SÅ GJORDE VI Trygghets- vandring i Holma OmVäRlD Lönsamt med aktiv fastighets- förvaltning SkOlan Så klarar ni ekonomin i LH
ExpERtERna Fel arrangera bussresor?
HYRESGÄSTEN
tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 1/2011 www.hyresgastforeningen.seNya
i Privaten
möjligheter
LEDAREN barbro engman, förbundsordförande
2 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 3
iNsiDAN åSikTER i HYRESGÄSTEN
Förändringar på det nya året
HöstEN 2007 kom det första numret av nya hyresgästen med den gemensamma näm- naren att tidningen ska kännas nyttig och vara ett redskap i rollen som förtroendevald i hyresgästföreningen.
under 2009 gjordes en läsvärdesundersökning där hyresgästen fick bra betyg av sina läsare och vi kunde kon- statera att vi var inne på rätt spår. under resans gång har vi gjort en del förändringar och när vi nu går in 2011 är det dags för ytterligare ett par. vi byter kåsören som varit med sedan 2007. ny kåsör är istäl- let frilansjournalisten gunilla nordin, boende i allmän- nyttan i stockholmsförorten kärrtorp, som skriver om livet i hyresrätt. gunillas kåse- rier illustreras av Catharina nygård holgersson. vi byter också illustratör till vinjet- terna experterna och skolan.
ny illustratör är martin heap, som tidigare varit med i hy- resgästen.
en av experterna, ingemar hellman, går dessutom i pen- sion och medverkar för sista gången i detta nummer.
har du förslag på artiklar, frågor eller synpunkter du vill framföra i hyresgästen, tveka inte att höra av dig. hyresgäs- ten är till för
dig som för- troendevald!
MikAEL Bogsjö, som är aktiv i både Hyresgästföreningen och Socialdemokraterna i Borås, har reagerat på Förbundssty- relsen rekommendation om att inte upplåta hyresgästlo- kalerna till politiska partier, vilket beskrevs i Hyresgästen nummer 6/10.
”ALLA andra föreningar som är aktiva i bostadsområdet ska alltså få låna lokalen men inte politiska partier. Demokratisk diskrimi- nering är det faktiskt fråga om.
Vår s-förening där jag bor i Borås lånar lokalen och jag kan inte se någon motsättning i detta efter- som medlemmarna i föreningen är just BOENDE i området. Jag vet att jag är part i målet men jag kan inte se varför en politisk förening som i grunden är lika demokratisk som Hyresgästföreningen eller
kommunen som äger allmännyt- tan inte ska få låna en lokal för sina möten.”
Mikael Bogsjö svAR: Med jämna mellanrum dyker frågan om vad som gäl- ler vid uthyrning av de lokaler Hyresgästföreningen adminis- trerar.
Dessa lokaler är till för de boende i bostadsområdet. Det är också anledningen till att bostadsbolagen tillhandahål- ler lokaler som vi får använda för verksamhet som riktar
sig till de boende i respektive bostadsområde.
Det har aldrig varit avsikten att Hyresgästföreningen ska bedriva en allmän uthyrnings- verksamhet av lokaler.
Förbundsstyrelsen resone- mang utgick ifrån detta och vi konstaterade att det innebär att vi inte ska hyra ut lokaler för de politiska partiernas verk- samhet. Givetvis är det så att de boende eller den lokala för- eningen kan bjuda in partierna till hearings och liknande.
Men det avgörande är att dessa lokaler finns till enbart för att de boende ska kunna bedriva sin verksamhet, ha möten, fester och andra tillställningar. Om detta var förbundsstyrelsen enig.
BarBro engMan Förbundsordförande
Peter ForsMan Redaktör Hyresgästen
nOtERat
DEt HAR koMMit frågor och synpunkter från flera håll på hur rösträtten ska hanteras för hushållsmedlemmar som i dag inte är registrerade i medlems- registret. Ska vi kräva att alla måste registrera sig före års- mötet? Frågan har uppkommit eftersom stadgarna från och med 2011 medger att samtliga medlemmar från och med 15 års ålder i hushållet har rösträtt, motionsrätt och kan ställa upp som förtroendevald. Något som beskrevs i förra numret av Hyresgästen.
svAR: I paragraf 2.1 står att medlemskapet uppkommer genom registrering, men detta
medlemskap har hittills inrymt också de övriga medlemmarna i hushållet.
Redan idag betraktar vi alla i hushållet som medlemmar oavsett om de är registrerade eller inte.
Om vi nu skulle kräva att alla, för att få rösta, måste registrera sig före årsmötet så skulle det bli en väldig belast- ning på medlemsregistret. Det skulle kräva en stor arbetsin- sats till liten nytta.
I de fall där frågan aktualise- ras om vem som är familjemed- lem och har rätt att rösta så bör detta kunna hanteras vid själva årsmötet.
Om någon både vet att de
har rösträtt och vill ha ett röstkort, så bör vi kunna kolla att de bor på samma adress som ”huvudmedlemmen” och skriva en not om det i avprick- ningslistan. Risken är annars stor att det uppstår konstiga si- tuationer om vi möts av någon som har rösträtt och vi säger att det gäller inte förrän du ringt och registrerat dig.
Rekommendationen är där- för att hantera detta på ett så praktiskt sätt som möjligt ge- nom att klara av registreringen på plats. Hyresgästföreningen är ju trots allt en medlemsorga- nisation, ingen myndighet.
FörBundsstyrelsen, genoM BarBro engMan
Vem får rösta på årsmötet?
HyREsgästEN utkommer i 13 000 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
grundad 1924. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se
ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman, 08-791 02 50. epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg, tidningsmakarna.
omslagsfoto: Jocke serrander. redaktionen ansvarar bara för beställt material. medlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2011.
Vi följs i spåren
V
i lämnar spår efter oss helatiden. En del står vi själva för.
Vi facebookar, twittrar, lägger ut foton och knappar in var vi befinner oss.
Det är många som har in- tresse av att följa oss i spåren och ha koll på vad vi har för oss. Men problemet är att vi inte kan välja själva vilka det är som får hänga oss i hälarna.
Vi är kameraövervakade på fler och fler ställen.
ICA och COOP har koll på vad vi handlar, vi drar våra kort i allehanda kortläsare på alltfler ställen och överallt lämnar vi spår efter oss.
Vi är visserligen spårbara om vi plötsligt skulle försvinna. Men vi är också spårbara för den som vill utnyttja kunskapen om vad vi handlar för att kunna skicka rätt sorts annonser till oss.
Kameralinsens vaksamma ögon har superkoll på att vi följer alla uppsatta regler och ska också skydda oss från stöld och våld. Frågan är om vi blir så mycket tryggare av att ständigt vara i bild?
I övervakningens spår följer också att vi ska sättas dit och bestraffas på olika sätt om vi inte beter oss som det är uppgjort.
Man ska förstås bete sig korrekt. Ingen tvekan om det. Det intressanta är vilken metod som är den bästa för att få oss att fungera som det är tänkt.
Vi kan bestämma oss för att ha en åsikt både som enskilda personer och som organisation.
En vanlig åsikt är att har man bara rent mjöl i påsen så gör det inget om vi är övervakade. Fast man kan undra om det är så lätt. För den hyresgäst som blev filmad av hyresvärden i duschrummet spelar det ingen roll hur rent mjölet var. Det var ett övergrepp.
Går gränsen för vår personliga integritet vid dörren in till huset, vid dörren in till lägenheten, vid dörren till sovrummet eller i tvättstugan, soprummet eller trapphuset?
MittHEM, soM iNtE HäNgt på tEkNikEN, ville använda grannarna som spioner för att hålla koll på att ingen stod och tjuvrökte innanför avspärrningen. Den som kunde tipsa hyresvärden om en rökande granne skulle dessutom belönas med 5000 kronor.
Att dela ut angiveripengar vädjar till våra allra sämsta instinkter. Inte särskilt bra för grannsämjan kan man tycka.
I soprummen ska vi kasta färgade glas på ett ställe, ofärgat på ett annat och tidningspap-
per i en tredje. Gavlegårdarna i Gävle tänkte sig att höja hyran med 350 kronor för den som kastade fel.
ALLtfLER viLL HA kamera- övervakning för att hålla koll på hur vi sköter oss i tvättstugor, trappupp- gångar och soprum. Inget ludd ska lämnas i tork- tumlarna. Men måste det till bevaknings- system och böter för att få bort lud- det och flaskorna att hamna i rätt sopkärl?
Vad tycker du?
Frågan är om vi blir så mycket tryggare av att ständigt
vara i bild?
Varför inte politiska partier i lokalerna?
Utgivning 2011
NR 2 vecka 15, NR 3 vecka 23, NR 4 vecka 36, NR 5 vecka 43, NR 6 vecka 50.
4 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 5
Den 31 december 2010 hade Hyresgästföreningen
Bertil mattsson t.f. i region mitt
BERtiL MAttssoN, regionchef i aros gävle, är tillförordnad regionchef i region mitt från 1 februari 2011.
han ersätter
mari bergfeldt, som avböjt förlängt förordnande. bertil mattsson är t.f. regionchef till mari bergfeldts pensionering i juli 2012. hon kom- mer till sin pensionering att arbeta på förbundschefens uppdrag.
Dags att söka ungdomspeng
fRAM tiLL DEN 31 ApRiL kan hyresgästföreningar på lokal eller kommunal nivå som anordnar utvecklande aktivi- teter för barn och ungdomar söka pengar ur hyresgästför- eningens barn- och ungdoms- fond. Läs mer på intranätet under: Förtroendevald/Barn och ungdomsfonden.
kontaktperson på riks- förbundet är gunilla Åsvik:
gunilla.asvik@
hyresgastforeningen.se
många besökare på nya webben
HyREsgAstfoRENiNgEN.sE – den nya webbplatsen som startade i maj 2010 har många besökare. det visar statistik för 2010. antalet besök var 323 366. det mest popu- lära innehållet är ”fråga oss ”följt av ”kontakta oss” och ”förmåner”.
7 612 besökare ansökte om med- lemskap via webben.
– vi har fått bekräftelse på att webbplatsen byggdes om på rätt sätt. det som de flesta medlem- mar letar efter hittar de på startsi- dan, säger anna grevlind, ansvarig
för digitala kanaler. medlemmar.
528 437
antal medlemmar
Vinnare av bästa
årsredovisning
DEN 16 DEcEMBER 2010 utsågs vinnare av bästa årsredovis- ning 2009. det blev ab stock- holmshem i gruppen större bostadsbolag och falkenbergs bostads ab i gruppen mindre bostadsbolag. hyresgästför- eningen delar sedan 2007 ut ett vandringspris för bästa årsredovisning bland kom- munala bostadsbolag.
– bostadsföretagens eko- nomi har betydelse för hela samhällsekonomin. därför är det viktigt att deras årsredo- visningar präglas av öppen- het, tydlighet, transparens och följsamhet mot gällande lagstiftning och redovisnings- rekommendationer. det är också viktigt att årsredovis- ningarna skrivs på ett sätt så att alla, inte bara ekonomer, har en möjlighet att förstå dem säger karin Larsson, ansvarig för tävlingen på hyresgästföreningen.
UR MotivERiNg till vinnaren ab stockholmshem: ”Företa- gets årsredovisning är alldeles förträffligt informativ och välstrukturerad. Som läsare erbjuds en grafiskt tilltalande layout och många grafer och tabeller som hjälper läsaren att ta del av det betydande innehållet.”
UR MotivERiNg till vin- naren falkenbergs bostads ab: ”Falkenbergs Bostads AB presenterar en utmärkt årsre- dovisning och företaget är en mycket god vinnare. Företaget presenterar en årsredovisning som är mycket läsvärd, väcker intresse och är fylld med information som presenteras på ett lättillgängligt sätt.”
NOTERAT LANDET RUNT
foto: nikoLaJ aLsterdaL
på gåNg i HYRESGÄSTFöRENiNGEN
DE koMMUNALA bostadsföre- tagen ska fortsätta att drivas i allmännyttigt syfte men också efter affärsmässiga principer.
Något som redan tillämpas idag menar Hyresgästfören- ingen som samtidigt konstaterar att både kommuner och pri- vata fastighetsägare vill testa gränserna i det nya regelverket.
En viktig uppgift är därför att sträva efter ökad samverkan i för- handlingsarbetet inom Hyresgästföreningen. Det kan till exempel ske genom att ar- beta i kommunteam med både förtroendevalda och anställda.
Ett nationellt projekt har ar-
betat med att ta fram analyser och förslag till handlingslinjer som krävs i den nya förhand- lingsrollen.
Det har nu resulterat i att ett material som ger en sam- manfattande bild
av förändringarna i lagstiftningen och hur Hyresgästföreningen vill arbeta framöver med förhandlingar
och påverkan. Detta material finns att ta del av i pdf-filen Nya förhandlingsrollen som finns att ladda ner på intranätet för utskrift. Den är på 12 sidor med främsta mål- grupp förhandlingsdelegatio- ner och föreningsstyrelser.
foLDER Från 1 januari 2011 gäller ny lag- stiftning kring allmännyttan och hyressätt- ningen. Nu finns en sammanfattning på intranätet om vad den nya förhandlings- rollen innebär för Hyresgästföreningen.
material om ny
förhandlingsroll
Du hittar foldern och annat material om den nya förhandlingsrollen under Hyresförhandlingar/Ny förhandlingsroll på intranätet:
intranet.hyresgastforeningen.se.
Halloween lockade i Örbyhus
DEN LokALA hyresgästföreningen ordnade en halloween-fest för barnen som bor i örbyhus i uppsala län när det var som mörkast innan jul.
det kom 46 barn och vuxna. nästan hälften syns på bilden. festen blev mycket omtyckt berättar ordförande Jack Jacobsson, som tog bilden.
Ett Värmland för alla
HyREsgästföRENiNgEN i karl- stad slog ett slag för mänskliga rättigheter på stora torget i karlstad i decemberkylan den 10 december med bland an- nat livemusik som värmde själ och hjärta. budskapet var att hyresgästföreningen vill manifes- tera människans lika värde och visionen om ett jämlikt sverige tillsammans med andra.
foto: Petra ring
Bankerydshems VD, Ulf Persson, inviger den nya lokalen.
ny lokal i Bankeryd
i sAMBAND MED att det bjöds på julbord passade man på att inviga den nya 100 kvadratmeter stora Lh-lokalen i bankeryd, som ligger strax utanför Jönköping. i lokalen finns också ett komplett kök och det uppskattas.
– vår lokal nyttjas väl och under vintern har vi bland annat bingo, trivselkvällar och naturligtvis visar vi hockeylaget hv:s alla matcher berättar agneta alfredsson som är ordförande i den lokala fören- ingen.
bankerydshem har 440 lägen- heter och där är 52 procent med- lemmar i hyresgästföreningen.
Hyresgäster
känner sig trygga
LANDEts HyREsgästER känner sig allt tryggare i sina bostadsom- råden. både den personliga trygg- heten och känslan av säkerhet mot inbrott i lägenheter och bilar har ökat sedan 2005. det visar en riksomfattande undersökning som hyresgästföreningen och företa- get aktivbo har genomfört.
frågorna i undersökningen berörde både hur trygga hyresgäs- terna känner sig i sin boendemiljö, om de får hjälp när de behöver, hur de bemöts av fastighetssköta- ren, om de är nöjda med telefon- och besökstider hos fastighets- skötaren, vilken information de får av värden och hur städning och renhållnings sköts.
undersökningen visar också att 63 procent tycker att boendekva- liteten är ganska eller mycket bra i förhållande till månadshyran. de som bor i allmännyttan är nöjdare än de som bor hos privata fastig- hetsägare.
tre av fyra hyresgäster är nöjda med den generella kvaliteten på förvaltningen där de bor. något fler, 82 procent, upplever att de blir tagna på allvar som kunder av dem som förvaltar deras bostäder.
mest missnöjda är hyresgäster- na med resultatet av fastighetsä- garnas insatser för att hålla rent och snyggt, såväl inne som ute.
en tredjedel tycker inte att deras hyresvärdar är tillräckligt bra på detta. det är ungefär samma siffra som 2005.
lönsamt att äga hyreshus i Skåne
DEt LöNAR sig att äga och för- valta hyreshus i skåne. det visar hyresgästföreningens undersök- ning av 15 fastighetsbolag i södra skåne. hyresgästföreningen har för fjärde året i rad analyserat samma 15 fastighetsföretag i södra skåne.
resultaten är goda, ur fastighets- ägarnas synpunkt, för alla de fyra åren.
DE viktigAstE REsULtAtEN från undersökningen:
l den genomsnittliga vinsten per hyreskrona uppgick till 9,4 procent.
l direktavkastningen var i genom- snitt 5,8 procent. därmed var den högre än bankernas utlåningsränta.
Årsvinsten per lägenhet ligger på 6 200 kronor för en genomsnitts- lägenhet.
l även som ekonomisk inves- tering är det lönsamt att äga fastigheter. soliditeten hos de undersökta företagen var i genom- snitt 22 procent. vid försäljning av fastigheter gjorde ägarna i genom- snitt en reavinst på 6 procent.
6 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 7
pRivAtEN Nära hälften av landets hyresgäster bor hos privata hyresvärdar. Den nya lagstiftningen från 1 januari 2011 jämställer privatvärdarna med
allmännyttan när det gäller hyresförhandlingarna.
Med det kommer också större krav på inflytande från hyresgästerna. Möt några förtroendevalda som bor i privaten och har antagit utmaningen.
text: Monika steczkÓ
Nya utmaningar i
f
ler medlemmarpå privatsidan kommer att känna sig motiverade att engagera sig i hy- resförhandlingar- na. Det tror Göran Svensson, utredare på Hyres- gästföreningen rikförbundet, blir en av följderna med de nya hyresreglerna, som innebär att privatvärdar ska förhandla på samma villkor som de kommu- nala bostadsbolagen.
Den 1 januari i år trädde den nya lagstiftningen i kraft. Den innebär bland annat att hy-
rorna inom allmän- nyttan inte längre sätter normen för hyrorna hos privat- värdar. I stället ska alla hyror förhand- las på lika villkor.
Med det gamla hy- ressystemet kunde privatvärdarna mer eller mindre åka snålskjuts på allmännyttans hyror. Men det är det slut med nu.
Bland annat kommer Hyres- gästföreningen i förhandlingar
lägga större vikt vid faktorer som att den privata hyresvärden har bra service för sina hyresgäster, om det är rent och snyggt runt fastigheten och om hyresgästerna får inflytande över planerat underhåll.
– Det här är sådant som hyres- gästerna upplever som viktigt och det ska av- speglas mer i hyressättningen Göran Svensson.
foto: nikoLaJ aLsterdaL
På frammarsch. Hyresgästföreningen i Malmö Centrum-Öst med Kenneth Gustavsson i spetsen tar sociala medier till hjälp inför årets hyresförhandlingar.
foto: martin Lindeborg
8 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 9
än det gör idag, säger Göran Svensson.
För att mäta kvaliteten på de privata värdarnas fastig- hets förvaltning kommer Hyresgästföreningen i större utsträckning att gå ut och fråga hyresgäster hur de uppfattar sitt boende.
En färsk undersökning av företaget AktivBo, som genomförts på uppdrag av Hyresgästföreningen, visar att hyresgäster hos privatvärdar är mindre nöjda med kvalitén på förvaltningen jämfört med hyresgäster i allmännyttan.
Minst nöjda är de som bor hos större privatvärdar.
i ocH MED de nya reglerna hop- pas Hyresgästföreningen även kunna knyta fler boinflytande- avtal med privata hyresvärdar, något som hittills mest har förknippats med allmännyttiga bostadsbolag.
En del krav på hyreshöjning- ar som kommit in från privata hyresvärdar i de ännu inte av- slutade hyresförhandlingarna beskriver Göran Svensson som
”orealistiskt höga”. De bygger på en rekommendation från Fastighetsägarna centralt som inte har någon koppling till den verklighet som råder ute på orterna, enligt honom.
– Dels vill de höja hyran med
samma belopp som de tror att inflationen blir, dels vill de ta extra betalt på orter där taxor för vatten och avlopp har stigit, och för områden där det anses mer attraktivt att bo. Om man lägger ihop allt detta blir det ganska mycket.
Det är vanskligt att utgå från den enskilde fastighetsägarens ekonomi inför hyresförhand- lingarna, enligt Göran Svens- son. I stället bör man titta på den sammanlagda kostnads- utvecklingen för fastighetsför- valtningen på orten.
– Den enskilde fastighets- ägaren kan ju till exempel ha köpt sitt hus väldigt dyrt och kan vara en ekonomiskt dålig förvaltare.
Hyresgäster som bor privat behöver inte oroa sig för att hyrorna ska chockhöjas, betonar Göran Svensson.
Bruksvärdesystemet, som innebär att lägenheter som har samma storlek och standard ska ha samma hyra, oberoende av vem som äger lägenheten, kommer fortfarande att gälla.
föR Att stäRkA förhandlings- arbetet höjer Hyresgästfören- ingen hyressättningsavgiften, det vill säga den avgift som alla hyresgäster betalar för för- handlingsarbetet, från tio till tolv kronor i månaden 2011.
koNtAkt:
Lisbeth berndtsson, Lh fyrklövern 0707-65 49 54
fAktA oM NyA LAgstiftNiNgEN:
DEN NyA LAgEN som trädde i kraft 1 januari 2011 grundar sig på ett förslag som sveriges allmännyttiga bostads- organisationer, sabo, fastighetsägarna och hyresgästföreningen gemensamt kommit fram till. det innerbär att alla hyror ska förhandlas kollektivt, både i allmän- nyttan och hos privata fastighetsägare. hyrorna bestäms även i fortsättningen utifrån bostadens bruksvärde och hyresgästernas värderingar.
enligt det nya systemet ska
förhandlade hyror utgöra norm vid tvister i hyresnämnden.
kommunernas möjlighet att ta ut vinst från sina
bostadsbolag begränsas.
de ska drivas i allmännyt- tigt syfte för att se till att det finns tillräckligt med bostäder i en kommun.
de ska också drivas efter affärsmässiga principer.
allmännyttan arbetar dock redan idag affärsmäs- sigt, menar hyresgästföreningen.
även om den nya lagen bör- jade gälla först i år så påverkade den höstens hyresförhandlingar.
Mer intressant att engagera sig med nya hyresregler
i MALMö tar hyresgästföreningen sociala medier till hjälp för att få reda på vad hyresgästerna tycker om sitt boende. materialet ska sedan användas som underlag i hyresförhandlingarna.
– vi har fått in en hel del rap- porter om dåligt underhåll hos en stor hyresvärd, säger kenneth gus- tavsson, ordförande för föreningen i malmö Centrum-öst.
i malmö laddar man för de nya villkor som kommer att börja gälla i och med de nya hyresreglerna.
fem förhandlingsdelegationer
har bildats för de fem största privata bolagen stena fastigheter, heimstaden, newsec förvaltning och hugo Åbergs fastighetsför- valtning. ytterligare en delegation ska förhandla med de mindre fastighetsägarna.
– vi jobbar stenhårt nu för att mobilisera de lokala krafterna, säger kenneth gustavsson.
tidigare har hyrorna inom det kommunala bostadsbolaget mkb varit vägledande och de privata bostadsbolagen har bara kunnat haka på allmännyttans hyresnivå.
malmö tar hjälp av Facebook
men nu när allmännyttans hyres- normerande roll försvinner måste hyresgästföreningen hitta nya vägar för att få kunskap om hur de privata hyresgästerna upplever sitt boende. i malmö har man valt att försöka nå hyresgästerna på privatsidan via e-post och sociala medier. via den nystartade face- bookgruppen hyresgäster malmö hoppas hyresgästföreningen kunna få i gång en dialog.
– generellt är det få människor som går på bostadsmöten. nu är det internet och sociala medier
som facebook som gäller om man vill för- söka få tag i folk, säger kenneth gustavsson.
– hyrorna höjs inte förrän den 1 april så vi har lite tid på oss att få reda på så mycket fakta som möjligt.
hyresgästföreningen försöker också nå ut till hyresgäster via e-post. adressuppgifterna har man fått från de personer som dykt upp på bostadsmöten som arrang- erats ute i bostadsområdena. en
hel del rapporter om dåligt underhåll hos en stor hyresvärd har redan kommit in den vägen.
– det handlar om trapphus, källare, gårdar och tvättstugor med eftersatt underhåll.
sådant här har vi känt till som enskilda ärenden förut och är definitivt något vi kommer att föra fram i hyresförhandlingarna, säger kenneth gustavsson.
hans förhoppning är att för-
troendevalda över hela
landet ska kunna hitta former för samarbete för att komma åt stora hyresvärdar som missköter sig.
– här i malmö har vi haft pro- blem med bostadsbolag som tar ut höga hyror trots att de inte gör något åt underhållet. det är knap- past bara i malmö det är så.
koNtAkt:
kenneth gustavsson 0704-714314 Kenneth Gustavsson.
– föRHoppNiNgsvis kan det nya förhandlingssystemet även locka yngre hyresgäster att engagera sig och åta sig uppdrag.
karin magnusson, ordförande i den lokala hyresgästföreningen fyrklövern i göteborg, sitter med i områdets hyresförhandlingsgrupp sedan många år. På fyrklöversga- tan har den privata värden stena fastigheter 462 lägenheter och är så pass stor i staden att deras hyresgäster får en egen delegation – men gruppen har inte påbörjat årets arbete.
– stena var sena med förhand- lingarna 2010 och hyreshöjningarna kom först i oktober. så vi har nog tid att sätta oss in i de nya villko- ren, tror karin.
det är hon och Lisbeth berndts- son, sekreterare, och de andra i styrelsen som samordnar alla so- ciala projekt på fyrklöversgatan, en diger verksamhet som är öppen för alla. i samlingslokalen grindstugan är det till exempel filmkvällar, målarkurser, hjälp med läxläsning och mamma-barn-grupper. kaffe finns det alltid för den som bara vill fika. de boende uppskattar den gemenskap projekten ger, som i det välbesökta tvättstugebibliote- ket till exempel.
– vi försöker fixa det hyresgäs- terna önskar, som en kurs i arabiska
och en sluta-röka-stödgrupp, säger Lisbeth berndtsson.
hyresvärden står för lokalerna och stöttar när det behövs.
– ber vi om hjälp så får vi hjälp, men vi försöker i första hand dra runt verksamheten med de pengar vi får från hyresgästföreningen.
stena fastigheter är rätt ensamt om att, som privat bostadsbolag, satsa på sociala pro-
jekt. det handlar om alltifrån att engagera barn och unga till att stötta lokala grupper och ordna fest för ett helt bostadsområde.
dessa projekt bygger
i sin tur på samarbete mellan lo- kala föreningar, aktiva hyresgäster och andra i närområdet som kyrkor och kommunala förvaltningar.
– relationsförvaltningen, som stena kallar sin service, är seriös och bra. vår värd är lyhörd och reagerar snabbt på klagomål. triv-
seln som skapas höjer dessutom områdets status, tycker karin magnusson.
karin och Lisbeth skickar med två tips till andra förtroendevalda:
– se till att samarbeta med alla föreningar i området. många lokala hyresgästföreningar vill klara sig själva. men i ett stort och invand- rartätt område som vårt måste vi jobba tillsammans om vi ska orka.
– när folk gnäller börjar vi med att fråga: har du felanmält till värden?
det är förvånansvärt många hyresgäster som klagar på sitt bo- ende utan att de själva har försökt få en ändring till stånd, kanske vill de inte besvära, kanske finns det kulturella skäl.
– vår erfarenhet är att stena lyssnar och försöker åtgärda det som är fel så snabbt det går. de ansträng- er sig till exempel för att värmen ska funka i kylan och nu ska vi få radonmätning.
Lisbeth påpekar att det inte bara är fastighetsägaren som ska bjuda till.
– det är lika mycket upp till oss boende att få det trevligt i området.
text: Monica HaVströM
Karin Magnusson och Lisbeth Berndtsson är idérika. I tvätt- stugebiblioteket kan hyresgäs- terna låna hem böcker eller läsa i väntan på att kläderna torkar, ett samarbete med Hisingens bibliotek. Särskilt dagstidningarna från hela världen uppskattas.
foto: erik yngvesson
Ökad trivsel ger
området stärkt status
10 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 11
föR tRE åR sEDAN låg den lokala hyresgästverksamheten i kristine- berg i borås nere. men nu jobbar de förtroendevalda hårt för att hyresgästerna hos apartment bostad ska få så mycket inflytande över sitt boende som möjligt.
målet är att så småningom kunna knyta ett boinflytandeavtal med hyresvärden apartment bo- stad. bland annat vill hyresgästför- eningen vara med och bestämma om hur pengarna som är avsatta för renovering ska användas. det är även mycket
på miljöområdet som skulle kunna förbättras, enligt kjell högström, ordfö- rande i den lokala hyresgästföreningen.
bland annat skulle han gärna se en förbättrad återvinningscentral nära husen och bättre miljöinformation till hyresgästerna.
på LARs kAggsgAtAN i borås är apartment bostad den domine- rande hyresvärden med nära 900 hushåll. för några år sedan drogs området med en del ordnings- problem, med skadegörelse och ungdomar som buskörde mopeder mellan husen. men sedan den lo- kala hyresgästföreningen startade
ett grannsamverkansprojekt och drog i gång nattvandringar i samar- bete med apartment bostad och stadsdelsförvaltningen har läget lugnat ner sig betydligt, enligt kjell högström.
och ett relativt nyöppnat kafé i hyresgästföreningens lokal är tänkt att bli en naturlig mötesplats för de boende i området.
hyresgästföreningen håller även på att bygga ut ett system med kontaktombud, som ska utgöra en länk mellan hyresgäster och
värden.
– hyresgästerna ska kunna vända sig till ombudet om man har synpunkter eller klagomål på boendet.
helst vill vi ha en i varje trappuppgång, säger kjell högström.
han hoppas att de nya reglerna kring hyresförhandlingarna kom- mer att medföra fler fördelar för hyresgäster som bor privat.
– det ska bli intressant att se hur det blir. hittills har ju privaten kunnat åka snålskjuts på det all- männyttan kommit överens om.
nu kommer vi att kunna ställa ökade krav på boendemiljön hos de privata värdarna säger kjell högström.
i EN MEDLEMsENkät önskade sig hyresgästerna hos privata bostads- bolaget sofielunds gård i flen fler gemensamma aktiviteter. en arbetsgrupp bildades och nu umgås grannarna med varandra mycket mer. Just enkäter är ett verktyg som hyresgästföreningen satsar på för att få fram underlag att lyfta fram i kontakterna med hyresvärden.
syftet med enkäten som skicka- des ut till hyresgästerna på rund- vägen i flen var att få reda på vad de tycker om sitt boende, för att sedan kunna använda
informationen som underlag i hyresför- handlingarna.
det visade det sig att fler sociala aktiviteter och en
bättre utemiljö stod högt upp på önskelistan för många hyresgäs- ter. en arbetsgrupp bildades, och sedan dess har det hänt en hel del på rundvägen 12–18.
– vi gör mycket för att folk ska trivas. Jag tror de uppskattar det. förut pratade folk inte med
varandra, men nu är det helt an- norlunda, säger gunnar andersson som tillsammans med fyra andra är med i arbetsgruppen. han sitter även med i styrelsen för hyres- gästföreningen i flen.
i genomsnitt lockar varje aktivi- tet 20–25 personer, enligt gunnar andersson. av hyresvärden har för- eningen fått loss en ledig trerum- mare att ha som gemensam lokal.
– vi spelar kort en gång i veckan, badar bastu på fredagar, åker på teaterresor och i december hade
vi grötfest. i somras köpte vi ett partytält som folk fick låna och det var fullbokat mest hela sommaren, säger gunnar anders- son.
missnöjet med den eftersatta utemiljön har hyresgästföreningen tillsammans med värden också tagit tag i.
– vi har gjort fint på gården, fixat ett staket och gjort i ordning en sandlåda till exempel, säger gunnar andersson.
i stRäNgNäs är det allt mer utbyggda systemet med husombud en stor tillgång vid hyresförhand- lingarna.
– det här är det enklaste sättet att ha en dubbelriktad informations- kanal mellan förtroendevalda och medlemmar, säger gunnar anders- son, ordförande i hyresgästfören- ingen i strängnäs.
i strängnäs är den privata bostadsmarknaden stark. Cirka 80 procent av hyresgästerna bor privat, och dessutom utspridda på flera små orter i kommunen. traditionellt har de som hyr privat haft mindre möjligheter att ställa krav på sitt bo- ende jämfört med dem som hyr av allmännyttan. i strängnäs bidrog den
geografiska spridningen dessutom till att hyresgästföreningen hade svårt att upprätthålla en bra kontakt med privathyresgästerna och visste för lite om hur de egentligen har det. det bestämde sig hyresgästför- eningen i strängnäs för att ändra på.
– vi gjorde en kartläggning över strängnäs kommun för att ta reda på var vi har kontakter. det visade sig att vi hade stora vita fläckar på kartan, säger gunnar andersson.
kartläggningen ledde till att hyresgästföreningen i strängnäs utvecklade systemet med husom- bud, ett slags kontaktorganisation med målet att få ögon och öron i så många kvarter som möjligt.
ett husombud ska agera länk
privata hyresgäster får mer att säga till om i Borås
mellan hyresgästföreningen och medlemmarna och kunna förmedla synpunkter och funderingar från hyresgäster i området till styrel- sen. däremot ska de inte, betonar gunnar andersson, vara grannarnas språkrör gentemot värden och ska till exempel inte behöva medla i konflikter.
– via husombuden har vi kontakt med varje kvarter, och vi kan få information om hur
värden sköter fastighe- ten. när det är dags att ha bomöte i kvarteret kan husombudet hjälpa till att kalla folk, säger gunnar andersson.
i vissa fall bildar flera husombud
från samma kvarter en arbetsgrupp, som tillsammans med förhand- lingsdelegationen har halvårs- eller kvartalsmöten med hyresvärden.
– det här är ett sätt att trycka på värdarna, så att de sköter sig. med flera värdar har vi förbättrat kontak- ten sedan vi började med husom- bud, säger gunnar andersson.
informationen som husombuden sitter inne på är också ett viktigt
underlag vid hyres- förhandlingarna, som pågår för fullt just nu.
– inför årets förhand- lingar har vi hårdbeva- kat tre värdar som vi vet inte sköter sig. via husombuden har vi skickat riktade
medlemsbrev, där vi uppmanar hyresgäster att berätta om brister i boendet. de rapporterna kan förhandlaren använda som exempel under hyresförhandlingarna.
idag finns cirka 50 husombud i strängnäs, men många fler behövs, enligt gunnar andersson.
målet är att få igång lokala
aktiviteter och att flera ombud hos samma hyresvärd tillsammans ska kunna bilda en lokal hyresgästför- ening, även om de bor i olika delar av kommunen.
– vi vill ha det som argument för att skriva ett boinflytandeavtal med hyresvärden, säger gunnar andersson.
koNtAkt:
kjell högström 033-12 24 95 koNtAkt:
gunnar andersson 076-21 79 785
Ett hyresgästkafé i Boråsstadsdelen Kristineberg är tänkt att bli en naturlig mötesplats för grannarna. Ordföranden Kjell Högström har många idéer. foto: erik yngvesson
Gunnar Andersson, Hyresgästföreningen i Strängnäs (även omslagsbilden).
Trivs ihop. Trivseln har ökat betydligt bland grannarna i Sofielunds gård i Flen sedan den lokala hyresgästföreningen började arrangera sociala aktiviteter. Från vänster Barbro Andersson, Gunnar Andersson och
Inga-Britt Olsson. foto: JoCke serrander
Husombud stor tillgång vid hyresförhandlingar i Strängnäs
koNtAkt gunnar andersson
070-644 68 27
Enkät satte fart på verksamheten i Flen
foto: JoCke serrander
12 HYRESGÄSTEN 13
För in i boken
använd pengarna rätt
planera så mycket ni kan
Dryga ut kassan
DU sittER i EN helt nyvald styrelse. ni är gröngölingar hela gänget. där- för bestämmer ni att flitiga fernandez ska vara kassör. skönt, tycker ni. då slipper vi oroa oss för ekonomin.
men sakta i backarna! heLa styrelsen är ansvarig för allt som rör föreningen. även ekonomin. vid
slutet av verksamhetsåret beviljas ni ansvarsfrihet av årsmötet. till dess är ekonomin allas ansvar. om
ni har slarvat, kan årsmötet välja att inte ge er ansvarsfrihet. då är du och alla i styrelsen per- sonligen ansvariga. som ledamot bör du därför veta ungefär hur föreningens pengar används
och bokförs. inte i detalj, men du bör ha ett hum. kassören har ansvar för att rapportera
till styrelsen. det görs helst vid varje sty- relsemöte. en revisor granskar sedan allt ni gjort. revisorn väljs av årsmötet och får inte ingå i styrelsen. revisorn kan när som helst begära att få se vad ni gör.
ER oRDföRANDE, fru rapp, är lite disträ. hon är hederlig, men allt går så fort. hon slarvar bort saker hela tiden. kvitton till exempel. nu hittar hon inte kvittot för ett anteckningsblock. styrelsen säger att det är ok,
blocket kostade ju inte mer än en tia.
så får det inte gå till. allt ska bokföras. kassören be- höver en så kallad verifikation: ett kvitto, en faktura,
en avi – för aLLt som köps. datum, belopp, vad som köpts, vem som fått pengarna och syfte med köpet ska stå på verifikationen. kolla att allt finns, arkivera i en pärm och sätt
nummer på varje papper. bokföringen görs i bokföringsprogram eller
kassabok, båda går bra. bokför regelbundet. Ju fler kvitton, desto oftare bör ni bokföra. Låt inte kvit- ton läggas på hög.
gURRA viLL köpA EN kAMERA till föreningen. han föreslår en häftig manick med 18 megapixlar och roterande LCd-skärm. nu frågar han dig som är ordförande om det går bra.
det finns inget enkelt svar på vad som får köpas in. allt som köps ska gå till verksamheten. en kamera kan vara ok om ni ska dokumentera boendemiljön i ett projekt. däremot ska ni aldrig spendera i onödan. behöver ni verkligen 18 megapixlar eller kan ni hitta en billigare eller låna en kamera? spendera inte mer än nödvändigt. alkohol är aldrig ok.
frågan är också viLka pengar ni vill använda. en förening har ofta oLika pengar för oLika ändamål. boinflytandepengar ska i princip gå till arbete som handlar om förhandlingar, samråd och förbättringar i bostadsområdet. fritidspengar ska användas till andra saker som till exempel
gårdsfester och andra gemensamma aktiviteter i bostadsområdet.
tänk på att det är hyresgästernas pengar ni har hand om.
därutöver finns verksamhetspengar som betalas av hyresgästföreningen och som ska gå till organisationens verksamhet som till exempel årsmö-
tet. kolla med ert regionkontor så får ni närmare information.
eventuella arvoden beslutas av årsmötet. är detta aktuellt, gör i så fall något gemensamt – om det finns pengar över. men kom ihåg att verksamheten är ideell och tänk på medlemsnyttan.
EN NyiNfLyttAD tRUMMis kommer med ett förslag: hon vill marknadsföra hyresgästföreningen med en webbsänd musiktävling på gården. ni tycker det låter kul. det ligger i linje med er verksamhetsplan: ni ska synas och höras mer – och det finns lite pengar i budgeten för det.
Planering och budget är grunden för allt ni gör under året. styrelsen lägger fram en verksamhetsplan. den god- känns av årsmötet. alla aktiviteter ska stämmas av mot budget. det gäller även förslag som dyker upp under året.
Planera inte för mer än ni har pengar till. följ sedan upp aktiviteter och kostnader. Återkommande kostnader kan tas upp i budgeten så slipper ni beslut vid varje tillfälle.
exempelvis kaffe till styrelsemötena.
oRDföRANDE fLäDERBLoM vill att ni ska ordna en studieresa. hon tycker ni ska lära er mer om återvinning och föreslår en arbetsgrupp. alla gillar idén – men har ni råd?
Lokala hyresgästföreningar har två viktiga huvudsakliga inkomster: boinflytande- och fritidsmedel. bägge betalas av bostadsbolaget och avser alla hyresgäster. vissa bolag vill se en verksamhetsplan och budget. kolla med ert bolag vad som krävs.
det finns flera andra sätt att dryga ut kassan. många bostads-
bolag är öppna för idéer. en arbetsgrupp om återvinning kan vara en idé som de vill uppmuntra.
kom gärna med projektförslag. initiativ belönas ofta. bostadsföretaget har ingen skyldighet att stödja projekt. men på många håll gör de gärna det. Prata med dem. kolla även om det finns stipendier att söka. Leta på nätet.
HåLL koLL på EkoNoMiN
alla är ni ansvariga
pENgAR Målarfärg till lokalen. En ny klotgrill till gårdsfesten. Varje lokal hyresgästförening bestäm- mer i princip över sina pengar. Men det finns regler att följa. Vissa lokala föreningar får också hjälp av Hyresgästföreningen med bokföring, då gäller andra rutiner. Läs vår skola och få ordning på ekonomin i den lokala hyresgästföreningen.
text: daVid HultH Wallgren
iLLustrationer : mar
tin he aP
14 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 15
k
lockan är nästan nio på kvällen när tre kvinnor och två hundar träffas utanför en port. Birgitte Filbert, Ing-Britt Andersson och Ruth Carlsson ska ut på sin vanliga kvällsrunda. Det är bitande kallt i bostadsområdet Holma i södra Malmö. Snön dämparljuden och kylan skrämmer bort de flesta kvällsflanörerna.
De tre kvinnorna, som själva bor i området, börjar gå och kollar att allt är okej: Är något sönderslaget? Belysning eller ett fönster i en tvättstuga?
Ungdomar som verkar ha något fuffens för sig? Öppna källardörrar?
Kvinnorna spanar med vana blickar men i kväll är det lugnt på Holma.
Mot slutet av vandringen
träffar kvinnorna på Krister Fennhagen. Han tar ut sin hund ett par, tre gånger varje kväll, sista gången vid midnatt, och även han passar på att göra iakttagelser.
– Jag kollar om det är skumt folk ute.
Och ser han något anmärk- ningsvärt rapporterar han det vidare till de tre kvinnorna som han känner väl.
tRyggHEtsvANDRiNgARNA genom området har pågått i ungefär ett och ett halvt år och frågan är om de gett resultat?
– Utan tvekan, svarar Krister Fennhagen.
Birgitte Filbert håller med.
Många boende, säger hon, berättar för oss att nu vågar de gå ut i området igen. Fast det går i vågor, ibland är det bättre, ibland sämre.
Hon är säker på att vand- ringarna är uppskattade av de boende – även om ingen direkt berömmer dem.
Men de är inte populära hos ungdomsgängen.
– Fast en del av ungdomarna ▲
så fåR vi Ett tRyggARE
oMRåDE
tRyggHEtsvANDRiNg Hyresgästerna var rädda för att gå ut på kvällarna. Ett ungdomsgäng hade tagit över området.
Vandalisering, knarkhandel och hot var en del av vardagen.
Myndigheter, polis och bostadsbolag stod maktlösa.
Tre kvinnor från den lokala Hyresgästföreningen i området tog saken i egna händer, började vandra genom området varje kväll och vände utvecklingen.
– Nu vågar folk gå ut på kvällarna igen, säger Birgitte Filbert, en av de modiga kvinnorna.
text: joHan klintBergersäger faktiskt hej till oss nu- mera, berättar Birgitte.
Glåpord saknas inte när de går genom området. De unga, som ropar efter dem och ställer eller ställde till annat elände, är i åldern 10–20 år. En del bor i området, andra inte.
En kväll höll det på att gå riktigt illa. Vid en smal pas- sage mellan två hus stoppades Birgitte och Ruth av sex–sju killar som hade synpunkter på
”kärringarna”.
Efter att ha formulerat sitt missnöje med ord, efter att ha hotat med att slå ihjäl Ruths hund vid ett lämpligt tillfälle, började en av killarna sakta slå ett järnrör på en betongkon. En annan slog ett basebollträ på samma kon, allt för att stryka under sina uttalade hot. Kvin- norna höll sig lugna och sade ingenting.
– Det gör vi aldrig, vi är tysta.
DAgEN EftER iNciDENtEN rap- porterade Birgitte och Ruth för hyresvärden, Malmö kom- muns bostads AB (MKB) vad Krister Fennhagen
med hunden Otto går flera rundor varje kväll och ser om det finns
”dumma typer”
i området.
Birgitte Filbert, Ruth Carlsson och Ing-Britt Andersson kollar vid sin sedvanliga kvällsrunda att allt är okej på Holma, miljonprograms- område med 1 500 lägenheter, byggt på 70-talet.
foto: martin Lindeborg
Många boende berättar för oss att nu
vågar de gå ut
i området igen
HYRESGÄSTEN 17 16 HYRESGÄSTEN
som hänt och vilka som hotat.
Efter det fick föräldrarna till killarna besök av representan- ter från MKB och klara besked om hur allvarligt bolaget såg på detta.
MKB känner ett ansvar för nattvandrarna eftersom det faktiskt var bolaget som från början bad de lokala hyres- gästföreningarna i området att organisera vandringarna.
Birgitte Filbert betonar att bra samspel med bostadsfö- retaget är en förutsättning för lyckat resultat. Och MKB stöttar vandrarna på alla sätt och fixar snabbt de fel som de anmält.
– Annars kunde vi lika gärna låta bli att rapportera, säger Birgitte Filbert bestämt.
ANtALEt vANDRARE har på sena- re tid ökat från tre till åtta. Bir- gitte gjorde en framstöt bland de boende och gensvaret blev mycket bra. Nu täcker trygg- hetsvand-
ringarna hela Holma, vilket de inte gjorde tidigare. Ett
schema finns där man minst är två som går runt tillsammans i området.
Den som vill bli nattvand- rare bör helst också vara aktiv inom självförvaltningen. Det
är i alla fall MKB:s önskemål.
En symbolisk ersättning utgår.
Självförvaltningen på Holma är också grunden till att områ- det i dag i stort sett fungerar väl. Annat var det då självför- valtningen drog igång. Holma hade dåligt rykte, omflytt- ningen var stor, förstörelsen omfattande, få trivdes.
sjäLvföRvALtNiNgEN startade på initiativ av Hyresgästfören- ingen i Malmö 1983 och finns nu – förutom på Holma – i ett flertal andra bostadsområden i Malmö.
– Utan självförvaltningen hade vi troligen flyttat häri- från! säger Birgitte Filbert och Ing-Britt Andersson.
Grundtanken är att de hyresgäster som så önskar tar över en del av förvaltningen och får ersättning. Den är 390 kronor skattefritt per månad och hushåll och betalas ut två gånger per år.
– Men det viktigaste är inte pengarna utan gemen- skapen, inty- gar de tre kvinnorna.
Självförvaltningen omfattar dels utemiljön där det handlar om att rensa ogräs, plantera nya växter, gräva upp buskar och ersätta dem med nya,
klippa gräs och kratta löv, byta lampor, tömma papperskorgar och så vidare. Inomhus gäller det städa trapporna och byta trasiga glödlampor.
Kvinnorna berättar att myck- et av förstörelsen försvunnit, grannarna har lärt känna varandra och tryggheten ökat på olika sätt, bland annat ge- nom att de som reser bort ofta berättar detta för sina grannar vilket också gjort att inbrotten minskat.
Självförvaltarna organiseras
av de lokala hyresgästfören- ingarna eller direkt genom ansvariga hyresgäster som Ing-Britt Anderson och Ruth Carlsson. De bor Påskliljega- tan 1–17 där 28 av 90 hushåll deltar. I Birgitte Filberts fall sköts jobbet genom den lokala hyresgästföreningen Lycko- klövern på Snödroppsgatan 70–86 där 20 av de 53 hushål- len är engagerade
Även i två ytterligare områ- den på Holma finns självför- valtning. n
Vi vill gärna ha sällskap, säger Birgitte, ing-Britt och Ruth som går ut med sina hundar varje kväll
kontakt
Birgitte Filbert, tel. 040-13 95 69
▲
oMväRLD SYNA TiDENS TEckEN
EN fAstigHEtsföRvALtNiNg anpassad efter bostadsområ- dets förutsättningar när det gäller skötsel- och underhåll kan bidra till ökad lönsamhet med så mycket som upp till cirka femton procent enligt rapporten.
I förlängningen ökar en aktiv fastighetsförvaltning lönsam- heten, bidrar till bättre fastighetsvärden och påverkar samhällets kostnader i en positiv riktning.
Med detta som utgångspunkt borde fastighetsägare ta stör- re ansvar för bostads- områdenas problem, menar Gunnar Blomé.
Det gäller inte bara allmännyttan utan
också privata fastighetsägare.
Även om det inte är rimligt att bostadsföretagen tar ansvar för och löser alla problem kan fastighetsägarna göra en stor insats tillsammans med olika
aktörer som exempelvis Hyres- gästföreningen.
I rapporten jämförs så kallad relationsförvaltning i Fisksätra i Nacka kommun med traditionell förvaltning i Lindängen i Malmö kommun.
i fisksätRA har den privata fastighetsägaren Stena tagit
initiativet och satsat på vad man kallar re- lationsförvaltning. Det innebär att Stena Fast- igheter gör enkätun- dersökningar för att få de boendes åsikter om lägenhetsstandard, service, städning och trygghetsaspekter.
– Vi vill underlätta för hyresgäster som vill göra något i sitt område. Alla projekt och akti- viteter som ger stärkt gemen- skap, minskad skadegörelse och en bättre boendemiljö är bra och vi får också en mins- kad omflyttning, säger Anna
Dybeck som arbetar med Stena Fastigheters verksamhetsut- veckling.
I Fisksätra omfattar satsning- en tre områden: Ungdomsre- laterade frågor, hyresgästmo- bilisering och kontakter med andra aktörer i området.
Ungdomsprojekten omfattar klottergrupp, städgrupp, som- marjobb och sommarkollo för ungdomar. Prestationer belönas med aktiviteter och ersättning.
Hyresgästmobiliseringen innefattar bland annat trygg- hetsvandringar och trapp- värdar som också får en viss ersättning.
Kontakter handlar om samordning av nätverk med kommunen, näringsidkare, po- lis, skola, Hyresgästföreningen och andra föreningar.
Trots merkostnaderna för in- satserna i Fisksätra bedöms de ge en besparing på fem procent av drift- och underhållskostna- den per år för området.
Även om Fisksätra och Lind- ängen befinner sig på olika hyresmarknader har båda områdena bedömts ha samma förutsättningar. Följande kost- nader är högre i Lindängen:
Misskötsamhet vid avflytt- ning, renhållning av utemiljö, sophantering, klottersanering, förstörda fönster, städning och hantering av störningar.
Det är tydligt att de samlade kostnaderna i Fisksätra ligger lägre än Lindängen vilket förklaras av relationsförvalt- ningen, konstaterar Gunnar Blomé. Rapporten går att ta del av på Boverket.se.
Aktiv
fastighets- förvaltning är lönsamt
HyREsgästMoBiLisERiNg Att som fastighets- ägare satsa på ett bostadsområde lönar sig ekonomiskt jämfört med att låta det förfalla.
Det visar en rapport som Gunnar Blomé, forskare vid Malmö Högskola, gjort på uppdrag av Boverket.
text: Peter ForsMan
foto: Peter forsman
I sin rapport ”Ekonomiska effekter relaterade till åtgärder i bostadsområ- den” drar Gunnar Blomé slutsatsen att det lönar sig med en aktiv fastig- hetsförvaltning tillsammans med hyresgästerna. Bilden från Fisksätra.
Gunnar Blomé, forskare vid Malmö Högskola.
Abdul Aziz har nyligen flyttat ifrån Holma där han bott länge. Nu bor han i grannområdet . ”Jag trivdes bra på Holma. Det är fint att någon vill ta på sig att titta till området på kvällarna så att alla vågar gå ut.”
tips föR
BRA kväLLs- vANDRiNgAR
1
försök att få ihop ett gäng på åtminstone fyra – sex personer eller fler, allt beroende på hur stort bostadsområdet är.På så sätt är det lättare att få kontinuitet och täcka hela området jämfört med om man bara är få.
2
gör det inte så högtidligt! be att folk provar på någon månad eller två, berätta hur roligt man kan ha när man vandrar tillsammans på kvällen.3
kontrollera lampor och övrig belysning, dörrar och fönster, miljö- torgen (sopsorteringsan- läggningar). håll ett öga på ungdomar som är ute i området. ta gärna upp skräp som ligger slängt och kasta det på rätt ställe.4
möter ni någon gång till exempel hotfulla ungdomar:sök inte konfrontation, säg helst inget till dem mer än ett vänligt ”hej”
– det brukar ha bra effekt. titta bara rakt fram, förbi dem. man behöver nödvändigtvis inte alltid passera förbi där ungdomar brukar vistas. ta med en mo- bil så att ni kan kalla på hjälp om något skulle hända men ta inte bilder av de unga – det provocerar bara.
5
försäkra er om stöd från bostadsbolaget innan ni börjar kvälls- vandra. är ni inte säkra på att bolaget stöttar er, att de omgående åtgärdar fel som ni anmäler, då är det inte lönt att börja vandra.om kommunen inte åt- gärdar till exempel trasig belysning på sina parkvä- gar i och kring området, be bolaget trycka på.
hjälper inte det, uppmana hyresgäster att skriva (inte ringa) till kommunen. hjäl- per inte det heller, vänd er till media.
foto: martin Lindeborg
ExpERtERNA
18 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 19
Hyresgästföreningen
fRågA HyREsgästENs ExpERtER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter är ingemar Hellman, organisationsfrågor, karin lindeberg, boendemiljö, och Pär svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.
Ingemar
pÅ tapEtEn
karin pär
iLLustrationer: martin heaP
Jag sitter i en föreningssty- relse där vi diskuterar vad som är rimliga styrelsearvo- den. Finns det några regler eller praxis för detta inom Hyresgästföreningen?
Emelie svAR: Det finns inte någon praxis eller rimlig nivå fast- ställd. Frågan har varit uppe genom motioner till förbunds- stämman men det har då istäl- let hänvisats till stadgarna.
Enligt stadgarna så ska års- mötet besluta om styrelsens ar - voden. Varje styrelse är ansva- rig och ska stå still svars inför medlemmarna när det gäller vad pengarna används till.
urBan eHrenBorg Ekonomichef riksförbundet
SkRiV TiLL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENiNGEN.SE
Föreningarna ska ha sitt fokus på vår kärnverksamhet som hyresförhandlingar och bostadspolitiskt påverkan för att förbättra villkoren för medlemmarna och hyresgästerna
Jag läste i Hyresgästen om att många föreningar ägnar sig åt att anordna bussresor, exempelvis till Ullared, och att det inte skulle vara en bra verksamhet. men om det är detta som medlemmarna efterfrå- gar, ska vi då avstå från att anordna bussresor?
Karin svAR: Det handlar inte om att avstå från att arrangera bussresor om medlem- marna vill ha det. Samtidigt finansieras i regel den här typen av utflykter med fritidsmedel från bostadsföretaget och då handlar det inte enbart om våra medlemmar utan att alla hyresgäster i bostadsområdet ska bjudas in.
Frågan gäller om detta är en verk- samhet som hyresgästföreningarna på kommunnivå ska lägga sitt mesta krut på. Då är svaret nej. Föreningarna ska
ha sitt fokus på vår kärnverksamhet som hyresförhandlingar och bostads- politiskt påverkan för att förbättra villkoren för medlemmarna och hyresgästerna.
Föreningarna ska också stödja de lokala hyresgäst- föreningarna ute i bostads- områdena. Det är de lokala föreningarna som i första hand ska stå för den typen av aktiviteter som bussre- sorna utgör. Ett tips är att använda en bussutflykt till att lyfta fram och berätta om Hyresgästföreningen.
Det kan till exempel ske genom en enklare frågesport om Hyresgästföreningen med några symboliska priser.
ingeMar HellMan
Jag undrar över hur vi ska hantera valet av ny styrelse på kommande årsmöte i lokala hyresgästföreningen.
Vi som sitter i styrelsen nu är inte helt överens om vilka som bör sitta kvar i styrelsen. Vi har inte valt någon valberedning på föregående årsmöte. Hur ska vi hantera saken?
Kjell svAR: Ett sätt att hantera frågan är att kalla till ett medlems- möte i god tid innan årsmötet där ni tar upp styrelsens arbete och hör hur medlemmarna ser på det. Där kan ni också tillsätta en mindre arbetsgrupp på ett par personer som får till uppgift att tillsammans med styrelsen förebereda årsmötet och föreslå ny styrelse. Även om detta inte formellt är en valberedning, vilken ska väljas på årsmötet, så blir uppgiften i praktiken densamma. Om det är känsligt med valet så kan ni föreslå sluten omröstning på
Är det fel att
anordna bussresor?
tvister vid ombildning
föRBUNDsstyRELsEN har behandlat frågan om vilket juridiskt stöd hyresgästför- eningen ska bistå med vid kontroversiella bostads- rättsombildningar med oklar majoritet på föreningsstäm- man.
enligt hyresgästföreningens riktlinjer har föreningen inte skyldighet att lämna juridiskt biträde till en medlem som vill föra talan mot en ombild- ning i tingrätten. det har ändå skett vid flera tillfällen i region stockholm. något som ifråga- satts. det är resurskrävande, leder till djupa konflikter mel- lan de boende och leder inte till att ombildningen stoppas.
i regel utlyses bara nya stäm- mor tills ombildningen går igenom. det är bättre att istället satsa resurserna på förebyggande opinions- och upplysningsarbete.
förbundsstyrelsen har där- för beslutat att hyresgästför- eningen i fortsättningen inte ska lämna juridiskt biträde till medlem som vill föra så kallad klandertalan mot en ombildning till bostadsrätt.
Framtidslöften om byggande
vAD koMMER de olika parti- erna göra åt bostadsbristen?
den frågan ställdes i hyres- gästföreningens kampanj bygg framtiden där sammanlagt 66 kommuner valdes ut. de styrande i kommunerna har tillsammans lovat att nära 103 000 nya bostäder ska byggas under mandatperio- den. flera har dock inte svarat hur stor andel som ska vara hyresrätter, men drygt 23 100 hyresrätter utlovas specifikt.
årsmötet där de som får flest röster blir valda, om nu inte alla kandidater får plats i sty- relsen. Det är upp till mötet att bestämma hur många som ska vara med i styrelsen, men det ska var ojämnt antal ledamöter.
På årsmötet är det dessutom lämpligt att välja en valbered- ning till nästa årsmöte. Års- möte ska hållas före februari månads utgång och kallelse ska ske minst två veckor före mötet. Uppstår problem under året går det dessutom att kalla till ett extra årsmöte.
ingeMar HellMan
Praxis för
styrelsearvoden?
Hur ska vi hantera styrelsevalet?
kallelse till årsmöte
Stämmer det att kallelsen till årsmötet ska vara ute två veckor i förväg? Hittills har det ju räckt med en
vecka.
Erik svAR: Enligt de nya
stadgarna som gäller från 1 januari 2011 ska medlemmar ha kallelse
till årsmötet minst två veckor innan. Detta gäller både föreningar
och lokala hyresgäst- föreningar.
kan förhandlingsordningen tas över ?
HSB har köpt Jkms fastigheter på margare- tavägen i Järfälla. min fråga är om Hyres- gästföreningen kan överta förhandlingsord- ningen som finns där och därmed istället förhandla om hyrorna med HSB?
Björn
svAR: Förhandlingsordningen följer med vid fastighetsförvärv. Det vill säga att Hyresgästför- eningen kan i detta fall ”överta” förhandlings- ordningen och förhandla med HSB.
Pg nyströM Förbundsjurist
M
an löser inga världs- problem genom att måla en fondvägg.Ändå är vi många som försöker. Inredningstrenderna hag- lar från allt fler tidningar, bloggar och gör det själv-program. Och på Berns kan inredningsintresserade låta sig hånas av Henrik Schyffert och Fredrik Lindström i krogsho- wen ”Ljust och fräscht”.
soM HyREsgäst får man oftast ta lägenheten som den kommer. Fast i mitt fall är det lägenheten (och bovärden) som får ta mig när jag kommer med min omgörningsiver.
Turligt nog ligger färgkedjan med hyresgästföreningsrabatt i närheten.
Bristen på ROT-avdrag fick mig att djärvt be värden om arbetshjälp inför köksupprustningen. Jodå, han lät ta bort det gamla gasröret på väggen så vi kunde måla och sätta
Hemtrevligt är allt vi vill ha
Min vän G har lagt allt
krut på finess-
erna.
Som den ljudlöst
mjuk- stäng-
ande toasitsen.
hyresgasten@ hyresgastforeningen.se
iLLustration: Catharina nygÅrd hoLgersson
HäNt & HyRt
Posttidning B
hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm
guniLLa nordin om Livet i hyresrätt
upp egeninköpt fläktkåpa. Den nya bänkskivan fick vi också hjälp med, att såga av och montera. Men lami- natgolvet, det la vi själva. Och slitna dörrfoder får vara. Men jag irriterar mig fortfarande på vardagsrum- mets framåtlutande marmorfönster- bräda. ”Nja, det där få’ru nog leva med, sörru”, sa bovärden på bred stockholmska när jag pekade på blomkrukorna i nedförsbacken.
Min vän G, som fick sin hyresrätt totalrenoverad inför in-
flyttningen, har i stället lagt allt krut på fines- serna. Som den ljud- löst mjukstängande toasitsen. Putta lite med pekfingret och se hur locket låångsamt sjun- ker ner. Inget demonstrativt
”pang” för
att påkalla uppmärksamheten från sambon som vägrar fälla ner locket där inte. Eller sängmadrassen med memoryskum som formar sig exakt efter kroppen när man sover. Den kommer liksom ihåg alla inbukt- ningar och valkar. ”Minns inte detta nu”, brukar G säga till sängen när han står på den för att damma taklampan.
Ett HELt ANNAt tillvägagångssätt för att på sikt öka trivseln i hyres- rätten är att bli taktiker. En granne
med kylslagen lägenhet rullar ihop vardagsrumsmattan mot
balkongdraget även denna vinter i förhoppningen att få
de gamla vitvarorna utbytta.
Man kan nog inte få allt på en gång, resonerar han.
Först rejäl kyla åt mjölken, sen får de ta itu med kylan hos sill mjölken.
