c:\documents and settings\linn\lokala inställningar\temp\ks_2012_277 - remissvar förslag till trafikförsörjningsprogram 2014 - 2018 - ver 1{fcfe-6b89-0000-ce96-000e-a101}.rtf
KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post kommunen@kristinehamn.se
Datum
2013-01-13 Ks/2012:277
013 Trafikfrågor Kommunledningsförvaltningen
Conny Wolbe,0550-88103 conny.wolbe@kristinehamn.se
Remissvar förslag till Trafikförsörjningsprogram 2014 - 2018
Sammanfattning
Förslag till nytt ”Trafikförsörjningsprogarm för Värmlands län 2014 - 2021” har skickats ut från Kollektivtrafiknämnden reg Värmland.
Kristinehamns kommun skall till den 1:e febr ha inkommit med synpunkter på programmet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2013-01-10
Förslag till Regionalt trafikförsörjningsprogram inkl bilagor.
Ärendet
Planförfattaren har i utskicket bett att yttranden begränsas till synpunkter på programmet och inte innehåller referat och avskrifter ur programmet.
Utsänt mtrl bifogas med tjänsteskrivelsen.
Text markerad med fet stil syftar på rubriker i Programförslaget.
Förslag till trafikförsörjningsprogram för Värmlands län 2014 – 2021.
I det inledande avsnittet Bakgrund beskrivs väl den nya Lagen om
kollektivtrafik; 2010:1065 som reglerar kollektivtrafikmyndighetens roll och uppdraget att öka samverkan mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering.
Kollektivtrafikmyndighetens organisation, uppdrag och mål ingår i det inledande avsnittet.
I de följande avsnitten; Syfte och vision, Övergripande strategi, Förutsättningar och Mål är det i målbeskrivningen som visionerna konkretiseras lite tydligare efter tidigare mer svepande generella mål.
För målområde hållbar utveckling kan vi konstatera att man sänkt ambitionen något i förhållande till tidigare trafikförsörjningsplans miljömål, gäller bl a förbrukning fossila bränslen.
Förmodligen ett ställningstagande utifrån kostnadsdrivande investeringar i
fordonsflottan som får skjutas på framtiden till förmån för bibehållen eller
ökad produktion.
Prioriterade mål måste vara att ge så många som möjligt alternativet kollektivt resande.
Att under våren 2013 ta fram indikatorer för uppföljning av mål där sådana inte finns är viktigt och måste ges hög prioritet i enlighet med programtexten.
Kapitlet Aktiviteter och genomförande beskriver kollektivtrafiknämndens roll och ansvar att via regionfullmäktige genomföra uppdraget tillsammans med kommuner och landsting, trafikorganisatörer, trafikentreprenörer och
trafikverket.
Bilaga 1: Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län.
Avtalet skall reglera ansvarsfördelningen mellan parterna ( Landstinget och kommunerna ) avseende den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län.
Bilaga 2: Nulägesbeskrivning; beskriver trafikens grundstruktur och utvecklingsmål.
Bilaga 3: Ekonomisk analys; För att kunna genomföra beskrivna program och uppnå de mål som satts upp är det mycket viktigt att hela länet står bakom en fortsatt satsning på kollektivtrafik. Att ha bra verktyg för redovisning av mål och måluppfyllelser kommer att vara helt avgörande i argumentationen för fortsatt utveckling.Där kommer behovet som tidigare påpekats av mätbara indikatorer att vara av stor betydelse.
Tidplan/tidpunkter för avstämning borde tydligare anges i programmet för revidering av ägarbidrag, som ju är grunden för all utveckling.
Om Värmland ska utvecklas mot närliggande arbetsmarknadsregioner är kollektivtrafiken av utomordentligt strategisk betydelse. Det innebär att de stråk som idag står för ett redan stort resandeunderlag måste prioriteras även fortsättningsvis.
Olyckligt om den planerade utvecklingen av tågtafik skulle avstanna pga ekonomiska skäl - revidering av ägarbidragsutveckling 2016.
Tågplan 2013 visar tydligt att en fortsatt satsning krävs för att inte minska antalet turer på Värmlandsbanan nu när resp tågset har högre kapacitet än tidigare äldre tågset.
Tågtrafik bör prioriteras i lägen där både väg- och järnvägstrafik är alternativen.
Bilaga 5 Infrastruktur; beskriver kopplingen till Länstransportplanen som upprättas av reg Värmland. Förhoppningsvis kan kollektivtrafikmyndighetens tillhörighet i reg Värmland medföra positiva effekter med en samsyn och delaktighet därvidlag.
Generellt är det så att de tydligaste beskrivningarna och prioriteringarna beträffande strategier,övergripande mål och förutsättningar finns i de handlingar som hänvisas till i bilaga 3; den ekonomiska analysen.
Sammanfattningar och målbeskrivningar blir i dessa handlingar tydliga och konkreta. Viktigt att dokumenten som hänvisas till blir ett arbetsmaterial som tydligt ingår i programmet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att som remissvar inlämna denna tjänsteskrivelse till Kollektivtrafikmyndigheten Reg Värmland.
Kalle Alexandersson Conny Wolbe
Planeringschef Samhällsplanerare
REGIONALT TRAfIkföRsöRjNINGspROGRAm 2014–2018
Remissutgåva
Innehåll
Ordförklaringar ________________________________ 3 Bakgrund ______________________________________4 Lagstiftningens intentioner ______________________ 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken _______________ 4 Nationella transportpolitiska mål _________________ 5 Fördubbling ______________________________ 5
Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i
Värmlands län ________________________________ 5 Organisation ______________________________ 5 Delegation _______________________________ 6 Kommersiell trafik _____________________________ 6 Samråd _____________________________________ 6 Resultat av samråden _______________________ 6 syfte och vision ________________________________8 Syfte _______________________________________ 8
Vision för den regionala utvecklingen
i Värmland ___________________________________ 8 Vision för kollektivtrafiken i Värmland ______________ 8 Kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete ______________________ 9 Behov av kollektivtrafik _________________________ 9 Kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge _________ 10 övergripande kollektivtrafikstrategi ____________ 11
Principer för trafikutveckling _____________________11 Överväganden ______________________________ 12 Sammanfattning __________________________ 12 förutsättningar _______________________________ 13 Tidsplan ____________________________________ 13 Myndighetens ledning och styrning ______________ 13 Politiskt samrådsforum _____________________ 14 Viktiga arbetsområden _____________________ 14 Medborgar- och resenärsperspektivet ____________ 14 Jämställdhet _____________________________ 14 Konkurrensneutralitet _________________________ 14 mål _______________________________________ 15 Målområde: Tillgänglighet för regional tillväxt ______ 16 Målområde: Attraktivitet och användbarhet ________ 17 Målområde: Hållbar utveckling __________________ 18 Målområde: Resurseffektivitet ___________________ 19 Aktiviteter och genomförande __________________20 Principer för genomförande ____________________ 20 Roller och ansvar _____________________________ 20 Kollektivtrafikmyndigheten __________________ 21 Kommunerna och landstinget _______________ 21 Trafikentreprenörerna ______________________ 21
Trafikverket _________________________________ 21 Beslut om Allmän trafikplikt ____________________ 21 Kommersiell trafik _________________________ 22 Tillgång till infrastruktur ___________________________ 22 Stödsystem _________________________________ 22 Uppföljning _________________________________ 22
Bilaga 1.
Avtal om ansvar för den regionala
kollektivtrafiken i Värmlands län ____________________ 23
Bilaga 2.
Nulägesbeskrivning _____________________________ 28
Bilaga 3.
Ekonomisk analys _______________________________ 36
Bilaga 4.
Funktionsanpassning av bytespunkter och linjer _______ 42 Bilaga 5.
Infrastruktur ___________________________________ 45
Ordförklaringar
Allmän trafikplikt
Den trafik som finansieras med offentliga medel omfattas av allmän trafikplikt. Kol- lektivtrafikmyndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt med utgångspunkt i de mål som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet.
BRT - Bus Rapid Transit
En högkvalitativ och kundorienterad transportlösning med bussar som ger snabba, bekväma och kostnadseffektiva förflyttningar i stadsmiljö.
Bytespunkt
En hållplats där det är möjligt för resenären att byta mellan olika trafikslag och linjer.
Hållplats
En anvisad plats där det är möjligt att stiga på och av kollektivtrafik i linjetrafik.
kommersiell trafik
Ett mål med den nya lagstiftningen är att uppmuntra privata aktörer att bedriva kollektivtrafik i privat regi. Den trafik som inte finansieras med offentliga medel benämns som kommersiell trafik.
pendlarparkering
En parkeringsplats för bil, cykel och moped i anslutning till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Syftet med en pendlarparkering är att erbjuda medborgarna en möjlighet att ta sig med eget fordon till bytespunkten för att sedan fortsätta med kollektivtrafiken.
Regional kollektivtrafik
Regional kollektivtrafik är trafik som till sin karaktär och faktiskt nyttjande tillgo- doser medborgarnas behov av arbetspendling och övrigt vardagsresande, både inom länet och över länsgräns samt tätortstrafik.
Regionförstoring
Tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop i större områden.
Restidskvot
Bussens eller tågets restid i förhållande till bil. Samma restid ger kvoten 1, är kvoten större än 1 tar bussen/tåget längre tid.
Trafikentreprenör
Den entreprenör som på uppdrag av en trafikorganisatör bedriver kollektivtrafik.
Trafikorganisatör
Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är trafikorganisatörer. De har på delegation av kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att upphandla och bedriva kollektivtrafik enligt allmän trafikplikt.
Bakgrund
Trafikförsörjningsprogrammet är det långsiktiga stra- tegiska dokumentet för kollektivtrafik i Värmlands län.
Programmet ger en bild av hur kollektivtrafiken är tänkt att utvecklas under perioden 2014-2018. Med utgångs- punkt i programmet formuleras detaljerade planer för trafiken. I Bilaga 2 ges en nulägesbeskrivning av kollek- tivtrafiken i Värmland.
Trafikförsörjningsprogrammet gäller för all regional kollektivtrafik inom Värmlands län och utgör grunden för beslut om allmän trafikplikt, d.v.s. den trafik som samhället står för. Oavsett beslut om allmän trafikplikt kan kommersiella företag, genom anmälan till myndighe- ten, etablera kommersiell trafik.
Lagstiftningens intentioner
Lag 2010:1065 om kollektivtrafik trädde i kraft 1 januari 2012. Enligt denna ska det i varje län finnas en regional
kollektivtrafikmyndighet med det övergripande ansva- ret för den regionala kollektivtrafiken. Med den nya lagstiftningen finns ett mål om att öka samverkan mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering samt att underlätta för kommersiella aktörer. Det finns även en ambition om att tydliggöra rollfördelningen mellan de olika aktörerna och att ge kollektivtrafiken en tydligare roll i den regionala utvecklingen.
Den regionala kollektivtrafikmyndigheten har i uppdrag att i samråd med berörda aktörer ta fram ett trafikförsörjningsprogram som beskriver målen med kol- lektivtrafiken inom länet och över länsgräns. Därutöver har myndigheten i uppdrag att fatta beslut om allmän trafikplikt samt att årligen sammanställa en rapport över den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. I myn- dighetens uppdrag ingår även att verka för att samordna den kollektivtrafik som bedrivs inom länet.
Nya möjligheter för kollektivtrafiken I Värmland finns sedan tidigare en väl fungerande kollektivtrafik som bedrivs av Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun i form av Karlstadsbuss. Att den stra- tegiska beslutsnivån nu samlats i en myndighet ger ökade förutsättningar för att samordna kollektivtrafiken till ett gemensamt system för medborgarna. I lagstiftningen betonas vikten av att genomföra samråd med berörda ak- törer vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet, bland annat för att stärka sambandet mellan kollektivtra- fik och övrig samhällsplanering.
Att samla det strategiska ansvaret för kollektivtra- fiken inom en myndighet innebär ökade möjligheter att ta ett samlat långsiktigt ansvar för de investeringar i trafiksystemets infrastruktur som behövs för att åstad- komma en gemensam arbetsmarknad i Värmland. En väl utvecklad kollektivtrafik är en viktig förutsättning för
medborgarnas rörlighet och därmed för arbetspendling och kompetensförsörjning. Det innebär även möjligheter att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan.
Nationella transportpolitiska mål Riksdagen har beslutat att ett övergripande mål för svensk transportpolitik är ”att säkerställa en samhällseko- nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- ning för medborgare och näringsliv i hela landet.” Det övergripande målet har delats upp i funktionsmål och hänsynsmål.
Funktionsmålet handlar om tillgänglighet. Både att kollektivtrafiken ska vara användbar för alla medborgare och att den ska bidra till att främja den regionala utveck- lingen genom att möjliggöra välfungerande och snabba transporter. Hänsynsmålen tar upp områdena säkerhet, miljö och hälsa. Målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken samt att transportsystemet ska utfor- mas för ökad hälsa hos medborgarna och att Sverige år 2030 är oberoende av fossila bränslen. Hänsynsmålen sva-
rar väl mot Europeiska unionens 2020-mål om minskade utsläpp och ökad andel förnybar energianvändning.
fördubbling
På nationell nivå har branschen, genom Partnersamver- kan för en fördubblad kollektivtrafik (Svensk kollektiv- trafik, Bussbranschens Riksförbund, Tågoperatörerna, Taxiförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket), tagit ett gemensamt initiativ med målet att
fördubbla det kollektiva resandet till år 2020 och på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel.
Enligt kollektivtrafikbarometern låg marknadsande- len för kollektivtrafiken i Värmland på 12,3 procent under 2011, vilket innebär en ökning med 48 procent sedan 2007.
Avtal om ansvar för regional kollektivtrafik i Värmlands län
Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värm- lands län träffades i slutet av 2011 mellan landstinget och de 16 kommunerna i Värmland. I avtalet regleras kollektiv- trafikmyndighetens organisation, delegation till Värm- landstrafik AB respektive Karlstads kommun (trafikorga- nisatörerna) och rollfördelning mellan de olika aktörerna, trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt, finansiering samt gemensamma utgångspunkter för kollektivtrafikens utveckling. I bilaga 1 bifogas avtalet i sin helhet.
ORGANIsATION
Den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Värmland har placerats i Region Värmland, vilket innebär att regi- onfullmäktige är högsta beslutande organ. Under regi- onfullmäktige har det inrättats en kollektivtrafiknämnd med nio ledamöter och fem ersättare. Nämnden tar fram förslag till trafikförsörjningsprogram och är myndig- hetens uppdragsgivare gentemot trafikorganisatörerna att upphandla trafik enligt beslut om allmän trafikplikt.
Planeringen av trafiken ska ske samordnat med övrig samhällsplanering.
Regionfullmäktige
kollektivtrafiknämnden Enheten för kollektivtrafik
karlstads kommun
Delegation enligt avtal
Värmlandstrafik AB
karlstadsbuss
kollektivtrafikmyndigheten
Den som är ledamot eller ersättare i kollektivtrafik- nämnden kan inte samtidigt vara ledamot eller ersättare i styrelsen för Värmlandstrafik AB eller stadsbyggnads- nämnden i Karlstads kommun. Till stöd för kollektiv- trafiknämnden finns en enhet för kollektivtrafik inom Region Värmland.
Värmlandstrafik AB var fram till 31 december 2011 trafikhuvudman i Värmland och är från och med 1 januari 2012 helägt av Region Värmland. Karlstadsbuss är den enhet under stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun som upphandlar tätortstrafik i Karlstad. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är myndighetens trafikorganisatörer på delegation av myndigheten och fungerar därmed som en del av myndigheten inom delegationens område.
DELEGATION
Regionfullmäktige har delegerat till Karlstads kommun att upphandla och teckna avtal om tätortstrafik inom kommunen och till Värmlandstrafik AB att upphandla och teckna avtal om all regional kollektivtrafik i Värm- land, förutom den trafik som delegerats till Karlstads kommun. I delegationerna uttrycks att de båda trafikor- ganisatörernas arbete ska ske i nära samråd med varandra och med myndigheten, samt att båda ska verka för att öka det kollektiva resandet och öka marknadsandelen i för- hållande till bilen. I delegationen ligger också ansvar för tillhörande uppgifter och driftfrågor som trafikplanering, informationssystem och trafiktekniska frågor.
kommersiell trafik
Ett av målen med den nya lagstiftningen är att öppna upp kollektivtrafikmarknaden för kommersiell trafik som bedrivs utan skattesubventioner. Därför betonas särskilt att villkoren för tillträde till bytespunkter och annan infrastruktur ska vara utformade så att tillträde sker på lika villkor.
Den aktör som önskar bedriva kollektivtrafik på kommersiell grund ska anmäla detta till den regionala kollektivtrafikmyndigheten senast 21 dagar före trafik- start. I anmälan ska tydligt framgå vilken eller vilka linjer som anmälan gäller. Om en aktör har för avsikt att upp- höra med kollektivtrafik ska anmälan vara myndigheten tillhanda senast 21 dagar innan trafiken upphör. Anmä- lan ska innehålla vilken eller vilka linjer som berörs.
För resenären är det, för att fullt ut dra nytta av even- tuella kommersiella linjer, betydelsefullt att det skapas förutsättningar för biljettsamverkan mellan de kommer- siella aktörerna och den offentligt finansierade trafiken.
I det arbetet bör myndigheten ha en aktiv roll. I bilaga 2 redovisas den kommersiella trafik som bedrivs i dagsläget.
samråd
I lagstiftningen betonas vikten av utförligt samråd med berörda parter som en del i processen med att ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Under perioden februari till juni har en omfattande samrådsprocess genomförts.
Samråd har skett med kommunerna i två omgångar där de delats upp i fyra geografiska grupperingar. In- bjudna till samråd med kommunerna var ledande poli- tiker och berörda tjänstemän i respektive kommun. Vid första samrådet var syftet att presentera myndigheten och berätta om processen med trafikförsörjningsprogram- met samt att inhämta viktiga frågor från kommunernas perspektiv.
Inför andra tillfället gavs kommunerna möjlighet att genomföra lokala samråd med medborgare, samt lokala företag och intresseorganisationer. För att underlätta kommunernas samråd hade en checklista med diskus- sionspunkter tillställts kommunerna. Under den andra omgången gjordes en avstämning kring de punkter som tagits upp under den första omgången och de lokala synpunkter som tillkommit.
I april bjöd myndigheten in representanter från lands- tinget, näringslivet, utförare, fackliga organisationer samt brukarorganisationer till två temadagar för att inhämta vilka frågor som de anser viktiga. För de aktörer som inte hade möjlighet att närvara i april anordnades ytterligare två samrådstillfällen i början av juni. Under våren har det även genomförts samrådsmöten med de regionala kollek- tivtrafikmyndigheterna i Dalarnas län, Västra Götalands- regionen samt Örebro län.
REsuLTAT AV sAmRåDEN
I de flesta frågor har det funnits en bred samstämmighet om vilka områden som är viktigt att utveckla. De områ- den som särskilt betonats har varit:
• Arbetspendling
I samtliga samråd har arbetspendlingen betonats som ett prioriterat område. För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ för arbetspendling har restid, bekvämlighet och möjlighet att arbeta under resan lyfts fram som viktiga punkter.
• Tillförlitlighet
Handikapporganisationerna har fört fram syn- punkter om att trafiken måste vara tillförlitlig för de med funktionsnedsättning. Som exempel
nämndes att det då en avgång med anpassat fordon drabbas av trafikstörning är det viktigt att även ersättningsfordonet är funktionsanpassat.
• Grundstrukturen bekräftas
I samråden har det funnits en enighet om att trafiken fungerar bra och att programmet bör bygga vidare på den grundstruktur som finns. De mål som presenterats om regional utveckling, trafik över länsgräns samt riksgränsen mot Norge och koppling till Stockholm, Göteborg och Oslo ses som relevanta för Värmlands utveckling.
• Samband med övrig samhällsplanering
Det har betonats i samråden att kollektivtrafiken är en del i samhällsplaneringen. De som deltagit i sam- råden menar att kollektivtrafiken måste ses som en del i ett helhetstänk för den regionala utvecklingen och arbetet för att minska negativ miljöpåverkan från persontransporter.
• Ett gemensamt system
Lagstiftningens intentioner om att samordna trafi- ken bekräftas. Även om trafiken organiseras genom dubbla delegationer är det viktigt att den för med- borgarna fungerar som ett gemensamt system för att göra det så enkelt som möjligt att resa kollektivt.
Något som särskilt har poängterats är behovet av
välfungerande bytespunkter mellan regional trafik och tätortstrafik. I synnerhet framhålls behovet av ett resecentrum i Karlstad och det nya busstråk, så kallade BRT-stråk (Bus Rapid Transit) som Karl- stadsbuss utreder. Vid flera av samrådsmötena har det även framkommit önskemål om att ytterligare samordna samhällsbetalda transporter och att även särskild kollektivtrafik ska vara tillgänglig för allmänheten i mån av plats.
• Socialt resande
Även om arbetspendling och studiependling har lyfts fram som ett prioriterat område för kol- lektivtrafiken har det vid samråden påpekats att kollektivtrafiken också fyller en betydelsefull social servicefunktion genom att ge den som inte har till- gång till bil möjlighet att transportera sig även för andra resbehov. Det kan bidra till en ökad jämlik- het. I de diskussionerna har vikten av att erbjuda en viss basservice i hela länet lyfts fram.
• God ekonomisk hushållning
En punkt som har betonats i samråden med kom- munerna är god ekonomisk hushållning, att de mål som beskrivs i programmet ska vara ekonomiskt realistiska att genomföra.
syfte och vision
syfte
Kollektivtrafikens övergripande syfte är vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo.
Vision för den regionala utvecklingen i Värmland
I det regionala utvecklingsprogrammet som antagits av Region Värmland uttrycks en övergripande vision för Värmland:
VÄRmLAND VÄXER OCH kÄNNER INGA GRÄNsER
”Värmland växer och känner inga gränser.
Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor.
Kunskap och innovation ger våra företag en stark posi- tion i världen.
Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt. Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen.
Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld.
Värmland växer och känner inga gränser!”
I det regionala utvecklingsprogrammet definieras fem särskilt viktiga målområden för att visionen ska bli verklighet:
• Ledarskap
• Innovativa miljöer
• Kompetensförsörjning
• Tillgänglighet/Användbarhet
• Livskvalitet
Vision för kollektivtrafiken i Värmland
VIsION
”Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till
• En långsiktigt hållbar utveckling
• Ökad tillväxt
• Ökad tillgänglighet i förhållande till storstads- regionerna Stockholm, Oslo och Göteborg
• Ökad jämställdhet”
kollektivtrafik ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regionalt tillväxtarbete Kollektivtrafiken har stor betydelse för att bidra till en hållbar utveckling. Detta är väl dokumenterat när det gäl- ler hållbarhetsperspektivet för att minska klimatpåverkan.
Kollektivtrafikens effekter på den regionala tillväxten som enskild faktor är svår att påvisa enligt den forsk- ning som finns i dag. Orsaken till detta är svårigheten att isolera effekten av en enskild faktor i de processer som styr tillväxten. Det kan även noteras att forskningen på området i dagsläget är begränsad.
Kollektivtrafiken medverkar dock till regionförsto- ring, den enskilt viktigaste tillväxtbefrämjande faktorn under de senaste decennierna. Genom regionförstoring utökas möjligheterna till specialisering och differentiering i de lokala arbetsmarknaderna. Kompetensförsörjning för företagen underlättas och utvecklingsmöjligheterna för individen förbättras.
Kollektivtrafiken är även ett viktigt verktyg för att förbättra stadsmiljön i befolkningscentra där biltrafikens omfattning behöver minskas.
Kollekt ivtrafiken har en viktig roll för ökad jämställd- het och jämlikhet. I ett långsiktigt perspektiv kommer den tidigare förhärskande synen på kollektivtrafiken som ett komplement till bilen som bas för persontranspor- terna i samhället att modifieras till en medveten strategi att ersätta bilen i väsentliga delar. En långsiktig strategi för trafiken som innebär en förändrad, utvecklad syn på dess roll i samhällsplaneringen är en förutsättning för att åstadkomma detta.
Behov av kollektivtrafik
ARBETspENDLING
Befolkningen i Värmland är i stor utsträckning koncen- trerad till området kring Vänerbäckenet med Karlstad som centrum. De lokala arbetsmarknaderna domineras av Karlstads lokala arbetsmarknadsregion, vi lken omfattar tio kommuner i Värmland samt Åmåls kommun i Västra Götalandsregionen. De värmlandskommuner som ännu inte ingår i Karlstads arbetsmarknadsregion är Årjäng, Eda, Torsby Hagfors, Filipstad och Storfors.
Potentialen för resande mätt i arbetspendling är störst i Karlstad med kranskommuner Grums, Kil, Forshaga och Hammarö, där antalet arbetspendlare över kommun- gränser uppgår till ca 12500, hälften av den sammanlagda volymen som för länet uppgår till ca 24000. Den största pendlingsströmmen går från Hammarö till Karlstad med ca 4000.
Pendlingen är koncentrerad mellan Karlstad och Säffle/ Åmål, Arvika/Eda, Sunne/Torsby, Forshaga/
Munkfors/Hagfors samt Kristinehamn. Från Årjäng och Filipstad är volymerna lägre.
Arbetspendlingen över länsgränsen mot Västra Gö- taland är betydande mellan Säffle och Åmåls kommuner, mindre omfattande mellan Kristinehamn och Gullspång, Mariestad.
Arbetspendlingen mellan Värmlands och Örebro län är betydande främst från Kristinehamn och Storfors till Karlskoga, Degerfors och Örebro.
Arbetspendlingen mellan Värmlands och Dalarnas län är obetydlig.
Över riksgränsen mot Norge är pendlingen omfattan- de från Årjäng mot Oslo, Marker och Eidsbergs kommu- ner samt från Eda kommun mot Kongsvinger och Oslo.
Även från Torsby är pendlingen till Norge betydande.
Pendlingsströmmarna i motsatt riktning är obetydliga.
Arbetspendlingen mellan kommunerna (2009) enligt SCB:s statistik samt över läns- och riksgränser (2008) enligt Statnord redovisas i separat tabell, bilaga 2.
sTuDIEpENDLING
Skolskjutsar för grundskoleelever är ett kommunalt an- svar som i många fall kan lösas genom samordning med kollektivtrafiken.
Gymnasieelever har genom de senaste decenniernas skolreformer blivit mer rörliga. I Värmland sker denna utveckling enligt samma mönster som för den lokala arbetsmarknaden. Inpendling sker från hela länet till det regionala centrat i Karlstad/Hammarös gymnasieområde.
Utvecklingen redovisas i skolverkets rapport ”Skolmark- nadens geografi” från okt 2011. Värmland är en av två fall- studier i rapporten, bilaga 2. Utvecklingen pekar på en ökande studiependling om följer mönstren i arbetspend- lingen. Detta ställer krav såväl på den regionala trafiken som anslutningarna i Karlstads tätort för att komma till de olika skolorna.
Studiependlingen till Karlstads Universitet sker i första hand inom Karlstads tätort och dess närområden.
Distansutbildning sker i betydande omfattning, vilket medför resor från samtliga kommuner och även detta markerar betydelsen av den regionala trafiken samt kopp- lingarna till Karlstads tätortstrafik, i vilken Universitetet är en viktig knutpunkt.
sTöRRE ARBETspLATsER
Eftersom arbetspendlingen är den viktigaste basen för kollektivtrafikens utveckling är det viktigt att identifiera och lösa anslutningar till de största arbetsplatserna/ar- betsområdena. Detta gäller såväl offentliga anläggningar som Centralsjukhuset i Karlstad, länets största arbets- plats med ca 3000 anställda, industri- och handelsom- råden samt anläggningar inom besöksnäringen. I den gemensamma dialogen har kommunerna ett ansvar för att identifiera och framföra behov av den här typen.
sERVICEREsOR
Behov att säkerställa ett grundutbud av kollektivtrafik finns i områden där kollektivtrafik sker i begränsad omfattning. Trafiken ska kunna erbjuda möjligheter för serviceresor till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp. Syftet med tra- fikformen är att skapa förutsättningar för bättre service för boende i sådana områden.
öVRIGA sAmHÄLLsBETALDA pERsONTRANspORTER
Skolskjutsar för grundskoleelever samt färdtjänst är ett ansvar för kommunerna. Landstinget ansvarar för sjukre- sor till vårdinrättningarna. Värmlandstrafik AB har efter överenskommelse med kommunerna övertagit ansvaret för färdtjänsten i samtliga kommuner utom Karlstad.
Omfattningen av de nämnda åtagandena är betydan- de och en viktig uppgift för myndigheten är att åstad- komma samordning för att lösa de olika behoven och för att förbättra effektiviteten ur ett helhetsperspektiv.
kollektivtrafiksystemet i Värmland, nuläge
kOLLEkTIVTRAfIksysTEmET I VÄRmLAND
De planeringsprinciper som enligt forskning och erfaren- heter ska ligga till grund för transportsystemets uppbygg- nad ska vara:
• En tydlig struktur i linjetrafiken
• Integration mellan lokala och regionala system
• Hög prioritet och framkomlighet i fysiskt hänse- ende
• En genomarbetad koppling till samhällsplanering på lokal och regional nivå
Grunderna i den linjestruktur som är basen i kollektiv- trafiksystemet i Värmland uppfyller väl dessa kriterier.
(bilaga 2)
Det regionala kollektivtrafiksystemet är uppbyggt med ett antal stomlinjer för buss- och tågtrafik. Systemet följer de etablerade kommunikationsstråken med inrikt-
ning på trafiken till och från Karlstad med relativt svaga tvärförbindelser. En kraftfull utbyggnad har genomförts för såväl buss- som tågtrafiken under det senaste decen- niet. Stomlinjerna följer mycket väl pendlingsmönstren.
80 procent av arbetspendlingen över kommungränser följer stomlinjemönstret.
Busstrafiken i Karlstads tätort har ett väl utbyggt nät med viktigaste omstigningsplatsen på Stora torget. Även här har en kraftfull utbyggnad genomförts under det senaste decenniet.
Systemets uppbyggnad i detalj redovisas i bilaga 2.
INVEsTERINGAR I INfRAsTRukTuR
En fortsatt utbyggnad av trafiken med fullt kapacitetsut- nyttjande och för att nå målsättningarna för marknads- andel och resandeutveckling förutsätter även vik-tiga åtgärder i infrastrukturen som förbättrar framkomlig- heten i såväl väg- som järnvägsnätet. Dessa förutsätter finansiering från andra parter främst Trafikverket och kommunerna. De viktigaste objekten redovisas i bilaga 5.
övergripande kollektivtrafikstrategi
principer för trafikutveckling
Utbyggnad av trafik ska ske där det finns resandepotenti- al, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna.
Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglig- het i enlighet med målen i kapitel 5 med inriktning att kunna erbjuda ett grundutbud i områden med litet resande där linjelagd kollektivtrafik kan bedrivas i begränsad omfattning.
HELA REsAN
Ur ett resenärsperspektiv är helheten i resan avgörande för attraktivitet och användbarhet, vilket styr valet av färdmedel. Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val.
Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Restiderna påverkas av väg- respektive banst- andard, fordonstyper samt en väl anpassad hållplatsstruk- tur med fungerande bytespunkter.
Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar samt gångstråk ökar attraktiviteten.
Tydliga gemensamma informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja att åka kollektivt. Trafikorganisatörerna i länet ska erbjuda gemensam information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler
sAmRåD
Trafiksystemet som helhet ska vara attraktivt och an- vändbart ur ett resenärsperspektiv och visa ett effektivt resursutnyttjande ur ett medborgarperspektiv. Förut- sättningen för att klara detta är ett fortlöpande samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget samt tra- fikorganisatörerna. Kollektivtrafiknämndens Samrådsfo- rum och de regelbundna nätverksträffarna för ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är naturliga arenor för detta.
OmRåDEN mED HöG REsANDEpOTENTIAL
Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtra- fikens marknadsandel måste denna potential tillvaratas.
Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den re- gionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik.
GEmENsAm ARBETsmARkNADsREGION
Möjligheterna till arbetspendling och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. Inriktningen är att Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Resmöjligheter och restider ska utvecklas så att arbetspendling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad möjliggörs.
TRAfIk öVER LÄNsGRÄNsER OCH RIksGRÄNsEN mOT NORGE
Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna.
Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna ska underlättas även här. En förutsättning för detta är regelbundna samråd och upprättande av trafikavtal med berörda parter.
kOppLING mELLAN REGIONAL TRAfIk OCH TÄTORTsTRAfIk
En nyckelfråga för trafiksystemets funktionalitet är kopp- lingen mellan den regionala trafiken och tätortstrafiken, främst i Karlstads tätort. Väl fungerande kopplingspunk- ter med tydlig information är avgörande ur ett resenärs- perspektiv. Dessa samordningsfrågor har högsta prioritet för myndigheten.
OmRåDEN mED BEGRÄNsADE möjLIGHETER ATT BE- DRIVA LINjELAGD kOLLEkTIVTRAfIk
En ny form av servicetrafik, närtrafik ska utvecklas för att tillhandahålla ett grundutbud i områden där kollektiv- trafik idag finns i begränsad omfattning. Närtrafik är en form av anropsstyrd trafik och utgör ett komplement till övrig servicetrafik och linjetrafik. Trafiken ska erbjuda ett visst utbud av kollektivtrafik så att serviceresor kan utföras till närmaste ort för exempelvis personlig service, myndighetskontakter och inköp.
Myndigheten avser att ha en aktiv roll för att tillsam- mans med trafikorganisatörerna och Karlstads Universi- tet åstadkomma detta.
kOmmERsIELL TRAfIk
Myndigheten ska föra en aktiv dialog med aktörerna på den kommersiella marknaden om intresse för och möjlig-
heterna att etablera kommersiella lösningar och beakta resultatet av dialogen vid beslut om allmän trafikplikt.
Myndigheten ska tillse att konkurrensneutralitet upprätt- hålls i alla led.
överväganden
Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman.
Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan olika befolkningsgrupper.
Trafikutvecklingen måste bygga på en avvägning mel- lan marknadsorientering och geografisk täckning. Den samlade kollektivtrafiken i Värmland kommer således att formas utifrån dessa avvägningar samt de ekonomiska, tekniska, marknadsmässiga och andra omständigheter som trafiken bedrivs under.
sammanfattning Inriktningen är att:
• Utveckla den regionala tåg- och busstrafiken för att möjliggöra arbets- och studiependling mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad.
• Utveckla trafiken för att tillvarata det stora behovet av arbetspendling i Karlstad och kranskommu- nerna
• Förbättra möjligheterna för dagsresor till storstads- områdena Stockholm, Göteborg och Oslo.
• Utveckla system för servicetrafik i områden med be- gränsade möjligheter till linjelagd kollektivtrafik.
• Verka för att framkomligheten för kollektivtrafi- kens fordon i väg- och järnvägsnätet förbättras.
förutsättningar
Tidsplan
De målsättningar som presenteras i programmet är långsiktiga och de bärande principerna sträcker sig till 2025, med konkretisering av perioden fram till 2018. Det
kommer att genomföras en årlig uppföljning av program- met och en större översyn en gång varje mandatperiod.
Värmlandstrafik och Karlstadsbuss har i uppdrag att ta fram underlag för den långsiktiga planeringen av trafikut- vecklingen.
myndighetens ledning och styrning I myndighetens uppdrag ingår att arbeta med ledning och styrning. Med styrning avses de system, policys och rutiner som är själva infrastrukturen i styr- och lednings- systemet, exempelvis övergripande mål, resursfördelning, uppföljning och utvärdering. Ledning fokuserar på de informella processerna och hur hårdvaran i form av mål, budget och resultat hanteras och förverkligas i dialog och process inom organisationen. I fråga om ledningsperspek- tivet är ledarskapet och organisationskulturen avgörande.
I framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet har det genomförts ett brett samrådsförfarande. Det är betydelsefullt att samråd med berörda aktörer fortsätter att vara en del i myndighetens arbete. Viktiga parter att samråda med är trafikorganisatörerna, kommuner och landsting, representanter från näringslivet, samt medbor- gar- och resenärsorganisationer.
pOLITIskT sAmRåDsfORum
Kollektivtrafiknämnden har tagit initiativ till ett poli- tiskt samrådsforum mellan kollektivtrafiknämnden och trafikorganisatörerna för att diskutera trafikutveckling och andra frågor av gemensamt intresse. Samrådsforumet består av ordförande och vice ordförande i kollektivtra- fiknämnden, Värmlandstrafik AB och Stadsbyggnads- nämnden i Karlstads kommun, samt respektive chefs- tjänsteman.
VIkTIGA ARBETsOmRåDEN
Några områden som är viktiga att arbeta särskilt med inom området för ledning och styrning är:
• Definiera roller och ansvar
Myndighetens roll och ansvar gentemot andra aktörer ska tydliggöras. En del i det arbetet är att i kollektivtrafiknämnden ta fram tydliga principer för hur olika typer av frågor ska hanteras samt vilka frågor som nämnden ska ta ställning till.
• Plan för uppföljning av verksamheten En plan för uppföljning av verksamheten ska tas fram. Där ska framgå vad som ska följas upp, hur ofta det ska följas upp samt vilken metod som ska användas. Uppföljningen ska samordnas med Re- gion Värmlands övriga uppföljning och finnas med i Region Värmlands delårs- och årsrapporter.
• Samråd
För att kollektivtrafiken ska bli en naturlig del i den regionala utvecklingen är det viktigt att stärka sambandet mellan kollektivtrafik och övrig samhällsplanering. Kollektivtrafikmyndigheten ska verka för att det i planeringsstadiet tas hänsyn till kollektivtrafikens förutsättningar och behov av in- frastruktur. I kollektivtrafikmyndighetens arbete är därför löpande samråd med berörda aktörer viktigt.
Samverkan med Trafikverket är en viktig del i detta.
• Utveckling
Myndigheten har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Värmland. Därför är det betydelsefullt att löpande arbeta med att bygga upp myndighetens kunskapsbas och att i samarbete med trafikorganisatörerna utveckla kollektivtrafiken.
Karlstads universitet är en betydelsefull resurs både vad gäller utveckling och kunskapsuppbyggande arbete. Det är viktigt att myndigheten drar nytta av den kompetensen.
medborgar- och resenärsperspektivet För att uppnå målet om ökat resande måste kollektivtra- fiken upplevas som tillräckligt attraktiv för att de som idag inte reser kollektivt ska vilja välja kollektivtrafiken.
Medborgar- och resenärsperspektivet handlar om att det ska vara enkelt att resa kollektivt och att trafikutbudet är relevant. Det innebär åtgärder för att förenkla för rese-
nären vad gäller tillgänglighet, biljettsystem, linjekartor, tidtabeller och information om kollektivtrafiken. Bussar och tåg på tider som passar resenärernas behov, enkla byten med tydlig information vid bytespunkterna och system som är lätta att lära sig är också viktigt.
jÄmsTÄLLDHET
En viktig del i medborgarperspektivet är att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhet i trafikplaneringen handlar om att se till kvinnors och mäns erfarenheter, prioriteringar och behov. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att påverka trafikens utformning och drift.
Kollektivtrafiken vara ett attraktivt och användbart resealternativ för såväl kvinnor som män.
konkurrensneutralitet
I propositionen om den nya lagen om kollektivtrafik be- tonas vikten av att myndigheten säkerställer konkurrens- neutral tillgång till infrastruktur i form av bland annat bytespunkter och depåer. Vid utformande av riktlinjer för tillträde till offentlig infrastruktur är det viktigt att säkerställa att även taxi har tillgång till bytespunkter och depåer.
I enlighet med en nationellt framtagen vägledning, samt i samråd med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, kommer myndigheten upprätta tydliga riktlinjer för tilldelning av infrastruktur.
Nationella transportpolitiska mål
Regionalt utvecklingsprogram
Regionalt trafikförsörjningsprogram
konkreta mål (Beslutas av trafikorganisatörerna)
mål
Med utgångspunkt i samrådsprocessen, de nationella transportpolitiska målen, det regionala utvecklingspro- grammet och Avtal om ansvar för den regionala kollektiv- trafiken i Värmland har fyra övergripande målområden arbetats fram:
• Tillgänglighet för regional tillväxt
ansluter till det nationella funktionsmålet om att bidra till den regionala utvecklingen genom att öka transportsystemets tillgänglighet. Det tar sikte på kollektivtrafikens förutsättningar för arbetspend- ling och fokuserar på fysisk tillgänglighet i form av hållplats- och linjestruktur, system för trafikinfor- mation och bokning. Därmed knyter det även an till de regionala utvecklingsmålen om kompetens- försörjning och tillgänglighet.
• Attraktivitet och användbarhet
knyter an till det nationella målet om funktionsan- passning samt det regionala utvecklingsmålet om livskvalitet genom att fokusera på marknadsandel, nöjdhet och användbarhet.
• Hållbar utveckling
anknyter till det nationella hänsynsmålet om minskad miljöpåverkan samt de regionala utveck- lingsmålen om livskvalitet. Det tar främst sikte på resurseffektivitet och minskad andel fossila bränslen.
• Resurseffektivitet
ansluter till det övergripande nationella målet om ett samhällseffektivt transportsystem. Ett effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna är även en förutsättning för att uppnå den regionala visionen om att Värmland växer. Målområdet handlar om samverkan, självfinansieringsgrad och kostnadsef- fektivitet.
Eftersom målen inte är inriktade på drift av trafiken finns det ett behov för trafikorganisatörerna att utforma konkreta mål med utgångspunkt i de övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet. På följande sidor presenteras målområdena mer utförligt kompletterat med kriterier för uppföljning.
målområde:
Tillgänglighet för regional tillväxt
Kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt består i att öka tillgängligheten genom att erbjuda invånarna i Värmland välfungerande förbindelser inom länet och över länsgränsen, samt över riksgränsen mot Norge. Det ger förutsättningar för binda samman länet och skapa en gemensam arbetsmarknad samt ökar möjligheterna för näringslivet att upprätthålla goda kontakter med omvärl- den. Välfungerande förbindelser till och från samt inom Värmland med ökade möjligheter till övrigt vardags- och
fritidsresande kan även bidra till att öka Värmlands attraktivitet som besöksmål. Det ökar även jämlikheten eftersom en utbyggd kollektivtrafik gör det möjligt att resa även för dem som inte har tillgång till bil.
För att åstadkomma detta är det viktigt att samordna trafiken till ett gemensamt system med välfungerande bytespunkter och smidiga byten mellan olika trafikslag. I Karlstad har behovet av ett gemensamt resecentrum för samtliga trafikslag, samt ett s.k. BRT-stråk med bytes- punkter mot regional trafik lyfts fram som viktiga frågor att arbeta med. Samverkan mellan andra transportslag och kollektivtrafik är nödvändigt i de delar av länet där det vore alltför kostnadskrävande att erbjuda kollektiv- trafik från dörr till dörr. Pendlarparkeringar för bil och cykel är viktiga delar i planeringen av bytespunkter.
Turism- och besöksnäringen är ett viktigt område för den regionala utvecklingen i Värmland. Kollektivtrafi- kens roll är framförallt att göra det möjligt för personal att ta sig till och från sitt arbete, men välfungerande kollektivtrafik kan även bidra till att öka besöksrelaterat resande. För kommersiella aktörer bör det finnas goda möjligheter att skapa nya trafiklösningar genom samver- kan med besöksnäringen.
måL:
Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns och kopp- lingar mot Örebro samt storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo.
INDIkATORER föR uppföLjNING AV måL OCH måLVÄRDE:
Resmöjligheter (Restidskvot beräknat som förhållandet mellan bil och kollektivtrafik mellan resecentra eller motsvarande.)
Källa: Samtrafik Resrobot och Hitta.se
• 2018 ska 90 procent av länets invånare ha dagliga resmöjligheter med regionaltrafik mellan kommun- huvudorter och Karlstad med restidskvot mindre än 1,5 för buss (eller buss/tåg) och restidskvot 1 eller mindre för tåg. Mellan Karlstad och Hammarö med restidskvot mindre än 2.
• 2018 ska 90 procent av invånarna i kommuner med tätortstrafik ha dagliga resmöjligheter inom tätor- ten med restidskvot mindre än 2.
• 2018 ska det finnas dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mellan Karlstad och Örebro och mellan Karlstad och Kongsvinger med max 1,5 timmars restid.
• 2018 ska det finnas dagliga resmöjligheter med in- terregional tågtrafik mellan Karlstad och storstads- regionerna
– Stockholm med max 2 timmars restid
– Göteborg med 2,5 och Oslo med max 3 timmars restid.
(Källa Trafikorganisatörerna.)
Resandeutveckling
Antal resor ska fram till 2018 totalt öka med 3 procent per år. Totalt en ökning med cirka 22 procent för att nå 14 procent marknadsandel (mot 11,82 procent 2011).
(Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.)
målområde:
Attraktivitet och användbarhet
Området attraktivitet och användbarhet handlar om hur individen upplever att systemet fungerar i olika avseen- den. Kollektivtrafikens attraktivitet är kraftigt beroende av att den upplevs som snabb och enkel. Enhetliga och tydliga system för information och betalning samt ett samordnat trafikutbud för regional trafik och tätortstra- fik är viktiga faktorer för att öka attraktiviteten. Även komfort och säkerhet är betydelsefullt. Förverkligande av det mål som beskrivs under området attraktivitet och användbarhet är till stor del en följd av arbetet med övriga målområden.
Den regionala kollektivtrafiken ska med servicelinjer och färdtjänst, som komplement till tåg- och tätortstrafi- ken, kunna erbjuda ett länstäckande system för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel.
För att kollektivtrafiken ska vara användbar för samt- liga resenärer på ett trafiksäkert sätt bör större hållplatser och bytespunkter vara funktionsanpassade, både vad gäller den fysiska tillgängligheten och trafikinformation.
Systemet bör präglas av enkelhet, t.ex. att informations- systemen ska vara lättillgängliga och att det ska vara enkelt att köpa en biljett som passar resenärens resbehov.
Enkelhet handlar även om smidiga byten mellan trafik- slag, att det ska gå att betala hela resan vid samma tillfälle och att bytespunkter och hållplatser uppfyller resenärer- nas behov av användbarhet och service.
För att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv bör den upplevas som trygg och tillförlitlig. Det innebär att den ska vara tillräckligt robust för att trafikstörningar ska kunna undvikas i största möjliga mån och att trafi- kens grundstruktur ska präglas av kontinuitet. Vad gäller trygghet finns det även en säkerhetsaspekt som handlar om att kollektivtrafiken ska vara ett trafiksäkert alterna- tiv, både vad gäller fordon, körsätt och bytespunkternas utformning.
måL:
Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system.
INDIkATORER föR uppföLjNING AV måL OCH måLVÄRDE:
Marknadsandel
Inriktningen är fortsatt att kollektivtrafikens marknads- andel i Värmlands län som helhet ska öka. Kollektivtrafi- kens andel av resandet ska 2018 vara cirka 14 procent.
(Källa Trafikanalys)
Medborgar- och kundnöjdhet
Andel medborgare respektive resenärer som är nöjda med kollektivtrafikens resmöjligheter, informations- och betalsystem, samt hur tryggt systemet upplevs. Andelen ska 2018 vara 70 procent för medborgare respektive 80 procent för resenärer.
(Källa Kollektivtrafikbarometern och Trafikorganisatörerna.)
Funktionsanpassning
Andel bytespunkter och större hållplatser enligt bilaga 4 ska vid utgången av 2018 till 70 procent vara användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel.
(Källa Trafikorganisatörerna.)
Andel fordon användbara för resenärer med funktionsned- sättning inom rörlighet, syn och hörsel ska vid utgången av 2018 för tätortstrafik, system 900 och regionaltrafik med tåg vara minst 95 procent.
(Källa FRIDA.)
målområde:
Hållbar utveckling
Ett ökat kollektivt resande innebär en minskning av de miljöskadliga utsläppen eftersom kollektivtrafiken ger mindre utsläpp per resenär än bilåkande. Kollektivtrafik är dessutom mer utrymmeseffektiv än biltrafik. Ett ökat kollektivt resande innebär därmed även minskad trängsel i tätorterna, både på gator och parkeringsplatser. Kol- lektivtrafikens omedelbara påverkan i form av buller har betydelse för livskvaliteten för dem som bor i direkt när- het till de stråk som trafikeras med kollektivtrafik.
Att enbart öka kollektivtrafikens marknadsandel är dock inte tillräckligt för att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan. Även de fordon som används i kollektivtrafiken bör ställas om till icke-fossila bränslen och minskad energiförbrukning per resenär.
Myndigheten ska medverka i utvecklingen för nya fossilfria drivmedel.
För att kollektivtrafiken ska bidra till att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan är det viktigt med många resenärer i fordonen. Om fordonen i kollektivtra- fiken inte transporterar fler personer än vad som får plats i en bil kan kollektivtrafiken innebära en direkt negativ effekt jämfört med biltrafiken. Av den anledningen är det viktigt att lägga energi på att öka antalet resenärer i kol- lektivtrafiken för att uppnå positiva miljöeffekter.
måL:
Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan.
INDIkATORER föR uppföLjNING AV måL OCH måLVÄRDE:
Andel fossila bränslen
Andel fordonskilometer med fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent jämfört med år 2008.
(Källa FRIDA.)
Fordonens utsläpp av fossil koldioxid, kvävedioxider och partiklar per fordonskilometer ska vid utgången av 2025 ha minskat med 60 procent jämfört med 2008 .
(Källa FRIDA.)
Bränsleförbrukning
Förbrukning av fossila bränslen ska vid utgången av 2018 minskat med 60 procent relativt 2008 års förbrukning.
(Källa FRIDA.)
målområde:
Resurseffektivitet
Eftersom kollektivtrafiken finansieras med skattepengar är det betydelsefullt att hela tiden verka för att resurserna utnyttjas effektivt och att verksamheten genomsyras av en god ekonomisk hushållning. Ett sätt att mäta hur effektiv kollektivtrafiken ur ett ekonomiskt perspektiv är att titta på hur stor del av trafiken som finansieras av biljettintäkter, självfinansieringsgraden.
Kollektivtrafiken innebär en positiv samhälls- ekonomisk effekt eftersom den per definition är mer resurseffektiv än om motsvarande resande skett med bil.
Värmlandstrafik redovisar i sin årsredovisning för 2011 att den regionala kollektivtrafiken innebar en samhälls- ekonomisk besparing på nästan 108 miljoner kronor för Värmland i form av ökad tillgänglighet och trafiksäker-
het samt minskade koldioxidutsläpp.
En viktig del i att uppnå hög effektivitet är att anpassa utbudet efter resandepotentialen för att få så mycket resande som möjligt för pengarna. För att anpassa utbudet efter behov och resandepotential är det viktigt att både se över nyttjandet av den befintliga trafiken och att studera var det kan finnas behov av att utöka utbudet eller erbjuda nya linjesträckningar. Effektivitet innebär även att samordna lokal och regional trafik, samt övriga samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för ny trafik.
För att öka kollektivtrafikens effektivitet är det vik- tigt att kollektivtrafiken blir en naturlig del i den övriga samhällsplaneringen. Vid planering av nya bostadsom- råden är det exempelvis betydelsefullt att ta hänsyn till kollektivtrafikens särskilda behov.
måL:
Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet.
INDIkATORER föR uppföLjNING AV måL OCH måLVÄRDE:
Självfinansieringsgrad
Hur stor del av kollektivtrafikens kostnader som finansie- ras med offentliga medel och hur stor del som finansieras med biljettintäkter. Det långsiktiga målet för kollektiv- trafikens ekonomiska utveckling är att självfinansierings- graden ska ligga på minst 50 procent.
(Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.)
Beläggningsgrad i upphandlad trafik totalt och i stråk
Hur många resenärer som reser med fordonen i förhållan- de till antalet platser i fordonet. Beläggningsgraden totalt och i stomlinjerna. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under första halvåret 2013.
(Källa Trafikorganisatörerna)
Nettokostnad per resa i upphandlad trafik
Hur mycket samhället subventionerar varje resa. Netto- kostnad per resa totalt och i respektive stråk. Målvärden för indikatorn kommer att tas fram under första halvåret 2013.
(Källa Trafikanalys och Trafikorganisatörerna.)
Samhällsekonomisk nytta
I vilken grad kollektivtrafiken bidrar till att minska andra samhällskostnader genom minskade fossila utsläpp, ökad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet. Inlednings- vis mäts tre områden för samhällsekonomisk nytta.
• Miljöeffekten av att resenärer åker kollektivt istället för att ta bil.
• Tillgänglighet som gör att arbetslösa har/får möjlig- het att pendla och därmed inte längre är arbetslösa.
• Ökad trafiksäkerhet när man åker kollektivt relativt annat trafiksätt (bil).
Redovisning av eventuella ytterligare indikatorer och målvärden avvaktas för närmare utredning av en mer utvecklad modell för samhällsekonomisk nytta.
Aktiviteter och genomförande
principer för genomförande
Viktiga principer för genomförandet av trafikförsörj- ningsprogrammet är samverkan och tydlig ansvarsför- delning mellan aktörerna (kollektivtrafikmyndigheten, trafikorganisatörerna, kommunerna, landstinget och trafikverket). Det är även betydelsefullt med regelbunden uppföljning av verksamheten samt regelbundna samråd med berörda parter för att löpande inhämta synpunkter och information om hur trafiken fungerar.
Roller och ansvar
Den grundläggande ansvarsfördelningen fastslås i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värm- lands län. Avtalet bifogas som bilaga 1.
Många aktörer har en viktig roll för att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska kunna genomföras.
Vissa har ett direkt utpekat ansvar för vissa åtgärder, medan andra kan bidra till genomförandet genom egna initiativ och åtgärder.
Regionfullmäktige
• Högst ansvarig för kollektivtrafiken i Värmland.
• Beslutar om Trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt.
kollektivtrafikmyndigheten
kollektivtrafiknämnden
• Tar fram förslag till trafikförsörjnings- program och allmän trafikplikt.
• Sammanställer årlig rapport om den tra- fik som bedrivs enligt allmän trafikplikt.
Delegation enligt avtal
Värmlandstrafik
• Upphandling av regional kollektivtrafik, förutom inom Karlstads tätort.
• Utveckling av den praktiska verksam- heten.
• Myndighetens expertorgan.
• Underlag för beslut om allmän trafikplikt, behov av investeringar i infrastrukturen samt för trafikutvecklingen.
Trafikentreprenörer
• Dialogpart för trafikorganisatörerna
• Bedriver trafik på uppdrag av trafik- organisatörerna
karlstadsbuss
• Upphandling av kollektivtrafik inom Karlstads tätort.
• Utveckling av den praktiska verksam- heten.
• Myndighetens expertorgan.
• Underlag för beslut om allmän trafikplikt, behov av investeringar i infrastrukturen samt för trafikutvecklingen.
Trafikentreprenörer
• Dialogpart för trafikorganisatörerna
• Bedriver trafik på uppdrag av trafik- organisatörerna
Trafikverket
• Infrastruktur
• Behjälplig vid framta- gandet av trafikförsörj- ningsprogram.
kommunerna
• Finansiering
• Bebyggelseplanering och väghållare för kom- munalt vägnät.
• Bytespunkter och pend- larparkeringar.
• Tillgänglighetsanpass- ning.
Landstinget
• Finansiering
kOLLEkTIVTRAfIkmyNDIGHETEN
Regionfullmäktiges ansvar
Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet.
Det innebär att regionfullmäktige ytterst är ansvarigt för kollektivtrafiken i Värmland. Trafikförsörjningspro- grammet och beslut om allmän trafikplikt är regionfull- mäktiges verktyg för att ange förutsättningar och mål för den regionala kollektivtrafiken. Regionfullmäktige fastställer även budget, samt riktlinjer för priser och pro- dukter för den trafik som bedrivs inom ramen för allmän trafikplikt. Riktlinjer för priser och produkter utarbetas inför kommande trafikår.
Kollektivtrafiknämndens ansvar
Under regionfullmäktige ansvarar kollektivtrafiknämn- den för att fullgöra de uppgifter som följer av myndighe- tens ansvar. Huvuduppgifter är att ta fram förslag till tra- fikförsörjningsprogram och beslut om allmän trafikplikt inför beslut i regionfullmäktige. Kollektivtrafiknämnden ansvarar även för att sammanställa en årlig rapport om den trafik som bedrivs enligt allmän trafikplikt. Mel- lan de mer omfattande upphandlingstillfällena beslutar kollektivtrafiknämnden om löpande justeringar i den allmänna trafikplikten.
I kollektivtrafiknämndens uppdrag ingår att arbeta med kollektivtrafiken ur tre perspektiv:
• Förhållandet mellan medborgare, resenärer och samhället i vid mening (institutioner, näringsliv, ideella organisationer, med flera.)
• Sambandet mellan kollektivtrafik och övrig sam- hällsutveckling
• Kollektivtrafikens samband med politiska ambi- tioner inom andra områden, exempelvis miljö och regional tillväxt.
Trafikorganisatörernas ansvar
I Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län (bilaga 1) delegeras till Värmlandstrafik AB och Karlstads kommun (i form av Karlstadsbuss) att upphandla och teckna avtal om trafik enligt allmän trafikplikt. I rollen som trafikorganisatör fungerar de som en del av myndigheten. De har ansvar för att genomföra verksamheten enligt de mål, inriktningar och direktiv som myndigheten fastställer. En del i detta är att besluta om priser och produkter enlig regionfullmäktiges riktlinjer och med utgångspunkt från mål om självfinan- sieringsgrad.
Trafikorganisatörerna besitter den professionella yrkes-
kunskapen, varför de är en viktig part för myndigheten i ar- betet med att ta fram stöd och underlag för politiska beslut.
I rollen som trafikorganisatör ligger ett fortsatt uppdrag att driva utvecklingen av den praktiska verksamheten.
En mer detaljerad redovisning av organisatörernas upp- drag framgår av avtalet i bilaga 1.
kOmmuNERNA OCH LANDsTINGET
Kommunerna och landstinget är viktiga parter för dialog med myndigheten och trafikorganisatörerna eftersom de ansvarar för finansiering av kollektivtrafiken. De har även en viktig roll för samordning av övriga samhälls- finansierade persontransporter, exempelvis skoltrafik, färdtjänst och sjukresor.
Kommunerna ansvarar för bebyggelseplanering och är väghållare för det kommunala vägnätet och är därmed viktiga parter när det gäller kollektivtrafikens framkomlighet, bytespunkter, hållplatser, väntsalar och pendlarparkeringar. Kommunerna har även ansvar för tillgänglighetsanpassning av gatu-, gång- och cykelvägnät för koppling till kollektivtrafiken.
TRAfIkENTREpRENöRERNA
Trafikentreprenörerna är viktiga dialogparter för tra- fikorganisatörerna för att utveckla den gemensamma affären.
TRAfIkVERkET
Trafikverket har ansvar för en stor del av den infrastruk- tur som kollektivtrafiken utnyttjar. Trafikverket kan även gå in som medfinansiär av regional kollektivtrafik- anläggning (exempelvis bytespunkter) och har i uppdrag att vara myndigheten behjälplig vid upprättande av det regionala trafikförsörjningsprogrammet.
Beslut om Allmän trafikplikt
Enligt lag 2010:1065 om kollektivtrafik är alla stråk öppna för kommersiella aktörer. De sträckor som kol- lektivtrafikmyndigheten bedömer ha större behov av kollektivtrafik än vad som tillgodoses på kommersiella villkor kan beläggas med allmän trafikplikt. En förutsätt- ning för att belägga en sträcka med allmän trafikplikt är att den tillgodoser medborgarnas behov av arbetspend- ling och annat vardagsresande, samt att detta behov inte tillgodoses av kommersiella aktörer.
Beslut om allmän trafikplikt ska baseras på de mål som presenteras i trafikförsörjningsprogrammet. Beslut om allmän trafikplikt ska alltid innehålla en redovisning
