Utredning gemensam kostenhet 12 KS

(1)

Utredning gemensam kostenhet

12 KS 2016.047

(2)

VALLENTUNA KOMMUN

Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-06-02

Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§

107 Utredning gemensam kostenhet

(

KS 2016.047

)

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen.

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen gav 2016-02-22 i uppdrag till kommundirektören att utreda förutsättningarna för en gemensam kostenhet för socialförvaltningen och barn- och

ungdomsförvaltningen. Utredningens resultat visar att det finns goda förutsättningar för en gemensam kostenhet, och att en placering inom barn- och ungdomsförvaltningen är att

föredra. Utredningen ser att ett samlat ansvar för kommunens kostverksamhet på ett bättre sätt kan säkerställa en lagenlig, kvalitativ och effektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med hur den är organiserad idag. Resultatet av utredningen visar också att en kommungemensam kostorganisation har större möjlighet till att ge en enhetlig bild över vad kommunens olika typer av måltider kostar, vilket leder till en möjlighet att effektivisera produktionen. En kommungemensam kostenhet behöver dock ta hänsyn till två typer av finansieringar, barn- och ungdomsförvaltningens avdragsfinansiering och socialförvaltningens intäktfinansiering.

Det är även viktigt att kostverksamhetens intäkter och kostnader ses över, så att en kommungemensam kostenhet inte får överta en ekonomi som befinner sig i obalans.

Yrkanden

Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutkott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen.

Propositionsordning

Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed.

Beslutsunderlag

1. Utredning av förutsättningarna för en gemensam kostenhet 2. Utredning av förutsättningarna för en gemensam kostenhet 3. Bilaga, Kostpolicy för Vallentuna kommun

4. Självkostnadskalkyl Kostenheten SF 2015

Expedieras till

Akten Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden

(3)

VALLENTUNA KOMMUN

Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-06-02

Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

(4)

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016-05-20

DNR KS 2016.047

TORBJÖRN NYQVIST SID 1/2

STABSCHEF 08-587 862 54

TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Tjänsteskrivelse

Utredning gemensam kostenhet

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen noterar informationen.

Ärendet i korthet

Kommunstyrelsen gav 2016-02-22 i uppdrag till kommundirektören att utreda förutsättningarna för en gemensam kostenhet för socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen.

Utredningens resultat visar att det finns goda förutsättningar för en gemensam kostenhet, och att en placering inom barn- och ungdomsförvaltningen är att föredra. Utredningen ser att ett samlat ansvar för kommunens kostverksamhet på ett bättre sätt kan säkerställa en

lagenlig, kvalitativ och effektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med hur den är organiserad idag.

Resultatet av utredningen visar också att en kommungemensam kostorganisation har större möjlighet till att ge en enhetlig bild över vad kommunens olika typer av måltider kostar, vilket leder till en möjlighet att effektivisera produktionen. En kommungemensam kostenhet behöver dock ta hänsyn till två typer av finansieringar, barn- och ungdomsförvaltningens avdragsfinansiering och socialförvaltningens intäktfinansiering. Det är även viktigt att kostverksamhetens intäkter och kostnader ses över, så att en kommungemensam kostenhet inte får överta en ekonomi som befinner sig i obalans.

Handlingar

1. Tjänsteskrivelse, uppdrag om utredning av en gemensam kostenhet

1.

Victor Kilén Kommundirektör

______________________

(5)

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016-05-20

DNR KS 2016.047 SID 2/2

Ska expedieras till

Akten

Socialnämnden

Barn- och ungdomsnämnden

Utbildningsnämnden

(6)

VERSION DIARIENUMMER 2016-05-16

Utredning av förutsättningarna för en gemensam kostenhet

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2016

(7)

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Utredning av förutsättningarna för en gemensam kostenhet

Innehåll

1. Sammanfattning ... 3

2. Genomförande ... 3

3. Den kommunala kostverksamhetens övergripande mål ... 4

3.1 Kommunens kostpolicy ... 4

3.2 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) ... 4

3.3 Socialförvaltningen (SF) ... 4

4. Nuvarande kostorganisation ... 4

5. Ekonomi och nuvarande finansiering ... 6

6. Fördelar med en kommungemensam kostenhet ... 7

7. Risker med en gemensam organisation ... 9

8. Hur skulle en gemensam kostenhet kunna se ut? ... 10

9. Utvärdering ... 12

10. Fortsatt arbete ... 12

(8)

1. Sammanfattning

Kommunstyrelsen gav 2016-02-22 i uppdrag till kommundirektören att utreda förutsättningarna för en gemensam kostenhet för socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen.

Utredningens resultat visar att det finns goda förutsättningar för en gemensam kostenhet, och att en placering inom barn- och ungdomsförvaltningen är att föredra.

Utredningen ser att ett samlat ansvar för kommunens kostverksamhet på ett bättre sätt kan säkerställa en lagenlig, kvalitativ och effektiv kost- och måltidsproduktion jämfört med hur den är organiserad idag.

Resultatet av utredningen visar också att en kommungemensam kostorganisation har större möjlighet till att ge en enhetlig bild över vad kommunens olika typer av

måltider kostar, vilket leder till en möjlighet att effektivisera produktionen. En kommungemensam kostenhet behöver dock ta hänsyn till två typer av finansieringar, barn- och ungdomsförvaltningens avdragsfinansiering och socialförvaltningens intäktfinansiering. Det är även viktigt att kostverksamhetens intäkter och kostnader ses över, så att en kommungemensam kostenhet inte får överta en ekonomi som befinner sig i obalans.

2. Genomförande

Uppdraget har utförts i fem olika faser:

 Kartläggning av socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningens nuvarande kostverksamhet.

 Beaktande över för- respektive nackdelar med en gemensam kostenhet.

 Informationshämtning genom diskussioner med skyddsombuden, samt en genomförd riskbedömning angående en gemensam kostenhet.

 Intervju med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), där information om kraven för kost inom socialförvaltningens områden utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inhämtades och beaktades.

 Utvärdering av förutsättningar för en gemensam kostenhet.

(9)

3. Den kommunala kostverksamhetens övergripande mål

3.1 Kommunens kostpolicy

Kommunens kostpolicy (fastställd 2014-12-15) innefattar områden som kvalitet, miljö, måltidsmiljö och näring. Policyn säger att; ”Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras

välsmakande och näringsriktig väl sammansatt kost inom Vallentuna kommuns måltidsverksamheter. Maten som serveras ska vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien, den ska även vara framställd med så låg miljöpåverkan som möjligt.”¹

3.2 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF)

Kostenheten inom barn- och ungdomsförvaltningen har som övergripande

målsättning att bidra till att Vallentunas skolor når ”topp 30” i ranking jämfört med andra kommuner, samt att alla barn ska äta sig mätta i skolmatsalen. Maten som serveras ska följa de nationella riktlinjerna för näringsinnehåll, Livsmedelsverkets råd kring bra mat i skola och förskola samt kommunens kostpolicy.

3.3 Socialförvaltningen (SF)

Kostenheten inom socialförvaltningen ska bidra till att socialnämndens mål uppfylls, samt ansvara för en god kvalitet i verksamheten som motsvarar socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet. Maten som serveras ska följa de nationella riktlinjerna för näringsinnehåll, Livsmedelsverkets råd kring bra mat i äldreomsorgen samt

kommunens kostpolicy.

4. Nuvarande kostorganisation

Nuvarande kostorganisation är uppdelad på två förvaltningar, barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen.

4.1 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF)

Kostenheten på barn- och ungdomsförvaltningen består av tio skolkök och skolrestauranger, fem förskolekök med tillagningskök, fem förskolor med mottagningskök samt köket och restaurangen på Vallentuna gymnasium. Tre av skolköken är mottagningskök och dessa får sin mat från Hammarbackens kök.

1 Se bilaga

(10)

Tillagningsköken lagar också mat till externa gäster inom barnomsorgen och omsorgen.

Kostenheten arbetar med att planera, tillaga, transportera och servera mat till Vallentuna kommuns skolbarn och barn i omsorg. I dagsläget serveras cirka 5500 portioner per vardag, varje dag serveras två till tre stycken lunchalternativ där en alltid är vegetarisk. Kostenheten fokuserar på att öka andelen vegetariska rätter genom att göra de tillgänglig för alla, all lunch som serveras är näringsberäknad.

Kommunens kostpolicy som är antagen av kommunfullmäktige fokuserar även på att öka andelen av ekologisk och närodlad mat, upphandlingsarbetet för att nå dessa mål ska underlättas.

I verksamheten är cirka 56 personer tillsvidareanställda och ett tjugotal är timanställda, verksamheten styrs av en kostchef och en biträdande kostchef.

Kostchefen och den biträdande kostchefens arbetsuppgifter är bland annat:

 Leda kostenheten för att uppnå uppsatta mål/utveckla verksamheten

 Leda kostenhetens ledningsgrupp

 Stöd till kökscheferna i dagliga frågeställningar

 Tillsyn/uppföljning av miljö och hälsofrågor samt rutiner

 Kostdirektiv och lokalfrågor

 Administration och fakturahantering

 Personalfrågor som rekrytering och bemanning

 Övergripande ekonomi

 Utbildning och utvecklingsarbete

 Centrala upphandlingar och externa kunder

Varje kök har en kökschef, i mottagningsköken benämns de som ”skolmåltidsbiträde med ansvar” och i förskolorna har de titeln kockar. Varje köksansvarig chef har budget-, personal-, och arbetsmiljöansvar för sina enheter, kökscheferna ingår även i kostenhetens ledningsgrupp där de arbetar med strategiska frågor. I deras

arbetsuppgifter ingår det även att löpande delta i möten med kunder (med kund menas i detta fall barn och elever inom barn- och skolomsorg) för att utveckla verksamheten lokalt, vilket leder till att eleverna ges möjlighet till elevinflytande.

Lagar som reglerar verksamheten är bland annat Skollagen, Livsmedelslagen och Lagen om offentlig upphandling (LOU).

4.2 Socialförvaltningen (SF)

Kostenheten på socialförvaltningen består av en restaurang på Väsbygårdens särskilda boende. Utifrån restaurangen arbetar kostenheten med att planera, tillaga, transportera och servera mat till Vallentuna kommuns särskilda boenden i egen regi och kunder inom hemtjänsten. På restaurangen serveras även mat till externa gäster, personal och besökare från kommunens dagliga verksamheter inom LSS (lagen om

(11)

stöd och service till vissa funktionshindrade) samt till en privat daglig verksamhet inom LSS.

I dagsläget serveras cirka 600 portioner per vardag och cirka 250 portioner per helgdag. På vardagar serveras det två alternativ till lunchen och under helgdagar serveras ett alternativ och en dessert, kvällsmålen består alltid endast av ett

alternativ. I denna restaurang tillverkas och säljs det även smörgåstårtor och tårtor, samtidigt har de konferensservice och catering till större beställningar samt en del julbord. Restaurangen tillgodoser även alla individers behov, genom att laga mat efter beställningar från avdelningarna eller hemtjänstens specialkoster.

I verksamheten är sju personer tillsvidareanställda och fem personer är timanställda, verksamheten styrs av en kostchef.

Kostchefens arbetsuppgifter är bland annat:

 Planera och leda det dagliga arbetet inom enheten/enheterna

 Leda kostenheten för att uppnå uppsatta mål/utveckla verksamheten

 Tillsyn/uppföljning av miljö och hälsofrågor samt rutiner

 Kostdirektiv och lokalfrågor

 Administration och fakturahantering

 Personalfrågor som rekrytering och bemanning

 Övergripande ekonomi

 Utbildning och utvecklingsarbete

 Vara delaktiga i centrala livsmedelsupphandlingar

Kostchefen ska ansvara för att på ett professionellt sätt samverka med verksamhetens viktiga externa samarbetsparter samt internt inom kommunen och inom

förvaltningen. Kostchefen ska även övergripande ansvara för att arbetsmiljön är god, arbeta förebyggande och om fel och brister uppstår skyndsamt åtgärda dessa.

Lagar som reglerar verksamheten är bland annat Socialtjänstlagen,

Patientsäkerhetslagen, Patientlagen, Livsmedelslagen och Lagen om offentlig upphandling (LOU).

I en kommande överenskommelse mellan kommun och landsting (ett ärende som ska upp för politiskt beslut under hösten 2016) kommer det krävas dietistkunskap att tillgå för bedömning av nutritionsstatus och ordinering av insatser för behandling för äldre boende på de kommunala särskilda boendena för äldre.

5. Ekonomi och nuvarande finansiering

Information om vardera kostenheters ekonomi och finansiering.

(12)

5.1 Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF)

Kostenheten är avdragsfinansierad, vilket betyder att kostenheten finansieras med del från skolpeng, intäkter från externa kunder samt ett mindre skolmjölksbidrag från jordbruksverket. En lunchportion på en skola kostar mellan 25-27 kronor att producera och servera.

Barn- och ungdomsförvaltningens kostenhet omsätter cirka 36 mnkr. Resultatet för de tre senaste åren ser ut som följande, 2015: underskott 400 tkr, 2014: överskott 600 tkr och 2013: underskott 300 tkr.

5.2 Socialförvaltningen (SF)

Kostenheten omsätter cirka 8 mnkr årligen. Kostnaderna täcks genom försäljning som främst sker till kommunens äldreboenden men också till personer med hemtjänstinsatser samt på den egna restaurangen. Utifrån en självkostnadskalkyl framtagen till socialnämnden framgår det att en lunch kostar mellan 44 kr – 58 kr att producera beroende på om lunchen serveras i restaurangen eller fraktas till ett boende, kostnaden för en middag ligger mellan 43 kr – 55 kr².

Socialförvaltningens kostenhet omsätter cirka 8 mnkr. Resultatet för de tre senaste åren ser ut som följande, 2015: underskott 533 tkr, 2014: underskott 474 tkr och 2013: underskott 1 975 tkr.

6. Fördelar med en kommungemensam kostenhet

Fördelarna med en gemensam kostenhet är uppdelade i fem delar, personal, effektivitet, ekonomi, kund och ledning och styrning.

Personal

Kompetensförsörjning är en förutsättning för en god måltidskvalitet, och påverkar även anställdas trivsel och engagemang i positiv riktning, en gemensam kostenhet ökar möjligheten till gemensamma utbildningar. Det leder också till ett ökat stöd i gemensamma frågor som hygien, service och leverantörkontakter.

En gemensam kostenhet bidrar till fler arbetstillfällen för timanställda och

deltidsanställda, då möjligheten att arbeta på flera ställen tillkommer. Till exempel Väsbygården är öppet på helger, vilket ger möjlighet till helgjobb.

2 Kostnaden är inklusive overhead, se bifogad självkostnadskalkyl.

(13)

Rent administrativt, leder en gemensam kostenhet till bättre översikt och planering gällande personal och deras arbetstider samt löneutbetalningar.

Effektivitet

En stor fördel med en kommungemensam kostenhet är att det skulle bli mer effektivt, då dubbelarbetet som förekommer idag skulle upphöra.

Dubbelarbetet som förekommer i dagsläget och upphör vid en kommungemensam kostenhet är arbete kring centrala livsmedelsupphandlingar, tilläggsupphandlingar, näringsberäkningar och tillskrivningar³. För nuvarande använder båda enheterna samma system för näringsberäkningar, men två personer genomför det istället för en.

En gemensam kostorganisation ger en effektiv personalbemanning eftersom det är samma personalgrupp som berörs i alla enheterna. Det blir även effektivt genom att en gemensam kostenhet får en övergripande syn över hela kommunens måltidsbehov, där alla kunders behov tas tillvara på.

Effektivare och mer kvalitetssäkert med arbetet kring livsmedelsavtal och avtalsuppföljning där alla kunders behov tas med, både äldres och barns då en övergripande helhetssyn finns kring måltiden och målgrupperna.

Nuvarande gemensamma arbetsuppgifter (görs i vardera kostenhet):

Leda och organisera kostverksamheter

Näringsberäkningar och näringsberäkningssystemet

Livsmedelsupphandling med kvalitetskrav, förfrågningsunderlag och utvärdering samt avtalsuppföljning

Leverantörer kontakter (arbetskläder, livsmedel, rengöringsprodukter, transporter etc.)

Upphandling av andra varor/tjänster som kostenheterna har gemensamt Transporter av mat till kunder

Personalhantering och bemanning System för uppföljning av inköp Fakturahantering i DCE

Fakturering

Dessa arbetsuppgifter hanteras nuvarande både hos barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen, med en gemensam kostenhet skulle dubbel hantering av arbetsuppgifterna försvinna och arbetet skulle bli effektivare.

Ekonomi

En gemensam kostorganisation har större möjligheter att ge en enhetlig bild över vad kommunernas olika typer av måltider kostar. Detta kommer i sin tur leda till en

3 Då leverantörer vill ändra i det upphandlade sortimentet granskas och godkänns förslagen.

(14)

möjlighet att effektivisera produktionen. I livsmedelsupphandlingar kommer

stordriftsfördelarna hela måltidsverksamheten till gagn och man har större möjlighet att samplanera matsedlar utifrån upphandlade varor.

Kund

Möjlighet till ökad kompetens hos personal (beskrivet under personal) inom en gemensam kostenhet, leder till ökad måltidskvalitet gentemot kunden.

I en kommande överenskommelse mellan kommun och landsting (finns beskrivet under punkt 4) krävs det dietistkunskap inom särskilt boende för äldre. En ökad dietistkunskap kommer i en gemensam kostenhet även till nytta för personal som jobbar med barn och elever.

En gemensam kostenhet möjliggör för kunden att lättare få tillgång till kommunens kostorganisation.

Styrning och ledning

Med en gemensam kostenhet blir det möjligt att få en samlad överblick och styra måltidsverksamheten på alla nivåer utifrån kostpolicy och måldokument för Vallentuna kommun. Framtida implementering av kommande styrdokument underlättas också genom en gemensam kostenhet, exempelvis folkhälsostrategi och folkhälsopolicy.

Detta sker genom att man gör en sammanhållen planering, genomför planerna, följer upp och analyserar hur det har gått för verksamheten samt åtgärdar och prioriterar utifrån resultatet. Kostpolicyn blir enhetlig för hela kommunens kunder oavsett vilken måltidsgrupp eller organisation individerna tillhör. Utifrån ett köks- och

matsalsperspektiv kan kostenheten bidra med kunskap kring måltidssituationen för såväl äldre och demenssjuka som för barn och elever.

7. Risker med en gemensam organisation

Riskerna med en gemensam kostenhet är uppdelade i fem delar, personal, effektivitet, ekonomi, kund och ledning och styrning.

Personal

Det finns en möjlighet att bemanningsorganisation i en gemensam kostenhet får utökad arbetsmängd, vilket måste tas i beaktning.

Effektivitet

(15)

Om personalen på Väsbygården upplever en oro med en gemensam organisation kan det påverka arbetet och effektiviteten. Därmed är det viktigt att en dialog förs med personalen.

Förändringen att högst ansvarig chef inte är på plats kan möjligen påverka arbetet och effektiviteten, detta måste diskuteras och beaktas.

Ekonomi

En gemensam kostenhet kommer behöva ta hänsyn till två typer av finansiering, barn- och ungdomsförvaltningens avdragsfinansiering och socialförvaltningens intäktsfinansiering, vilket behöver hållas isär så att intäkter och kostnader belastar rätt verksamheter.

Båda förvaltningarnas kostverksamheter har under några år gått med underskott och detta är något som behöver ses över så att intäkter och kostnader kommer i balans.

En eventuell risk är om den gemensamma kostorganisationen får överta en ekonomi i obalans som då belastar den framtida nämndens ekonomi.

Kund

Med tiden finns det även en risk för att kökspersonalen på Väsbygård känner mindre tillhörighet till äldreboendet med personal och boende, (till exempel som i skolan, där kökspersonalen uppfattar sig som vi och dem med skolans övriga personal). Detta kan möjligen medföra att fokuseringen mot kund går förlorad, vilket är en risk som måste beaktas.

Ledning och styrning

En gemensam kostenhet kommer få utökade administrativa uppgifter i och med organisationens storlek. Vidare arbetar äldreomsorgens kök till skillnad från skolornas kök även röda dagar och helger, vilket kräver utökad bemanning även administrativt.

En annan risk är vem som är ansvarig chef på kvällar och helger, för eventuella operativa frågor från köket på Väsbygården.

8. Hur skulle en gemensam kostenhet kunna se ut?

Nedan är ett förslag på struktur inom en gemensam kostenhet för Vallentunas alla måltider.

Kostorganisation inom äldreomsorgen (SF) inordnas i barn- och

ungdomsförvaltningens kostorganisation, som en enhet till. Den nya kostenheten består då av 6 stycken förskolekök, 9 stycken grundskolkök och ett gymnasium kök

(16)

samt köket inom äldreomsorgen. Alla kök leds av kökschefer. Kostenheten leds av en kostchef samt en biträdande kostchef.

Alla förskolor, grundskolor och gymnasiet i Vallentuna innehar en kökschef som i mottagningsköken går under benämningen skolmåltidsbiträde med ansvar och i förskolorna går de under titeln kock.

Kökschefen på Väsbygården får ett likadant uppdrag som kökscheferna inom skolans kostorganisation har idag. Kökschef med budget – personal- och arbetsmiljöansvar med uppdrag att följa kommunens kostpolicy, arbeta mot enhetens egna uppsatta mål och bidra till att kostorganisationen når sina mål. Kökschefen leder och fördelar det dagliga arbetet samt deltar i kostorganisationens ledningsgrupp och arbetar där med övergripande strategiska frågor.

För att säkerhetsställa de äldres nutritionsstatus, kan en dietist arbeta ungefär 20 procent tillsammans med sjuksköterskorna på de särskilda boendena. Dietisten kan med fördel upphandlas som konsulttjänst och anlitas utefter behov.

För att säkerhetsställa personalens trygghet under kvällar, helger och röda dagar bildas ett avtal mellan trygghetsjouren och chefen för verksamheten. Ett

telefonnummer utges, vilket leder till att personalen vet vart de ska vända sig vid behov.

Nya tjänster

För att säkerställa att kvalitet i ledning och styrning inte påverkas av utökade administrativa arbetsuppgifter så bör en administrativ/ekonomisk tjänst till kostenheten tillsättas.

Tjänster som inte kommer behövas i ny organisation

Den tidigare kostchefen inom äldreomsorgen ersätts inte med nyrekryterad.

Kostchef Bitr. kostchef Administratör

Förskolor, grundskolor och gymnasiet Kökschef/köksansvarig

Äldreomsorg, LSS

Kökschef

(17)

9. Utvärdering

Utredningens resultat visar att det finns goda förutsättningar för en gemensam kostenhet, och att en placering inom barn- och ungdomsförvaltningen är att föredra.

Utredningen visar på att barn- och ungdomsförvaltningens kostorganisation idag har goda organisatoriska förutsättningar för att integrera en mindre enhet som

socialförvaltningens kostenhet. Genom att ge kökschefen på Väsbygården ett likadant uppdrag som kökscheferna inom skolans nuvarande kostorganisation skapas

tydlighet i verksamheten.

En kommungemensam kostenhet innebär många fördelar för personalen, med gemensamma utbildningar och stöd i gemensamma frågor som rör hygien, service och leverantörkontakter. Arbetet blir även mer effektivitet, då en del av det dubbelarbete som pågår för närvarande kommer att försvinna.

Resultatet av utredningen visar att en kommungemensam kostorganisation har större möjlighet till att ge en enhetlig bild över vad kommunens olika typer av måltider kostar, vilket leder till en möjlighet att effektivisera produktionen. En

kommungemensam kostenhet behöver dock ta hänsyn till två typer av finansieringar, barn- och ungdomsförvaltningens avdragsfinansiering och socialförvaltningens intäktfinansiering. Det är även viktigt att kostverksamhetens intäkter och kostnader ses över, så att en kommungemensam kostenhet inte får överta en ekonomi som befinner sig i obalans.

Utvärderingen ser också att en dietist ska kopplas till den gemensamma kostenheten.

Behovet kommer dels från den kommande överenskommelsen där dietistkunskap krävs samt att ökad dietistkunskap kan användas för utbildning av kökspersonal.

Ökad dietistkunskap hos personalen kan vara till nytta vad gäller arbetet med kommunens kostpolicy både mot äldre och unga kunder, till exempel när det gäller specialkoster.

10. Fortsatt arbete

Viktigt att tydliggöra ansvarsområden i en eventuell ny organisation

I nuvarande kostorganisation på socialförvaltningen vid äldreomsorgen har en del arbetsuppgifter till äldreboendet utförts som nu särskiljs och inte kommer ingå i en eventuell ny kostorganisations arbetsuppgifter. Viktigt att alla dessa ”extra”

arbetsuppgifter tydliggörs för att undvika missförstånd i framtiden med åtföljande gnissel mellan personalgrupper.

Finansieringen av måltider

Måltider för de två nuvarande kostenheterna finansieras idag på olika sätt och kan i framtiden behöva harmoniseras. Det är även viktigt att kostverksamhetens intäkter och kostnader ses över för att säkerställa en ekonomi i balans.

(18)

Implementering av folkhälsostrategi och folkhälsopolicy i kommunens kostorganisation

Under år 2016 kommer kommunen implementera en folkhälsostrategi och folkhälsopolicy i kommunens kostorganisation, genom denna implementering tillkommer nya styrdokument till kostorganisationen.

(19)

2014-12-15 0.0.00

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Kostpolicy

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 § 160

Kvalitet

 Matgästernas behov ska vara utgångspunkten i arbetet för varje anställd.

 Brukare på vård- och omsorgsboenden samt på våra dagliga verksamheter ska kunna vara med och baka bröd, förbereda måltiderna eller hjälpa till i disken.

 Enkel och konkret information om kommunens måltider ska finnas lätt tillgänglig på vård- och omsorgsverksamheter och på till exempel kommunens webbplats.

 All personal som hanterar livsmedel inom kommunens verksamheter ska regelbundet genomgå adekvata utbildningar. Av livsmedelssäkerhetsskäl så ska all kökspersonal bära enhetliga arbetskläder avsedda för kök.

 Inom vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden.

 Det ska bli enklare för samtliga kök att handla ekologiskt och närproducerat.

 Måltidsverksamheten bör kontinuerligt utvärderas via brukarenkäter.

Miljöhänsyn

 Andelen ekologiska råvaror/mat som används i verksamheterna ska kontinuerligt öka. Kommunen ska verka för upphandlingssätt som gynnar närodlade och närproducerade produkter. Strävan ska vara att minimera antalet varutransporter till enheterna. Verksamheterna ska sträva efter att årstidsanpassa råvarorna för att på så sätt minska transportsträckor.

Alla matgäster, men även vårdnadshavare och anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Vallentuna kommuns måltidsverksamheter. Maten som serveras ska vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Den ska vara framställd med så låg miljöpåverkan som möjligt.

(20)

2014-12-15 0.0.00

 Kött- och mejeriprodukter ska vara producerade med god djuromsorg och miljöhänsyn.

 Genmodifierade organismer (GMO) ska undvikas så långt det går att spåra.

Verksamheterna ska ej servera rödlistade eller utrotningshotade arter.

 Samtliga kök ska säkerställa miljövänliga arbetsmetoder samt ett miljövänligt inköpsmönster, de ska även vidta åtgärder för att minska matsvinn ur såväl miljösynpunkt som pedagogisk synpunkt. Avfall ska källsorteras.

Måltidsmiljö

 Vid utformningen av restauranger ska man sträva efter att acceptabel ljudnivå uppnås.

 Varje enhetschef, matråd eller liknade bör undersöka möjligheten att skapa mötesplatser för alla äldre genom att servera gemensamma måltider.

 Varje resultatenhetschef ansvarar för att det finns ett matråd eller liknande som kan påverka matsedeln samt stimulera engagemang för bra måltider och trevlig måltidsmiljö inom sin verksamhet.

 Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt.

 Gällande brukare med behov av särskild omsorg på grund av till exempel funktionshinder ska tillräcklig tid avsättas för hjälp vid måltiden. Måltiden och hjälpmedel ska anpassas utifrån den ätandes behov.

 Matgästerna ska få ett bra bemötande. Det ska finnas gemensamma

trivselregler i varje matsal. Miljön ska vara ordnad så att alla matgäster tycker att det är trevligt att äta. Måltiderna ska även presenteras på ett aptitligt sätt som främjar goda matvanor.

 Verksamheterna ska aktivt arbeta för att skapa lugn, ro och matglädje under måltiderna. Måltiderna ska vara en självklar del i den pedagogiska

verksamheten inom förskola och skola.

Övergripande

 Maten ska vara omväxlande, fri från onödiga tillsatser och i möjligaste mån fri från transfetter.

 Kommunen ska servera smör eller smörfettsblandning.

 Maten ska vara ursprungsmärkt och näringsdeklarerad, så långt som möjligt.

(21)

2014-12-15 0.0.00

 Verksamheterna ska sträva efter att tillaga huvudkomponenterna från grunden, samt eftersträva att undvika att servera hel- och halvfabrikat i syfte att minska mängderna av tillsatser, salt och socker.

 Måltiderna ska vara näringsriktigt utformade, enligt livsmedelsverkets näringsrekommendationer för respektive målgrupp. Socker och snabba kolhydrater ska minimeras.

 Specialkost ska tillhandahållas av medicinska (ex. allergier), etiska (ex.

vegetarianer) eller religiösa skäl.

Näring (Barn- och utbildningsverksamhet)

 Genom att servera två alternativa rätter per dag ökar gästens valfrihet och därmed sannolikheten att alla ska äta av lunchen. Vid servering av två rätter, bör minst ett av dessa vara ett näringsmässigt fullvärdigt vegetariskt

alternativ.

 Alla verksamheter ska sträva efter att barn och elever ska få servera sig maten själva.

 Lunchen bör schemaläggas ungefär mitt i barnens och elevernas skoldag samt om möjligt vid samma tidpunkt varje dag.

 Inom förskolan och skolan ska hälsosamma alternativ förordas i samband med ”kalas”.

 Caféverksamheternas sortiment ska medvetet och kontinuerligt utvecklas på sådant sätt att det i allt större utsträckning präglas av näringsriktiga och hälsosamma alternativ.

 För att undvika allvarliga och livshotande allergiska reaktioner ska mandel, jordnötter och övriga nötter inte förekomma inom förskola och skola.

Näring (socialomsorgen)

 I boendeformer och daglig verksamhet där personalen ansvarar för servering av måltider ska matsedlarna vara välplanerade och varierande så att

måltiderna kompletterar varandra och ger god möjlighet att täcka näringsbehovet hos brukarna.

 Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål.

 Brukare som lagar egna måltider ska ges stöd och möjligheter till att laga goda och näringsriktiga måltider.

(22)

2014-12-15 0.0.00

Näring (äldreomsorgen)

 Nattfastan för de äldre ska inte överstiga elva timmar, och måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet.

 Boendeformer med totalt måltidsansvar ska servera frukost, lunch, middag samt tre mellanmål.

 De äldre ska även ha god tillgång till drycker så att de får i sig tillräckligt med vätska.

 För äldre är det speciellt viktigt att det tillhandahålls specialkost efter olika individuella behov.

(23)

Sammanställning - självkostnadskalkyl restaurangen 2015

Datum: 2015-11-13

Antal portioner är en sammanställning för månaderna jan - sept, 2015.

Kostnaderna baseras på utfallet jan - sept, 2015.

Antal måltider

Enhet Frukost/mellanmål Lunch Kväll

Väsbygården 13 600 13 600 13 600

Korallen 13 842 13 842 13 842

Väsbygården - växelvård/korttidsplatser 1 789 1 789 1 789

Korallen - växelvård/korttidsplatser 378 378 378

Östanbo - daglig verksamhet 0 1 723 0

Måltider hemtjänst 0 20 526 2 151

Externa gäster,

exkl MIVA och Montessori skolan

0 6 840 0

MIVA 0 3 983 0

Montesorie 0 4 023 0

Pedagogiska måltider 0 1 642 1 094

29 609 68 346 32 854

Andel måltider 23% 52% 25%

Kostnad per måltid för Korallen (inkl. växelvård/korttidsplatser)

Kostnad Frukost/mellanmål Lunch Kväll

Lönekostnader 0,00 19,68 22,74

Livsmedel 14,07 18,47 14,07

Transporter 0,00 8,09 8,09

Övriga kostnader 4,20 4,20 4,20

Totalt 18,3 50,4 49,1

Central OH 0,68 1,88 1,83

Totalt 18,95 52,31 50,93

Kostnad per måltid för Väsbygården (exkl. daglig verksamhet Östanbo)

Lönekostnader 2,77 19,68 22,74

Livsmedel 14,07 18,47 14,07

Övriga kostnader 4,20 4,20 4,20

Totalt 21,05 42,35 41,01

Central OH 0,79 1,58 1,53

Totalt 21,83 43,92 42,54

Kostnad per måltid för Väsbygården (inkl. daglig verksamhet Östanbo)

Lönekostnader 2,77 19,68 22,74

Livsmedel 14,07 18,47 14,07

Transporter,

(enbart Östanbo)

0,0 8,09 0,00

Övriga kostnader 4,20 4,20 4,20

Totalt 21,05 50,43 41,01

Central OH 0,79 1,88 1,53

Totalt 21,83 52,31 42,54

(24)

Lönekostnader 19,68 22,74 42,42

Livsmedel 18,47 14,07 32,53

Övriga kostnader,

plus packlådor, plus arb. kost för paketering

15,99 15,99 31,97

Totalt 54,13 52,80 106,93

Central OH 2,02 1,97 3,99

Totalt 56,15 54,77 110,91

Kostnad för lunch för externa gäster inkl. MIVA och Montessori skolan

Kostnad Lunch

Lönekostnader 32,62

Livsmedel 18,47

Övriga kostnader,

25 % extra lokalhyra för servering

4,66

Totalt 55,75

Central OH 2,08

Totalt 57,83

Kostnad, pedagogiska måltider

Kostnad Lunch Kväll Totalt

Lönekostnader 19,68 22,74 42,42

Livsmedel 18,47 14,07 32,53

Övriga kostnader 4,20 4,20 8,41

Totalt 42,35 41,01 83,36

Central OH 1,58 1,53 3,11

Totalt 43,92 42,54 86,47

(25)

Totalt

40 800 41 526 5 367 1 134 1 723 22 677 6 840 3 983 4 023 2 736 130 809 100%

Totalt

42,42 46,60 16,17 12,61 117,8 4,39 122,19

Totalt per dag

45,19 46,60 12,61 104,40 3,89 108,30

Totalt per dag

45,19 46,60 8,09 12,61 112,49 4,20 116,68

Sammanställning - självkostnadskalkyl restaurangen 2015

(26)

Frukost/

mellan

mål Luncher Kvällsmål

jan Väsbygården 1 575 1 575 1 575

jan Korttids Korallen 52 52 52

jan Korttids Väsbygården 253 253 253

jan Daglig verksamhet Östanbo 0 216 0

jan Korallen 1 553 1 553 1 553

jan Hemtjänst 0 2 200 255

jan Externa gäster,

0 760 0

jan MIVA 0 429 0

jan Montesori skolan 0 676 0

jan Pedagogiska måltider 0 182 122

Sa jan 3 433 7 896 3 810

feb Väsbygården 1 326 1 326 1 326

feb Korttids Korallen 76 76 76

feb Korttids Väsbygården 181 181 181

feb Daglig verksamhet Östanbo 0 207 0

feb Korallen 1 364 1 364 1 364

feb Hemtjänst 0 2 200 255

feb Externa gäster,

0 760 0

feb MIVA 0 380 0

feb Montesori skolan 0 595 0

feb Pedagogiska måltider 0 183 121

Sa feb 2 947 7 272 3 323

mar Väsbygården 1 377 1 377 1 377

mar Korttids Korallen 68 68 68

mar Korttids Väsbygården 207 207 207

mar Daglig verksamhet Östanbo 0 195 0

mar Korallen 1 556 1 556 1 556

mar Hemtjänst 0 2 200 255

mar Externa gäster,

0 760 0

mar MIVA 0 560 0

mar Montesori skolan 0 888 0

mar Pedagogiska måltider 0 182 122

Sa mars 3 208 7 993 3 585

apr Väsbygården 1 572 1 572 1 572

apr Korttids Korallen 45 45 45

apr Korttids Väsbygården 226 226 226

apr Daglig verksamhet Östanbo 0 185 0

apr Korallen 1 541 1 541 1 541

apr Hemtjänst 0 2 173 255

apr Externa gäster,

0 760 0

apr MIVA 0 460 0

apr Montesori skolan 0 706 0

apr Pedagogiska måltider 0 183 121

Sa april 3 384 7 851 3 760

maj Väsbygården 1 536 1 536 1 536

maj Korttids Korallen 26 26 26

maj Korttids Väsbygården 227 227 227

(27)

maj Hemtjänst 0 2 364 258 maj Externa gäster,

0 760 0

maj MIVA 0 451 0

maj Montesori skolan 0 645 0

maj Pedagogiska måltider 0 182 122

Sa maj 3 306 7 874 3 686

jun Väsbygården 1 509 1 509 1 509

jun Korttids Korallen 31 31 31

jun Korttids Väsbygården 182 182 182

jun Daglig verksamhet Östanbo 0 178 0

jun Korallen 1 521 1 521 1 521

jun Hemtjänst 0 2 300 196

jun Externa gäster,

0 760 0

jun MIVA 0 477 0

jun Montesori skolan 0 503 0

jun Pedagogiska måltider 0 183 121

Sa juni 3 243 7 644 3 560

jul Väsbygården 1 583 1 583 1 583

jul Korttids Korallen 18 18 18

jul Korttids Väsbygården 150 150 150

jul Daglig verksamhet Östanbo 0 159 0

jul Korallen 1 553 1 553 1 553

jul Hemtjänst 0 2 450 201

jul Externa gäster,

0 760 0

jul MIVA 0 222 0

jul Montesori skolan 0 10 0

jul Pedagogiska måltider 0 182 122

Sa juli 3 304 7 087 3 627

aug Väsbygården 1 537 1 537 1 537

aug Korttids Korallen 34 34 34

aug Korttids Väsbygården 209 209 209

aug Daglig verksamhet Östanbo 0 188 0

aug Korallen 1 606 1 606 1 606

aug Hemtjänst 0 2 343 237

aug Externa gäster,

0 760 0

aug MIVA 0 450 0

aug Montesori skolan 0 0 0

aug Pedagogiska måltider 0 183 121

Sa aug 3 386 7 310 3 744

sep Väsbygården 1 585 1 585 1 585

sep Korttids Korallen 28 28 28

sep Korttids Väsbygården 154 154 154

sep Daglig verksamhet Östanbo 0 229 0

sep Korallen 1 631 1 631 1 631

sep Hemtjänst 0 2 296 239

sep Externa gäster,

0 760 0

sep MIVA 0 554 0

sep Montesori skolan 0 0 0

sep Pedagogiska måltider 0 182 122

Sa sept 3 398 7 419 3 759

(28)

Enhet

Frukost/

mellan

mål Lunch Kväll

Väsbygården 13 600 13 600 13 600

Korallen 13 842 13 842 13 842

Kortis Väsbygården 1 789 1 789 1 789

Kortis Korallen 378 378 378

Daglig verksamhet Östanbo 0 1 723 0

Hemtjänst 0 20 526 2 151

Externa gäster,

exkl MIVA och Montesori skolan

0 6 840 0

MIVA 0 3 983 0

Montesori 0 4 023 0

Pedagogiska måltider 0 1 642 1 094

Summa totalt 29 609 68 346 32 854

(29)

Sa totalt 4 725

156

759

216 4 659

2 455

760

429

676

304 15 139

3 978

228

543

207 4 092

2 455

760

380

595

304 13 542

4 131

204

621

195 4 668

2 455

760

560

888

304 14 786

4 716

135

678

185 4 623

2 428

760

460

706

304 14 995

4 608

78

681

(30)

2 622

760

451

645

304 14 866

4 527

93

546

178 4 563

2 496

760

477

503

304 14 447

4 749

54

450

159 4 659

2 651

760

222

10

304 14 018

4 611

102

627

188 4 818

2 580

760

450

0

304 14 440

4 755

84

462

229 4 893

2 535

760

554

0

304 14 576

(31)

Totalt

40 800

41 526

5 367

1 134

1 723

22 677

6 840

3 983

4 023

2 736

130 809

(32)

Kostnader för livsmedel t.o.m. sept; 2 295 056 Näringslösning

Navamedic 1 730 kr

Nestlé Sverige AB 38 409 kr

Nutrica Nordica AB 81 051 kr

Tamro AB 3 413 kr

Summa 124 603 kr

Matlådor

Tech Pack 29 671 kr

Summa kostnad livsmedel: 2 140 782 kr

exkl. näringslösning och konterade matlådor

Total livsmedelskostnad 2 140 782 kr

Antal luncher 68 346

Antal middagar 32 854

Antal frukost 29 609

Prisrelationen lunch:middag 0,7619

Lunchkostnad per portion 18,47

Se förklaring: rad 30 till rad 73 Frukost kostn per portion 14,07

Middags kostn per poriton 14,07

Lunchkostnad = B4 / B5 (AL) + B7(AF)0,762 + B6(AM)0,762 Frukost kostnad = B11(lunchkost per portion) 0,762 Middags kostnad = B11 (lunchkost per portion) 0,762

Utgångspunkten är nedanstående relation som är en uppskattning från restaurangchefen.

21 kr * 7 dagar * 250 portioner lunch per dag 16 kr * 7 dagar * 115 portioner frukost per dag 16 kr * 7 dagar * 115 portioner middag per dag

Kostnadsrelation mellan frukost och lunch samt mellan middag och lunch är 16/21 = 0,762 Ekvationer

AL= antalet luncher AF = antalet frukostar AM = antalet middagar

**Ekvation nr 1: Totalen (kost för livsmedel) = antal luncher (AL)* lunchkostnad (L) + antal frukostar (AF)* frukostkostnad (F) + antal middagar (AM) * middagskostnad (M)**

(33)

Relativ vikt middag = 16/21 = 0,762 Relativ vikt frukost = 16/21 = 0,762 **Ekvation nr 2: F = 0,726 * L**

**Ekvation nr 3: M = 0,762 * L** (F) frukost (M) middag

Totalen = AL * L + AF (0,762 * L) + AM (0,762 * L) Totalen = L (AL + AF * 0,762 + AM * 0,762)

Livsmedelskostnad (totalt) = L (AL +AF(0,762) + AM(0,762) (AL + AF * 0,762 + AM * 0,762) (AL + AF(0,762) + AM(0,762)

Livsmedelskostnad (totalt) = L

(AL + AF(0,762) + AM(0,762) F = L * 0,762

M = L * 0,762

(34)

Se förklaring: rad 30 till rad 73

**Ekvation nr 1: Totalen (kost för livsmedel) = antal luncher (AL)* lunchkostnad (L) + antal frukostar (AF)* frukostkostnad (F) + antal middagar (AM) * middagskostnad (M)**

(35)

Lunch och middag allmänt

Total pers budget allmänt 2 134 687

Personalkost per lunchportion 19,68

Personalkost per middagsportion 22,74

Personalkost per frukostportion 2,77

Servering Lunch

Total pers budget servering 192 210

Personalkost per lunchportion 12,95

Lunch, middag & servering

(exkl. övrig personalkostnad och packetering)

2 326 898

Lunch och middag lön

Kock (lunch + middag).

Kockarna packar maten i kantiner (metallburkar + bläck).

23 000 Kock (lunch + middag).

Kockarna packar maten i kantiner (metallburkar + bläck).

24 000

Kock som jobbar lörd + söndag 25 000

Biträde, nr 1 (lunch + middag) 25 100

Pärnilla, 85 % kök 38 500

Sjukersättning/semestervikarier 25 105

Kock (lunch + middag) lagar mat till hemtj 3 d/v 25 000

Biträde, nr 2 (lunch + middag) packar matlådor till hemtj 3 d/v.

(57,94 % i köket)

22 600

Servering lön

Servering, tj 0,5, månd-fred.

(Hon jobbar 38,25 tim per vecka.)

23 000

Servering, lörd.

(Hon jobbar 4 tim.)

21 000

Övriga kostnader, se bladet "Övriga kostnader" lön

Städning. Ett biträde (nr 2).

Kost för städning belastar ej restaurangavd.

22 600 Pärnilla, 10% vaktmästeri/fastighet och 5 % tvätt/städ 38 500

Vaktmästare, Martin 23 500

Tvätt, Mikaela 22 500

(36)

Uppskattad viktning Procentsiffrorna anger hur personalkostnaden för en lunch, middag och frukost är i relation till varandra **63% Lönekostnad * lunchandelen / (antalet luncher)**

35% På samma sätt som för luncherna

2% På samma sätt som för luncherna. OBS! på Korallen skall det ej vara någon lönekost för frukost eftersom dom gör allt själva.

100%

100% OBS! Endast serveringskostnad. Gäller för Externa gäster.

tim (månd-fred) tim (lör-sönd) Sa tot/v Tim/mån Del av heltid Lön/mån exkl soc avg

41 41 179 1,00 23 000

41 41 179 1,00 24 000

0 16 0,40 10 000

41 41 179 1,00 25 100

35 35 152 0,85 32 725

1,00 25 105

25 25 107 0,60 15 000

25 25 107 0,58 13 094

tim (månd-fred) tim (lör-sönd) Sa tot/v Tim/mån Del av heltid Lön/mån exkl soc avg

19,13 19 83 0,50 11 500

0 4 4 17 0,11 2 279

tim (månd-fred) tim (lör-sönd) Sa tot/v Tim/mån Del av heltid Lön/mån exkl soc avg

17 17 72 0,40 9 040

6 6 27 0,15 5 775

8 0,20 4 700

2 0,05 1 125

(37)

Soc avg 55 % Sa lön (jan-sept)

35 650 320 850

37 200 334 800

15 500 139 500

38 905 350 145

50 724 456 514

38 912 350 211

23 250 0 209 250 kr 60 % av en heltid går åt till att packa varorna till hemtjänst. Kost finns bland "övriga kostn".

20 296 182 667

260 437 2 134 687 Soc avg 55 % Sa lön (jan-sept)

17 825 160 425

3 532 31 785

21 357 192 210

Soc avg 55 % Sa lön (jan-sept)

0 0

8 951 80 561

7 285 65 565

1 744 15 694

17 980 161 820

Procentsiffrorna anger hur personalkostnaden för en lunch, middag och frukost är i relation till varandra

På samma sätt som för luncherna. OBS! på Korallen skall det ej vara någon lönekost för frukost eftersom dom gör allt själva.

(38)

60 % av en heltid går åt till att packa varorna till hemtjänst. Kost finns bland "övriga kostn".

(39)

Övriga kostnader

Kost/portion

Näringslösning 124 603

^-

Lokalhyror 186 573 1,37

Mindre rep/underh på fastigheter 1 385 0,01

Hyra / leasing datorer 17 362 0,13

Hyra /leasing kopiator /skrivare 1 722 0,01

Övr förb inv 889 0,01

Kem / tekn prod 17 536 0,13

Förbrukn matr exkl Tech Pack 85 761 0,66

Förbrukn matr Tech Pack

(28 304 kr + 29 671 kr)

57 975

Se nästa kolumn

Arb- /skyddskläder 19 248 0,15

Kontorsmatr 7 323 0,06

Rep-/underhåll av maskiner 21 910 0,17

Telefoni och IT 9 748 0,07

Transporter varor (TZ Bemanning AB) 243 874

Se nästa kolumn

Programvaror och licencer 5 919 0,05

Företagshälsovård, exkl rehab 12 318 0,09

Friskvård 1 141 0,01

Inkasso 1 593 0,01

Kurs/konf 1 368 0,01

Kapitalkost 2 950 0,02

Summa exkl kost för städn mm, se bladet löner 821 198 2,97

"Övriga kostnader", se bladet Löner 161 820 1,24

"Övriga kostander", se bladet Löner 209 250

Se nästa kolumn

1 192 268 4,20 -124 603

Sa exkl näringslösning 1 067 665 Spec av näringslösning

Navamedic 1 730

Nestlé Sverige AB 38 409

Nutrica Nordica AB 81 051

Tamro 3 413

124 603 Beräkning lokahyror

Övrigas lokalhyror i procent av Externa, etc. 75%

Lokalhyror utom Externa, MIVA och Motessori 1,37 Lokalhyror Externa, MIVA och Motessori 1,83 Extra hyra för Externa, MIVA och Motessori 0,46

Den totala kostnaden för lokalhyror är ihopsatt av två delar.

Del 1: Lokalhyror för externa m.fl. som är antalet portioner till dessa gånger ett "pris B"

Del 2: Lokalhyror för alla andra utom de i del 1 som är antalet portioner för dessa gånger ett "pris A"

"prisA" skall vara 75% av "prisB" (Externa m.fl. betalar ett högre pris) Totalen = Antal Ext * prisB + AntalÖvr * prisA

Totalen = AntalExt * pris B + AntalÖvr * 0.75*prisB

(40)

Den totala kostnaden för lokalhyror är ihopsatt av två delar.

Del 1: Lokalhyror för externa m.fl. som är antalet portioner till dessa gånger ett "pris B"

Del 2: Lokalhyror för alla andra utom de i del 1 som är antalet portioner för dessa gånger ett "pris A"

"prisA" skall vara 75% av "prisB" (Externa m.fl. betalar ett högre pris) Totalen = Antal Ext * prisB + AntalÖvr * prisA

Totalen = AntalExt * pris B + AntalÖvr * 0.75prisB Totalen = prisB (AntalExt + 0.75*AntalÖvr)

Totalen / (AntalExt + 0.75AntalÖvr) = prisB (AntalExt + 0.75AntalÖvr) / (AntalExt + 0.75AntalÖvr)

"Totalen" är den totala lokalkostnaden

"AntalExt" är antal portioner för Externa, MIVA och Montessori

"AntalÖvr" är antalet totala antalet portioner minus "AntalExt"

(41)

Kost/portion, se anm Portioner Anmärkning

- -

Näringslösning ingår ej kalkyleringen. (1,40 utslaget på VB & K)

0,46

uträkning B37-B55 25 % av lokalkostnaderna avser salen för servering.

- 130 809

2,56 22 677

Packeteringskostnader för hemtjänsten

- 130 809

8,09 30 163

Mattrp sker till Korallen sju dagar i veckan och till Östanbos dagliga verksamhet månd-fred (helgfria vardagar)

- 130 809

- -

- 130 809

9,23 22 677

Den totala kostnaden för lokalhyror är ihopsatt av två delar.

Del 1: Lokalhyror för externa m.fl. som är antalet portioner till dessa gånger ett "pris B"

Del 2: Lokalhyror för alla andra utom de i del 1 som är antalet portioner för dessa gånger ett "pris A"

"prisA" skall vara 75% av "prisB" (Externa m.fl. betalar ett högre pris) Totalen = Antal Ext * prisB + AntalÖvr * prisA

Totalen = AntalExt * pris B + AntalÖvr * 0.75*prisB

(42)

Den totala kostnaden för lokalhyror är ihopsatt av två delar.

Del 1: Lokalhyror för externa m.fl. som är antalet portioner till dessa gånger ett "pris B"

Del 2: Lokalhyror för alla andra utom de i del 1 som är antalet portioner för dessa gånger ett "pris A"

"prisA" skall vara 75% av "prisB" (Externa m.fl. betalar ett högre pris) Totalen = Antal Ext * prisB + AntalÖvr * prisA

Totalen = AntalExt * pris B + AntalÖvr * 0.75prisB Totalen = prisB (AntalExt + 0.75*AntalÖvr)

Totalen / (AntalExt + 0.75AntalÖvr) = prisB (AntalExt + 0.75AntalÖvr) / (AntalExt + 0.75AntalÖvr)

"Totalen" är den totala lokalkostnaden

"AntalExt" är antal portioner för Externa, MIVA och Montessori

"AntalÖvr" är antalet totala antalet portioner minus "AntalExt"

(43)

Mattrp sker till Korallen sju dagar i veckan och till Östanbos dagliga verksamhet månd-fred (helgfria vardagar)

(44)

Livsmedelskostnad per dagsportion

(källa :Livsmedelsverket (Delfi Foodservice guide, 2014)

Inom äldreomsorg och sjukvård avses alla måltider som serveras under ett dygn Kr

Gymnasieskolor (lunch) 13,00

Servicehus, äldreboenden (totalt) 57,60

Hemtjänst (matlåda) 19,42

Sjukvård (totalt) 66,66

(45)

Kostnad för lunch; externa gäster 2015

Kostnad Lunchportion

Lönekostnader 32,62

Livsmedel 18,47

Övriga kostnader 4,66

Totalt 55,75

Central OH 2,08

Totalt 57,83

Dagens lunchpris (exkl. moms) 50,90

Mellanskillnad -6,93

Kostnad för den negativa mellanskillnaden

Prognosticerade portioner 2015 18 362

Prognosticerad kostnad 2015 -127 240

Prognosticerade portioner 2016 14 445

Prognosticerad kostnad 2016 -100 095

Kostnad för lunch; externa gäster 2015

Kostnad Lunchportion

Lönekostnader 32,62

Livsmedel 18,47

Övriga kostnader 4,66

Totalt 55,75

Central OH 2,08

Totalt 57,83

Dagens lunchpris (exkl. moms) 50,90

Mellanskillnad -6,93

Kostnad för den negativa mellanskillnaden

Prognosticerade portioner 2015 18 362

Prognosticerad kostnad 2015 -127 240

Kostnad för lunch; externa gäster 2016

Kostnad (inkl. uppräkning för 2016) Lunchportion

Lönekostnader 33,08

Livsmedel 18,72

Övriga kostnader 4,73

Totalt 56,52

Central OH 2,11

Totalt 58,63

Dagens lunchpris (exkl. moms) 50,90

Mellanskillnad -7,73

Kostnad för den negativa mellanskillnaden

Prognosticerade portioner 2016 14 445

Prognosticerad kostnad 2016 -111 706

Kostnad för lunch; externa gäster 2016

Kostnad (inkl. uppräkning för 2016) Lunchportion

Lönekostnader 33,08

Livsmedel 18,72

(46)