För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Bygglogistik, Miljödata &
Sveriges miljömål
Webinar del 1: Varför behövs insamling och kvalitetssäkring av miljödata vid
anläggningstransporter och entreprenadarbeten?
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
2021-01-29 3
Koordinator temaområdet Urban Logistics, CLOSER
Koordinator temaområdet Urban Logistics, CLOSER. Projektledare
MIMIC
Inledning
2021-01-29 4
• Sveriges miljömål
• Främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling
• Bygg- och anläggningstransporter har stor betydelse
• Miljödata har en nyckelroll
Varför?
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Trafikverket i en hållbar utveckling
Sven Hunhammar
Bygglogistik, miljödata och Sveriges miljömål
2021-01-29
Ett hållbart samhälle
Agenda 2030
Transportsystemet
Målbild 2030
Trafikverket bidrar till ett hållbart samhälle
Ett hållbart samhälle
Transportsystemet
Trafikverket
Agenda 2030
Målbild 2030
Långsiktiga mål
Två uppgifter för Trafikverket
Ett hållbart samhälle
Transportsystemet
Trafikverket Vår egen och upphandlade verksamhet Planering
Klimatpåverkan från transporterna
Trafik
Fordon
Infrastruktur
• Klimatkalkyl från 2015
• Upphandlingskrav från 2016
• Egna delmål 2020, 2025 och 2030
• Samarbete med branschen: delmålen kan nås till låg kostnad
• Nettonoll 2045
• Färdplan för bygg- och anläggningssektorn
Från mål till handling
• Första projektet med klimatkrav färdigt.
• Totalentreprenad: 7 betongbroar, vägar, gång- och cykelvägar.
• Krav 0 procent och bonus för upp till 10 procent reduktion (max 1 procent av kontraktsvärdet).
• Resultat: 18 procent reduktion:
• Minskade mängder schakt och fyllning,
• optimering obunden överbyggnad och beläggning,
• biodiesel,
• armeringsstål med lägre klimatpåverkan
Väg 44 Lidköping – Källby
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Regeringsuppdraget:
Främja minskad
klimatpåverkan inom byggsektorn
29 januari 2021
Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten
Uppdraget
Utveckla och komplettera hållbarhetskrav och annat stöd för att främja en minskad klimatpåverkan under hela livscykeln inom bygg-, anläggnings- och fastighetsområdet vid offentlig
upphandling.
Möjliggöra en ökad användning av livscykelanalyser och kravställande på minskad miljö- och klimatpåverkan
Stöd ska bland annat ges om metodval, referensvärden och att följa upp krav
Informations- och kunskapsinsatser
Indikatorer för att följa upp
RU främja minskad klimatpåverkan vid offentlig upphandling av bygg
Upphandlingsmyndigheten
Boverket
Trafikverket
Uppdragets längd och målgrupp
Uppdraget pågår 2020-2021
Upphandlande organisationer för byggprojekt
Huvudmålgruppen är beställare
Leverantörer för byggprojekt
Hållbar samhällsbyggnad som också bidrar till
att nå målen i Agenda 2030 och miljömålen
Mål inom Agenda 2030 som upphandling av
samhällsbyggnad kan bidra till
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna
15. Ekosystem och biologisk mångfald
Stora utmaningar inom byggbranschen
Miljö- och klimatpåverkan
Energikonsumtion utifrån livscykelperspektiv
Korruption
Minskad konkurrens/färre anbud
Ineffektiv användning av ytor
Arbetsplatsolyckor och arbetsmiljö
Dåliga arbetsvillkor
Kompetens- och arbetskraftbrist
Tillgänglighetsproblem
Fördyrning och försening av projekt
Fel, brister och skador
Digitalisering
Använda upphandling som ett strategiskt
verktyg
Möta utmaningarna i en komplex bransch
Bidra till hållbar samhällsbyggnad
Ta helhetsperspektiv och utveckla innovativa lösningar som främjar:
Miljömässig hållbarhet
Social hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet
Samverkan mellan delaktiviteter
Referensvärde
Modell
Webbaserat stöd
Behovsanalys
Hållbarhets kriterier Stöd för innovation Kunskapsnav på webben Modell för effektmätning
Produkt
Delaktivitet (DA) Övergripande uppdrag
DA Referensvärde
DA Modell för byggprocessen
Boverket
DA Upphandlingsstöd
DA Behovsanalys
DA Kriterier
DA Innovation
DA Kommunikation
DA Effektmätning
Upphandlingsmyndigheten
Produkterna från delaktiviteterna!
&
Minskad klimatpåverkan Hållbar samhällsbyggnad
genom upphandling!
Webben är navet för att komma dit.
Upphandlande organisationer Leverantörer inom bygg
Branschorganisationer SKR
Fossilfritt Sverige Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, och Västerbotten
Forskning
Konsultbolag inom bygg och klimat
Statliga myndigheter Kommuner och regioner
med flera
DIALOG PÅ NATIONELL NIVÅ
INTERVJUER REFERE
NS GRU
PPER
SPRIDN ING
UTFORSKA SAMSKAPA UTVECKLA LEVERERA
Filmer Slutrapportering
Utmaningar Framgångs- faktorer
Sprida innovativa lärande exempel
Modell för referensvärden
Klimatkrav Insikter från behovsanalys
Rapport från kartläggning Sprida kunskap i samverkan med
andra Byggprocessen- inköpsprocessen
Nav för bygg- upphandling
FÖRANKRING
OM VÄRL
DS BEV
AKN ING
WO
RKSHOPPAR SAM
VERKA N
Organisationer som fått inbjudan till referensgruppen
Fortifikationsverket
Naturvårdsverket
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, och Västerbotten
Energimyndigheten
Göteborgs Universitet
Sustainable Innovation
KTH
Chalmers
SundaHus i Linköping AB
Ramboll
IVL Svenska Miljöinstitutet
Klimatkommunerna
BIM Alliance
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Specialfastigheter Sveriges Aktiebolag
Sveriges Allmännytta
Statens Bostadsomvandling AB
Fossilfritt Sverige
Byggherrarna
Fastighetsverket
Akademiska hus
Göteborgs stad
Stockholms stad
Malmö stad
SISAB Skolfastigheter i Stockholm
Peab
Skanska
NCC
HSB
Förvaltning Utbyggd
Tunnelbana
Lejonfastigheter AB
Region Gävleborg
Fastighetsägarna
Locum RMC, Landstingen och regionernas miljöchefer
Samverkansforum för statliga byggherrar
Riksbyggen
Byggföretagen
RISE
BEAST
LTU
Tre delleveranser under uppdragstiden
Delleverans 1: hösten 2020
Delleverans 2: våren 2021
Delleverans 3: hösten 2021
Delleverans 1: höst 2020
Kundbehovsanalys
Klimatindikatorer i miljöspendverktyget
Lärande exempel om innovativa lösningar
Metod för referensvärde för klimatdeklaration
Modell för byggprocessen
Dialog och förankring med branschen, referensgruppen och andra relevanta aktörer inom området
Digitalt nav för byggupphandling på webben
1
Delleverans 2: vår 2021
Modell för byggupphandling enligt inköpsprocessen/byggprocessen
Stöd för byggleverantörer enligt inköpsprocessen
Strategiskt stöd för
beställarorganisationen
Stöd för innovationsupphandling för minskad klimatpåverkan
Klimatkrav/hållbarhetskriterier för husbyggnad
Dialog och förankring med byggbranschen
Kommunikationsaktiviteter
2
Delleverans 3: höst 2021
Dialog och förankring med branschen
Indikatorer/modell för att följa upp effekter
Fler lärande exempel om innovativa lösningar
Kommunikationsaktiviteter
Referensvärden för
klimatpåverkan vid nybyggnation
Slutrapport, framgångsfaktorer, utmaningar, rekommendationer
3
Exempel på konkreta leveranser
Klimatkrav i offentlig upphandling
Klimatkrav till nybyggnad Klimatkrav till ROT-
byggnad och krav på återanvändning
Klimatkrav för betong, cement och armering
Klimatkrav för cirkulära massor och
fyllnadsmaterial
Klimatkrav för asfalt och vägbeläggning
Regioner och kommuner
Husbyggnad Anläggning Primär målgrupp
Modell för
byggupphandling
Stöd för både upphandlande organisationer och
leverantörer.
Vägledning för bygg och
anläggning kopplad till inköps- och byggprocessen
Stöd i alla zoner i
inköpsprocessen riktad till bygg
Inköpsprocessen
Stöd i alla zoner i inköps- processen riktad till bygg:
Förberedelsefasen
Upphandlingsfasen
Realiseringsfasen
Upphandling kan bidra till att skapa ett
hållbart samhälle!
Tack!
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Byggherrarna
Tommy Lenberg
Föreningen Byggherrarna
• Föreningens medlemmar är byggherrar som kontinuerligt bygger för eget fastighetsägande och långsiktig förvaltning.
• Föreningens medlemmar startar årligen projekt för över 100 miljarder
BYGGHERRENS ARENOR
Samhällsarenan Branscharenan Projektarenan
Den långsiktige och värdeskapande samhällsbyggaren –
skapar samhälleliga värden och tar långsiktigt ansvar
Den utvecklande och utmanande byggherren –
initiativtagare och kravställare till förbättringar inom
samhällsbyggnadsbranschen
Den tydlige och kravställande beställaren –
Engagerat ledarskap med tydlig målbild, ställer krav på aktörerna och
följer upp leveranser
38
Byggherreorganisationens kraftfält
Byggherren Ägare, företagande
& affärsidé
Samhälle
&
Lagar
Bransch
&
Byggprocess Kunder
&
Brukare
Identifierade utvecklingsområden inom ramen för Färdplan 2045
• Policy och regelverk
• Klimatberäkningar
• Affärs- och upphandlingsmodeller
• Processer och beteende
• Cirkulär ekonomi
• Industriellt byggande
• Testbäddar
• Kvalitet och kvalitetssäkring
• Digitalisering
• Kommunikation och samordning
Viktigt att tänka på vid kravhantering
§ Tidigt kommunicera nya krav och tydliggör dem så att leverantörer hinner förbereda sig.
§ Försök i möjligaste mån att utgå från gemensamma standarder.
§ Klara ut ansvarsförhållanden, vem som förväntas göra vad.
§ Ett proaktivt förhållningssätt.
2018-09-06/07 Byggherrarnas styrelsekonferens 41
42
Byggherren tar ett ökat
ansvar Byggbranschen tar ett ökat
ansvar
Hur kommer rollerna att
utvecklas?
Möjligheternas byggregler
2019-10-04 VP 2020 - Byggherrarnas långsiktiga strategi 43
44
www.byggherre.se
Tack för ordet!
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Varför är data viktigt för att driva kunskapen om bygg-
och anläggningslogistik framåt?
Anna Fredriksson, biträdande professor Stadsutveckling och logistik,
Bygglogisitkgruppen, KTS, ITN
anna.fredriksson@liu.se
Byggtransporter
• Just nu pågår det ca 18000 projekt i Sverige
• 90% av transporterna till och från dessa projekt går på väg
• 20% av den transporterade vikten i Sverige är byggrelaterad
• 50% av stadens godstransporter är byggrelaterade
• 10 % av CO2 utsläppen från byggprojekt är från transporter
(Sezer och Fredriksson, 2020)Foto: Thor Balkhed
Vad vill vi uppnå?
• Minska störningar
• Buller
• Säkerhet
• Trafikflöde
• Vibrationer
• Utsläpp
• Tillgänglig yta
• Öka effektiviteten i byggbranschen
Antal leveranser
Typ av fordon/drivmedel Tiden dom kommer på
Antal olika fordon totalt Antal samtidiga fordon
Vad är kan vi påverka?
Leverantörer
Bygg- arbetsplatsen
Avfall, återvinning och massahantering Distribution
Planering
Projektering
Upphandling
Produktion
Drift
Försörjningsprocessen
Byggprocessen
Bygglogistik
Att förse byggarbetsplatsen med resurser i form av material, maskiner och personal på ett
effektivt sätt.
Hantera resurserna på ett effektivt sätt på själva byggarbetsplatsen.
Samt försäkra en effektiv återvinning och
avfallshantering som möjliggör cirkulärekonomi och hållbarhet.
Mottagning
Materialflöden husbyggnad vs anläggningar
Material, maskiner,
personal Avfall, massor och
maskiner
Material, maskiner, personal
Avfall, massor och maskiner
Nästa projekt
Massor är bulkmaterial
• Bulkmaterial kräver inga lastbärare och kan lagras fritt på mark i högar
• Bulkmaterial är ofta tungt och platskrävande
• Kräver mycket hantering för att hålla isär olika sorter
• Dvs du vill göra rätt första gången….
• Planeras ofta på dagsbasis (Woodcock, 2015)
• Utgör den största andelen av de ton-km för gods som transporteras på Sveriges vägar
• Korta avstånd men stort antal
• Genom förbättrad logistik kan man minska utsläppen med åtminstone ca
30% (EcoLoop)
Hur kan man förbättra transporteffektivitet
- Hur systemet är strukturerat på en övergripande nivå - Transport planering och ruttning
- Fyllnadsgrader
- Retur transporter – mängden tomma transporter
- Byte av transportsätt
Men då behöver vi data….
• Tillgängliga mängder material på olika platser
• Behov av mängd material på olika platser
• Rutter
• Fordon
• Bränslen
• Lokalisering av upplagsytor
Minska miljöpåverkan
• I Ebbepark räknade vi på
potentialen att ställa en HVO tank från Energifabriken på bygget.
• 6 grävmaskiner som kör 9 timmar per dag och dels ett antal
dieselaggregat. Grävmaskinerna förbrukar ca 10 liter i timman
• Tankning med HVO skulle för en byggtid på ett år innebära en
potential att minska CO
2utsläppen med 450 ton.
I MIMIC tillsammans med Trafikverket Projekt Ostlänken har vi gjort en
simuleringsstudie av relationen mellan transporter och lokalisering av lagringsytor
Scenario Total Cost (€):
weighted
Transport Cost (€) Storage Cost (€) CO2 Emissions (g) 1. 50% weight each on
transport and storage cost, homogeneous fleet
31.515 22.676 40.354 325.866.640
2. 50% weight on each transport and storage cost, heterogeneous fleet
34.703,5 30.145 39.262 368.476.324
3. 20% weight on transport cost, 80% weight on storage cost, homogeneous fleet
35.309 28.757 36.947 464.154.993
4. 80% weight on transport cost, 20% weight on storage cost, homogeneous fleet
26.562,2 20.986 48.867 288.252.413
5. 15 intermediate storage points, homogeneous fleet, rolling horizon
58.193 20.560 95.826 304.074.161
6. 5 intermediate storage points, homogeneous fleet, rolling horizon
57.393 28.862 85.924 468.683.113
Project
(N=13) Gross
area (m2) Size Type Value
(MSEK) Length (months) Data
coverage (%)
Certification
A 40000 NA Hospital renovation 1,300 60 53-97 None
B 24000 NA New offices 700 48 13-67 Silver
C 4100 49 Housing 100 25 46-100 None
D 46 Housing 98 26 44-92 Silver
E 35500 NA Hospital new 1,500 52 10-87 Guld
F 8400 NA New offices 300 30 43-83 Guld
G 14000 NA Public building 573 30 23-70 Silver
H 12000 126 Housing 200 26 14-64 Silver
J 4840 48 Housing 100 22 9-68 Unknown
K 4800 47 Housing 100 27 11-52 Unknown
L 5700 73 Housing 175 27 1-26 Silver*
M 11000 NA New offices and housing 36 1-39 Silver
N 13000 NA New offices and housing 350 25 24-80 Guld
Table 1. Details of the thirteen projects (*will not be officially certified but applying Silver certificate measures)
Project (N=13)
Transports Normalized transports
Normalized transport/m2
Normalized transport/flat
Normalized transport/value
A 1158 2632 0.066 0.89
B 13351 24724 1.030 19.07
C 4409 8165 1.991 166.63 44.09
D 396 825 17.93 4.04
E 22776 29579 0.833 15.18
F 1050 2625 0.313 3.50
G 3292 7004 0.500 5.75
H 2232 4464 0.372 35.43 11.16
J 2836 4807 0.993 100.14 28.36
K 78 190 0.040 4.05 0.78
L 234 936 0.164 12.82 1.34
M 2275 5987 0.544
N 3198 5711 0.439 9.14
Table 2. Number of transports and turnaround times of thirteen projects
I Störningsfri Stad har vi tittat på
transportmönstren för byggprojekt
I Störningsfri stad använder vi denna data för att simulera
påverkan av byggtrafik på staden
www.liu.se
Anna Fredriksson
anna.fredriksson@liu.se +46 11 36 3308
@LiUBygglogistik www.kts.itn.liu.se/bygglogistik
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Trafikverkets krav på miljövarudeklarationer
Susanna.toller@trafikverket.se
2020-11-02 60
Den stora klimatutmaningen: Klimatneutral transportinfrastruktur 2045
• Enligt klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045
• Trafikverket har som upphandlare av produktion och underhåll av infrastruktur stor möjlighet att påverka utsläppen av växthusgaser – vi bygger och förvaltar för mer än 50 miljarder SEK per år
• Mål om utsläppsminskningar är implementerade i Trafikverkets upphandlingskrav sedan 2018
61
Produkter som bidrar mest till klimatbelastningen
62
Källa: Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP Källa: Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan 2018-2029
Investeringsobjekt: Betong/cement, drivmedel, stål och beläggning
Baskontrakt: Drivmedel, salt, beläggning och stål
Miljödata efterfrågas
• Bränsleförbrukning och typ av bränsle (växthusgaser)
• Redovisning och spårbarhet av hanterade schaktmassor
• Miljövarudeklarationer för använda material och produkter
63
• EPD = miljövarudeklaration = ett verifierat och registrerat dokument för kommunikation av en produkts miljöprestanda över dess livscykel
• I Trafikverkets generella miljökrav efterfrågas EPDer som verifikat på produkters
klimatprestanda (TDOK 2015:0480).
• EPDer ger oss en praktisk möjlighet att kravställa och följa upp materials
klimatprestanda
Trafikverket ställer krav på miljövarudeklarationer (EPDer)
Bild: EPD International
Standardiserat tillvägagångssätt gör det möjligt
• EN 15804: Europeisk standard för EPD av byggprodukter. Den anger bland annat:
• Vilken typ av miljöpåverkan som ska ingå
• Hur miljöpåverkan ska beräknas
• Hur resultaten ska presenteras
• PCR: beskriver produktgruppspecifika regler (komplement till standarder)
• Programoperatörer: Publicerar EPDer efter tredjepartsgranskning.
ISO 14040, -44 ISO 14025
BuildingPCR products
ISO 21930 EN 15804
EPD
(Erlandsson 2011, IVL report B2019)
Exempel på Trafikverkets krav på material
(mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader)
Produkt/material Entreprenad avslutas 2020-2024 Entreprenad avslutas 2025-2029
Armeringsstål ≤ 0,72 kg CO2e/kg stål ≤ 0,52 kg CO2e/kg stål
Konstruktionsstål Krav på miljövarudeklaration typ III (EPD) för väg- och broräcken (från 2022), pålar och spont samt rostfria konstruktionsstålprodukter.
Krav på miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål.
Cement ≤ 0,70 kg CO2e/kg cement ≤ 0,62 kg CO2e/kg cement
Önskvärda förutsättningar för effektiv kommunikation av miljödata
1. Enhetligt digitalt informationsutbyte
2. Gemensamma standarder och mallar – innehåll och format 3. Kravställningar som är tillräckligt specificerade för att
möjliggöra utveckling av system och arbetssätt
4. Enkelhet, mervärde och låga trösklar ekonomiskt
68
Tack för visat intresse!
På adressen Klimatkalkyl@trafikverket.se
finns möjlighet att ställa frågor!
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad 09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
Varför kvalitetssäkrad miljödata?
Stockholms stad och Norra Djurgårdsstaden
Fredrik Bergman
Projektchef Genomförande Norra Djurgårdsstaden
Stockholms stad
• Staden totala byggrelaterade inköp står för 18,5 mdkr per år
• Stadens bolag och förvaltningar köper drift- och underhåll står för 1,9 mdkr per år
• Exploateringskontoret pågående projekt > 500 st.
• Gemensamt miljöprogram nedbrutet på bolag och nämnder
• Miljöindikatorer som ska styra mot uppsatta mål
3690
3628 3320 2710 2602 2269 2245 1959 1931 1526 14631
Exploateringskont… Stockholm Vatten … SISAB AB Svenska Bostäder Fastighetskontoret Trafikkontoret Utbildningsförvalt… AB Familjebostäder Stockholmshem AB Stockholms Hamn … Övriga … 0
5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000
Stockholms stads miljöprogram
• Miljöprogram med hög ambition som knyter an till Agenda 2030 och Parisavtalet
• Kunskapen behöver öka om stadens klimat- och miljöarbete och om innovativa idéer och lösningar för att möta de klimatutmaningar som måste hanteras
• ”Teknikutveckling och digitalisering är också avgörande verktyg för att nå målen i miljöprogrammet.”
Att fånga miljödata
• Miljöbarometern – statistik per delområde
• Miljödataportalen – GIS-karta med miljöinformation
• Uppföljningsportalen – bostäder miljödata
http://miljobarometern.stockholm.se/
Miljödata - exempel
Miljödata - exempel
Varför miljö-data?
•Projekt
•Resultat
•Klimatåtgärder
•Kontroll mot krav
•Data
•Redovisning
•Miljöprogram
•Indikatorer
•Initiera projekt
•Justering av mål
•Förbättringsarbete
•Avvikelsehantering
Åtgärda Planera
Genomföra Följa upp
”Basera alla beslut på fakta!”
Exempel Norra Djurgårdsstaden
• Ett av stadens många stadsutvecklingsområden
• Hållbarhetsprofil och separat hållbarhetsredovisning
• Miljökrav för anläggningsverksamhet och bostadsbebyggelse/kommersiella lokaler
• Bygglogistikcenter sedan 2013 – logistiktjänster för bostäder
• Masslogistikcenter sedan 2019 – logistiktjänster för anläggning
• Årlig uppföljning av krav/mål. Manuellt arbete och behov av automatisering.
• NDS ska vara fossilfritt 2030. Arbete pågår med fossilfri byggarbetsplats.
• Incitament i upphandling för minskad miljöpåverkan
• Sedan 2018 pågår ett arbete med att införa branschstandard BEAst NEC och miljödata
Varför kvalitetssäkrad och kostnadseffektiv miljödata?
• Enhetlig redovisning och uppföljning av miljömål
• Underlag för planering
• Kontroll mot uppställda krav i kontrakt/avtal
• Ta fram EPD för olika processer/aktiviteter
• Genomföra klimatkalkyler
• Behov av gemensam synsätt och struktur för datafångst:
– Stora datamängder och flöden
– Många leveranspunkter av data, mottagare och sändare – Snabb miljödata – effektiv data-on-demand
– Rätt miljödata – separera äpplen och päron
– Jämförbara och spårbar miljödata – projekt-projekt-stad-kommun-land – Minskad administration
Tack för visat intresse!
Fredrik Bergman
Genomförandprojektchef Norra Djurgårdsstaden
Exploateringskontoret Stockholm stad fredrik.bergman@stockholm.se
www.stockholm.se/norradjurgardsstaden
2021-01-29
Norra Djurgårdsstaden : Stockholm Royal Seaport royalseaport
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
2021-01-29 81
SVERIGES ÅKERIFÖRETAG
Peter Svensson
Bygg- och anläggningstransporter
7%
12%
2021-01-29 82
BRANSCHEN I SIFFROR
MILJARDER
160 10 000
225 000
Ca 9000 fordon levererar gods och tjänster till 4%
bygg- och anläggningsföretag.
2021-01-29 83
KLIMATMÅL
För transportsektorn:
• Noll utsläpp år 2045
• 70 procent lägre utsläpp år 2030 jämfört med 2010
6%
2021-01-29 84
• Upphandlingskrav – enhetligt ger lika villkor och efterfrågan.
• Ägare av fordonsdata
• Automation behövs
VARFÖR
2021-01-29 85
UTSLÄPPSREDUKTION – INNEHÅLL
• Drivmedlets påverkan
• Schablonberäkningar bristfälliga
• Fordon mäter förbrukning
• Fånga miljödata
86
PHAROS
STANDARDER
2021-01-29 87
KONTAKT
peter.svensson@akeri.se
Följ oss på sociala medier Facebook - Youtube
Instagram - LinkedIn
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
Agenda
08:00 - Inledning
08:10 - Sven Hunhammar, Trafikverket
08:20 - Patrick Amofah, Upphandlingsmyndigheten 08:30 - Tommy Lenberg, Byggherrarna
08:40 - Anna Fredriksson, Linköpings Universitet 08:50 - 09:00 Q&A
09:10 - Susanna Toller, Trafikverket
09:20 - Fredrik Bergman, Stockholms Stad
09:30 - Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag 09:40 - Q&A
09:50 - 10:00 Avslutning
2021-01-29 89
Hur tar vi nästa steg?
• Tillsammans
• 26 mars
• Insamling och kvalitetssäkring av miljödata
• Standardisering av informationsutbyte
• Genomförande
• Kunskapsspridning
För att lägga till bakgrundsbild; högerklicka på den grå rutan, välj Formatera figur, välj Bild eller strukturfyllning, Infoga bild från fil och välj bild.
