Pedagogisk verktygslåda. Version 2 Uppdaterad 14 maj 2013

(1)

Pedagogisk verktygslåda

Version 2

Uppdaterad 14 maj 2013

(2)

Innehåll Pedagogisk verktygslåda Schysst Spel 2013

Förberedelser och planering sid 3 Att samarbete med en fotbollsförening sid 4

”Äta en elefant i smådelar” - om temat Fred sid 5-6 Två lektionsförslag - med lekar och upplevelser sid 6-9 Fotbollspass med Åsnan Happy sid10-11

Tipspromenad sid 12

Lekar och övningar sid 13-15 Tänkvärt om lekar sid 16

Pedagogiska verktygslådan sammanställd av Arne Larsson med bidrag från Michael Hjelt, Agneta Boman, Tomas Eklund, Marie Åman-Persson, Andreas Salé, och Pontus Jyrell.

Illustrationer Anders Parsmo och Maria Svensk

Fler uppslag och idéer till fotbollsskolan finns i den pedagogiska verktygslådan

Schysst Spel 2012. Finns att ladda hem från webb och intranät.

(3)

3 FÖRBEREDELSER OCH PLANERING

TA I GOD TID KONTAKT ...

med den lokala föreningen och hänvisa till foldern där fotbollsföreningen anmälde sig till fotbollsskolan. Där står om samarbetet mellan Svenska kyrkan och Svenska Fotbollförbundet. Diskutera samarbete och visa ledaren i föreningen årets material. Erbjud ett besök under den vecka fotbollsskolan pågår.

Läs på sidan fyra i denna verktygslåda ”Om att samarbeta med fotbollsförening”.

På internwww.svenskakyrkan.se/fotboll en lista över de mer än 600 föreningar i Sverige som anordnar Landslagets Fotbollsskola.

BESTÄLL HEM MATERIAL

”Schysst spel”– tidningen till deltagarna i fotbollsskolan (gratis) Klistermärke - Schysst Spel (gratis)

Fotbollströjor till församlingens ledare (cirka 200 kr)

(Se lista med nr och storleker på www.svenskakyrkan.se/fotboll eller internwww.svenskakyrkan.se/fotboll)

MATERIAL ATT LADDA HEM FRÅN HEMSIDAN

Följande material kan man ladda hem från internwww.svenska kyrkan.se/fotboll eller www.svenskakyrkan.se/fotboll:

- Pedagogiska verktygslådan 2013 - pdf - Tidningen Schysst Spel 2013 i pdf-format - Pedagogiska verktygslådan 2012 - pdf

PLANERA PASSET

I denna verktygslåda finns olika hjälpmedel när ni ska plocka ihop innehållet till en lektion på temat fred. På sidorna 5-6 får man hjälp att dela upp fredstemat i lagom stora bitar. För de yngre barnen kan det passa med ett besök av åsnan Happy. Använd gärna även tidningen Schysst Spel när ni funderar över vad ni vill förmedla till barnen i fotbollsskolan. Ta gärna hjälp av era unga konfir- mandledare, både vid planering och genomförande.

LEKEN EN VIKTIG INGREDIENS I LEKTIONEN

- Läs gärna ”Tänkvärt om lekar” på sida 16.

För att deltagarna ska känna sig glada och avslappnade och vilja leka är det viktigt att de känner sig trygga i situationen, med ledaren och i gruppen. Dela upp lekpasset i tre delar;

- Uppvärmning/mjukstart : Då är det lättare för deltagarna att slappna av och känna sig trygga i situationen och vara bekväma.

- Lekar: Flexibel planering. Välj alltid ut en eller flera alternativlekar till varje planerad lek. Den ursprungliga planeringen rubbas av olika anledningar. Gruppen kan vara större eller mindre än du tänkt dig. Vädret, lokalen osv kan förändra förutsättningarna.

- Lekar avrundning. Viktigt att deltagarna känner sig trygga och ”nöjda” efter lekpasset. Avsluta med en aktivitet där alla känner sig delaktiga. Lek tar tid – gör en luftig planering.

ATT TÄNKA PÅ INFÖR BESÖKET I FOTBOLLSSKOLAN

- Förbered i god tid före vad du tänker göra under lektionen.

- Är du nybörjare, gör övningarna hemma, så att du vet att de fungerar och att du själv har förstått övningarna. Pröva dem gärna på några andra.

- Tänk på att den pedagogiska verktygslådan är ett plockmaterial.

Hur mycket och vad du skall göra har att göra med:

- Vilken ålder det är på barnen i fotbollsskolan.

- Hur lång tid ni får till förfogande i fotbollsskolan.

- Om någon övning känns konstig, välj en annan eller fundera över om du själv gjort någon aktivitet som säger samma sak, och som du kan göra istället.

Kom ihåg att ha roligt tillsammans med deltagarna i fotbollsskolan. Lycka till!

(4)

ATT SAMARBETA MED EN FOTBOLLSFÖRENING

”Det är otroligt kontaktskapande, både med massor av barn, som minns en långt efteråt och på ett lättsamt och självklart sätt med de vuxna och ledarna i klubben. Vi har mycket att berika varandra med!”

Församlingsmedarbetare som deltagit i Fotbollsskolan

INLEDANDE KONTAKTER MED FÖRENINGEN

Här nedan hittar du några generella råd om hur man inleder samtalen med föreningen inför fotbollsskolan och längst ner några rader om hur man kan tänka inför ett eventuellt fördjupat samarbete med föreningen när församlingen medverkat ett eller ett par år i fotbollsskolan.

VEM SKA MAN KONTAKTA?

Det finns ingen standardmodell för den första kontakten med föreningen. Det finns olika möjlig- heter för vem man kan kontakta beroende på hur stor föreningen är; ordförande, föreningskonsu- lenten, ansvarig kontaktperson för Landslagets fotbollsskola eller annan ledare. Kanske känner du sedan tidigare någon ledare i föreningen. En möjlighet är att besöka fotbollsföreningens lokaler.

På http://forening.landslagetsfotbollsskola.se/clubs/ kan du se vilka fotbollsföreningar som finns i respektive distrikt som anordnar Landslagets Fotbollsskola. Där finns namn och kontaktuppgifter till den som är ansvarig för Landslagets Fotbollsskola i föreningen, och tidpunkten för föreningens fotbollsskola.

KYRKAN ÄR INTE DÄR FÖR ATT SPELA FOTBOLL

Svenska Fotbollförbundet och Svenska kyrkan har ett samarbetsavtal sedan 2007. På lokal nivå kan församlingen komma till den lokala föreningens fotbollsskola och där tala med barn och ung- domar om etik- och rättvisefrågor. Svenska kyrkan vill bidra till att barnen lyfter blicken och ser utanför sig själva. Det kan handla om människors lika värde, internationell rättvisa eller frågor som fred och rent vatten..

ATT BOKA IN FÖRSAMLINGENS MEDVERKAN

När församlingen erbjuder sin medverkan kan man gärna visa tidningen Schysst Spel, och berätta att årets tema är Fred. Berätta också lite om hur en samling (lektion) kan gå till. Ni får uppslag till detta i verktygslådan: http://internwww.svenskakyrkan.se/fotboll. Om de inte känner till avtalet så kan ni förstås berätta om det också; att det finns en nationell överenskommelse. Även detta beskrivs i allmänna ordalag på http://internwww.svenskakyrkan.se/fotboll

Kom överens om när ni ska komma till fotbollsskolan. Ge gärna förslag på hur stora grupper ni vill ha. Finns det någon reservplan om det blir regnväder?

LEDARSAMLING INFÖR FOTBOLLSSKOLAN

Inför fotbollsskolan brukar föreningen anordna någon form av utbildningsträff för alla ledare som ska arbeta med barnen i fotbollsskolan. Be att få vara med vid ett sådant tillfälle för att berätta om årets material och om vad ni tänker göra tillsammans med barnen i fotbollsskolan. Eventuellt kan ni som ett litet smakprov inför fotbollsskolan låta ledarna få vara med på någon enkel övning. Då får föreningens ledare bättre förståelse för kyrkans medverkan i fotbollsskolan. Naturligtvis förutsät- ter vi att ledarna är med när vi möter grupperna i fotbollsskolan.

UTVECKLAT SAMARBETE

Kanske kommer ni att tillsammans upptäcka att det finns andra möjligheter att utveckla samarbetet mellan församlingen och fotbollsföreningen? En del föreningar har efterfrågat stöd med värdegrundssamtalet i sin ledarutbildning. Exempel finns på församlingar som medverkat i fören- ingens ledarutbildning, anordnat spontanfotboll i vissa bostadsområden, medverkat vid festdagar tillsammans med föreningen med mera. På mindre orter där ledarresurserna är begränsade, delar man på de som finns. Det finns också exempel där församlingar fått hjälp av föreningen, vid t ex insamlingsaktiviteter under fastan.

(5)

” ATT ÄTA EN ELEFANT I SMÅDELAR”

HUR VI KAN ARBETA MED TEMAT FRED I FOTBOLLSSKOLAN

Ska man äta en elefant gäller det att skära den i tillräckligt små bitar. Så säger ett ryskt ordspråk och rådet lär också kunna tillämpas på den klassiska högsta önskan om Fred på jorden.

I tillräckligt små bitar blir den mer hanterbar.

VI GÖR DET TILLSAMMANS

Den första biten handlar om oss själva. Att vara schysta medmänniskor. När det gäller fotbollen handlar det om att ställa upp för laget både på och utanför plan.

Man kommer långt inom fotbollen med träning, bollbehandling och spelförståelse är viktigt.

Men det är stämningen i laget som gör skillnad.

Är det god stämning vågar spelarna mer och når längre.

De blir ett vinnande lag, även om de inte vinner. (Sidan 2-3 i Schysst Spel 2013)

OLIKA BLIR MER ÄN SAMMA

Den andra biten handlar om vi och dom. Det är bra att förstå att motståndarlaget inte är mina fiender. Fotboll är en lek. De är våra lekkamrater. Men också om jag och dom. Att förstå att de som inte tänker och är som jag kan vara bra ändå. I fotbollen är det tydligt när det gäller rollerna.

Om alla var bra målvakter blev det inget lag eller om alla ville vara anfallare skulle laget inte fungera. Det är alltså bra om vi är olika. Då kompletterar vi varandra. Det här gäller också åsikter och bakgrund, kultur och utseende. Mitt liv blir mer spännande och utvecklande om jag är nyfiken på andras sätt att vara.

Men fred på jorden handlar inte bara om förståelse utan också om att kunna hantera olika sätt att vara och tänka när det påverkar mig i mitt liv. Respekten för varandras olikheter ökar om man gillar varandra. Börja gilla varandra kan man om man gör saker tillsammans, sådant som båda gillar. Spela fotboll kan vara en sådan sak. Gillar man inte varandras åsikter om fotbollen, kan man ju alltid göra något annat. Laga mat till exempel. (Sidan 8-9 och 6-7 i Schysst Spel 2013)

VÄRLDEN BLIR BÄTTRE AV FOTBOLL

Den tredje biten handlar om vårt engagemang för andra. För dem som har sämre förutsättningar än vi. Är man en schyst medspelare i laget och förstår hur viktigt det är att ställa upp för varandra för att laget ska lyckas, kan man också förstå att det är viktigt att vara en schyst medspelare i världen. Ställer vi upp för varandra i världen kan också fler bli vinnare. Fotbollsprojekt i områden med mycket kriminalitet hjälper unga att fokusera på saker som är bra i livet. Fotboll i flyktingläger ger barn och unga en stund av glädje i en annars ganska hopplös vardag och skolgång en möjlighet att rusta sig för en bättre framtid. Barn och unga världen över behöver peppning för att förstå att de är med i ett vinnande lag. (Sidan 6-7, 12 i Schysst Spel 2013)

SCHYSTA SPELARE VINNER

Den fjärde biten handlar återigen om mig själv. Det är ju inte alltid som humöret är på topp. Vi har både bra och dåliga dagar. Dagar då vi tror på oss själva och dagar då vi tvivlar. När det gäller fotbollen är målsättningen klar: Att vinna bollen, matchen, serien… Misslyckas jag med en passning eller en match, kommer det fler, som jag kan vinna istället. Marta hade inte de bästa förutsätt- ningarna att bli proffspelare, men hade målbilden klar och ett brinnande intresse. Med Fred på jorden är det kanske lite på samma sätt. Vi misslyckas då och då på hemmaplan, men är målbilden klar behöver vi inte bli nedslagna. Vi vet att det kommer fler matcher, som vi kan försöka vinna.

(Sidan 4-5, 10-11 i Schysst Spel 2013)

Fortsättning nästa sida!

(6)

PEDAGOGIKEN

Vi börjar med att få barnen i fotbollsskolan att förstå att de behöver varandra. Man behöver vätska och energi för att fungera, men det är

lika viktigt att alla mår bra och känner sig trygga. För att bli ett vinnande lag behövs min talang och mitt goda humör. Alla människor är värdefulla och ska alltid behandlas schyst, både bra och dåliga dagar.

De förstår också hur viktigt det är att peppa varandra

och hålla upp humöret.

Alla har inte råd med en riktig fotboll. Testa att spela med plastpåsebollen. Fast utan fotbollskor. De som använder plastbollen har inte råd

med fotbollskor. Går bollen sönder får ni hjälpas åt att laga den.

Efter att ni testat bollen kan ni resonera kring följande: Det är svårt att spela boll om man inte har bra utrustning. Det är svårt att få ett bra liv om det är krig i landet, om man inte kan gå i skolan eller om man saknar pengar. De behöver peppning och hejaramsor från oss. Vi kan hjälpa dem.

Gå upplevelsevandringen om fred på jorden.

I väntan på att alla ska komma tillbaka från den vandringen kan barnen försöka hitta fotbollar i tidningen och fylla i talongen. Samla gärna in talongerna och skicka in. Eller skapa egna talonger så behöver inte barnen riva sönder tidningen.

Låt barnen komma på hur man visar att man tycker om varandra. De ger varandra en klapp eller kram, eller high-five. Men om man är långt ifrån varandra. Vad kan man göra då? Om man inte ens bor i samma land.

TVÅ LEKTIONSFÖRSLAG PÅ TEMAT FRED

De båda lektionsförslagen bygger på aktivitet, upplevelser och samtal...

Aktiviteten ska få barnen att förnimma en tanke och samtalet ska sedan föra tankegången vidare till en insikt. Barnen i fotbollsskolan är i olika åldrar och samtalet behöver därför anpassas till barnens förmåga att uppfatta tankegången. Låt samtalet därför vara öppet och låt barnens egna idéer leda samtalet vi¬dare. Målet är att få barnen att förstå att ett vinnande lag är ett lag där man håller ihop. Det gäller både ”lag” på och utanför plan. Det gäller också dem som inte är som vi, bor i ett annat land eller har det sämre än vi. Det är bara när vi håller ihop som världen kan bli en vinnare.

Låt lektionerna präglas av en positiv atmosfär. Vad kan jag som barn göra för att bidra till fred och harmoni i min vardag, och i världen.

Lektion 1 bygger på aktiviteter och samtal, och är tidsmässigt kortare än lektion 2.

I lektion 2 finns förutom aktiviteter och samtal även ingredienser med upplevelser - tre texter som beskriver tre olika situationer.

Naturligtvis kan man plocka ihop en egen lektion med delar från båda lektionerna.

(7)

LEKTIONSFÖRSLAG 1

Aktivitet: Lek en samarbetslek (se i lekbilagan, till exempel Forsen eller Tidningen)

Vi behöver börja med att få barnen i fotbollsskolan att förstå att de behöver varandra. För att bli ett vinnande lag behövs min talang och mitt goda humör. De förstår det resonemangsmässigt om de tänker på en match och allt som behöver göras där. De förstår också hur viktigt det är att peppa varandra och hålla upp humöret. Alla har upplevt hur det är att vara ledsen och spela fotboll.

Det går inte bra. Känslan för varandra kan också öka om de skriver en gemensam sång eller hejaramsa. Kanske har de en redan. Och en målgest.

Så kan de fundera kring hur en sådan ramsa skulle låta i Sydafrika, Kina eller Costa Rica. Vad skulle man göra för målgest där. Har ni möjlighet att tillverka och ta med en boll av plastpåsar kan ni visa den och fråga vad den ska vara till. Och när den ska användas.

Aktivitet: Gör en målgest

Låt dem komma överens om en målgest tillsammans.

Låt dem sedan sparka bollen i mål var och en och göra målgesten. Prata om hur det kändes. Fråga om de också har en hejaramsa eller känner till en. Om inte kan ni spåna fram en. Så kan de fundera kring hur en sådan ramsa s kulle låta i Sydafrika, Kina eller Costa Rica. Vad skulle man göra för målgest där? Kanske vet någon en målgest som

en fotbollspelare gjort på teve. Från vilket land kommer han/hon?

Aktivitet: Spela med plastboll

Ta med plastpåsar och tillverka en boll av den. Berätta samtidigt att många barn inte har så fin utrustning som vi och inte lika fin plan. Fråga hur det kan komma sig.

De brukar spela med en fotboll av bananblad eller av plast. Testa om den här går att spela med.

När barnen reser sig för att testa. Påminn dem om att de flesta inte har fotbollskor. Så de får spel barfota. Går bollen sönder får ni hjälpas åt att laga den.

Efter att ni testat bollen kan ni resonera kring: Det är svårt att spela boll om man inte har bra utrustning. Det är svårt att få ett bra liv om det är krig i landet, om man inte kan gå i skolan eller om man saknar pengar. De behöver peppning och hejaramsor från oss. Vi kan hjälpa dem.

Aktivitet: Lek Fem gemensamma nämnare eller Fruktsallad

Den här versionen på fruktsallad kan handla om att de som har lika saker får byta plats, till exempel de med blå tröja, glasögon, lockigt hår och så vidare.

Fastän vi är ganska olika är vi också lika. Det är bra att vi är både lika och olika. Varför då? I laget är det bra. Man kompletterar varandra. I livet också. Vi hör ihop och behöver tycka om varandra.

Låt barnen komma på hur man visar att man tycker om varandra. De ger varandra en klapp eller kram, eller high-five. Men om man är långt ifrån varandra. Vad kan man göra då? Om man inte ens bor i samma land.

(8)

LEKTIONSFÖRSLAG 2

Det är vi som är laget

Ställ barnen på led. Be dem att ställa sig:

1. I storleksordning. Fråga den långa när det är bra att vara lång och den korta när det är bra att var kort.

2. I födelsedagsordning. Fråga den äldsta när det är bra att vara gammal och den yngsta när det är bra att vara ung.

3. Målvakt till forward. Fråga…

4. Köttbullar till Tournedos. Fråga…

5. Födda söder till norr. Fråga…

6. Kort till långt hår. Fråga…

7. Pyssel eller brännboll. Fråga

Hitta gärna på fler saker och fråga gärna någon i mitten också när det är bra att vara där. Var man än står är det alltid bra vid något tillfälle i livet. Allt vi är och står för fungerar på vår plats i livet.

Vi är som vi är. För att få ut något bra ska vi använda varandras egenskaper där de fungerar som bäst.

Olika blir mer än samma

Dela in barnen i mindre grupper om tre/fyra stycken.

Uppdragen (välj en eller flera):

1. Sjung, spela och dansa en sång. Så bra som möjligt.

2. Klassisk klädstafett med mycket kläder, men bara en ska ta på sig, springa och klä av sig. Så snabbt som möjligt.

3. Lägga pussel. Bitarna ligger två meter från pusslet. Bilden på pusslet två meter längre bort. Så snabbt som möjligt.

(Hitta gärna på andra uppdrag där var och ens förmåga kommer till sin rätt)

Alla måste vara med. Deltagarna i laget börjar med att fundera kring vem i laget som är bäst lämpad för de olika delarna som krävs för att uppdraget ska genomföras på bästa sätt. När uppgifterna är fördelade och de vet hur de skall göra, får de sätta igång. När det gäller sången kan de lyssna på varandra. De andra två kan fungera som tävlingar, om man vill. Ta tag i något av uppdragen som blev extra tydligt. Lyft fram laget som lyckades fördela uppgifterna bra. Och visa att just för att de fördelade uppgifterna så bra lyckades de också bättre. Vi är alla bra som vi är. Ska vi fungera tillsammans gäller det bara att hitta den plats där jag fungerar bäst.

När man är på topp

Upplevelsevandring med förbundna ögon: 1. En kärleksfull kram. 2. Glada inspelade skratt i hörlu- rar. 3. Ligg ner och lyssna på lugn musik. 4. En banan att äta.

Samlas sedan. När mår man som bästa? När man är mätt, glad, utsövd och man vet att någon tycker om en. Känner ni er så nu? Känns det bra? Känns det som om ni är bäst i världen på fotboll?

Bäst i världen på något annat? Kunna göra vad som helst? Till exempel. Men alla barn i världen är inte mätta. Vet du några som är hungriga? Inte har någon som älskar dem? Hur känner de sig? Hur kan man hjälpa dem? Känner du någon som hade det så här. Hur blev han/hon hjälpt.

(Använd situationstexterna nedan för att ge fördjupning.)

Samtalet kan handla om både långt borta och nära. Den som känner sig ensam och ledsen här kan man ju alltid ta med till laget. I laget behövs alla. De ute i världen kan vi hjälpa genom att ta hit till Sverige, eller skicka pengar och personer till, eller äta en banan. Lyft upp en av de Fair-trademärk- ta bananerna de just smakat och berätta att genom att köpa den ger vi odlarna schyst betalt, så att deras barn kan gå i skolan istället för att arbeta och sedan när de är vuxna få ett bättre betalt arbete.

Situation 1 - Tänk dig att du är i Sydamerika och arbetar på en bananplantage som odlar bana- ner för ett stort bananföretag. Du har på dig t-shirt och ett par slitna byxor. På ryggen bär du en behållare med växtgift som ska hålla ohyra och ogräs borta från bananplantorna. Spruta med vattenspruta på en frisk växt och spruta lite på någon av ledarna.

Vad händer när man sprutar gift på en växt? Visa upp en död växt. Vad händer om man sprutar gift på en människa? Spruta lite på ledarna. När man sprutar gift hela dagarna är det lätt att man

(9)

får mycket gift på sig. Hur ska han göra? Han behöver ha ett arbete för att tjäna pengar till mat och skolgång för barnen. Kan vi hjälpa honom?

Vi i Sverige kan hjälpa till genom att köpa Fairtrade-märkta bananer. Om man säljer många såda- na bananer behöver man odla fler och då blir det fler sådana plantager där det inte är så mycket gifter, där arbetarna får bättre betalt och där det inte är tillåtet för barn att arbeta.

Situation 2 Tänk dig att du är i Afrika. Det är varmt och torrt, men det växer ännu lite på åk- rarna. Din familj sliter hårt för att få plantorna att klara sig i hettan. Visa en hängig planta med fat.

Fråga vad man måste göra när det är varmt och torrt. Ge plantan vatten. Be något av barnen att ge plantan lite vatten på fatet. Kolla vad som händer med vattnet på fatet. Familjen behöver verk- ligen den mat som skörden kan ge. Problemet är att det för varje år blir varmare och varmare och snart kommer även åkrarna att torka ut.

Varför blir det varmare och varmare?

Att det är så torrt beror bland annat på att det finns så många bilar i världen som släpper ut avga- ser som bildar koldioxid. Enkelt kan man säga att gaserna bildar ett ”lock” runt jorden. Det gör att för mycket av solens värme blir kvar nära jorden istället för att återvända ut i rymden. Vad händer när det blir för varmt? Vad kan vi göra åt det? Vi hemma i Sverige kan hjälpa till att bromsa koldi- oxidutsläppen genom att gå, cykla, åka buss eller tåg istället för att åka bil. Vi kan även duscha snabbt så spar vi på jordens vatten. Brukar ni göra det? Vilka får leva ett gladare liv om vi gör det?

Situation 3 - Läs texten i tidningen Schysst spel. Visa samtidigt bilden.

Matchen ska just börja. Spelarna väntar på att domaren ska blåsa. Mose ser sig om. Annars gillar han att spela fotboll. varje dag brukar han och hans kompisar träffas på grusplanen bakom skolan för att kicka boll. Men idag vet han inte. Idag är det ett helt annat lag. Det är både killar och tjejer.

Säkert är de duktiga allihop. Mose såg hur några av dem spelade när de värmde upp. Så säkert har de chans att vinna.

Men Mose känner sig inte helt okej med laget ändå. Flera av dem kommer från grannbyn. Det är inte många månader sedan soldater från just den byn kom till Moses by. De sköt omkring sig och brände ner flera hus. Sedan dess har hatet varit stort. Många ville hämnas och gå till deras by och göra samma sak med dem.

Och nu står de här och ska spela match. I samma lag. Som om de var bästa vänner.

Domaren blåser igång matchen. Den långa killen, tar bollen, han ser sig om, och hittar en öppning.

Han sätter fart mot mål. Och Mose hänger på. Två dribblingar och två spelare är bortgjorda. Bara en back kvar. Han passar snett bakåt till Mose. Mitt i passningen ser Mose ett litet leende. Mose tar emot passningen och placerar bollen rakt upp i krysset. ”Jag gör mål!!!”, ropar Mose och hoppar och tjoar. Killen tittar honom i ögonen och skrattar. Nog kan det bli ett vinnande lag trots allt.

Känner ni igen något i det här? När du bråkat med din kompis, vad brukar få er att bli sams igen?

(Att göra något kul ihop.) Och om du träffar någon som du inte känner, hur blir man lättast kompis med varandra? (Genom att göra något tillsammans).

Vet ni något ställe i världen där det är krig? Kan fotbollen vara bra för att man ska bli sams där också?

Ta fram tidningen:

När det är tufft att vara barn kan fotbollen bli en hjälp att överleva. I flyktinglägret, dit barnen och deras familjer flyr undan kriget blir fotbollen ett sätt att skaffa nya kompisar och att glömma allt det hemska man upplevt. För en stund i alla fall. I fattiga delar av världen kan fotbollen och tankarna kring schysst spel hjälpa till att tänka på en bra framtid utan brott och droger. Som för gatubar- nen på bilden. De bor i Bukoba i Afrika och skall just spela match.

Kolla på tecknen för fred. Och vad fred heter på olika språk.

Vad kan vi göra för freden i världen? (flyktingläger, ta emot flyktingar) Vad kan du göra? (ta med en du inte känner till fotbollen)

Gå gärna tipspromenaden.

(10)

FOTBOLLSPASS MED ÅSNAN HAPPY

(för de yngre barnen) REKVISITA

Åsnedräkt av något slag. Kan vara något grått klädesplagg, gärna med huva där man kan fästa tygöron eller en egen tillverkad dräkt. Dräkten behöver inte vara ”proffsgjord”. Barn förstår tanken och meningen ändå. Ett två-meters band/koppel, som åsnan ska vara fast med i ena ”benet”, be- kvämast i ena armen. Kyrkans fotbollströja och shorts (se förberedelser och planering sid 3).

ATT TÄNKA PÅ

En del barn är känsliga och kan bli rädda när någon klär ut sig. Var extra vaksam på det och för- bered ledarna på vad som kan hända. Om det händer, se till att barnet blir omhändertaget av en ledare och att åsnan går iväg och sätter sig lite längre bort med de som vill följa med. Åsnan kan då visa att det bara är en dräkt och den som är rädd kan se lite på avstånd vad som händer.

Att berätta om kyrkåsnan kan vara en bra ide. Återge lite historik om släktskap osv. Prata om åsnan som ”Folkets konung” fick rida på enligt bibelberättelserna. Berätta att åsnan används i kyrkan för att gestalta/visa olika händelser. Tala också om att åsnan Happy bara är på ”låtsas”, en dräkt som man kan använda när man vill klä ut sig för att ha lite extra skoj.

DIALOG OCH ROLLBESKRIVNING

En person klär ut sig och en annan agerar skötare. Åsnan och skötaren har hela tiden en dialog tillsammans. Åsnan funderar/tänker och frågar mycket. Skötaren förklarar lugnt och enkelt, och frågar också barnen hur saker och ting hänger ihop inom ämnesområdet ”Fred och fotboll”.

HÄNDELSE/DRAMABESKRIVNING

Åsnan Happy och skötaren är ute på promenad. De har fått höra att det pågår fotbollskola och åsnan vill så gärna vara med. När de närmar sig fotbollsplanen där fotbollskolan är i full aktion, blir Happy helvild. Åsnan blir så lycklig av att se så många barn, så skötaren kan inte hålla tillbaka den.

Happy sliter sig och springer mot barnen in på plan. Hoppar av glädje och rullar runt i gräset.

Barnen kommer att bli förvånade, kanske någon blir lite osäker.

Skötaren kommer i kapp och talar om för Happy att det inte är okej att springa iväg så där.

Skötaren tar lugnt och vant hand om åsnan och leder den mot barnen och ledarna. Sätter sig ner, gärna på gräset och förklarar för Happy att: ”Man kan faktiskt prata om saker man vill göra!

Och här håller ju barnen på att lära sig spela fotboll!” Så det är bra att fråga om en kyrkåsna kan vara med en stund. (Här kan man berätta om kyrkåsnan för barnen – se förslag ovan)

Barnen och ledarna kommer naturligtvis att samlas runt åsnan och då kan lektionen börja.

Vilket av nedanstående delämnen på temat FRED man börjar tal om spelar ingen roll.

Läs tankarna om temat på sidorna 5–6;

”Äta en elefant i smådelar” om temat Fred.

- Olika blir mer än samma - Världen blir bättre av fotboll - Schysta spelare vinner

Det kan vara de lokala förutsättningarna som avgör;

storleken på gruppen, åldern på barnen i gruppen o.s.v.

Det finns kanske en överenskommelse sedan tidigare planering med föreningen, om vad man ska prata med barnen om.

På nästa sida hittar du ett förslag till dialog

mellan Happy, åsneskötaren och barnen. Åsnan Happy och åsneskötaren besöker fotbollsskola i Söderbärke

(11)

FÖRSLAG PÅ DIALOG MED FREDSTEMA MELLAN HAPPY, SKÖTAREN OCH BARNEN

Happy inleder: ”Barn! Jag har tänkt på en sak! Jag har undrat så många gånger varför det är krig och orättvisa på jorden?”

Barnens svar varierar - låt barnen fundera och svara.

Happy fortsätter: ”Ni har säkert rätt i det ni säger, men har ni tänkt på hur det skulle vara om alla människor i hela världen fick lära sig spela fotboll. Då skulle de inte finnas krig. Ingen skulle ha tid med att kriga och vara dumma mot varandra. Fundera på det!” (Åsnan ser glad ut!)

Skötaren säger lugnt: ”Hur har du tänkt dig att det skulle det gå till?”

Happy:”Enkelt! Enkelt! För när man är barn som Ni är” (pekar på barnen), ”så är det ju kul att röra på sig. Det är kul när man får visa vad man kan och det är kul när någon annan berömmer det man gör”. I fotboll får man ju lära sig att ”respektera varandra”, Ja, man kan säga att respektera betyder att man får lära sig att (vi) alla människor på hela jorden är olika och att alla är lika bra, oavsett var vi kommer ifrån eller hur vi ser ut”.

”Ingen människa är mer värd än någon annan, i laget är alla spelare viktiga, precis som i världen.

Alla människor är viktiga eftersom alla har blivit födda”.

”I fotboll gör man saker tillsammans och kämpar ihop för att göra mål. Alltså kan det ocksåbetyda att om man får lära sig spela fotboll på ett schyst sätt så lär man sig också att leva på ett bra och schyst sätt mot andra”. Och om alla människor hjälps åt och stöttar varandra även när det är tungt och svårt så borde det ju inte bli krig mellan människor. Hurra! Hurra för fotboll som kan lära oss så mycket gott!” (Åsnan jublar!!!)

Skötaren instämmer återigen lugnt: ”Vad klok du är! Eller barn vad tycker ni?”

Barnens röster i samtalet är viktigt: Deras tankar och tillägg i samtalet är avgörande för vad de bär med sig hem och kommer ihåg senare. Åsnan och skötaren har gemensamt ansvar att delegera ordet, så att så många som möjligt får vara med och tycka till.

Varva gärna samtalen med praktiska övningar

Tips och uppslag finns i Lektionsförslagen sidan 6 -9 och i Lekar och övningar sidorna 13 -15.

Ett tips är också att låta barnen instruera åsnan i olika situationer. De kan visa hur man dribblar, fintar, skjuter på mål och naturligtvis hur man gör när man spelar match. Vad är viktigt att tänka på när man spelar fotboll? (Schysst spelare!)

”Åsnan kommer att lära sig jättemycket på grund av att barnen vill berätta och förklara”.

Psykologisk effekt: Barnen lär av varandras berättelser med hjälp av vuxnas stöd.

Åsnan är ju nyfiken på allt och naturligtvis mycket envis. Barnen kommer i stort känna igen sig i åsnan (omedvetet) och förhoppningsvis kommer det resultera i att åsnan blir mycket omtyckt.

Vidare kan teman beskrivna tidigare användas i den utsträckning det passar för de minsta.

Avslutningsvis: Innan tiden är ute önskar åsnan och skötaren bjuda på något, om det är okej.

Därefter behöver åsnan hem och vila ett tag.

Hej då! Men stopp ett tag!… Hur blir det nästa år?

Får kyrkåsnan och skötaren komma på besök igen?

Lycka till!

Marie Åberg Persson,

diakon Söderbärke församling i Västerås stift.

(12)

12 Tipspromenad för FRED

Fråga 1. Vad är bästa sättet att visa att man gillar någon?

1. Skicka en lapp.

X. Ge honom eller henne en kram.

2. Be en kompis tala om det.

Fråga 2. Använd din magkänsla säger man ibland. Vilken annan kroppsdel kan man använda för att komma fram till en känsla?

1. Foten.

X. Blindtarmen.

2. Hjärtat.

Fråga 3. Vad får man inte göra på en fotbollsplan?

1. Säga ”Det där gjorde du bra!”

X. Ge kompisen en kanonpassning.

2. Dra motståndaren i tröjan.

Fråga 4. Vad blir man bra på när man spelar fotboll?

1. Cykla över svåra hinder.

X. Göra bra saker tillsammans med kompisar.

2. Tvätta svettiga och gräsliga kläder.

Fråga 5. Vem spelar du helst fotboll med?

1. En som är kommer från Kurdistan och gillar att spela fotboll.

X. En som kommer från Kurdistan och kan tala åtta språk flytande.

2. En som kommer från Kurdistan och känner Zlatans storasyster och vet hur man kommer in i Zlatans hus i Malmö.

Fråga 6.Vad av det här smittar inte?

1. Förkylning.

X. Att vara snäll.

2. Tjejbaciller.

Fråga 7. Om du blir ovän med din kompis. Vad gör du då?

1. Surar i 58 timmar.

X. Surar en stund men blir sedan vänner igen.

2. Hittar en ny och bättre kompis.

Fråga 8. Krig. Vad är det?

1. En stark soppa.

X. En skola utanför Skövde.

2. När många kompisar blir ovänner.

Fråga 9. Vad är bästa sättet att skapa fred?

1. Skicka en lapp.

X. Kramas.

2. Skicka en kompis.

Fråga 10. Vilken fågel betyder fred?

1. Kråkan.

X. Duvan 2. Strutsen.

Fråga 11. Vad kan du göra för freden på jorden?

1. Sitta i sammanträde med kungar och drottningar.

X. Samla ihop alla världens vapen och kasta dom i sjön.

2. Vara rättvis och schyst mot människor du möter.

Fråga 12. Schysta saker i butiken har ett speciellt märke. Märket betyder att det du köper är tillverkat på ett schyst sätt.

Hur ser märket ut?

.

1. X. 2.

(13)

LEKAR och ÖVNINGAR

Vi gör det tillsammans

FORSEN

Material: Fyra saker att ”gå på i forsen” - vedträn, frisbees eller liknande Tid: 10-15min Ålder: Från 10 år

Laget ska ta sig över en liten fors - från ena stranden till den andra. Till hjälp har man vedträn, frisbees och dylikt. Men strömmarna är ganska starka och man måste därför ha en fot på ”vedträet”

hela tiden, annars försvinner den. Skulle man missa att ha en fot på ett vedträ – flyter det iväg dvs ledaren ”sparkar iväg/tar bort vedträdet, och man får klara sig med tre, sen två – och man får börja om. Man håller på tills man klarar det. Siste person tar och skickar fram sista vedträet till den förste så att förste man kan komma över till andra sidan

I ett lag med fem personer kan man klara sig över bäcken på fyra ”vedträn”.

Man skickar vedträna mellan sig för att klara förflyttningen. Forsen är så bred att man inte kan komma över med hjälp av fyra vedträn.

Hjälp deltagarna att peppa och heja på varandra!

METSPÖET

Material: Rundstav, metspö, sopkvast el dylikt Tid: 5 min Ålder: Alla

Deltagarna ställer sig axel mot axel med armarna framåtsträckta och pekfingrarna pekandes framåt. Ledaren placerar metspöet på pekfingrarna. Målet är sedan att deltagarna ska lägga ner det på marken/golvet, utan att tappa det.

Man kan variera den här övningen genom att deltagarna bara får använda ena pekfingret, (andra handen på ryggen). En tredje variant är att det ska göras under tystnad.

BERÖRINGEN

Material: A4-papper, väst, t-shirt, tidning eller liknande per grupp Tid: 5-15 min Ålder: Alla

Här delas gruppen i smågrupper om t ex 5 personer. Varje gruppfår den saken ledaren tänkt ut av de som står i rubriken, med följande instruktion. ”Alla ska röra vid detta men den som rör vid detta får inte röra marken”

En lösning är att alla tar tag och hoppar samtidigt

(14)

Olika blir mer än samma

FEM GEMENSAMMA NÄMNARE

Material: ev. papper och penna - dock inte nödvändigt.

Tid: 10 min Ålder: Alla

Man delar in deltagarna i i grupper om två eller tre personer. Uppgiften är att hitta fem ”saker”

som är gemensamma, men som inte syns. Att till exempel nämna ”samma lag” är inte okej. Lagen får två minuter på sig att klara uppgiften. Gemensam redovisning och samtal i storgrupp. Reflek- tion: Hade det varit lättare om man istället låtit grupperna fundera ut saker som är inte är gemensamma?

TIDNINGEN

Material: Dagstidning, ett A2-papper eller en filt Tid: 10 min Ålder: Alla

Hela laget ska få plats på tidningen. Hur många gånger kan man vika tidningen/papperet och ändå få plats med hela gruppen. Går det att dela in laget i två grupper så kan man köra tävling om vem som kan stå på minsta tidningen.

MÄNSKLIG PYRAMID

Material: Människor

Tid: 10 min Ålder: Från10 år

Här gäller det att bilda en mänsklig pyramid, högst vinner. Är det många i varje grupp kan man göra så att flest i samma pyramid vinner. Inte nödvändigt att utse en vinnare. Man kan istället diskutera på vilket sätt man använde varandra för att tillsammans bygga pyramiden.

Man bör vara aktsam och uppmärksam så att ingen kommer till skada.

ATT DISKUTERA på temat ”Vi gör det tillsammans”

1. Vi hittar alternativa ord

Många av de orden/utrycken som används inom idrotten är mer eller mindre aggressiva.

Till exempel: Vi går in och krigar på banan.

Brainstorma om ord som är positiva, som kan användas istället, för att stärka gemenskapen och kämpandet i laget.

2. Hur håller man fred i sitt eget lag

Vad händer om alla är sams i laget, blir laget bättre då?

När man kommer upp i tioårsåldern blir det lätt ”småtjafs” i laget.

Är det olika hur man löser konflikter mellan killar och tjejer i det egna.

3. Att bli sams

När du/ni har bråkat med någon hur gör ni för att bli sams, hur känns det när man är osams med någon? När slutar kriget på banan?

4. Tacka varandra för matchen

Känns det alltid lätt och rätt att tacka motståndarlaget för matchen.?

(15)

Schyssta spelare vinner

LÅNGHOPPET

Material: Något att markera hoppen med Tid: 10-15 min Ålder: Alla

I långhoppet gäller det för gruppen att tillsammans hoppa så långt som möjligt. Den första börjar vid startlinjen och hoppar. Nästa fortsätter från nerslagsplatsen och så vidare till alla har hoppat. Vid nya försök kan man försöka förbättra sin samlade hoppsträcka. Leken passar både inom och utomhus, och kan göras i varianter med olika slags hopp; jämfota- hopp, längdhopp framåt (med eller utan sats) och bakåt. En bra samarbetsövning!

LEDA EN BLIND

Material: Ögonbindel och ev. koner, kan vara fotbollar också.

Tid: 15-20 min Ålder: Alla (Man anpassar banan efter deltagarnas ålder)

Här går det ut på att laget står på ett ställe och leder sin ”blinde” lagkompis från en punkt och tillbaka. Alla får pröva på att vara blind. Man gör en bana i förväg – använd vattenflaskor, koner eller liknande föremål. Enkla banor för de yngre och mer avancerade banor för de äldre. Man kan göra det svårare genom att lugnt snurra den blinde två varv. Laget står och ropar anvisningar till den blinde för att hjälpa denne rätt.

Världen blir bättre av fotboll

ELSTÄNGSEL

Material: Pinne eller rep (elstängslet) Tid: 5-10 min Ålder: Alla

Här ska hela laget ta sig över ett elstängsel utan att nudda det. Två personer är grindstolpar (ledare) och håller i pinnen. Man kan naturligtvis inte krypa under stängslet. Man hjälps åt i laget att ta sig över elstängslet. Om någon nuddar så börjar man om. Undvik för höga stängsel.

ORÄTTVIS FOTBOLL

Material: Tejp, koner, fotbollar, strutar m m

Tid: Minst 10 min Ålder: Alla (Man anpassar reglerna efter deltagarnas ålder)

Dela in gruppen i lag om max fem-sju i varje lag. Lagom antal för mindre plan. I nedanstående lista hittar ni olika sätt att göra spelet orättvist. Är barnen fler än vad som ryms i ett lag kan ni ha spel på två planer eller använda avbytare. Målet är att barnen ska uppleva

hur orättvist spelet blir om förutsättningarna är olika för lagen.

- Tejpa fast målvaktens ena hand/ben i stolpen/ribban - Ändra storleken på målet med koner

- Antal spelare i varje lag

- Ena laget får spela med offside, andra laget utan - Ena lagets målvakten får inte använda händerna

- Ena laget får bara anfalla med ett visst antal spelare, dvs bara ett visst antal - spelare ur ena laget får befinna sig på offensiv planhalva samtidigt

- Ena laget har strutar av papper framför ansiktet. I smala änden av struten är det ett hål på ca fem cm, så att de bara ser en liten bit av planen framför sig.

Kom överens med barnen om att det behövs regler i fotboll och se till att alla är överens om att domaren bestämmer över reglerna och att man ska lyssna på det. Efter det kan ingen pro- testera vid regeländring - de var ju överens. Som sista regeländring precis i slutet kan man byta poäng mellan lagen så att även laget med fördelar får känna på orättvisan.

(16)

TÄNKVÄRT OM LEKAR

(från boken Alla vinner! av Terry Orlick)

”Kvaliteten i barnens lekar har betydelse för kvaliteten i deras liv. Leken kan innebära ut- maning, stimulans, bekräftelse av den egna personen, framgång och dessutom lekgläd- je. Allt detta vill samverkanslekarna ge. I många kulturer har människor i århundraden lekt tillsammans utan att tävla med varandra. Men i vår kultur finns mycket få lekar där deltagarna ska sträva mot ett gemensamt mål. Lekar utan förlorare är mycket sällsynta i västvärlden idag. Vi kan lära oss mycket genom att återupptäcka sådana lekar.”

SAMARBETSLEKENS FYRA KÄNNETECKEN

Samverkan. Samverkan är direkt relaterad till kommunikation, strävan åt att hålla samman, tillit och utveckling av förmågan till positivt samspel. Genom samarbetslekar lär sig barnen att dela med sig, att leva sig in i andras situationer, att ta hänsyn till andras känslor och för att komma överens med varandra. Lekdeltagarna måste hjälpas åt genom att fungera som en enhet. Det faktum att barnen arbetar för ett gemensamt mål istället för att motarbeta varandra gör att de- struktiva tendenser vänds i hjälpsamhet.

Accepterande.

Känslan att vara accepterad är direkt relaterad till god självkänsla och balans, precis som utstötning direkt påverkar självkänslan negativt. I samverkanslekarna har alla barn en meningsfull roll att spela. Varje barn är också medansvarigt för att lekens mål uppnås och att den slutar bra.

Engagemang

är direkt relaterat till en känsla av samhörighet, upplevelsen av att tillföra något tillfredsställande med leken.

Att bli förbigången, utelämnad eller ignorerad uppfattas som en form av förkastelse. Barn vill vara delaktiga i skeendet, inte stå utanför. Denna vilja att engagera sig finns där naturligt om inte barnet från början förväntar sig att bli förolämpad eller utestängd.

Glädje.

Vi får inte glömma att det viktigaste; skälet till att barn överhuvudtaget leker är att de vill ha roligt. Samverkanslekar är speciellt roliga, eftersom barnen där slipper ifrån rädslan för att misslyckas eller blir utestängda, och kan leka med andra för att det är roligt.

Gemenskapen är en viktig del av det roliga!