Verksamhetsrapport för
Kyrkskolans fritidshem
läsåret 2015-2016
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Förutsättningar ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1. Styrning och ledning ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3. Personal ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.1. Kompetens ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3.2. Täthet ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4. Analys av förutsättningarna ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Måluppfyllelse och resultat ... 3
3.1. Resultat ... 3
3.1.1. Risker ... 3
3.3. Analys av elevernas resultat ... 4
4. Socialt klimat ... 4
4.1. Inkludering ... 4
4.2. Personalens förväntningar på eleverna ... 4
4.3. Arbetsklimat för elever och personal... 4
4.4. Analys av det sociala klimatet ... 4
5. Förra årets förbättringsområden ... 4
5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena ... 5
6. Slutsatser ... 5
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår ... 6
6.1.1. Förbättringsområde /namn/ ... 6
6.1.2. Förbättringsområde /namn/ ... 6 6.1.3. Förbättringsområde /namn/ ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7. Bilagor ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3 (6) Borlänge kommun
1. Inledning
Enligt Skollagen 4 Kap.§§ 4-6 ska varje förskola och skola systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av fritidspedagoger, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Denna verksamhetsrapport ska lämnas till huvudmannen senast 160930.
Verksamhetsrapporten kommer att följas upp med dialoger på enhetsnivå, inom inkluderingsområdet och/eller på chefsträffar. Enheternas dokumentation kommer att utgöra underlaget till den verksamhetsrapport på huvudmannanivå som går till Barn- och bildningsnämnden i december eller januari.
3. Måluppfyllelse och resultat 3.1. Resultat
En del elever har visat resultat till det bättre. Det har blivit mindre konflikter och eleverna är mindre rastlösa. Eleverna har gjort framsteg under arbetspassen.
Eleverna samarbetar med samarbetsövningar. En lugnare arbetssituation har uppnåtts under läsåret. En viss förmåga finns det i gruppen.
Vi jobbar med värdegrunden dagligen.
Eleverna har blivit bättre på att lyssna. De har även blivit bättre på att ta kontakt med personalen. Elever som tidigare inte har tagit kontakt gör det nu i allt större utsträckning.
Teman vi har haft visar att eleverna kan lösa problem. Legotemat är ett exempel.
Samarbetsövningar har vi använt oss av. Exempelvis fångarna på fortet, tipspromenader, sandlådelek, bollekar.
Begreppslig förmåga har vi inte utvärderat.
Värdegrunden på fritids arbetar vi med dagligen.
3.1.1. Risker
Konfliktlösningarna är viktiga att följa upp. Det finns elever som har svårt med att lösa konflikter själva. De behöver vägledning i detta. Vi talar om det varje dag.
I en av grupperna ser vi att flickor har nått längre än pojkar när det gäller konflikthantering. Detta kan bero på att flickorna är mer verbala än de pojkarna som inte än nått lika långt. Deras kommunikation är en form av fysiskt uttryck istället.
3.3. Analys av elevernas resultat
Vi har en förbättring av gruppen under pa-passen. Vi ser en positiv utveckling på de aktiviteter som vi erbjuder. Det händer att elever som slutat på fritids, vill stanna kvar efter skolans slut och vara med på våra aktiviteter.
Elevgruppen uppträder lugnare under pa-passen. Aktiviteterna efter skolans slut har blivit mer attraktiva att vara med på. Det gäller f-klass till år 4.
Personalgruppen som jobbar på fritidshemmet på eftermiddagen har blivit mer harmonisk efter nyåret. Eleverna har växt som personer.
Personal från förskoleklassen har förstärkt fritidshemmet på
eftermiddagarna. Det har lett till ökad vuxentäthet och därmed också att flera aktiviteter kunnat genomföras med gott resultat.
4. Socialt klimat 4.1. Inkludering
Vi genomförde en förändring då vi blandade eleverna vid mellanmålet genom att de fick dra en siffra för att se vilket bord de skulle sitta vid. Sexåringarna har mer och mer börjat delta i eftermiddagsaktiviteterna med skolbarnen på fritids.
4.2. Personalens förväntningar på eleverna
Vi förväntar oss att eleverna allt mer deltar i de aktiviteter som fritidshemmet erbjuder. Det tror vi gör dem mer harmoniska.
4.3. Arbetsklimat för elever och personal
Arbetsklimatet har blivit bättre då vi har assistenter för de elever som behöver hjälp i verksamheten.
4.4. Analys av det sociala klimatet
Trivselenkäten som genomförs två gånger/ läsår visar mycket höga resultat, både vad det gäller trivsel och nöjdhet.
5. Förra årets förbättringsområden
Behålla de äldre eleverna på fritidshemmet. Se över möjligheterna till lokalbyte.
Elevansvar och elevinflytande. De äldre eleverna har genomfört egna aktiviteter.
Inspirerad utemiljö. I samarbete med skol-if och miljöråd utforma en inspirerad utemiljö.
5 (6) Borlänge kommun
Vad det gäller önskemålet om lokalbyte för fritidshemmet gjordes en SWOT analys där all personal på skolan deltog. Alla positiva och negativa synpunkter sammanställdes och rektor tog beslutet att inget lokalbyte skulle ske detta läsår.
De äldre eleverna har fått genomföra egna aktiviteter under läsåret. Det har fungerat bra och varit uppskattat.
Planen om utemiljön har inte kunnat genomföras då regelverk har satt stopp för de förändringsvisioner vi haft.
5.1. Analys av arbetet med förbättringsområdena
Vi försökte utveckla våra lokaler genom att möblera ett mindre rum för de äldre eleverna genom inskaffande av nya möbler samt tv och DVD-spelare.
Eleverna i år 3 var med och planerade samt möblerade rummet.
Fritidshemmet köpte in fotbollsspel som blev ett lyckat inköp.
Vi har haft stormöten där eleverna har haft inflytande. Där har de kunnat göra sig hörda.
Trots hårt arbete och argumentation kunde inte projektet med hinderbanan genomföras.
6. Slutsatser
Att kunna se till hela skolan verksamhet och vad som blir bäst för så många som möjlig.
Vad det gäller lokalen för fritidshemsverksamheten fick vi tänka om och göra det bästa av de lokaler vi har.
Eleverna känner sig mera delaktiga i verksamheten då de ser att vi lyssnar på deras åsikter om fritidshemmets innehåll på stormötena.
Många av elevernas idéer genomförs.
Vi har valt att fortsätta med följande förbättringsområden utifrån uppdraget:
Arbeta vidare med en inspirerande ute och innemiljö utifrån eleverna behov
Arbeta vidare med elevernas inflytande och ansvar i verksamheten
6.1. Förbättringsområden för kommande läsår
Fler än tre förbättringsområden är inte att rekommendera.
6.1.1. Förbättringsområde /namn/ En inspirerad utemiljö samt innemiljö.
Mål: Att få flera elever med i den verksamhet vi erbjuder inne och ute.
Aktiviteter: Inköp av frisbeegolfhål. Inköp av buskar i samråd med skol-IF och miljörådet. Vi använder våran utegrill för att göra mellanmålet ute ibland (olika maträtter).
Tidplan: ht 2016.
Uppföljning: sportlovet 2017
Ansvarig: Fritidspedagogerna i samarbete med skol-IF och miljöråd.
6.1.2. Förbättringsområde /namn/ Elevinflytande och gemenskap Mål: Att inkludera alla åldrar och kön i aktiviteterna.
Aktiviteter: Skapa en brevlåda där förslag kan läggas. Start av fritidsråd.
Tidplan: läsåret 16-17 Uppföljning: påsklovet 2017 Ansvarig: Fritidspedagogerna
