vad som anförs i utlåtandet nedan samt i det förslag till Verksamhetsinriktning för perioden 2019/20–2020/21.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Svensk ishockey – världens bästa

Vi delar Stockholms Ishockeyförbunds syn på att fler behöver få möjlighet att prova på att spela ishockey och få uppleva allt roligt och utvecklande det innebär att få vara med i

(25)

Så med utgångspunkt i svensk ishockeys gemensamma Strategi 2017–2022 och de beslutade strategiska områdena så har Förbundsstyrelsen initierat ett antal utvecklingsprojekt som det just nu jobbas intensivt med.

Grunden och den gemensamma plattformen i dessa utvecklingsarbeten är en ny

utvecklingsmodell som bygger på aktuell forskning, evidens och beprövad erfarenhet kring hur ett förbund och förening bör utveckla sin verksamhet så att så många som möjligt vill fortsätta spela ishockey så länge som möjligt – och för de som har den ambitionen, ges chansen att bli så bra som möjligt.

För att kunna följa vilka effekter dessa utvecklingsarbeten har så är det viktigt att vi har tydliga målsättningar och handlingsplaner för hur antalet spelare och ledare ska öka något vi tar fram inom ramen för våra utvecklingsarbeten.

Motionären trycker vidare på en annan central del för att vi ska ta oss dit vi vill och det handlar om såväl kostnadsbilden för att spela ishockey och den kommersiella selectverksamhet som finns.

Vi har inte dag inte en tydlig bild över vare sig omfattningen av selectverksamhet i landet, kostnaderna kring det och hur det påverkar våra föreningars verksamhet. Vi tror dock att selectverksamheten spär på bilden av hur mycket det kostar att spela ishockey. Därför vill vi göra en kartläggning av såväl förekomsten av selectverksamhet i Sverige och kostnadsbilden inom ishockeyn.

Anläggningar

Vi delar likt ovanstående motion Stockholms Ishockeyförbunds syn på att behovet av fler ishallar och isytor behövs i Stockholmsområdet och storstäder överlag. Det är även viktigt att beakta befintliga anläggning som även behöver underhållas och energieffektiviseras i det vidare arbetet.

Utgångspunkten i det pågående anläggningsarbetet tar sin riktning i att fler ishallar behöver byggas för att ge fler möjligheten att spela ishockey. I februari 2018 tog

Anläggningskommittén fram riktlinjedokumentet Ishockeyns anläggningar som riktar sig till hur ishockeydistrikt, föreningar, kommuner och andra intressenter bör arbeta för att utveckla ishallen möjligheter som mötesplats i samhället.

Vi vet att anläggningen och isytan är utgångspunkten till vår idrott och mötet mellan utövare, men också så mycket mer än det. Mötet utanför isen där ytor för aktivitet och omklädning likaså är viktig att beakta i arbetet om att fortsätta att skapa engagemang för ishockeyn. Att fler och nya målgrupper i samhället bjuds in och också trivs i våra

(26)

26 Arbetet med koncepthallar är inriktning som är nödvändig för det kommande

anläggningsarbetet. Behovet av ett sådant underlag skulle underlätta åt föreningar och kommuners arbete med att bygg ishallar. Dock skiljer sig ofta förutsättningar väldigt brett mellan vilket har sin bakgrund i ekonomin vilket kan göra att sådant underlag kan bli väldigt omfattande.

Idag finns dokumentationen Bygga Ishall som också syftar till att ge förståelse kring ishallen som helhet och vad man bör tänka på vid nyprojekteringar och ombyggnationer. Det finns dock ett behov av att handlingarna kompletteras och anpassas efter modern teknik. Likt motionens beskrivning bör även kostnad redovisas i sammanhanget. För ishockeyn finns behovet att visa att ishallen idag inte behöver vara särskilt dyr, både i byggandet men även kring driften av ishallen. Ofta är det där anläggningsarbetet hamnar.

(27)

(28)

28

(29)

(30)

30

(31)

Så många som möjligt så länge som möjligt

• att Svenska Ishockeyförbundet verkar i enlighet med den evidens som finns för att tillse att fler spelar ishockey längre.

• att Svenska ishockeyförbundet gör en översyn av nu rådande nationella riktlinjer över rimlig träningsmängd för barn och ungdomar i syfte att bättre stimulera allsidig träning för alla.

• att Svenska Ishockeyförbundet tar fram nationella principer för att minska tidig selektering och utslagning för implementering i tävlings- och seriebestämmelser i hela landet och i samband med detta genomlyser Tävlingsbestämmelserna (TB) och Regelbok för att i tillämpliga delar anpassa dessa utifrån ett

spelarutvecklingsperspektiv för barn och unga.

• att Svenska Ishockeyförbundet initierar ett arbete för att utveckla relevanta statistikfunktioner i TSM som stödjer verksamhetsuppföljning inom barn- och ungdomsishockeyn.

Förbundsstyrelsens föreslag med anledning av motionen:

• att Förbundsmötet beslutar att motionen får anses besvarad i enlighet med vad som anförs i förslag till Verksamhetsinriktning för perioden 2019–2020/2020–2021 samt det som framförs i utlåtandet nedan.

• att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta nationella principer för att optimera spelarutbildningen.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Bakgrund

Stockholms Ishockeyförbund har i sin motion Så många som möjligt så länge som möjligt i så

(32)

32 Med utgångspunkt i svensk ishockeys gemensamma Strategi 2017–2022 och de beslutade strategiska områdena har Förbundsstyrelsen initierat ett antal utvecklingsprojekt som det just nu jobbas intensivt med.

Grunden och den gemensamma plattformen i dessa utvecklingsarbeten är en ny

utvecklingsmodell som bygger på aktuell forskning, evidens och beprövad erfarenhet kring hur ett förbund och förening bör utveckla sin verksamhet så att så många som möjligt vill fortsätta spela ishockey så länge som möjligt – och för de som har den ambitionen, ges chansen att bli så bra som möjligt.

Denna modell kommer vara grunden för hur vi framöver kommer att jobba med vår spelarutbildning, tränarutbildning och vår föreningsutveckling. Därför ser vi nu också över våra spelformer, våra spelregler, vår nuvarande tränarutbildning och vårt

föreningsutvecklingsarbete. Med syfte att kunna förändra i de delar som vi i vår översyn ser kan behöva förändras och utvecklas.

En naturlig konsekvens av att vi jobbar med detta är, precis som motionären skriver, att vi över tid kommer att behöva se över saker som, tävlings- och seriebestämmelser och säkra upp att dessa går i linje med och stöttar de intentioner som finns i vårt gemensamma strategiarbete. Dessutom är det viktigt, ur ett spelarutbildningsperspektiv, att vi enas kring nationella principer som optimerar spelarutbildningen och minskar tidig selektering och tidig utslagning.

För att kunna följa vilka effekter dessa utvecklingsarbeten har så är det viktigt att vi har relevanta statistikfunktioner i våra system som stödjer vår verksamhetsuppföljning.

(33)

(34)

34

(35)

Svensk ishockeys jämställdhetsarbete

• att Svenska Ishockeyförbundet intensifierar arbetet med att motverka bilden av ishockey som en machoidrott.

• att Svenska ishockeyförbundet som ett led i detta även gör en översyn av vilka övriga insatser som behövs för att få fler kvinnor att engagera sig i vår idrott såväl som spelare, som ledare och förtroendevalda.

• att Förbundsmötet beslutar att motionen får anses besvarad med vad som anförs i förslag till Verksamhetsinriktning för perioden 2019/20–2020/21 samt i vad som framgår i utlåtandet nedan.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Stockholms ishockeyförbund skriver i sin motion att vår idrott ofta framstår som en idrott av män och för män. De har helt rätt. De skriver även vi kontinuerligt måste arbeta med att uppdatera och efterleva vår värdegrund och att vi måste säkra att den offentliga bilden av ishockeyn präglas av hockeyns sunda värdegrund. De har rätt även här.

Efter OS i Pyeong-Chang tillsatte Förbundsstyrelsen en arbetsgrupp med bred förankring vars uppgift var och är att staka ut framtiden för svensk flick- och damishockey. Den gruppen har jobbat på sedan dess och vi är fulla av tillförsikt att det som kommer ut ur den gruppens arbete kommer att hjälpa oss att fatta strategiska beslut kring vilka insatser som gör att fler kvinnor kommer att engagera sig i vår idrott som spelare, som ledare och förtroendevalda.

Dessutom är ambitionen att de som kommer in ska stanna kvar länge och ges möjligheten att göra få utvecklas i sin position och funktion.

Dam- och Flickutvecklingsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i vår Strategi 2017–22 och de löften som arbetats fram som en del av den. Precis som vår nya utvecklingsmodell.

Med den satsning vi nu gör med en ny utvecklingsmodell och hur vi väljer att jobba med den

(36)

36 chansen att utveckla sina färdigheter, både på och utanför planen. Miljöer som inspirerar varje person som engagerar sig inom ishockeyn att göra en så bra och lång resa som möjligt utefter hens unika förutsättningar.

Det jobb som görs inom ramen för detta kommer tydligt att bidra till att vi inifrån förändrar bilden av ishockeyn som enbart en machoidrott och det i sin tur kommer på sikt att

motverka bilden av ishockey som vissa känner den idag.

(37)

(38)

38

11.10 Motion från Stockholms Ishockeyförbund:

Hockeygymnasier

• att Svenska Ishockeyförbundets stämma tar ställning för en översyn av nuvarande system utifrån en mer rättvis fördelning av antalet platser i förhållande till

spelarantal så att fler ska kunna delta i NIU-utbildning inom rimligt avstånd från hemmet.

• att NIU-systemet reformeras med avsikten att framarbeta alternativa

utbildningssammanhang som säkerställer kvalitativa utvecklingsmiljöer på annat sätt än genom direkt drift av elitklubb.

• att Förbundsmötet avslår motionen.

Förbundsstyrelsens utlåtande

På begäran av några SDF och elitföreningar och de särskilda skäl då liksom det som framförs i Stockholms motion, tillsatte Förbundsstyrelsen en utredning av de NIU-certifierade

elitishockeygymnasiernas dimensionering. I linje med utredningens förslag beslutade styrelsen i april 2017 att inte utöka antalet orter eller antalet platser/ort när det gäller NIU.

Hockeygymnasiefrågor ska hanteras fortsättningsvis i samråd mellan ERFA-gruppen/HG- utskottet och kansliet. SIF har också arbetat fram rekommendationer för lokala lösningar som komplement till NIU, också det enligt utredningens förslag.

Den nu inlämnade motionen, mindre än två år efter att Förbundsstyrelsen utrett och fattat beslut, innehåller enligt Förbundsstyrelsens bedömning inga nya argument som skulle tala för ett förändrat beslut om en utökning av antalet orter och/eller antalet elevplatser per ort.

Därför föreslår Förbundsstyrelsen att Förbundsmötet ska avslå motionen.

Bakgrund till NIU

En av regeringen tillsatt utredning, GY -11, om framtidens gymnasieskola som syftade till

”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan” var inne på att ta bort all

idrottsprofilering utom RIG. Efter påtryckningar från RF och flera SF tillfördes i ett sent utredningsskede alternativet Nationellt Godkänd Idrottsutbildning (NIU) som av kvalitetssäkringsskäl skulle tillstyrkas av respektive SF och slutligen godkännas av Skolverket/skolinspektionen. Det påtalades i utredningen att utbildningen och ämnet

(39)

Innan gymnasiereformen trädde ikraft hösten 2011 tillkom, på Skolverkets initiativ, kurserna Idrott och hälsa – specialisering 1 och 2 i syfte att tillgodose enskilda elevers önskemål och lokala behov. I dessa kurser kan man träna vald idrott på skoltid.

Det är också viktigt att poängtera att SIF inte kan hantera NIU frågor som man skulle vilja, utan SIF måste ställa in- och följa de förordningar som finns, vilket vi i dagsläget gör.

Utveckling och framtid för gymnasiala idrottsutbildningar

Storleken på NIU systemet har sedan det infördes ökat till en större omfattning än vad såväl Skolverket som RF hade förväntat. NIU systemet har som system också en del brister och oklarheter, möjligen som en följd av den snabba hanteringen i utredningens slutskede. Av den anledningen skickade Skolverket i mars 2018 en hemställan till

Utbildningsdepartementet avseende de gymnasiala idrottsutbildningarna RIG och NIU med önskemål om en utredning beträffande finansiering, dimensionering samt organisering av nuvarande system inklusive tillstyrkansprocessen. Skolverket har haft samråd med RF i frågan. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påtalar för Utbildningsdepartementet behov av översyn för ramverket för elitidrottsgymnasier med ämnet specialidrott. Frågan ligger i dagsläget på utbildningsdepartementets bord.

I dagsläget är det mycket som talar för att RF kommer att bli den instans som skall pröva och tillstyrka NIU godkännande innan ansökan går vidare till Skolverket/skolinspektionen för formellt godkännande.

SIF:s krav för tillstyrkan av NIU

Förbundsstyrelsen vill understryka att det ska ställas höga krav på organisation och genomförande av NIU verksamheten på elitishockeygymnasierna. Mot bakgrund av dessa höga krav, men också de långa certifieringstider som gäller för NIU med fyra

antagningsomgångar och sex utbildningsår, är det Förbundsstyrelsens uppfattning att verksamheten skall bedrivas i organisatoriskt och ekonomiskt stabila miljöer.

Därför har SIF valt att samarbeta med föreningar på elitnivå när det gäller NIU-verksamheten och ser att behovet av dessa kvalitetsmässiga miljöer är avgörande för att svensk ishockeys NIU-verksamhet även framöver ska vara av hög kvalitet, såväl verksamhetsmässigt som organisatoriskt.

(40)

40

(41)

(42)

42

11.11 Motion från AIK Ishockeyförening:

Översyn av licensreglerna

• att Förbundsmötet beslutar tillsätta en utredning som ser över nuvarande licensreglemente i sin helhet

• att Förbundsmötet avslår motionen samt,

• att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att inom ramen för sin löpande uppföljning av gällande regelverk utvärdera det nuvarande licensregelverket och att återkomma med eventuella förslag till justeringar inför förbundsmötet 2021.

Förbundsstyrelsens utlåtande

Det nuvarande licensregelverket är resultatet av ett omfattande utredningsarbete, i huvudsak genomfört under 2016 och 2017, och baseras i alla väsentliga avseenden på synpunkter och önskemål framförda under utredningen från elitföreningarna och deras intresseorganisationer. Licensregelverket antogs enhälligt vid Förbundsmötet 2017.

Licensregelverket grundas på den samsyn som råder inom svensk hockey att kraven på elitföreningarnas organisation och ekonomi utgör en grundpelare för att bygga trovärdighet och långsiktighet för våra elitföreningar och för att skydda våra högsta serier mot den skada som kan uppstå om förening av ekonomiska skäl tvingas avbryta seriespel under pågående säsong.

Det finns givetvis olika sätt att utforma licenskrav med avseende på ekonomi, men med tanke på den stora enighet som ligger bakom det nuvarande licensregelverket och den mycket korta tid under vilken tillämpningen och effekterna av nuvarande regelverk kunnat utvärderas, anser Förbundsstyrelsen att det inte finns anledning att tillsätta en utredning för att redan nu utreda förslag om ett reviderat regelverk.

Förbundsstyrelsen anser dock att det finns anledning att understryka att Förbundsstyrelsen i sin löpande utvärdering av gällande förbundsregelverk nogsamt har att följa effekterna av licensregelverket och att Förbundsstyrelsen bör ges uppdraget att vid behov föreslå eventuella justeringar av Licensregelverket till Förbundsmötet 2021.

(43)

på att förenings arena ska ha viss publikkapacitet.

(44)

44

12. Valärenden

12.1 – 12.4 Valberedningens förslag

Valberedningen

Den av förbundsmötet 2017 valda valberedningen har haft följande sammansättning.

Anders Zetterström, Region Öst, ordförande Gabrielle Mellqvist, Region Syd

Claes E Hallqvist, Region Väst Göran Svanberg, Region Norr

Sten-Åke Karlsson, SHL-föreningarna

Nedan följer de förslag som valberedningen beslutat föreslå förbundsmötet 2019.

12.1 Valberedningens förslag till arvode för förbundsordföranden och förbundsstyrelsens övriga valda ledamöter

Valberedningen föreslår

• att de ramar och principer för arvodering av förbundsordföranden och

förbundsstyrelsens övriga valda ledamöter som fastlades vid förbundsmötet 2017 lämnas oförändrade.

Vid förbundsmötet 2017 beslutades om en ny modell med ramar och principer för arvodering av förbundsordföranden och förbundsstyrelsens övriga valda ledamöter.

12.2 Val av förbundsordförande, tillika ordförande i förbundsstyrelsen, för tiden till och med nästkommande ordinarie förbundsmöte

• omval av Anders Larsson

(45)

förbundsmöte

- Regionernas mandat (fyra ledamöter, en per region) - SHL-föreningarnas mandat (två ledamöter)

- Fria mandat (fyra ledamöter)

• omval av Mikael Haglund, Region Syds mandat

• omval av Lars Nilsson, Region Västs mandat

• omval av Göran Tidström, Region Östs mandat

• nyval av Michael Persson, Region Norrs mandat

• omval av Anders Källström, SHL-föreningarnas mandat

• omval av Mats Larsson, SHL-föreningarnas mandat

• omval av Jonas Bergqvist, fritt mandat

• omval av Peter Forsberg, fritt mandat

• omval av Eva Werkelin, fritt mandat

• nyval av Cecilia Hager, fritt mandat

12.4 Val av en auktoriserad revisor jämte suppleant eller ett registrerat revisionsbolag för tiden till och med nästkommande förbundsmöte

• Gant Thornton som revisionsbolag för de kommande två räkenskapsåren.